Är åderförkalkning en TWAR-infektion?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är åderförkalkning en TWAR-infektion?"

Transkript

1 Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi) Anders Waldenström: Vi är ett forskarlag som varit intresserade av orsakerna till ateroskleros. Jag, Jens Boman och Erling Petersen ska alla ta upp varsin del i detta. Jag ska först beskriva lite schematiskt hur aterosklerosprocessen går till. Figur 1 är en röntgenbild som visar kransartärerna, dvs. de pulsådror som försörjer hjärtmuskeln med blod. Man har sprutat in kontrastmedel, som nu sprids i kärlträdet. Vid pilen är det lite tunnare och där Figur 1. En förträngning av kransartärerna leder till att hjärtats blodförsörjning hindras. 63

2 Figur 2. Den förstorade delen av bilden visar hur blodflödet blockeras av beläggningar på kärlväggen och levrat blod. Området nedanför kransartären dör av syrebrist och en hjärtinfarkt uppstår. finns en förträngning i kransartären, dvs. orsaken till angina pectoris. Här kan det bli en fullständig förträngning så att inget blod alls kommer fram och den delen av hjärtmuskeln dör, dvs. en hjärtinfarkt, se Figur 2. Inträffar förträngningen plötsligt är det hög risk för en akut hjärtinfarkt, går det långsamt kan det bildas blodkärl som går vid sidan om och överbryggar skadan, s.k. kollateraler, och då avlöper det mycket bättre. Den aterosklerotiska processen tar lång tid. På barn kan man se en första början, men sedan utvecklas det under år, fortare hos dem som är utsatta för vissa riskfaktorer diabetes, rökning, högt blodtryck och långsammare hos andra som inte har de här riskfaktorerna. Alla har vi emellertid något lite av ateroskleros i oss, åtminstone om vi uppnår pensionsåldern. Det här en väldigt vanlig process och man kan säga att mer än hälften av oss i västvärlden dör av aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar. 64

3 Kroppens största organ Ett blodkärl består av ett bindvävslager längst ut, ett muskellager och det s.k. endotelet längst in. Muskellagret är till för att variera håligheten utifrån hur mycket blod vävnaden behöver vid olika tillfällen. Längst in mot håligheten finns endotelcellerna. För år sedan trodde man att de bara fungerade som en tapet med huvuduppgift att vara så glatta att blodet kunde rinna igenom. Idag vet vi att endotelcellerna är väldigt aktiva och många. Egentligen, om man räknar ihop dem, är de kroppens största organ. De har bindarproteiner av den typ som Thomas Borén och Anna Arnqvist nyss berättade om och som kan göra att blodkroppar fastnar. Bara för några år sedan fick tre forskare nobelpriset i medicin för att de kunde visa några viktiga funktioner hos de här endotelcellerna. Det kan uppstå en skada i endotelet och det vi kallar ateroskleros kan utvecklas allt mer. När de vita blodkropparna fastnar i kärlväggen kan de också ta upp fetter och bilda avlagringar som på Figur 3. Det blir en "bulle" som Figur 3. Ateroskleros, åderförkalkning, visar sig som en skada på blodkärlets innervägg, endotelet. 65

4 senare kan utveckla sig till en kapsel. Muskelcellerna börjar också vandra och lägga sig vid skadan och man kan få en vävnadsdöd, nekros, med små blödningar. Det som är riktigt farligt händer emellertid om kapseln brister: Då kommer den smetiga massan i kontakt med blodet och det finns stor risk för en blodpropp som täpper igen håligheten så att inget blod alls kommer fram. För att förhindra en sådan blodpropp och en ev. hjärtinfarkt äter man, som ni säkert har hört talas om och många av er kanske också gör, acetylsalicylsyra i olika former. Det viktiga i det här sammanhanget är att de vita blodkropparna är en del av en inflammatorisk reaktion. Det är viktigt att skilja mellan inflammation och infektion. Vid en infektion finns en utlösande bakterie eller ett virus och infektionen kan leda till en infl ammation, som är kroppens försvarsreaktion med T-celler, makrofager och allt vad de heter man kan alltså mycket väl få en infl ammation utan någon infektion. Figur 4 visar de här bindningsproteinerna som kan göra att de vita blodkropparna fastnar på endotelcellslagret i blodkärlens väggar. Också LDL-kolesterol kan tas upp via endotelet och komma in i blodkärlsväggen och så tas det upp av sådana här vita Figur 4. En modell för hur ateroskleros uppstår: Särskilda bindningsproteiner får de vita blodkropparna att fastna på blodkärlens väggar. 66

