Mall för beskrivning av kurs

Transkript

1 1 (5) Lärosätets namn Stockholms universitet Kursens namn: Samhällsorienterande ämnen för lärare i åk 4-6. Kursen ingår i lärarlyftet Antal högskolepoäng: 30 hp (7,5 hp i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) Målgrupp Lärare som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i dessa ämnen utan att vara ämnesbehörig samt lärarlegitimation senast vid kursstart med behörighet enligt ovan Studietakt Studietakt i termer av halvfart som genomförs på distans samt med campusförlagd undervisning 2 heldagar per månad Start- och slutdatum Kursen startar 20 augusti och avslutas 31 maj 2013 Pris per deltagare och högskolepoäng kronor per högskolepoäng och student Antal deltagare (min och max) Minimiantalet deltagare är 15 och maximiantalet är 60 deltagare Kursens innehåll och upplägg Kursen består av fyra moment 1. Historia med ämnesdidaktik 7,5 hp 2. Religionskunskap med ämnesdidaktik 7,5 hp 3. Samhällskunskap med ämnesdidaktik 7,5 hp 4. Geografi med ämnesdidaktik 7,5 hp Kursen behandlar relevant ämnesstoff för undervisning i historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi i grundskolans år 4-6. Särskilt fokus läggs på kunskapsområden som skrivs fram i respektive ämnes kursplan för grundskolans årskurs 4-6. Det ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska innehållet liksom undervisningen kring arbetsformer och arbetssätt är forskningsbaserade. De senaste forskningsresultaten ligger till grund för undervisningen kring hur stimulerande lärandesituationer kan skapas och hur

2 2 (5) elevers lärande kan bedömas och betygssättas. Ämnesdidaktiken kommer också specifikt att lyfta fram frågor kring ledarskap i klassrummet. Ämnesdidaktik och frågor om bedömning och betygsättning behandlas i direkt anslutning till ämnesinnehållet och i samtliga moment som sammanfattas nedan. Fokus i de fyra momenten ligger på elevers begreppsutveckling och begreppsförståelse. Centrala begrepp, modeller, metoder och teorier hämtade ur de vetenskapliga disciplinerna presenteras och kopplas till elevers lärande, begreppsförståelse och begreppsutveckling i ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Det ämnesdidaktiska perspektivet fokuseras bland annat i temaundervisning kring områden som migration (invandrare då och nu, på flykt då och nu), vikingatiden (nationalkänsla, vi och dom- perspektiv, rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet), minoritetsbefolkningar i Sverige, häxprocesser och kättare människor som tänker annorlunda, människohandel från slavhandel till trafficking. I kursen uppmärksammas hur olika arbetsformer och metodiska redskap kan användas för att organisera och gestalta ett ämnesinnehåll och därmed främja elevers lärande kring samhälleliga fenomen. Betydelsen av konkretion, variation, interaktivitet och delaktighet för elevers förståelse belyses. Verktyg som diskuteras är t.ex. case, dagböcker, arkiv, skönlitteratur, populärlitteratur modeller, rollspel och processdrama. 1. I historiemomentet studeras några huvudlinjer i den historiska utvecklingen, främst gällande svensk och nordisk historia. Tyngdpunkten ligger på tiden före industrialismen, kompletterat med några exempel från nutidshistoria. Förmågan att källkritiskt granska och analysera övas parallellt med att grundläggande kunskap i historisk metod och teori studeras. Olika historiska begrepp t.ex. historiemedvetande och historisk empati diskuteras både ur ett ämnes- och ämnesdidaktiskt perspektiv och kopplas till elevers historieförståelse och lärande. Ambitionen är att synliggöra människor som aktörer i historien. Historiska utvecklingslinjer kommer att belysas i kunskapsområden som kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. 2. Momentet religionskunskap betonar mångfald och den levda religionen, dvs. hur människors handlingsmönster påverkas av religiösa frågeställningar och överväganden. Etiska modeller, konflikter och sekularisering belyses och konkretiseras genom att visa hur religion och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Kopplingar mellan religion och identitet är viktiga att göra. Etiska och existentiella frågor, framförallt barns livsfrågor fördjupas och ges både ett vetenskapligt och ett ämnesdidaktiskt perspektiv. I kursen behandlas också förhållandet mellan vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet och vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär. 3. I samhällskunskapsmomentet behandlas fyra teman. Det första introducerar några grundläggande makroekonomiska begrepp som produktion, konsumtion, skatter och fördelning. Inom temat ryms också en introduktion till hur man på olika sätt kan förklara fenomen som fattigdom. Det andra temat utgår från den offentliga maktens organisering i Sverige. I fokus står den svenska statens uppbyggnad och relationerna mellan den beslutsfattande nationella nivån och den lokala. Här ingår också en översikt av det partipolitiska fältet. Nära kopplat till temat om den offentliga maktens organisering finns frågor om media och källkritik samt vad som utmärker demokrati, som utgör det tredje temat. Demokrati kan ges olika mening, vilket introduceras inom temat och särskilt fokus läggs på tillämpningar med relevans för grundskolans elever och därmed koppling till

