Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta. hydrofoba och elektrostatiska krafter

Transkript

1 Allmän virologi -definition av virus -klassificering av virus -Generell virus uppbyggnad -Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) -DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper -Höljeförsedda virus egenskaper -Nakna virus egenskaper -Virusets tillväxt/replikationscykel, några exempel -Behandlingsprinciper - Några exempel på virus VAP (viral attachment proteion) - Några exempel på målcellers receptorer dit virus binder vid infektion -Olika exempel på hur virus kan utbyta genetiskt information och skapa virus med nya egenskaper

2 definition av virus

3 Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta hydrofoba och elektrostatiska krafter

4 klassificering av virus Olika saker man tagit hänsyn till då man Klassificerat och namngett virus kappa Indelning efter nukleinsyra och hölje/naket Insekter=arthropoder körtel tarm

5 Generell virus uppbyggnad

6 Ikosahedral Helikal Nukleokapsidens olika former Virus inre proteinskal (kapsiden) består av flera protein underenheter, Som bildar regelbundna symmetriska strukturer. Kapsiden kan delas in i; Helikala (spiralformade) och ikosahedrala (tjugo) Skalet på ett helikalt virus bildar en symmetrisk spiral, Vissa långa helikala viruspartiklar kan vara mycket böjliga, vilket delvis skyddar deras kapsid från skador. Helikala virus ex. bakteriofager, influensa, påssjuke-, mässlings-, och rabiesvirus..

7 Nukleokapsidens olika former flera protein underenheter, Som bildar regelbundna symmetriska strukturer

8 Nukleokapsidens/kapsidens olika former (ikosahedral)

9 Nukleokapsidens olika former helical ikosahedral Sfär = rund helical Sfär = rund helcal Ikosahedral höljeförsett Bullet shaped helical tegel shaped höljeförsett Sfär =rund helical

10 Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) smittkoppsvirus HSV 1 HSV 2 HZV (VZV) EBV CMV Hepatit B Papilloma Adenovirus Många olika serotyper Parvo B19 femte sjukan

11 Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) * Hep. A Coxackie * En Calicivirus familje medlem är ex. Norovirus Norwalk är namn på ett norovirus rubella Hep.C Coronav. SARS rabies Rotavirus Influensa Parainfluensa, RS virus HIV

12 Arvsmassa (DNA) smittkoppor ( ) Polyoma viridae Papilloma viridae lika

13 Arvsmassa (DNA, cirkulär, linjär) polyoma papiloma

14 Arvsmassa (RNA) Mässling Påssjuka RSV Hemorragisk febe Hemorragisk feber HTLV HIV Polio Coxsackie Rödahund Gulafebern dengue * En Calicivirus familje medlem är ex. Norovirus Norwalk är ett norovirus

15 Arvsmassa RNA; enkel (ss) eller dubbel (ds) + och eller Ibland segmenterad (flera bitar)

16

17 -DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper -Höljeförsedda virus egenskaper -Nakna virus egenskaper

18 Inte övergående eller instabilt

19 Instabilt och övergående

20

21

22 Infektionssjukdommar Immunförsvarets effekter är många gånger en del av symptombilden vid en infektion. Men vissa mikroorganismer ser också till att förvirra och överaktivera immunförvaret så att det reagerar ännu mer. angriparnas syfte! Virus * Fästa in till våra celler! * Bli kvar i kroppen! * Göra så mycket av sig själv som möjligt och spridas! Toxiner, enzymer och annat jox som skadar Bakterier

23 Alla virus måste; 1.)fästa in till något på våra celler 2.)gå in i någon av våra celler Virus 3.)ta hjälp av cellen för att göra mer virus 4.)ta sig ut för att spridas vidare Bakterier måste 1 och 4

24

25 Att fästa in är viktigt för många! 1.)fästa in till något på våra celler vinterkräksjukevirus Rödblodkropp med Malaria parasit Tarmcell

26 vinterkräksjukevirus Saknas Tarmcell hos en människa som inte får vinterkräksjukan

27 Tarmcell vinterkräksjukevirus som muterat så att det kan binda

28 2.)gå in i någon av våra celler 3.)ta hjälp av våra celler för att göra mer virus I båda dessa steg kan viruset behöva göra mer eller mindre stora förändringar av våra celler för att få våra celler att göra som det vill! Ibland måste virusets arvsmassa hoppa in i vår arvsmassa Dessa förändringar kan skada cellerna mycket på kort eller lång sikt!

