Lars-Ingvar Karlsson Rapport Åtvidaberg Utgåva 2. Grundläggande virologi, 5 p Ht 2006 Hälsouniversitetet Linköping
|
|
- Ingeborg Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lars-Ingvar Karlsson Rapport Åtvidaberg Utgåva 2 Grundläggande virologi, 5 p Ht 2006 Hälsouniversitetet Linköping Examinationsuppgift: Skriftlig redovisning av Influensa A Sammanfattning: Influensa A är en luftburen och mycket smittsam virusinfektion som drabbar framför allt de övre delarna av luftvägarna hos däggdjur och fåglar. Influensavirus kan ge återkommande världsomspännande epidemier. Enligt WHO:s statistik (2005) dör 4 miljoner människor varje år i luftvägsinfektioner, de flesta i Influensa A. 2-15% av alla svenskar insjuknar i influensa varje år. Överdödlig-heten i Sverige, som beror på Influensa A och B, är c:a 4000 fall under en influensaepidemi. Dessa uppträder huvudsakligen säsongsvis, i Nordeuropa under december - februari. Särskilda riskgrupper är personer över 65 år och lung/hjärtsjuka patienter. Influensavirus A/B tillhör virusfamiljen ortomyxo. Varje virus har ett hölje med åtta helikala (skruvformade) kapsider inuti som var och en innehåller en bit enkelsträngat RNA. Det är höljets egenskaper som avgör om det kan binda till receptorer på cellytan i luftvägarna och om individens antikroppar kan känna igen viruset. Kan viruset binda till cellytan på det ciliebärande epitelet och antikroppar saknas för igenkänning blir individen sjuk. Inkubationstiden är 1-3 dagar för influensavirus A, beroende på hur stor dos av viruset personen fått i sig. Sjukdomen yttrar sig i frossa, hög feber, besvärande huvudvärk och muskelvärk. Andra symptom är torrhosta och snuva. Febern brukar nå ett maximum efter 12 timmar och varar ofta i tre dagar. Hosta och trötthet kan kvarstå någon vecka efter att övriga symptom försvunnit. Sjukdomen förstör delar av det respiratoriska epitelet; cellerna dör och därmed försvagas patientens förmåga att, med det cilieförsedda epitelet, transportera upp slem till svalget. Virusinfektionen kan då lättare sprida sig utmed slemhin-nan. Nya antikroppar mot viruset uppträder efter 3-7 dagar och först då kan kroppen på allvar börja bekämpa infektionen. Influensa är en akut självbegrän-sande infektion. En redan smittad person kan behandlas med antivirala läkemedel om detta sker före sjukdomsutbrottet. Exempel på sådana är Oseltamivir, Zanamivir och Amantadin. Effekten är dock begränsad. Bästa sättet att skydda sig är med hjälp av vaccinationer. Eftersom Influensavirus A ofta ändrar sin ytstruktur på höljet så måste nya vaccinationer ofta (årligen) ske med ett passande vaccin. Influensavirus A; uppbyggnad och egenskaper En typisk virion är sfärisk med en diameter på nm. Viruset har ett yttre hölje av ett dubbelt lager fosforlipider med inbundna integrerande glykoproteiner. Höljet är en del av membranet ifrån den cell i vilken viruset tillverkades.