3 3 (5) elevdemokrati. Det fjärde och sista temat ger perspektiv på normer och rättskipning samt begreppet Mänskliga rättigheter, dess tillkomst, utbredning och filosofiska grund. Konkreta övningsexempel behandlas som visar hur vi kan undervisa om mänskliga rättigheter i skolan. Ämnesdidaktiken behandlar forskning och studier om barns (10-12 år) begreppsbildning och lärande om samhälls- och individfenomen, och därmed också kopplingen till begreppsbaserad undervisning. 4.Grundskolans kursplan för geografiämnet är uppbyggd utifrån fyra övergripande delsyften: geografi som vetenskap i kombination med värdefrågor, geografi för hållbar utveckling, geografi som vardagskunskap och geografi för att förstå sig själv. Geografimomentet i kursen behandlar därför tre kunskapsområden som skrivs fram som centrala för årskurserna 4-6: Livsmiljöer, Geografins metoder, begrepp och arbetssätt samt Miljö, människor och hållbarhetsfrågor. Kunskapsområdet livsmiljöer fokuserar på samverkan mellan naturmiljö, människans verksamhet och samhälle. Här behandlas på ett elevnära sätt kunskap om klimat, naturresurser, befolkningsfördelning samt produktion, handel och konsumtion i perspektiv av människans livsvillkor i rum och tid. Geografiska verktyg i form exempelvis kartor, digitala (IT) verktyg som satellitbilder och GIS samt fältstudier är centrala i kursen. Förmågan att använda geografiska verktyg är viktiga för att utveckla lärandesituationer som motiverar och intresserar eleven. Geografiämnet i skolan beskriver olika miljöer men visar också ämnets betydelse för elevens vardag. Kursen behandlar bl.a. frågor om val och prioriteringar i vardagen, ojämlika levnadsvillkor, sårbara platser, intressekonflikter om naturresurser i olika rumsliga geografiska perspektiv. De ämnesdidaktiska perspektiven integreras i undervisningen men behandlas särskilt i samband med frågor om hållbar utveckling. Kursens olika moment bedöms och examineras var för sig. Examination sker både i form av muntliga och skriftliga uppgifter. Deltagarna ska även planera, genomföra och utvärdera ett temaarbete i SO i sin klass/skola. Arbetet ska kopplas till Lgr 11 och till den senaste forskningen inom ämnesteori, ämnesdidaktik och elevers lärande. Förväntade effekter av kursen Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: muntligen och skriftligen visa förtrogenhet med centrala begrepp, modeller, metoder och teorier inom de fyra vetenskapliga disciplinerna. visa förmåga att värdera, bedöma och utveckla elevers lärande i SO-ämnena med särskild hänsyn till genus, olika kulturella bakgrunder och elevens särskilda behov visa förmåga att välja ut och organisera ett innehåll och planera för undervisning samt argumentera för dessa val utifrån ämnet, undervisningssituationen och elevernas förkunskaper muntligen och skriftligen visa förmåga att kritiskt analysera och värdera olika texter, läromedel och medier

4 4 (5) muntligen och skriftligen visa förtrogenhet med hur ämnesdidaktisk litteratur och forskning resonerar kring frågor om kommunikation och gestaltning av ett undervisningsämne visa förmåga att utifrån praktisk-estetiska läroprocesser använda praktiskestetiska arbetsformer och IT för att stödja elevers lärprocesser inom SO-ämnena visa kunskap om innehållet i centrala styrdokument samt ge exempel på hur dessa kan tolkas och konkretiseras i undervisning visa förmåga att tolka aktuella kursplaner samt använda dem i undervisning. Undervisningsformsform (distans, campus) Kursen ges på distans med campusträffar omfattande 1-2 heldagar per månad beroende på ämne. I distansundervisningen används lärplattformen Mondo. I kursen används varierade arbetsformer och arbetssätt för att underlätta olika perspektivtagande och för att ge möjlighet till kreativt och kritiskt tänkande. Arbetsformerna och arbetssätten består av: föreläsningar, seminarier, workshops, gruppoch gestaltningsövningar samt individuella muntliga och skriftliga presentationer. Kursens lärare I kursen undervisar följande lärare: Professor Geir Skeie i religionskunskap och ämnesdidaktik Universitetslektor Björn Falkevall i religionskunskap och ämnesdidaktik Docent Per-Arne Karlsson i historia och ämnesdidaktik Professor Johnny Wijk i historia Doktorand Anna-Karin Stymne i historia och ämnesdidaktik Univeristetsadjunkt Margareta Adolphson i samhällsorienterande ämnenas didaktik Universitetslektor Ulrika von Schantz i praktisk-estetiska lärprocesser Docent och föreståndare, Cecilia Lundholm samhällsvetenskaplig ämnesdidaktik med fokus på barns begreppsbildning Docent och universitetslektor, Göran Bergström i samhällskunskap Universitetslektor Maria Wendt i samhällskunskap Universitetslektor Sten Arevik i samhällskunskap och ämnesdidaktik Professor Per Holmlund i naturgeografi (klimat), Universitetslektor Anders Nordström i naturgeografi (hydrologi, vattenresurser, Sverige) Universitetslektor Peter Schlyter i naturgeografi (svenska och internationella miljöfrågor, sårbarhetsanalys) Universitetslektor Peter Kinlund i kulturgeografi. Universitetslektor Iann Lundegård i ämnesdidaktik Universitetsadjunkt Thomas Krigsman ämnesdidaktik

5 Kursutvärdering Mall för beskrivning av kurs 5 (5) Utvärdering kommer att ske muntligt på campus och skriftligt via webben. Studievägledning För studievägledning och frågor om behörighet, kontakta Sara Engström via e-post studievagledning@cehum.su.se alt telefon Drop-in-tider för besök: tisdagar samt torsdagar Önskar du boka en annan tid, ring in eller e-posta tidsförslag. Sara Engström har särskild kunskap kring läralyftsfrågor.