5 blodkroppar som då har vandrat in och som omvandlas till något som kallas för skumceller så småningom och så sker den här upplagringen på det viset. Därmed får Jens fortsätta med infektionsdelen i det här. Jens Boman: Jag är smittskyddsläkare i Västerbotten och ansvarar därmed för att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar hos befolkningen i länet. Det gäller i första hand de 54 sjukdomar som faller under Smittskyddslagen. Ni har nyss hört om två av dem: Arne berättade om tuberkulos och Göran om HIV. Det jag ska tala om, TWAR-infektioner, ingår inte i Smittskyddslagen; däremot har jag tidigare tjänstgjort vid Norrlands universitetssjukhus som virusspecialist och hade då hand om TWAR-diagnostiken i Norrland under åtta år. TWAR är en bakterie som är defekt. Den kan inte föröka sig själv utan måste, precis som ett virus, gå in i våra levande celler och utnyttja delar av dem för att kunna föröka sig. Namnet TWAR kommer från de två först upptäckta stammarna av bakterierna: Den första kom från ett öga på ett barn i Taiwan 1965 och den andra från en student i Seattle som hade en luftvägsinfektion, eng. acute respiratory. De här två stammarna bidrog med Figur 5. TWAR-infektion har visat sig vara en förhållandevis vanlig sjukdom. 67

6 TW för Taiwan och AR för Acute Respiratory till namnet TWAR. Det är en klamydiaart, Chlamydia pneumoniae, och den har två andra släktingar som kan ge sjukdom hos människa. Chlamydia trachomatis, vanligen kallad klamydia, orsakar en könssjukdom som är den vanligaste av alla sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen. Vi hade över diagnostiserade fall i Sverige förra året och sjukdomen har ökat markat sedan mitten av 90-talet. En annan släkting, Chlamydia psittaci, ligger bakom papegojsjuka, som hos människor kan orsaka lunginflammation. Sjuka personer smittar inte vidare till andra utan smittbärare är ofta fåglar, exempelvis papegojor, som bär på infektionen. TWAR är en tämligen vanlig sjukdom, se sammanställningen i Figur 5. Många av dem som smittas blir sjuka. Det typiska första symtomet är ont i halsen och heshet. Så småningom går det över i en infektion med långdragen hosta och svår trötthet. Det är ofta en mycket besvärlig infektion. En del som har astma blir mycket sämre i den sjukdomen om de råkar ut för en TWAR-infektion. Bakterien kan t.o.m. utlösa astma hos personer som inte haft astma tidigare. Man räknar med att ungefär var tionde TWAR-smittad får lunginflammation. Har man haft TWAR en gång kan man få tillbaka det; man blir inte immun. Precis som könssjukdomen klamydia kan TWARinfektionen återkomma och man kan ha den flera gånger under sitt liv. Orienterarsjukan var inte TWAR Ni kanske minns att 16 elitorienterare avled under perioden och att man misstänkte TWAR, mördarbakterierna som det hette på förstasidan i kvällstidningarna. Vi fick då prover till virologiska laboratoriet i Umeå från många idrottsmän i Norrland och de ville veta om de hade den här farliga bakterien i kroppen. Man trodde att TWAR var orsaken till orienterarnas död. De hade hjärtmuskelinflammation och några visade tecken på TWAR-infektion, men diagnostiken har ifrågasatts och sannolikt var det inte TWAR som var orsaken. En forskargrupp i Uppsala har hittat en annan bakterie som inte är lika välkänd. Den heter Bartonella och har påträffats i 4 av 5 hjärtan hos de här avlidna orienterarna, så det är den senast misstänkte i det fallet. 68