2 Glykoproteinerna är förankrade i lipidlagret och sticker ut som utskott från virionens yta. Det finns två olika sådana proteiner, dels neuraminidas (NA) och dels hemagglutinin (HA) som är det dominerande yttre proteinet. Tre proteinenheter av det senare bygger upp en peplom som sedan kan binda till cellulära sialylerade (NANA) receptorer. Aminosyrasekvensen i proteinen härstammar från viruset RNA. Den receptorbindande delen på NA och HA kan ha lite olika utseende, därför har man indelat dem i olika klasser eller subtyper. NA har 9, numrerade från N1till N9, och HA har 16, numrerade från H1till H16. Beroende på vilka kombinationer en enskild virion innehåller identifieras den med t ex H3N2 (Hongkong-influensan). Innanför lipidlagret finns perifert matrixprotein (M1 och M2) och åtta helikat (skruvformade) ordnade nukleokapsider med -RNA inuti. En kapsid är uppbyggd av fyra proteiner; till största delen av nukleoprotein (NP) samt tre styck-en med polymerasaktivitet (P-proteiner, PA, PB1 och PB2). De senare är de största polypeptiderna i virionen. Kapsiden har en diameter på 8-9 nm. Det finns olika varianter av P-proteinerna, varav en del kan ge effektivare mrnaproduktion, vilket medför en snabbare virionökning. RNA består av åtta enkelsträngar av så kallat negativt RNA. Det senare innebär att virus-rna är komple-mentär till mrna dvs att motsatta baser i respektive kedja är varandras kom-plementärer (adenine(a) uracil(u) resp guanine(g) cytosine(c)). Två av strängarna innehåller två gener vardera. De uppdelas genom splitsning av -RNA vid bildning av mrna. Således finns det 10 gener i varje virion och information för att bygga tio proteiner. Åtta av dessa går åt som strukturproteiner i viri-onen, enligt vad som sagts ovan. Resterande två betraktas som icke struktur-proteiner; NS1 och NS2. NS2 finns i virionen medan NS1 bara kommer till uttryck vid virustillverkningen. Segmenten i influensavirus A innehåller -RNA enligt följande: Seg -RNA Antal mole- Antal nukleo- Funktion/protein nr bet kyler/virion tider/virion 1 PB RNA-transkriptas, 2 PB1 => RNA-transkriptas 3 PA 2233 RNA-transkriptas 4 HA Hemagglutinin; glykoprotein; förmedla virionens fastsättning på cellen; fusionsaktiv vid surt ph; 5 NP Associerad med RNA och polymeras proteiner; helikal struktur; nukleoprotein 6 NA Neuraminidas; enzym; glykoprotein 7 M Matrix protein; virionens huvudkom- => 1027 ponent på insidan av höljet M Integrerat menbranprotein; jonkanal från splitsad mrna 8 NS1 0 Icke strukturprotein; Undertrycker =>890 nuklear export av cell mrna NS Ledsagar vrna och kapsid ut ur cellkärnan till plasmamembranet Virusets inträde i värden (adsorption och penetration)
3 Viruset angriper epitelcellerna i första hand i de övre luftvägarna där det är svalare. Längre ner i lungorna är det 37 grader C och dit etableras det först när tillräckligt många virus har förökat sig i de övre luftvägarna och om inte immunförsvaret dessförinnan lyckats begränsa viruset utbredning. Luftvägarnas epitelceller har bl a receptorer av glykoforin, ett glykoprotein som är bärare av blodgruppsspecificiteterna M och N och som finns på många olika cellers plasmamembran. Bindningsförmågan är lokaliserad till den sialylerade sockerdelen på receptorn. Virusets peplomer binder till nämnd receptor. Virus utnyttjar således en naturlig ingång i cellen som är avsedd för andra molekyler. Effekten blir att en eller flera virus tas in i cellen via receptormedierad endocy-tos. Virus tas upp i cytoplasmatiska vesiklar. Flera vesiklar smälter samman och bildar en s.k. endosom som i sin tur smälter samman med en primär lyso-som. När virus kommer in i lysosomen kan virusmembranet smälta samman med lysosomens membran på grund av det låga ph:t i denna miljö. Nukleopro-teiner och virusnukleinsyra frigörs slutligen till cellens cytoplasma varifrån det slutligen vandrar in i cellens kärna. M- och N-egenskaperna uttrycks även av cellulära glykolipider, möjligen skulle även dessa kunna ha virusbindande förmåga. Primär virus replikation (RNA-virus nukleinsyrareplikering, transkription och translation; bildning av höljet hos RNA-virus) För att nytt virusprotein ska kunna bildas måste två olika saker ske, dels ska nya kopior av de åtta segmenten av RNA bildas dels måste olika virusproteiner bildas. För att tillverka tio olika proteiner behövs tio olika mrna skapas. Cellen har emellertid inget polymeras som kan åstadkomma något sådant från negativt RNA utan detta måste tillföras av viruset självt. Ovan nämnda P-proteiner utgör detta RNA-transkriptas. Viralt RNA (åtta segment) och RNA-transkriptas vandrar in i cellkärnan. mrna syntetiseras från vart och ett av de åtta segmenten s.k. primärtranskription med hjälp av RNA-transkriptas. I två av segmenten syntetiseras två virus-mrna i respektive med hjälp av splitsning. Syntes av cellulärt mrna erfordras för att förse virus-mrna med cap. Virus-mRNA vandrar ut ur cellkärnan. mrna binds till membranbundna polyribosomer varvid de translateras och nya virusproteiner bildas i stor mängd. HA- och NAproteinerna vandrar igenom endoplasmatisk reticulum och Golgi-apparaten för vidare förädling, bl. a ska sockerkedjor sättas på NA- och HA-proteinerna. HA klyvs till HA1 och HA2 som sedan sätts samman med en disulfid brygga. En förutsättning för att viruset ska bli virulent. NA och HA vandrar slutligen ut till cellmembranet och fastnar i detta på grund av en hydrofob ända hos NA och HA. Förmodligen vandrar även M2 direkt till plasma-membranet för att där bilda en jonkanal. Resten av proteinerna vandrar åter in i cellkärnan för hjälpa till med ny primärtranskription och för att bygga upp nya kapsider. De åtta vrna-segmenten transkriberas även till plussträngat RNA (komplemen-tär till vrna) som är lika långt som vrna. Detta +RNA tjänar sedan som mall för replikering av en stor mängd vrna.
