Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Transkript

1 Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet kl Plats: Berzeliussalen, Eken, Linden Examinator: Jorma Hinkula, tel Terminssekreterare: Anna Munter, tel Kurskod: 8LAG10 / MSTA10 Provkod: SLP2 / SLPB Slutprov T2 För godkänt resultat krävs 60 % rätt svar, sammanlagt för skriftlig och muntlig/praktisk examination Välkomna, bästa studenter! Skrivningen omfattar 79p enligt fördelningen: 1) Cirkulation-respiration-erytron-njurar 28p (10p + 18p) 2) Neuro-sinne-psyke-rörelse 8p (2p + 6p) 3) Immun-hud-infektion 33p 4) Förhållningssätt och folkhälsa 10p Jag föreslår att ni använder 1, ,5 + 1 (=5 timmar) på respektive del. Kolla gärna att Ni inte lägger ner för mycket tid på ett avsnitt. Inga hjälpmedel och inga mobiltelefoner är tillåtna. Kom ihåg att skriva din kod på ALLA tentans sidor! Lycka till! Jorma Hinkula/ Anna Munter

2 INTRODUKTION 1(23)

3 Vintern är en ur hälsosynpunkt knepig årstid då många kalla fakta om köldens och vindens betydelse för hälsan gärna ventileras. Kalle Isräv på sin skridskotur begrundade innehållet i ovanstående aktuella debatt inom läkare- och mamma-vet-alltid-bäst vetenskaperna. 2(23)

4 Tema: Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (10p) Kalle är ute med sin kompis Klara och åker långfärdsskridskor på senvintern. Isen är svart och det går undan. Fråga 1. Muskelarbetet i samband med skridskoåkningen leder till ett ökat blodflöde till benen. Beskriv den perifera mekanism som orsakar detta och förklara varför. (2p) Fråga 2. Den ökade flödeshastigheten i artärerna till benens muskulatur påverkar kärlväggarna. Beskriv vad som händer och förklara vilken effekt detta får? (3p) 3(23)

5 Fråga 3. Huden spelar en central roll i kroppens temperaturreglering via förändringar i blodflödet. Förklara de principiella skillnaderna av cirkulationens uppbyggnad i dermis och epidermis på de delar av kroppen som inte räknas som apikala (tex armar och ben, samt bålen), jämfört med de delar av kroppen som räknas som apikala (tex näsa, öron, händer och fötter). (3p) Fråga 4. Förklara de olika mekanismer som reglerar cirkulationen i huden. (2p) 4(23)

6 Tema: Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (2p) Vid en åmynning brister isen och Kalle åker i vattnet som är 0-gradigt. Fråga 5. Hur når den plötsliga temperaturförändringen Kalles ryggmärg? (2p) 5(23)

7 Tema: Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (18p) Fråga 6. Baserat på det du vet om hudens cirkulation, analysera hur omställningen av hudens cirkulation från situationen med skridskoåkning förändras när Kalle ligger i det iskalla vattnet. (4p) 6(23)

8 Fråga 7. Vasokonstriktion i arteriolerna ger hög perifer resistens och ökat blodtryck. Hur påverkar detta hjärtat? (4p) 7(23)

9 En kroppslig reaktion leder till att Kalle börjar hyperventilera. Fråga 8. Hyperventilation ger ett ökat flöde i luftvägarna. Förklara hur luftrören påverkas av höga flöden och ange bakomliggande mekanism. (2p) 8(23)

10 Fråga 9. Hyperventilationen påverkar gasutbytet. Förklara hur blodgaserna och syra-basbalansen förändras akut. (4p) 9(23)

11 Fråga 10. Normalt, när venöst blod når lungorna diffunderar syre från alveolerna in till erytrocyten. Vid syrebindningen till hemoglobinet frigörs vätejoner från histidinet i hemo-globin. Beskriv hur detta påverkar eliminationen av koldioxid från blodet. Ange också mekanismen för detta. (4p) 10(23)

12 Tema: Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (6p) Syringomyeli (ryggmärgscysta) innebär ett eller flera cystiska hålrum har bildats inuti ryggmärgen. Tillståndet är vanligast i halsryggmärgen men kan vara belägen var som helst i ryggmärgen. Vilka symtom som uppkommer beror på lokalisationen av cystan, dvs på vilken nivå som cystan är belägen. Bilden nedan visar ett tvärsnitt på en ryggmärg från nivå T 12 där den mörkgrå transparanta området som täcker stora delar av vävnaden i ryggmärgen återspeglar ett cystiskt hålrum. Fråga 11. Hur tror du att detta påverkar patienten? Vad fungerar normalt? Motivera ditt svar med hjälp av dina kunskaper i funktionell neuroanatomi. (6p) Dorsalsida 11(23)

13 Tema: Immun-Hud-Infektion (33p) Pelle var en av dem som hjälpte Kalle och det visar sig att Pelle vid tillfället var bärare av ett influensavirus H1N1. Pelle insjuknade dagen efter och Kalle efter ytterligare ett par dagar Fråga 12. Beskriv slemhinnans principiella uppbyggnad och hur viruset kan ta sig in i kroppen. (3p) 12(23)