7 Figur 6. Hur ställer man diagnosen TWAR-infektion? Hur som helt var det pga. orienterardöden som vi 1992 började med TWARdiagnostiken, och idag är det framför allt Umeå och Malmö som har laboratorier för att påvisa TWAR-bakterier med hjälp av avancerad teknik, se Figur 6. Det vanligaste sättet är via ett blodprov. Nackdelen är att det kan ta några veckor innan man vet om det är fråga om TWAR eftersom kroppen måste hinna bilda antikroppar som svar på infektionen. Vi har utvecklat snabbare tester direkt på luftvägsprov. Redan när någon insjuknar kan man ta prov från näsan eller svalget och vi kan då påvisa bakterierna med genteknik. Går en TWAR-infektion att behandla? Vissa antibiotika har effekt, men det gäller inte vanligt penicillin precis som för mykoplasma-infektioner. Mykoplasmabakterier ger liknande symtom som TWAR och penicillin har ingen eller tveksam effekt, därför måste man ge speciella antibiotika. Ungefär 80 % av de som behandlas blir då av med bakterierna och symtomen försvinner. Några kan få TWAR-infektionen mer kroniskt och behöver längre antibiotikakurer i högre dos. Det har kommit ett nytt antibiotikum som ännu inte finns på marknaden, men det har visat väldigt lovande resultat med 100 % utläkning i en amerikansk studie. Finns det något vaccin? Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar, som jag strax kommer in på, har fått flera läkemedelsbolag att tro på värdet hos ett vaccin. Man arbetar med att utveckla ett vaccin men det finns fortfarande inget som fungerar på människa. 69

8 Figur 7. Studier kring sambandet mellan TWAR och hjärt-kärlsjukdom. TWAR och åderförkalkning Kan då TWAR ge åderförkalkning? Ungefär hälften av de patienter som har åderförkalkningssjukdom, hjärtinfarkt etc. har klassiska riskfaktorer, t.ex. rökning, högt blodtryck och höga blodfetter, men hälften har inte de här riskfaktorerna. Då undrar man om det kan vara någonting annat som ligger bakom. Vi vet ju, som Anders visade, att ateroskleros är en inflammatorisk sjukdom. Frågan är om inflammationen är orsakad av en infektion. Det här har speciellt en grupp i Helsingfors funderat mycket på, se Figur 7. De tog 1988 prover på patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Proverna skickades till flera olika mikrobiologiska laboratorier för att se om man kunde påvisa några virus eller bakterier. Ett laboratorium i Helsingfors såg då att 68% av patienterna med hjärtinfarkt hade tecken på en pågående TWAR-infektion. Bland patienterna med kronisk kranskärlssjukdom visade hälften liknande tecken jämfört med bara 17% bland friska personer. Det har bekräftats i flera studier, bl.a. här från Umeå, att de som har hjärtkärlsjukdomar oftare visar tecken på TWAR-infektion. Men det kan ju vara en parallell till det faktum att de som har gula fi ngrar löper större risk för lungcancer; det har ju inte med fi ngrarna att göra utan beror på att det rör sig om rökare. Frågan är, precis som Lennart Hänström var inne på, om 70

9 det finns s.k. confounding factors: Är det här kopplat till något annat? Nästa genombrott gjordes av patologen Allan Shor, som tittade på vävnader från människor. Han var specialist på kranskärlen i hjärtat och fann några små runda strukturer i de åderförkalkade placken inne i hjärtat. Han kontaktade en grupp som hade arbetat mycket med TWAR och det visade sig att det var just TWAR-bakterier; man kunde se dem i mikroskop och påvisa dem med genteknik. Ungefär hälften av de åderförkalkade placken bar på TWAR-bakterier medan friska kärl saknade TWAR-bakterier. Erling Petersen Vad gör bakterierna i hjärtat? Frågan är alltså vad bakterierna har för sig i hjärtat: Sätter de igång åderförkalkningen? Kommer de dit senare och förvärrar inflammationen? Eller finns de bara där som oskyldiga åskådare? Det är där vi står idag. Alla de nämnda möjligheterna finns och det är egentligen ännu inte visat vad TWAR gör. Hur ska vi då få svar på frågan om TWAR-bakteriernas roll? 71