29 Skada cellerna på lång sikt! En del virus kan transformera våra celler så att De blir så förändrade att de blir cancer celler Ex. Papilloma virus -> genitala vårtor -> cervix (livmoderhals) cancer Ex. Hepatit virus -> hepatit -> levercancer Ex. Epsteinbarr virus -> mononukleos-> lymfom, nasopharynxcancer

30 4.)ta sig ut för att spridas vidare 2 sätt! Avknoppas, tar då ofta en bit av våran cells membran och sätter runt sig höljeförsett virus Lyserar, dvs spränger våra celler Virus utan hölje klarar sig bra i ogästvänliga miljöer tex magen

31 Några sätt att undvika immunförsvaret Förändrar sina antigen tex influensaviruset Har antigen som liknar kroppens eget Gömmer sina antigen * Här H r tror man det finns koppling till autoimmunitet att ibland reagerar immunförsvaret tillslut mot inkräktaren Trots att den har antigen som liknar kroppens eget och dåd reagerar dessa antikroppar även mot det kroppsegna *Streptococcus pyogenes M-protein liknar ett protein som bla finns påp hjärtat, kan ge skada påp hjärtat och rematisk feber * Under ett sockerlager (kapsel) många bakterier ex Streptocker och Staffylokocker och många m andra * Genom att gåg in i våra v celler alla virus vissa bakterier

32

33

34

35

36

37 Picornavirus naket kapsidvirus med +RNA

38 Rhabdovirus höljeförsett,-rna ER membran med eget glycoprotein

39 Herpes simplex Höljeförsett DNA virus Med ER och kärnmembran

40 VIRUS GENETIK Hur kan genetiskt utbyte ske bland virus? REKOMBINATION REASSORTMENT TRANSCAPTIDATION MARKER RESCUE INDUCERADE OCH SPONTANA MUTATIONER SPONTANA MYCKET VANLIGA BLAND RNA VIRUS.

41

42 Influensa virus Neuraminidas (N, NA) är ett enzym som finns på virus yta och som klipper bort nybildat influensavirus från de infekterade cellerna, så att det kan spridas. Nya influensamediciner gör att neuramindaset inte verkar, och nybildat virus fastnar därmed på cellytan Ett fett hölje som bla innehåller fetter från Värdcellen (tex från en mänsklig lungepitelcell) Virusets arvsmassa är segmenterat består av 8 bitar RNA H N används vid frigöringsfasen Olika varianter och kombinationer av H och N ger olika virus stammar. Ex. H1N1 Och detta är en del av problemet med influensa

43 RNA är enkelsträngat och det gör att det är lite svårare att hålla koll på om förändringar mutationer sker (jämfört med dubbelsträngat DNA) Men det kanske mest intressanta är en process som kallas reassortment där RNA bitarna (8+8) från olika virus blandas ihop och ger en nya variant av virus 2 olika människovirus Infekterar en människa Och detta ger ett nytt människoinfluensavirus Ett människovirus infekterar en gris med svininfluensa Och detta ger ett nytt människosvininfluensavirus

44 En gris blir infekterad av människovirus och fågelinfluensavirus Och detta ge ett nytt människoinfluensavirus med fågel och människoegenskaper eventuellt Reassortment

45 Bild från 2005 Östra Rumänien där 1000-tals fjäderfän avlivades vid fågelinfluensautbrott

46 Student fråga om inkapslad Hepatit B (HBV) Överraskande nog har man kunnat påvisa HBV arvsmassa eller rättare sagt DNA i levern hos några patienterna 30 år efter utläkt HBV. Fyndet väcker frågor om hur HBV infektionens naturliga förlopp egentligen är. Möjligen är det så att infektionen kan kvarligga inkapslad trots att alla andra prover pekar på att infektionen borde vara utläkt.