14 När virus etablerat sig intracellulärt kan inte antikroppar och komplement komma åt. Då har immunsystemet andra vapen att ta till, nämligen att döda (och därmed offra) infekterade celler. Fråga 13. a) Vad kallas denna mekanism (att döda celler)? (1p) b) Vilka två celltyper är specialiserade för detta uppdrag? (1p) c) Hur går själva avdödningen till? (1p) 13(23)

15 Till skillnad från Kalle och Pelle klarade sig Pelles flickvän Frida från att bli sjuk. Frida hade en liknande influensa för 2 år sedan. Fråga 14. a) Förklara varför Frida inte blev sjuk (1p) b) Beskriv kortfattat vad immunsvaret bör ha gjort när virus tagit sig genom Fridas luftvägsslemhinna (maximalt 200 ord). (2p) 14(23)

16 Fråga 15. Mångfalden av mikroorganismer i vår värld är mycket stor och de förekommer i en mängd olika miljöer. Vissa klarar inte av att leva i närvaro av syre. a) Vad kallar man med ett gemensamt begrepp de mikroorganismer som inte ens överlever om syre finns närvarande? (0,5p) b) För dessa mikroorganismer är syre toxiskt. Ange varför? (1p) c) Namnge ett av enzymerna som finns hos fakultativt anaeroba och aeroba bakterierna, vilket gör att dessa bakterier kan överleva i närvaro av syre. (0,5p) 15(23)

17 Fråga 16. Nedan finns ett antal påståenden. Ange om respektive påstående är sant eller falskt. För att få full poäng ska du också korrigera de falska påståendena så att de blir sanna. a) Bestämning av en bakteries generationstid görs under stationär fas, eftersom bakterien då har en optimal miljö för tillväxt. (1p) b) Med turbiditetsmätning (bestämning av optisk täthet) bestäms antal levande bakterier i ett prov. (1p) c) De flesta humana bakterier, såväl normalflora som patogener, är psykrofila. (1p) d) När en bakterie dör p g a hög temperatur orsakas skadorna på cellen främst genom att cellmembranet kollapsar samt att proteinerna denaturerar. (1p) 16(23)

18 Integrinerna är viktiga regulatorer av inflammationsprocessen. Fråga 17. a) Hur är integrinerna uppbyggda och hur regleras deras celluttryck? (3p) b) Ange tre viktiga funktioner som integrinerna har i inflammationsprocessen. (3p) c) Integrinerna spelar också en viktig roll i aktiveringen av den adaptiva immuniteten. Vilken? (1p) 17(23)

19 Mikroorganismer avdödas av olika fagocyterande celler i kroppen men också på våra slemhinnor. Fråga 18. a) Vilka olika intracellulära avdödningsmekanismer utnyttjar den fagocyterande cellen? (2p) b) Hur kan slemhinnans epitelceller avdöda mikroorganismer? (1p) c) Hur skyddar sig Mykobacterium tuberculosis och Salmonella mot kroppens mikrobicida mekanismer? (2p) 18(23)

20 När man vaccinerar sig mot patogena mikroorganismer är immunsvaret beroende av att vissa för immunsvaret kritiska immunceller i det medfödda/innata immunsvaret samverkar. Fråga 19. Det finns olika antigen-presenterande celler (APC) i våra kroppar. Vilka celltyper av antigenpresenterande celler finns det? Var i kroppen är de placerade? (3p) 19(23)

21 Här i Skandinavien drabbas Kalle, Pelle, Frida och resten av befolkningen av luftvägsinfektioner, i form av virus, företrädesvis under vintersäsongen. Infektionsspecialister och mammor kan ibland bli oense huruvida nedkylning orsakar förkylning eller ej, men båda dessa kategorier av experter är ense om att det går att skydda sig med hjälp av vaccination. När man vaccinerar sig mot influensa A virus finns det några virologiska egenskaper hos detta virus som man behöver ta hänsyn till. Fråga 20. Vilka variabla egenskaper är utmärkande för denna virusfamilj, varför och vad får detta för följder vid valet av vaccinkandidat/er inför varje vintersäsong? (3p) 20(23)

22 Tema: Förhållningssätt och Folkhälsa (10p) Många studier har visat att individens sjukdomsbörda ökar med stigande ålder däremot förefaller inte prevalensen av en del sjukdomssymptom vara lika åldersrelaterade. I en svensk studie nyligen publicerad i BMC Public Health 2009, 9:37 studerande man vilka sjukdomssymptom som kvinnor i åldern år rapporterade under den senaste 3-månadersperioden. Fråga 21. I följande figur hämtad ur denna vetenskapliga artikel beskrivs hur vanligt förekommande 30 olika sjukdomssymptom var bland kvinnorna. Figuren anger procentandel av kvinnorna som rapporterade respektive symptom. Vilka resultat framkommer i figuren, vilka var de 5 vanligaste symptomen, ungefär hur vanligt var symptom som gäller frusenhet? (6p) 21(23)

23 I artikelns metodavsnitt står följande: A cross-sectional postal questionnaire study in seven Swedish counties in a random sample of 4,200 women years old, was drawn from the population register of the seven counties comprising the Uppsala-Örebro Health Care Region in central Sweden, a region large enough to be representative of Sweden. A postal questionnaire was sent to these women and 2,991 women (71.2%) responded. Fråga 22. Vad menas med cross-sectional study? Vad är svagheten med denna typ av studiedesign? Vad innebär a random sample? (4p) 22(23)