10 Figur 8. Normalt ska det här vara en slät yta; insidan av denna kroppspulsåder är dock ojämn med förkalkningar och såriga områden. Ja, nu pågår en stor antibiotikastudie i USA på 26 sjukhus med totalt hjärtpatienter. Hälften får sockerpiller, hälften får ett antibiotikum som är effektivt mot TWAR. Studien pågår ännu och vi har inga resultat, de blir sannolikt tillgängliga någon gång under Frågan är också hur det ligger till med pulsåderbråck och TWAR: Kan bakterien ha någonting med det att göra? Erling Petersen: Som kärlkirurg här i Umeå kommer jag dagligen i kontakt med patienter som söker hjälp för komplikationer till åderförkalkningssjukdomen. Det vanligaste är förträngning eller stopp i en pulsåder, något som i värsta fall kan leda till vävnadsdöd i form av sår eller kallbrand. Ibland försvagas pulsåderväggen så att den vidgar sig och ett pulsåderbråck bildas. Med kärlkirurgiska operationer kan man återställa blodflödet genom att t.ex. ersätta sjuka kärl med patientens egna eller med konstgjorda alternativ. Figur 8 visar insidan av en kroppspulsåder som är angripen av åderförkalkning. Här finns stor risk för bildning av blodproppar som sedan kan leda till 72

11 stopp i pulsådern. En annan följd av åderförkalkning är pulsåderbråck. Skadan i kärlväggen kan få kärlväggen att försvagas och vidga sig. Figur 9 visar ett pulsåderbråck på kroppspulsådern i buken. Det är farligt tillstånd eftersom bråcket kan brista: Ca 75% av dem som får en bristning i ett kroppspulsåderbråck överlever inte. Vid operation för dessa tillstånd har man möjlighet att ta prover från de sjuka blodkärlen. Med olika metoder kan vävnadsbitarna undersökas för att spåra TWAR-bakterier. En metod kallas immunhistokemi: Antikroppar mot TWAR tillsätts vävnad från ett kroppspulsåderbråck och när antikropparna fäster på TWAR-bakterier kan dessa fås att lysa grönt när de betraktas genom ett speciellt mikroskop. Vi vet idag att både åderförkalkning och kroppspulsåderbråck är inflammatoriska sjukdomar och att TWAR då finns i kärlväggen. Vi vet också att TWAR inte finns i friska kärl. Det är därför naturligt att fråga om TWAR- Figur 9. Ett pulsåderbråck på kroppspulsådern. Väggen är försvagad och hotar att brista. 73

12 bakterien kan ha betydelse för utvecklingen av dessa sjukdomar. Det är möjligt att den rent av är orsaken. Det är emellertid också möjligt att den bara råkar finnas i kärlväggen som en oskyldig åskådare utan att göra skada. Som Jens Boman berättade orsakar TWAR ofta en luftvägsinfektion. I luftvägarna fångas bakterien av celler, s.k. monocyter, som ingår i kroppens infektionsförsvar. Via blodet kan sedan TWAR-haltiga monocyter spridas till andra delar av kroppen. När monocyterna fastnar i vävnad kan de omvandlas till makrofager, de celler som Anders Waldenström nyss berättade om och som deltar i den tidiga utvecklingen av åderförkalkning. På det sättet kan TWAR transporteras från luftvägarna till blodkärlen, se fi gur 10. TWAR är en bakterie som enbart kan föröka sig när den vistas inuti en cell. Laboratorieförsök med TWAR-infekterade celler har avslöjat att bakterien kan påverka värdcellen till att bilda substanser av olika slag för att sätta igång en inflammatorisk process, vilket bl.a. är karakteristiskt för åderförkalkning och kroppspulsåderbråck. Figur 10. En modell för hur TWAR-bakterier kan transporteras från lungorna till blodkärlen. 74