4 Kapsiden tillverkas i cellkärnan i första hand av NP med PB1, PB2, PA som något slags bihang. Ett vrna-segmenten placeras i en kapsid. Kapsiden med dess innehåll transporteras sedan ut till plasmamembranet där övriga strukturprote-iner redan finns. Transporten leds av matrixprotein M1 och protein NS2 (innehåller en nukleär exportsignal) ut genom kärnans membran och cytoplasman till plasmamembranet Det finns ingen kontrollapparat för att säkerställa att det blir de åtta rätta segmenten som hamnar i det blivande höljet till virionen. Här är det slumpen som avgör, därför kommer i bästa fall bara var tionde virion att vara funktionsduglig (infektiös). De färdigtillverkade virionerna kommer sedan genom kontinuerlig avknoppning att lämna den infekterade cellen. Innan avknoppningen sker har alla normala cellproteiner avlägsnats från höljet. NA:s reseptorförstörande förmåga gör att virionen slutligen lämnar cellen. När tillräckligt stor yta av cellens plasmamembran förbrukats av virusproduktionen, dör cellen. Det förekommer även att en kapsid kan tillverkas utanför kärnan och där innesluta RNA-segment. Hur detta går till är oklart. RNA-virus genomgår vid förökning genetiska förändringar i en frekvens av 1 på till 1 på nukleotider, vilket leder till att varje infekterad cell producerar ett avsevärt antal RNA-segment med förändrade egenskaper. Ännu större förändringar kan uppstå om flera olika virioner med olika genuppsätt-ning processas i cellen samtidigt. Influensavirus kräver timmar för att genomföra sin förökningscykel. Genom NS1 förmåga att hindra cell-mrna att lämna kärnan begränsas cellens förmåga att skydda sig och sin omgivning. Produktion av interferoner hindras och apoptosförmågan begränsas. Kan cellen inte tillverka MHC klass 1 mole-kyler och presentera antigen på ytan till Tc CD8-celler kan dessa inte döda cellen. Saknas MHC klass 1 helt på cellen tar å andra sidan NK-cellen död på den infekterade cellen. Spridning av virus (Akuta virusinfektionens patogenes) Influensavirus A är ett mycket smittsamt luftburet virus som smittar via andningsvägarna. En människa som bär smittan sprider den främst genom nysning-ar och hosta (aerosol, droppsmitta). Fåglar sprider den via sin avföring. Virus-utsöndringen är störst från 1 dygn före till 2 dygn efter insjuknandet. Viruset kan vara funktionsdugligt ett par timmar i luften. Inkubationstid: 1-3(5) dagar Smittsamhetstid: 3-5 dagar; mest i början Om man drabbats av influensa kan diagnosen ställas genom: -påvisning av antikroppar (IgM i akutfas och IgG i senare fas) -påvisning av viruspartikel eller del av den -direktpåvisad med immunfluorescens (svar samma dag) -genom odling (om positivt, svar inom 1-3 dagar) Prover tas på sekret ifrån den övre delen av svalget bakom mjuka gommen. Influensavirus rubriceras som ett humanpatogent virus som kan ge upphov till
5 epidemier av varierande utbredning och svårighetsgrad. En epidemi kulminerar inom 2 3 veckor och pågår i 6 8 veckor. Upp till 50 % av befolkningen kan drabbas och influensan kan spridas över hela världen beroende på vilka NA- och HA-varianter virionerna bär och vilken immunitet befolkningen har. Influensavirus gynnas av låg temperatur, låg relativ fuktighet och ansamling av människor. Ett förhållande som inträffar vintertid i vår del av världen när vi dessutom vistas stor del inomhus. Barn är en viktig smittspridare, eftersom infektionsfrekvensen är högst i åldern 5 19 år. Influensavirus A kan replikeras av däggdjur och fåglar. Cellskada (Virusorsakade cellulära förändringar) Virus kan etablera en infektion i det ciliebärande epitelet. Detta degenereras ofta fläckvis och avstöts inte sällan ända ned till basalmembranet. Näs- och svalgrummet, luftstrupe, luftrören och dess finaste förgreningar engageras i växlande omfattning. I infekterade områden upphör slemsekretionen, vilket skulle kunna bero på att virus även infekterar slemproducerande celler. Regenerationen av epitelet ses efter c:a en vecka, men det kan dröja flera veckor innan man får en fullständig normalisering av luftvägar och lungfunktion. Vid primär akut inflammation av lunga orsakad av virus uppträder celldöd av alveolära celler, blodpropp i kapillärer, kapillärblödning och ödem samt alveoler innehållande blodblandad utsipprande vätska. I flertalet fall verkar influensainfektionen vara begränsad till luftvägar och lungor. Vid dödsfall på grund av bakteriell infektion är det vanligaste fyndet Staphylococcus aureus. Bland glykoproteinerna som byggs in i cytoplasmamembranet ingår virus hem-agglutinin (HA). Därmed får den infekterade cellen förmåga att på sin yta ad-sorbera röda blodkroppar, s.k. hemadsorption. Influensavirus har ingen celltransformerande förmåga. Immunsvar (Kroppens försvar mot virusinfektioner) När luftvägarna invaderas av influensavirus träder kroppens medfödda immun-försvar in. I första hand slemhinnor med cilier som försöker transportera upp alla ovidkommande partiklar. I ett tidigt skede av infektionen uppträder inter-feron i nässekret och serum. Samtidigt föreligger en aktivering av NK-celler och en förhöjd kroppstemperatur som förorsakas av cytokiner såsom TNF-a, IL-1 och IL-6. Ju mer virioner desto mer interferon och högre feber. Alfa-, beta- och gammainterferoner har en hämmande effekt på virusförökningen. Interferon-svaret vid en virusinfektion utvecklas mycket snabbt, innan de immunologiskt specifika försvarsmekanismerna börjar verka. Infektionen leder till en inflam-mation i luftvägarna; kärlutvidgning och tillströmning av fagocyter och NK-celler. Det humorala immunförsvaret består av B-celler och dess antikroppar och det dominerande immunglobelinet i sekret i luftvägarna är sekretions-iga, som består av två molekyler serum-iga. Om IgA-antikropparna har någon specifitet mot virusinfektionen, förmåga att binda till NA och HA på höljet, så kommer de att hämma virus infektionförmåga genom hämning av adsorption,
6 penetration eller avklädning samt genom virolys i vilken komplementfaktorer deltar. Ytterli-gare antikroppseffekter är opsonering av virus, lys av infekterad cell efter kom-plementaktivering (antikropp bundet till antigen på cellytan) samt samverkan med det cellförmedlade immunförsvaret vid lys av infekterad cell (antikropps-beroende cellulär cytotoxicitet). Dendritiska celler kommer att fånga upp antigen ifrån virus och förflytta sig till närmaste lymfkörtel och där presenterar sitt fynd i en HLA klass 2 molekyl. En Th-cell med passande Th-cellreceptor kommer att aktiveras som i sin tur kom-mer att aktivera en B-cell med förmåga att producera antikroppar mot aktuellt antigen. Som plasmacell kommer B-cellen sedan att tillverka antikroppar i stor mängd, i första hand som IgM- och senare IgG-antikroppar. Det cellulära immunförsvaret består dels av cytotoxiska Tc-celler (CD8) som kommer att döda virusinfekterade celler genom apoptos och dels Th-celler (CD4) som kan vara av typ Th klass 1 eller Th klass 2 beroende på cytokinutsöndringen. Tc-cellen känner igen antigen på cellens HLA klass 1 molekyl. Att få igång det specifika immunförsvaret och antikroppsproduktionen tar viss tid. Därför kommer den verkliga virusbekämpningen först igång efter några dagar. Har man sen tidigare ett immunskydd mot den influensatyp som sprids, anting-en därför att man tidigare haft denna influensa eller att man vaccinerats mot aktuell variant, så kommer symptomen vid ett nytt insjuknande att bli lindrigare om man över huvud taget blir sjuk. Eftersom influensavirus A från tid till annan både kan få mindre förändringar i höljets ytproteiner (antigendrift i NA och HA) och helt utbytta subtyper i NA och/eller HA (antigenskifte) så måste influensaläget och befolkningens immunskydd ständigt följas, speciellt gäller det riskgrupperna (personer över 65 år och lung-/hjärtsjuka). Enda effektiva förebyggande behandlingen är vaccination. Vaccinering sker vanligen en gång per år i oktober eller november. Vacciner mot influensa A erhålls efter ympning av ägg som ruvats 9-10 dagar med virus som adapterats till växt i allantoishålrummet. Vaccinet avdödas före vaccinationen. Det tar bortåt nio månader att odla fram tillräckligt med vaccin till en befolkning. Därför vet man inte säkert om rätt vaccin framställts. WHO ger årliga rekommendationer om vilka tre stammar av viruset som ska användas vid vaccintillverkningen. Litteratur Innehållet i rapporten grundar sig i huvudsak på innehållet i Medicinsk virologi Almqvist & Wiksell, Basic Virology Blackwell Publishing, Medical Microbiology Appleton & Lange och en del föreläsningsanteckningar.
Behandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merInfluensa. Fredrik Idving
Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,
Läs merRekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION
REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merPandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Läs mer2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.
FALL 1 En person har njurtransplanterats. Patientens grundsjukdom var en autoimmun sjukdom med engagemang av njurarna vilket lett till upphävd njurfunktion. I förberedelserna för en transplantation genomgår
Läs merRekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010
Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merINFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund
INFLUENSAPANDEMI Anders Österlund Vilda fåglar f är r naturlig reservoir för r influensavirus Fågelinfluensa H5N1 hos fåglarf Fågelinfluensa H5N1 hos människorm 387 sjuka (2008-09-10) Influensa Smittämne:
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merInfluensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken
Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar
Läs merUpptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne
Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merInfluensarapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar influensaläget vecka 7 (9-15/2).
Influensarapport för 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar influensaläget 7 (9-15/2). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merNästäppa vid förkylning
Pressmaterial bakgrundsfakta februari 2006 Nästäppa vid förkylning Skillnaden mellan avsvällande och slemlösande egenvårdsbehandling Innehåll: 1. Näsan klimatanläggning, reningsverk och försvarsbarriär...
Läs merPandemi vad innebär r det?
Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt
Läs merEbola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14
Ebola Olle Wik Smittskyddsläkare Historik Första tillfället viruset kategoriserades var 1976. Södra Sudan/Norra Zaire (nuvarande Kongo Kinshasa). Namnet taget efter floden Ebola som finns i ovanstående
Läs merVACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund
VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund VAR RÄDD OM DIN HUND Vaccination av hunden är en självklarhet för den ansvarsfulle hund ägaren. Hundar i Sverige vaccineras främst mot valpsjuka,
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merTuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad
Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merPandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet
Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Anders Tegnell 1 Innehåll Hotet Mediastrategi Legemidler og medisinsk
Läs merInfluensarapport för vecka 14, 2015 Denna rapport publicerades den 9 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 14 (30/3-5/4).
Influensarapport för 14, 2015 Denna rapport publicerades den 9 april 2015 och redovisar influensaläget 14 (30/3-5/4). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper
Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt
Läs merKroppens Försvar mot sjukdomar
Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merRekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013
REKOMMENDATION Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi
Läs merInstrument för prognosering av influensaspridning.
Instrument för prognosering av influensaspridning. Kaj Lindhé Gimdal Frågeställning: Hur bör en influensa spridas inom en population? Svar: Mitt instrument använder olika faktorer för att kalibrera totalt
Läs merInformation till försökspersoner i studie med vaccin mot pandemi (H1N1) och säsongsinfluensa
Deltagarnummer: Information till försökspersoner i studie med vaccin mot pandemi (H1N1) och säsongsinfluensa Du tillfrågas härmed om att delta i en vaccinstudie mot influensa orsakad av H1N1 (svininfluensa)
Läs merUtgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar
Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs merInformationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.
Oktober 2009 Nr 2. Årgång 3. Sid 1 (6) Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. Mitt i kampanjen... 1 Vaccinationsinformation Waranpatienter... 5 Beredning av vaccindos... 5
Läs merKompendium i virologi. för optikerutbildningen
Kompendium i virologi för optikerutbildningen Gunilla Karlsson Hedestam MTC, Karolinska Institutet (2006) Vårterminen 2008 Inledning Infektioner orsakade av virus är vanliga och virus har funnit så länge
Läs merRiktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL
Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING
Läs merKort beskrivning av analyterna i 42-plex
1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merKurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen
UPPSALA UNIVERSITET Inst för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi Sid l (16) KODAD TENTA Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 Tid: Plats: 30 mars 2012, kl 08.00-13.00
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merGammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales
Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling
Läs merImmunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merPlaneringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi
1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning
Läs merRS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den
Läs merInfluensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum
WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir
Läs merInfluensavaccination som särskilt vaccinationsprogram
00076-2016-1.1.3 Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merTBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011
2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merGrundläggande immunologi
Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte
Läs merHaninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa
Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning
Läs merÄr det möjligt att bota HIV?
Är det möjligt att bota HIV? Varför livslång infektion? Varför behövs bot? Är bot möjlig? Vilka metoder provas? Jan Albert Professor i Smittskydd, speciellt virologi, MTC, KI Överläkare, Mikrobiologen,
Läs mer2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Läs merDatum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merMyter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).
Myter att krossa om influensa och influensavaccination Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot). Influensa är väl ändå en rätt harmlös sjuka? En missuppfattning
Läs merÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI
ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI SID 2(29) Innehåll 1. SYFTET MED EN PANDEMIPLAN... 3 2. FAKTA OM PANDEMI... 3 Historik... 3 Influensapandemi...
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merSkriftlig Tentamen Termin 2 Läkarprogrammet
Hälsouniversitetet Linköping Sida 1 av 21 Skriftlig Tentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2014-01-08. kl. 08.00-13.00 Skriftlig tentamen omfattar 86 poäng För godkänt resultat krävs sammanlagt 60 % av total
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merC Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-09. Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-09 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Enligt
Läs merSkriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet
Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2010-01-12. kl. 08.00-13.00 Plats: Berzeliussalen, Eken, Linden Examinator: Jorma Hinkula, tel. 22 13 92 Terminssekreterare: Anna Munter, tel. 22 41 39 Kurskod:
Läs merOM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia.
OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. Har du blivit med valp eller funderar på att skaffa en? Grattis, en härlig tid väntar. Oavsett om du är van hundägare eller om det är första gången du har en
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merINFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se
INFLUENSA Utbildning Hygienombud Hösten 2016 RNA-virus A,B och (C) Influensa Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna
Läs merMyter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).
Myter att krossa om influensa och influensavaccination Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot). Influensa är väl ändå en rätt harmlös sjuka? En missuppfattning
Läs merStamceller För att få mer kött på benen
Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merÄr åderförkalkning en TWAR-infektion?
Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Läs merORDLISTA HEPATIT C (HCV)
ORDLISTA HEPATIT C (HCV) Blodsmitta (blodburen sjukdom) Hepatit C är en blodburen sjukdom, det vill säga en sjukdom som överförs via blodsmitta. Vid andra virala sjukdomar, så som hepatit B eller HIV,
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information, du kan behöva
Läs merBehöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?
Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se
Läs merHuden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13
Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation
Läs merVad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham
Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merBeredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland
1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional
Läs merHur ser det ut i Sverige? HIV. Nära 7 000 personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.
HIV Grundutbildning för lokalt smittskydd och strama ansvariga sjuksköterskor och läkare 14 april 2016 Inger Zedenius sjuksköterska Global estimates for adults and children 2014 People living with HIV
Läs merDe olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.
De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs merClarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0
Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående
Läs merÖvergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland
Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 11 Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning/Beskrivning
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs mervid inflammatorisk tarmsjukdom
BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling
Läs mer