13 En fettrik diet ger åderförkalkning hos försöksdjur. Om djuren även blir TWAR-infekterade utvecklas åderförkalkningen snabbare. Den snabba utvecklingen av åderförkalkning i dessa infekterade djur kan dock bromsas om djuren antibiotikabehandlas mot TWAR inom fyra dagar. Om man däremot sätter in antibiotikabehandlingen först efter 14 dagar kan den snabbt utvecklande åderförkalkningen inte bromsas. Dessa resultat kan tolkas så att TWAR spelar en roll för utvecklingen av åderförkalkning men att den rollen gäller i tidiga stadier av sjukdomen. TWAR kan alltså ha satt igång en process som därefter inte längre är beroende av bakteriens närvaro. Vi har i vår forskningsgrupp intresserat oss för den teorin och studerat en process som är kopplad till åderförkalkning, nämligen nedbrytning av elastin. Pulsådror, framför allt kroppspulsådern, innehåller elastisk vävnad som består av ämnet elastin. Det har egenskaper som kan liknas vid ett gummiband. Elastinet gör att pulsådern kan vidga sig när pulsvågen passerar och sedan återgå till sin vanliga form. I kroppspulsåderns vägg ligger flera lager av elastin utanpå varandra. Men om det bara fanns elastin i kärlväggen skulle kärlet vidga sig enormt. Ett annat ämne i kärlväggen, kollagen, fungerar därför som säkerhetsnät och förhindrar att kärlet vidgar sig för mycket och spricker. Karakteristiskt för åderförkalkning och kroppspulsåderbråck är en inflammation i den skadade kärlväggen. Både de inflammatoriska cellerna och kärlväggens egna celler utsöndrar enzymer, som bl.a. bryter sönder elastinet i kärlväggen. Nedbrytningsprodukterna av elastin, s.k. elastin-deriverade peptider, har flera skadliga egenskaper. De kan bl.a. själva skapa en kraftig inflammation med vävnadsskada, liknande den vid åderförkalkning och kroppspulsåderbråck. De elastin-deriverade peptider som då utsöndras kan orsaka ytligare elastinnedbrytning så att en självgående nedbrytning startas. Det behövs dock en utlösande faktor för denna process. Många bakterier har egenskapen att kunna bryta ned vävnad för att kunna föröka sig vid en infektion. Vi ville undersöka ifall TWAR kunde bryta ned kärlväggens elastin och därmed starta processen. Vi studerade frågan i det försök som illustreras av Figur 11. Vävnad från friska kroppspulsådror delades i två bitar. Den ena lades i en cellodling som var infekterad med TWAR-bakterier och den andra i en annan odling, som inte var TWAR-infekterad. Efter en vecka undersöktes mängden elastinned- 75

14 Figur 11. Studier kring sambandet mellan TWAR och hjärt-kärlsjukdom. brytningsprodukter från vävnadsbitarna. Vi fann då att det bröts ner mer elastin i vävnaden när TWAR var närvarande. Försöket kan därmed stödja teorin om att bakterien kan vara den faktor som startar nedbrytningen av elastin i kärlväggen och sätter igång en självgående nedbrytningsprocess. Det här kan vara den teoretiska förklaringen till det faktum att antibiotikabehandling sent efter en TWAR infektion inte har någon bromsande effekt på utvecklingen av åderförkalkningen. I fortsättningen ska vår forskargrupp studera hur TWAR bryter ned elastinet i kärlväggen. 76

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Kronisk fästingburen borrelios

Kronisk fästingburen borrelios Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002 Sifos Telefonbuss 2002 Sid 1 Procent vertikalt Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- -------------------------------

Läs mer

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM Frankeras ej. Mottagaren betalar portot Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Del 6_8 sidor_18 poäng

Del 6_8 sidor_18 poäng Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES Tandlossning och DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas

Läs mer

inte har tillgång till rent vatten, eller är utomlands där infektionsrisken är stor, kan du använda en sårtvätt eller Klorhexidinlösning.

inte har tillgång till rent vatten, eller är utomlands där infektionsrisken är stor, kan du använda en sårtvätt eller Klorhexidinlösning. Sårvård När du får ett sår börjar genast kroppen arbetet med att reparera skadan. Är det ett litet sår läker det ganska snabbt eftersom sårytorna ligger nära varandra. Ett större sår läker långsammare

Läs mer

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått

Läs mer

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Hälta/or osteokondros

Hälta/or osteokondros Hälta/or osteokondros Hälta orsakad av ledsjukdom på häst är den absolut vanligaste anledningen till nedsatt prestation och förlorad användbarhet hos våra sporthästar. Ledsjukdom kallas på veterinärspråk

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation 45-årig kvinna Inför tumöroperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Mobil/övrig telefon...

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00018-2014 2014-06-26 M 2014 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 02 24 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Din guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO)

Din guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Din guide till EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Välkommen till din Eylea-guide Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer