VI PÅ CSK. Bröstcentrum allt samlat för patienten. Nytt sätt att behandla psoriasis SID 4 5. Nydisputerad sjuksköterska

Transkript

1 VI PÅ CSK T I D N I N G F Ö R a l l a m e d a r b e t a r e P Å C E N T R A L S J U K H U S E T k r i s t i a n s t a D 2 / Bröstcentrum allt samlat för patienten med livet i fokus Nytt sätt att behandla psoriasis SID 4 5 livmoderhalscancer Vaccin skyddar till 70 % SID 11 "bollibompa" Nydisputerad sjuksköterska berättar SID 12 13

2 g ledare Återigen bevisat att Skåne bedriver en kostnadseffektiv sjukvård Nya siffror från Sveriges Kommuner och Landsting visar att nettokostnaden (kr/invånare) för Skåne 2011 ligger mycket bra i jämförelse med andra landsting och regioner. Skånes snittkostnad är kr per invånare och genomsnittkostnaden i Sverige är kr. Nytt är att Skånes nettokostnad vad gäller specialiserad somatisk vård, som tidigare låg över Sveriges snitt, nu återfinns under snittet. Det visar återigen det vi redan vet; Det hårda rationaliserings- och effektiviseringsarbete som alla medarbetare inom sjukvården bedriver, det bär frukt också ekonomiskt % på väg mot 100! CSK hade 92.5 % följsamhet till de basala hygienreglerna i vårens nationella mätning vilket i jämförelse med andra länssjukhus är bäst i Sverige. Sju observationer noterades. Det är ett jättebra resultat. Bra Jobbat! För en patientsäker vård är denna fråga av största vikt. Det är tack vare er dagliga insats som vårt resultat blir bättre och bättre. Ett av CSK:s fem sjukhusövergripande mål är att uppnå 100 %. Redan 24 verksamheter klarade 100 % följsamhet och bjuds nu på tårta. Grattis! CSK bäst i Skåne Från och med 1 november finns en nationell överenskommelse om att alla sjukintyg ska gå elektroniskt. Målet har varit att få en säkrare sjukskrivningsprocess med så bra underlag som möjligt. Mätningar visar nu att alla intyg som skrivs på CSK är elektroniska och att intygskvaliteten av Försäkringskassan bedöms som mycket hög. Återigen bäst i Skåne. Det resulterar i att vi nu för tiden får få eller inga intyg alls tillbaka från Försäkringskassan och att vi därmed sparar tid. CSK:s läkare upplever att dubbelarbetet har blivit mindre. Det är ett bra projekt som på CSK genomförts på ett mycket bra sätt. Grat tis Patricia Enocson CSK:s röntgenchef Patricia Enocson har utsetts till årets kvinnliga ledare 2012 av Dagens Medicin. Den här utmärkelsen är glädjande och inspirerande inte bara för Patricia Enocson utan för Centralsjukhuset som helhet. Med Patricias utomordentliga förmåga att stödja, utveckla och förbättra verksamheten personifierar hon det goda ledarskap som vi finner på många arbetsplatser inom CSK. Fantastiskt roligt för Patricia, oerhört bra för CSK. Öronkliniken Grattis säger vi till Öronkliniken som i hård konkurrens nominerades till Region Skånes pris för goda resultat - Diabasen Det är mycket glädjande att representanter från CSK återigen uppmärksammas och finns med i toppen. Ekonomi alltid aktuellt En fråga som alltid finns högt upp på dagordningen är arbetet med CSK:s budget och ekonomiska situation. De effektiviseringsåtgärder som vi tidigare fattat beslut om håller nu på att verkställas. Framgångsrikt sjukhus CSK är ett framgångsrikt sjukhus. Vi flyttar fram positionerna inom de flesta områden och vi utför vårt uppdrag med råge. Det finns oerhört mycket att glädjas åt. Beslutet som säkerställdes häromdagen om att vi nu också får axla ansvaret att vara pilot i arbetet med att etablera ett Diagnostiska Center i Skåne (ett fantastiskt projekt med stor patientnytta) är också det en bekräftelse på att vi gör ett gott jobb! Mer information om det efter sommaren. Jag önskar er alla en varm och vilsam sommar! Vi ses i korridorerna! Ulf Kvist Sjukhuschef

3 CSK klarar vårdplatssituationen även under värsta epidemitider Jag tycker att även om vi emellanåt har en ansträngd situation på CSK, så har vi en bra samarbetsvilja på sjukhuset, bra rutiner för slutenvård, bra kommunikation, ordning och reda och duktiga vårdplatskoordinatorer. Vi klarar beläggningen hyggligt även under epidemitider, säger Britt-Marie Cartbo, chefsjuksköterska på CSK. En framgångsfaktor för CSK är att man numera tänker i andra termer än tidigare när det gäller vårdplatsbeläggning på avdelningarna. Genom att se 90-procentig beläggning som optimalt på sjukhuset har man möjlighet att klara en tillfällig extremsituation, som ett caliciutbrott eller en influensaepidemi, då alla disponibla vårdplatser utnyttjas. Handlingsplaner Förra året samordnade sig de opererande verksamheterna respektive de icke-opererande verksamheterna och tog fram gemensamma handlingsplaner för vårdplatsutnyttjande. Det är handlingsplaner som alla medarbetare ska känna till. De är upplagda som ett slags 3 4-stegsraket och man arbetar med systeravdelningar. Får man fullt på den egna avdelningen inträder steg två och man lägger in patienten (-erna) på en systeravdelning. På så sätt säkrar vi kompetensen vilket är det viktigaste i sammanhanget, förklarar Britt- Marie Cartbo. Medarbetarna på systeravdelningen vet hur de ska behandla den patient som kommit in på avdelningen. Om även den andra systeravdelningen är fullbelagd går man i steg tre och lägger in patienten på ytterligare en systeravdelning. Var för sig Det är så vi arbetar i första hand. Vi försöker hålla opererande verksamheters patienter för sig och ickeopererade patienter för sig, säger Britt-Marie Cartbo. Innan man öppnar extra vårdplatser eller skickar patienter till annat sjukhus så försöker vi att lösa frågan i första hand internt på CSK. Om Medicinkliniken har full beläggning enligt handlingsplanen så får de opererande verksamheterna hjälpa till och vice versa. Om handlingsplanen för normalförhållanden inte skulle hålla måttet vid en extremsituation så går verksamheterna direkt in i handlingsplanerna för hur vårdplatserna ska utnyttjas vid epidemiskt utbrott. I planerna beskrivs stegvis hur man ska hantera patienter som exempelvis är färdigbehandlade, att man ska stoppa oprioriterade patienter till operation och att man ska poängtera vilka patienter som är lämpliga, eller olämpliga, på vissa avdelningar. Tänker preventivt Återigen, det gäller att säkra kompetensen och att behandla patienterna professionellt. Vår strävan är att flytta eller utlokalisera patienter så lite som möjligt och att tänka preventivt, understryker Britt-Marie Cartbo. En viktig roll spelar de två vårdplatskoordinatorerna. Inför varje helg håller vårdplatskoordinatorn möte med de enhetschefer som har slutenvårdsavdelningar och går igenom hur det ser ut inför helgen, gör upp en handlingsplan för hur olika situationer ska hanteras, d v s kommunicerar situationen helt enkelt. Lägesrapport för natten Innan vårdplatskoordinatorn slutar sin tjänst för dagen på vardagar går hon först ner till akutmottagningens koordinator och ger en lägesrapport och en handlingsplan för natten. Fördelen är då att koordinatorn kan informera om att vissa avdelningar har det extra besvärligt och att man i sista hand bör lägga in någon patient där. I och med att vi säkrar kompetensen på den avdelning vi lägger in utlokaliserade patienter Britt-Marie Cartbo på så behöver vi inte informera patienten om själva utlokaliseringen. Det viktiga är ett professionellt bemötande. Och vi blandar aldrig patienterna hur som helst utan försöker alltid att hitta en plats där kompetensen är säkrad, förklarar Britt-Marie Cartbo. Strävan är att ha så få utlokaliserade patienter som möjligt. Det är inte alltid så lätt på ett akutsjukhus. Men jag tycker vi har en bra organisation som även kan klara svåra situationer, menar Britt-Marie Cartbo. Under februari-mars var det en extra besvärlig situation med influensaepidemi. Men med en god anda, duktiga medarbetare och en bra organisation så klarade CSK även den situationen. text: bo hallström 2/2012 VI PÅ CSK 3

4 livsstil i fokus på hud Marie Lindström och Melissa Svärd Carina Hannott tar på skyddsglasögonen innan hon går in i solariet Ljusterapi Genom att sätta livsstilen i fokus ges patienterna nya sätt att hantera sin sjukdom. Nog så viktigt är att säga att detta är verktyg som inte för några biverkningar med sig. Med hela Sedan lite mer än två år tillbaka har hudklinikens personal satt livsstilen i fokus vid sitt arbete med psoriasispatienter. Det har inte bara ändrat det faktiska arbetet utan även patienternas egen inställning till sin sjukdom. Vi hjälper dem vända spiralen och se sambanden mellan val av livsstil och sitt sjukdomstillstånd, berättar Anna Brostedt enhetschef på Hudkliniken. Det var samtidigt som Hudkliniken flyttade in i sina nya lokaler i den Grå byggnaden som personalen bestämde sig för att satsa på ett nytt arbetssätt. De gick en utbildning i Motiverande samtal där de fick lära sig en form av samtalsteknik som har målsättningen att öka motpartens egen motivation. För att få alla att arbeta mot samma mål gick såväl undersköterskor, sjuksköterskor som läkare utbildningen. Det har gett oss en samsyn som varit viktig för att kunna nå vårt mål men som framförallt betytt oerhört mycket för våra patienter, förklarar Marie Lindström, sjuksköterska på Hudkliniken. Hudkliniken Livsstilen i fokus Kunskapen om att exempelvis fetma, alkohol och kost påverkar graden av psoriasis har varit känd sedan länge. Vi har vetat om det men inte alltid kunnat förmedla det på ett bra sätt till våra patienter. Nu har vi fått verktyg för att göra så, berättar Anna. Det handlar inte enbart om att ändra samtalsteknik utan också att det nu finns en hälsopedagog på sjukhuset som kan ta hand om patienter med livsstilsfrågor. Förr kanske man valde att inte ställa frågan eftersom man inte hade någon 4 VI PÅ CSK 2/2012

5 livsstil i fokus på hud Kontakten med kliniken är idag mer än bara en behandling. Hans Strid passar också på att prata med Annika Karström om andra sjukdomsrelaterade frågor livet i fokus att remittera patienterna till. Nu har vi alla funktioner inom sjukhuset och det är oerhört värdefullt, fortsätter Anna. Det nya arbetssättet innebär i grunden att utbilda patienterna i sin sjukdom och patienterna har idag ett mycket större egenansvar. Exempelvis ansvarar de för att ta med sig sina egna krämer till kliniken vilket också har resulterat i att fler hämtar ut sina recept. Men kontakten med kliniken har också blivit så mycket mer än bara behandling. Patienterna kan idag lika gärna komma för att enbart prata med någon av personalen om ett problem som dykt upp. T ex kan en patient komma och vara bekymrad över att psoriasisen blivit sämre. Vi kan då hjälpa patienten att se varför den plötsliga försämringen uppkommit, d v s se orsakssambandet, förklarar Marie. Möjligheten att förstå orsakssambanden gör att patienterna själva kan ta ett större ansvar för att läka sin psoriasis. Det finns idag klara bevis för att övervikt, rökning och alkohol direkt påverkar sjukdomen negativt. Då är det också vårt ansvar att informera och utbilda patienten i livstilsfrågor, konstaterar Anna. Inga biverkningar Genom att sätta livsstilen i fokus ges patienterna nya sätt för att hantera sin sjukdom. Nog så viktigt är att säga att detta är verktyg som inte för några biverkningar med sig. Tvärtom förbättrar det inte bara psoriasisen utan minskar även risken att patienten drabbas av andra sjukdomar, fortsätter Marie. Klinken besöks ofta av kollegor från andra sjukhus och vårdinrättningar som önskar lära sig mer om att arbeta med livsstilen i fokus. Studiebesöken välkomnas och kunskapsutbytet anses vara viktigt. Vi vill gärna ha utbyten med fler. Det är intressant med nya infallsvinklar och utvecklas vi som arbetar med frågorna så kan vi också hjälpa våra patienter än mer. Förbättringspotentialen är fortfarande stor när det gäller att tänka livsstil, avslutar Anna. text: jenny pettersson Det nya arbetssättet med livstil i fokus innebär i grunden att utbilda patienterna i sin sjukdom och patienterna har idag ett mycket större egenansvar, säger Marie Lindström och Anna Brostedt. 2/2012 VI PÅ CSK 5

6 Bröstcentrum Bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige och ungefär 7000 kvinnor får diagnosen varje år. En knöl eller knuta i eller kring bröstet kan vara ett tecken på bröstcancer. De flesta blir friska efter behandling om cancern upptäcks i ett tidigt stadium. Bröstcancer drabbar framför allt medelålders och äldre kvinnor men kan i sällsynta fall även drabba män. 6 VI PÅ CSK 2/2012

7 b r ö s tc e n t r u m Några av medarbetarna som arbetar på Bröstcentrum Samlat Bröstcentrum ger många fördelar Det ger stora fördelar att vi nu har bildat ett Bröstcentrum på CSK med all verksamhet samlad. Vi får kortare beslutsvägar, kontakterna mellan medarbetarna underlättas och det är fördelar för våra patienter att ha alla verksamheterna samlade, säger Heitti Teder, överläkare och teamledare för "bröstteamet" på CSK. Heitti Teder är en av de fyra bröstkirurgerna på Bröstcentrum. Den nu samlade verksamheten har sina lokaler i Hudklinikens tidigare lokaler på plan 2. Där finns nu förutom bröstkirurgerna och bröstmottagning också mammografi, cytologi och punktionsmottagning. Snart kommer cytostatikabehandlingen och onkologkonsulternas verksamhet att flytta in på plan 1 i lokalerna direkt under Bröstcentrums lokaler på plan 2. Stort upptagningsområde Bröstcentrum har ett stort upptagningsområde i stort sett östra Skåne från nordöstra delen ner till Ystad. Man har tre mammografiscreeningsstationer, i Kristianstad, Hässleholm och Ystad. Utöver det bröstteam som nu finns i Bröstcentrum ingår också cytologi, patologi, klinisk fysiologi, operation, sjukgymnaster samt vårdavdelningar i det som man kallar "stora" bröstteamet. Många remitteras Bröstcentrums uppdrag är att ta hand om patienter med symptom eller oro för bröstsjukdom som antingen remitterats till Bröstcentrum av distriktsläkarna på vårdcentraler eller privata öppenvårdsmottagningar. Eller patienter som själva söker kontakt med Bröstcentrum. Man har också i uppdrag att handlägga patienter med komplicerade hudtumörer och att handlägga vissa plastikkirurgiska fall. Patienterna kommer till Bröstcentrum som nämnts med remiss från vårdcentral, med egenremiss eller från hälsoundersökning, d v s screening. Försöker korta tiderna Vi har försökt rationalisera och korta tiderna från det patienten söker sig hit fram till diagnos. Ett önskemål är att fler patienter blir utredda i den öppna vården. Som ett led i denna strävan håller vi föreläsningar för distriktsläkarna, förklarar Heitti Teder. Teamet på Bröstcentrum följer patienten hela vägen från det hon kommer till sjukhuset för utredning av "knuta" i bröstet, behandling/operation fram till dess tilläggsbehandlingen är slutförd. Cancerfallen ökar Varje år får bröstcancervården 1200 nya fall i Skåne (7 000 i hela Sverige) och av dessa tar Bröstcentrum i Kristianstad hand om 230 fall. Cancerfallen ökar med åldern hos kvinnor. Antalet fall ökar sakta samtidigt som dödligheten i bröstcancer långsamt minskar. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och risken att insjukna ökar med åldern till mammografi Till mammografiundersökning, hälsoundersökning, kallas varje år kvinnor och av dessa kommer omkring Det blir en ansenlig mängd bilder för mammografiläkarna att granska varje bild granskas av två läkare. Hos 0,4 procent av de patienter som genomgår mammografiundersökning hittar man cancertumörer. Mammografiläkarna är anställda av Unilabs AB som sköter all hälsoundersökning, screening, i Skåne. Varje måndag och torsdag genomför bröstteamet en bröstrond. Det ger stora fördelar att ha ett samlat Bröstcentrum. Vi får kortare beslutsvägar och kontakterna mellan medarbetarna underlättas vilket ger fördelar för våra patienter, säger Heitti Teder. text: bo hallström 2/2012 VI PÅ CSK 7

8 Bröstcentrum Anmälan i reception Mammografiundersökning Skapar mycket oro Undersökning med hjälp av ultraljud Om läkaren som granskar röntgenbilderna från en mammografiundersökning hittar någon förändring i den undersökta kvinnans bröst skriver han eller hon en remiss till Bröstmottagningen på CSK. Det är ofta oro hos de kvinnor som kommer till oss antingen från en vårdcentral, från mammografiundersökning eller för att de själva känt en "knuta" i bröstet, säger Heitti Teder, överläkare och teamledare på Bröstcentrum på CSK. En knuta i bröstet är lyckligtvis inte alltid en cancertumör. Den kan vara en bindvävsknuta, en cysta, en lymfkörtel, en infektion eller fettvävsknuta. Mammografin avslöjande Mammografin ger mycket detaljerade bilder och gör det möjligt för granskande läkare att upptäcka en brösttumör innan den hunnit orsaka symptom eller ens kännas i bröstet. Vetenskapliga studier visar att hälsoundersökning med mammografi minskar dödligheten i bröstcancer med procent genom tidig upptäckt. Det är kvinnor mellan 40 och 74 år som kallas till mammografiundersökning. Risken för bröstcancer ökar med åldern hos kvinnorna. Typiska symptom vid bröstcancer är en knöl i bröstet eller armhålan. Huden eller bröstvårtan är ibland indragen och i sällsynta fall kan det komma blod eller vätska från bröstvårtan. Två bedömningar När bilderna är tagna under mammografin ska två av varandra oberoende läkare titta på röntgenbilderna. Det ökar säkerheten i bedömningen. Läkarna kan bedöma om det finns godartad eller elakartad förändring i bröstet. Om det råder osäkerhet blir det ytterligare undersökning med ultraljud. Om vi hittar något avvikande kallas patienten alltid till en kompletterande undersökning, förklarar Heitti Teder. När man tar flera bilder kallas det att patienten selekteras. Vid utredningen används i första hand mammografi och eventuellt ultraljud. Två huvudorsaker Det finns i huvudsak två orsaker till bröstcancer. Dels ärftlighet någon kvinna i familjen eller någon nära släkting kan ha varit drabbad av bröstcancer. Ärftlighet står för högst tio procent av cancerfallen. Den största orsaken är miljö- och livsstilsfaktorer. Sådana är tidig pubertet, sent klimakterium, hormonersättning och inte minst övervikt efter klimakteriet. De ofta omdebatterade p- pillren ses numera som en mindre risk. P-pillren idag är annorlunda mot tidigare och de utgör inte så stor risk för cancer. Inte heller kosten har så stor betydelse, menar Heitti Teder. När man lokaliserat en förändring i bröstet gäller det att konstatera om det är en godartad eller elakartad förändring, dvs cancer. Cellprover Då har vi ytterligare två redskap i utredningsarbetet innan vi kan ställa säker diagnos. Det är cytologi, vilket innebär cellprov samt biopsi, som är ett vävnadsprov, säger Heitti Teder. När man tar cellprov för man in en tunn nål i bröstet mot stället där tumören sitter och nålen förs upp och ner under några sekunder för att suga upp celler. När cellerna tagits ut färgas de och undersöks i mikroskop. Om läkaren vill ha en större del av förändringen tas ett vävnadsprov som ger en bättre bild av cellerna i sitt sammanhang än enstaka celler. Vid vävnadsprov får patienten lokalbedövning. Efter provtagningen analyseras provet eller proverna i mikroskop av en cytolog eller patolog. Patienten delaktig Resultat av cellprov kan vara klart efter några dagar medan vävnadsprovet kan ta upp till en vecka. Svaret skickas till den läkare som skrivit remissen. Genom att sammanväga mammografi, ultraljud och cellprov kan läkaren sedan avgöra om förändringen i bröstet är godartad eller om den beror på cancer. När vi ställt diagnosen kallar vi patienten till Bröstcentrum och förklarar resultatet av undersökningarna. Det är viktigt att patienten är med och själv kan få ge sina synpunkter på fortsatt behandling, menar Heitti Teder. Om det ska bli operation eller någon annan typ av behandling. Även en godartad tumör kan ibland behöva opereras. text: bo hallström 8 VI PÅ CSK 2/2012

9 b r ö s tc e n t r u m Kerstin Ekerot Anderberg visar in Berit Isberg till besöket hos läkare Överläkare Tor Svensjö informerar Marie Persson och Heitti Teder Hela eller del av bröstet kan opereras bort När vi ställt diagnosen bröstcancer har vi två scenarier att gå efter. Antingen opererar vi bort hela bröstet eller så opererar vi bröstbevarande, alltså en del av bröstet. Om valmöjligheten finns är det viktigt att patienten får vara med och avgöra, menar Heitti Teder, teamledare och överläkare på Bröstcentrum, CSK. Avgörande för om man ska operera bort hela bröstet eller bara en del, "tårtbit", är dels bröstets storlek och dels tumörens storlek samt läge i bröstet. Icke stympande Fram till mitten av 1970-talet opererade man alltid bort hela bröstet när man konstaterat bröstcancer. Men då började man - efter kvinnoopinion - att operera bevarande, icke-stympande i Milano. Idag opererar man hälften bevarande och hos den andra hälften tar man bort hela bröstet. Kvinnans bröst består av bindväv, fettväv, mjölkkörtlar och mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan. Och cancer kan uppstå på olika ställen i bröstet. Vanligen uppstår bröstcancer i de mjölkgångar som mynnat ut i bröstvårtan. Då kallas den duktal cancer. Ungefär 75 procent av all bröstcancer är duktal cancer. In situ Så länge cancern enbart finns i körtelvävnaden kallas den in situ (på platsen). Cancer som spridit sig till omkringliggande celler kallas invasiv cancer. Blod- och lymfkärl löper parallellt i kroppen. Lymfa är den vätska som pressats ut från de minsta blodkärlen. Cancerceller kan växa in i både blod- och lymfkärlen och då kan cancern sprida sig till andra delar av kroppen och bilda metastaser. Vanligast är att tumören först sprider sig till de lymfkörtlar som finns mellan bröstet och armhålan. Kontrollerar lymfkörtlarna Därför är det viktigt att kontrollera om lymfkörtlarna har angripits. Då använder man en metod som kallas sentinel nodemetoden, eller portvaktskörtelmetoden, förklarar Heitti Teder. Portvaktskörteln är det första "filtret" mellan bröstet och övriga lymfkörtlar. Före operation injicerar man isotoper och färgad vätska i bröstet. Vätskan söker sig sedan fram till portvaktskörtel tillsammans med lymfan. Om cancern inte gått längre än till portvaktskörteln tar man bort den. Man tar bort lymfkörteln och skickar den till laboratoriet där man gör ett fryssnitt som ger ett preliminärt svar medan operationen pågår. Analysen visar om cancern gått vidare. Om den inte har det tar man inte bort ytterligare körtlar. Har cancern gått vidare tar man bort alla lymfkörtlar i området, sk axillutrymning. De nackdelar för patienten som en sådan utrymning för med sig kan vara risk för svullen arm, nedsatt känsel, stel axel, längre operationstid och längre vårdtid. De flesta ingen spridning Efter operationen stannar patienten i normalfallet 1-3 dagar på sjukhuset. Vid operationen lägger man in ett dränage som behålls tills lymfan slutat rinna ut. Om cancern har spridit sig till mer än tre lymfkörtlar gör vi en datortomografi efteråt för att vara säkra att det inte bildats metastaser. De flesta har ingen ytterligare spridning, säger Heitti Teder. Om det bildats metastaser finns de vanligen i lungor eller i skelettet. Även levern kan drabbas. Efter sjukhusvistelsen kallas patienten till sjukhuset inom dagar för att få reda på resultatet av den mikroskopiska undersökningen. Och för att få information om den fortsatta behandlingen. text: bo hallström 2/2012 VI PÅ CSK 9

10 Bröstcentrum Cytostatika Flera behandlingsformer Operation Granskning av cellprov Alla patienter som genomgår en bröstbevarande operation får strålbehandling efter operationen som ett komplement till ingreppet. I de fall som hela bröstet måste opereras bort blir det strålbehandling bara om mer än en lymfkörtel är drabbad eller om brösttumören var mycket stor. Anledningen till strålbehandlingen är att man vill gardera sig mot eventuella kvarstadier av cancer i bröstet. Strålbehandlingen tar minuter varje gång. Och man ger behandlingen mellan 16 och 25 gånger. All strålbehandling sker på SUS i Lund eller Malmö. Behandlingskonferens Mellan sju och tio dagar efter operationen hålls en behandlingskonferens på Bröstcentrum på CSK. Då ligger svaren från den mikroskopiska undersökningen klara. Och utifrån resultatet av undersökningen beslutar man sedan om tilläggsbehandling. Som stöd har deltagarna i behandlingskonferensen ett regionalt vårdprogram. Som tilläggsbehandling förutom strålbehandling har vi antihormonell (antiöstrogen) behandling eller cytostatikabehandling. Herceptinbehandling kan vi ge kvinnor som är HER2-positiva det är en tumör egenskap som finns hos 15 procent av de kvinnor vi opererar, förklarar Heitti Teder, överläkare och projektledare på Bröstcentrum. Tabletter i fem år Antihormonell behandling ges i tablettform och den varar i fem år efter operationen. Cytostatikabehandling ger man i sex behandlingsomgångar med tre veckors mellanrum. Det innebär en behandlingsperiod på drygt 18 veckor. Cytostatikabehandling ges före strålbehandling om de båda behandlingarna ska kombineras. Cytostatika påfrestande Cytostatika är en grupp läkemedel som fungerar genom att döda cancercellerna. De kan också få cancerceller att sluta växa. Ofta är cytostatikabehandling påfrestande för kroppen. För det mesta ges cytostatika direkt i blodet genom dropp och varje behandling tar upp till några timmar. Det finns också viss cytostatika som man kan ta hemma i form av tabletter. Cytostatika angriper inte bara cancerceller utan även friska celler. Det gör att man ofta får biverkningar, till exempel att man tappar håret, mår illa eller drabbas av infektioner. Ofta finns det mediciner som hjälp mot biverkningarna. När behandlingen är klar brukar biverkningarna försvinna. Exempelvis växer håret ut igen. Får stöd Medarbetarna på cytostatikamottagningen är ofta ett stort stöd för patienterna som får den här behandlingen. Anhöriga fungerar också väldigt ofta som ett stort stöd, säger Heitti Teder. De flesta patienterna tar sin situation förvånansvärt väl. Men de får mycket hjälp och stöd inte minst från Bröstcentrums sjuksköterskor och från sina anhöriga, tillägger han. Mest traumatisk är sjukdomen för de yngre kvinnor som drabbats. Målsökande medicin Herceptinbehandling ges i ett år efter operationen med tre veckors mellanrum. Herceptin är inget cellgift och ingår i en grupp immunologiska läkemedel mot cancer. Det kan liknas vid en målsökande robot som letar reda på cancercellerna och slår mot de cancerceller som har en ökad mängd av proteinet HER2 i sin cellvägg. Denna behandlingsform har mindre biverkningar än exempelvis cytostatika. Och Herceptin har förbättrat prognosen kvinnor med HER2- positiv bröstcancer. Herceptin kan ges antingen som ett tilllägg till cytostatika efter operation. Eller i kombination med cytostatika/hormoner eller som ensam behandling när cancersjukdomen spritt sig. Biverkningar av Herceptin är små. Bröstrekonstruktion Ett till två år efter en operation kan vi göra en rekonstruktion av det opererade eller bortopererade bröstet. Det finns patienter som vi kan göra en rekonstruktion på tidigare men det beror på tumörfaktorerna, förklarar Heitti Teder. Rekonstruktion av bröst kan både göras med bröstprotes eller med egen vävnad. För patienter som kommer till Bröstcentrum för bröstcancer tar det för de allra flesta 1,5-2 månader från upptäckt av cancer till besked om tilläggsbehandling efter operation. Ambitionen är att det ska gå så fort som möjligt. I regel är tiden från cancerdiagnos fram till operation 14 dagar, påpekar Heitti Teder. Från upptäckt och cancerdiagnos till avslutningen av cytostatikabehandling tar det oftast omkring ett halvt år. text: bo hallström 10 VI PÅ CSK 2/2012

11 Överläkare Eva Cosmo informerar om HPV och möjligheten till vaccination HPV och livmoderhalscancer Livmoderhalscancer är näst efter bröstcancer den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i åldern år i Sverige. Varje år dör närmare 150 kvinnor i sjukdomen. En långvarig HPV-infektion kan orsaka cellförändringar som sedermera kan utvecklas till livmoderhalscancer. Genom att vaccinera sig mot HPV skyddar man sig mot de HPV-virus som orsakar 70 % av alla fall av livmoderhalscancer, förklarar Eva Cosmo, överläkare på Kvinnokliniken CSK. HPV (humant papillonvirus) kallas också för vårtvirus och smittar genom kroppskontakt. Det är en mycket smittsam virusinfektion som de flesta människor får någon gång under livet. Vanligtvis så läker den ut av sig själv men långvariga infektioner kan orsaka cellförändringar som i sin tur kan utvecklas till livmoderhalscancer. HPV och livmoderhalscancer Det finns över hundra olika typer av HPV och av dem är det cirka 14 som klassificeras som högriskvirus vilka kan orsaka livmoderhalscancer. De vanligaste är HPV 16 och HPV 18 som står för närmare 70 % av alla fall. Eftersom HPV sällan ger några symptom är cellprovtagning det enda sättet att upptäcka infektionen. I Skåne kallas alla kvinnor mellan år var tredje år till cellprovtagning. Det systemet har vi haft sedan 70-talet och vi kan se att det glädjande nog har mer än halverat fallen av livmoderhalscancer, berättar Eva. Det är viktigt att hitta cellförändringar i livmoderhalsen innan dessa ger några symptom. Det ger den drabbade kvinnan en mycket bättre prognos. Forskningen har visat att åtta av tio kvinnor som har insjuknat i livmoderhalscancer har missat att gå på kontrollerna regelbundet. Kontrollerna är viktiga och det görs många olika försök att nå de kvinnor som inte går på dem. På vissa orter har man provat kvälls- och helgöppna mottagningar, och på andra att i likhet med blodgivarbussen ha en cellprovsbuss, förklarar Eva. Vaccin finns Sedan 1 januari 2010 har det varit möjligt att vaccinera sig mot HPV inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Det innebär att alla flickor födda 1999 eller senare erbjuds gratis vaccination. Bäst skydd ger vaccinet om det ges innan man smittats. Därför är det absolut bäst att vaccinera sig före sexualdebuten, säger Eva. Vaccinet har ingen effekt mot en pågående virusinfektion, men har man haft en HPV-infektion som läkt ut ökar vaccinet skyddet mot att infekteras igen. Så nyttan av vaccinet finns även för redan sexuellt aktiva kvinnor och från och med år 2011 rekommenderar Socialstyrelsen även alla kvinnor i åldern år att vaccinera sig. Risker med vaccination Dagens HPV-vaccin skyddar inte mot all HPV men väl mot HPV 16 och HPV 18, samt HPV 6 och HPV 11 som orsakar kondylom. Det finns alltid människor som känner sig motvilliga till vaccinationer. I detta fall beror det delvis på rädslan för biverkningar, en rädsla som verkar ha fått extra fart efter turbulensen kring vaccinationen mot svininfluensa, menar Eva. Närmare 100 miljoner doser vaccin är givna till kvinnor världen över och inga allvarliga biverkningar har rapporterats. Lindriga biverkningar som exempelvis lokal ömhet, svullnad och feber förekommer dock. Absolut viktigast är att komma ihåg att fortsätta gå på cellprovstagningarna även om man har vaccinerat sig. Vaccinet är jättebra men inte heltäckande vilket innebär att det fortfarande finns risk att drabbas av livmoderhalscancer. Men den är mycket, mycket mindre, avslutar Eva. I vaccinet ingår inga viruspartiklar eller DNA som kan orsaka smitta. Det finns bara små kopior av virusets skal som gör att vårt immunförsvar känner igen det när det verkliga viruset dyker upp, säger Eva Cosmo. text: jenny pettersson 2/2012 VI PÅ CSK 11

12 doktor i medicinsk vetenskap Första jämförande studien av "Bollibompa" Susanne Bondesson heter hon, sjuksköterska på Refraktär anginamottagningen på Medicinklinikien på CSK. Sedan februari, då hon disputerade, är hon nybliven doktor i medicinsk vetenskap. Och hon har gjort den första vetenskapliga studien av två viktiga smärtlindringsmetoder som används på CSK. Sedan 2002 arbetar man på CSK med EECP-metoden (Enhanced external counterpulsation), allmänt kallad Bollibompa, för patienter med svår kärlkramp, patienter där inte längre bypassoperation eller ballongvidgning hjälper. CSK var först i landet med att använda EECP. På Refraktär anginamotttagningen arbetar man också sedan tidigare med ryggmärgsstimulering, SCS (spinal cord stimulation). Diskuterade effekterna Vi diskuterade effekterna av behandlingarna på mottagningen och kom fram till att man egentligen inte gjort någon genomgripande jämförande vetenskaplig studie, varken långsiktigt eller kortsiktigt av de båda behandlingarna, förklarar Susanne Bondesson. Efter kontakter med professor Lars Edvinsson i Lund så föddes idén hos kardiologen Thomas Petterson och Susanne Bondesson att göra ett doktorsarbete med fokus på en utvärdering av EECP, initialt och på långtidseffekter. Eftersom det inte har funnits jämförande studier tidigare så var tanken således att studera omedelbara effekter av behandlingarna men också effekter över längre tid. År 2006 skrev Susanne Bondesson in sig för forskarutbildning i Lund och Lars Edvinsson blev hennes huvudhandledare. Fyra delstudier Hennes avhandling består av fyra delstudier. Genom de här studierna har man nu vetenskapliga belägg för att patienter med svår kronisk kärlkramp och som behandlats med EECP och SCS, ryggmärgsstimulering, fungerar bättre fysiskt efter behandlingen. EECP-patienter till och med något bättre. Först jämförde man EECP och SCS med vanlig farmakologisk behandling. Patienterna prövades i klinisk TENS-metod (Transkutan Elektrisk NervStimulering). Den görs utanpå kroppen och bygger på smärtlindring via elektriska impulser på huden. Om det fungerar kan patienten bli kandidat för SCS, d v s en elektrod inopererad i ryggmärgskanalen och en batteridosa inopererad i bukfettet. SCS stimulerar kroppens endorfiner och lindrar smärta. Det finns patienter som varken kan få SCS eller EECP och de fick därför behålla sin tidigare medicin. De hamnade i en kontrollgrupp i studien. EECP-patienter mår bättre Vi har haft anginastatus, CCS (Canadian Cardivasculaar Society Classification) som effektmått. Det är en gradering i fyra klasser som sjukvårdens medarbetare använder, förklarar Susanne Bondesson. Ett mått var även patientens nitroglycerinkonsumtion. Ett år följde vi den undersökta gruppen och det man kan säga är att både de som fått behandling med EECP och SCS mår bättre efter behandling efter ett år jämfört med den enbart medicinerade kontrollgruppen, säger Susanne Bondesson. Det var den första studien. Säkerhetsstudie I den andra studien undersökte man blodtryck och puls på en grupp patienter som fick EECP och jämförde med en grupp som enbart fick läkemedel. Det man kunde se var att blodtrycket sjönk direkt efter behandlingen med "benpumpen", EECP. Även patienter med högt blodtryck före behandling fick sänkt blodtryck. Patienter med relativt lågt blodtryck före behandlingen sjönk inte ytterligare. Det var ett slags säkerhetsstudie. Vi såg också att EECP-patienterna mådde bättre i sin angina jämfört med kontrollgruppen, förklarar Susanne Bondesson. Men när man efter 12 månader tog blodtrycket igen kunde man konstatera att blodtryckssänkningen inte hållit sig - utan var tillfällig. text: bo hallström Fakta: CSK var först i landet med att börja använda EECP-behandling mot kärlkramp. Man startade redan EECP är en slags benpump, kallad Bollibompa, som består av manschetter som fästs runt patientens ben och stuss och som genom att rytmiskt pumpa blodet i benen upp mot hjärta och kranskärl hjälper till att stimulera blodflödet i kärlen. Ibland också att hitta nya vägar om kärlen är igenslammade. EECP har visat att vissa patienter som till en början kanske inte kan gå 50 meter bara efter några veckors behandling kan gå promenader i flera kilometer. Varje behandlingstillfälle varar ungefär 1,5 timmar under fem dagar i veckan under en sjuveckorsperiod. Metoden med ryggmärgsstimulering, SCS (spinal cord stimulation) går till så att man opererar in en elektrod i ryggmärgskanalen. En batteridosa kopplad till elektroden läggs in ovanför höften eller vid buken. Patienten kan själv styra de elektriska impulserna till ryggmärgskanalen så att endorfinmängden (kroppens eget bedövningsmedel) ökar och på så sätt lindrar smärtan vid kärlkramp. EECP och SCS kan inte användas på alla patienter, t ex kan patienter med bensår inte behandlas med EECP och patienter med viss typ av pacemaker eller inopererad hjärtdefibrillator kan inte få SCS. EECP är en slags benpump som består av manschetter som fästs runt patientens ben och stuss. 12 VI PÅ CSK 2/2012

13 doktor i medicinsk vetenskap Genom att rytmiskt pumpa blodet i benen upp mot hjärtat och kranskärlen hjälper behandlingen till att stimulera blodflödet i kärlen. Sjukvårdskostnaderna minskade Hur mycket slutenvård behöver patienter med svår kärlkramp före och efter att de fått behandling via EECP-metoden alternativt SCS-metoden? Och hur ser sjukvårdskostnaderna ut för de här patienterna? Det är några av huvudfrågorna i den tredje delstudien i Susanne Bondessons doktorsavhandling. Den första vetenskapliga jämförande studien av effekterna av de båda behandlingsmetoderna på både kort och lång sikt. Mådde bättre Totalt 70 patienter valdes ut ur patientregistret PASIS. Det var patienter från ett år före behandling med EECP och SCS till ett år efter behandling och sedan ytterligare efter ett år. Man följde dem således i två år efter behandlingen. Vi kunde tydligt se att patienterna mådde bättre efter behandling och att det avspeglade sig i deras sjukvårdskonsumtion, säger Susanne Bondesson. Färre vårdtillfällen Man kunde också se att antalet vårddagar i slutenvård och antalet vårdtillfällen sjönk väsentligt och därmed också kostnaderna för varje behandlad patient. Den fjärde och avslutande studien handlade om att undersöka blodflödet i yttre huden för att se om cirkulationen påverkades i andra delar av kroppen. Med hjälp av en metod kallad laserdoppler med jontofores undersökte och mätte man blodflödet i man kärlbädden i yttre huden på patienternas handrygg. Och man använde tre typer av stimuli vid undersökningarna. Kärlbäddsundersökningar Det var en kontrollerad randomiserad studie (slumpmässig uppdelning). Man valde ut 20 patienter med refraktär angina (svår kärlkramp) och därutöver 20 friska individer. Bland de 20 med refraktär angina valde man ut hälften, d v s tio patienter att genomgå EECP. Totalt 40 individer således. Alla genomgick en kärlbäddsundersökning i starten av studien. De tio som var sjuka fick därefter genomgå EECP och sedan åka till Lund för ny kärlbäddsundersökning. Därefter fick de tio återstående sjuka också åka till Lund för sin andra kärlbäddsundersökning och fick sedan genomgå den sju veckor långa EECP-behandlingen. Gjorde ett bifynd Det vi kunde konstatera var att samtliga individer med refraktär angina hade sämre cirkulation i den yttre huden jämfört med gruppen av friska individer. Vi kunde också slå fast inget hände i yttre huden efter EE- CP-behandlingen, säger Susanne Bondesson. Däremot gjorde man ett bifynd. Det var när man tog blodprov som man såg att markörerna för inflammation (interleukin 2, som har betydelse för immunförsvaret) sjönk hos de patienter som behandlats med EECP. Medan markörerna steg i kontrollgruppen. Nu efter doktorsexamen går Susanne Bondesson tillbaka till sin arbetsplats som sjuksköterska på refraktär anginamottagning på Medicinkliniken. Där har hon arbetat sedan 2003 med bl a EECP. Under de år hon forskat som doktorand från 2006 till 2012 har hon i stort sett hela tiden arbetat deltid på CSK och även hunnit med att föda två barn. Hon vet inte om hennes arbetsuppgifter på refraktär anginamottagning kommer att ändras efter hennes doktorsexamen. text: bo hallström Det är fantastiskt att möta patienter som först kommer hit i rullstol och som efter sju veckor av EECPbehandling själva kan gå härifrån, säger Susanne Bondesson. 2/2012 VI PÅ CSK 13

14 antibiotikaresistensta bakterier Kraftfulla insatser krävs Kraftfulla insatser behöver göras för att bevara effekten av de existerande antibiotiska läkemedel som redan finns eftersom några nya inte ser ut att nå vården på många år. Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) och Svenska Infektionsläkarföreningen har tagit fram ett nationellt åtgärdsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvården. Det är ett tiopunktersprogram som är uppdelat i tre huvudgrupper där den första gäller minskning av behovet av antibiotika, den andra handlar om förbättring av diagnostiken och den tredje delen gäller hur man använder antibiotika rationellt, säger Mattias Waldeck på Infektionskliniken CSK. Optimal vårdhygien En av den mängd olika åtgärder som föreslås av Strama är att minska smittspridning genom att optimera vårdhygienen. Att se till att sjukhusets medarbetare verkligen följer de basala hygienrutinerna. Det gäller också att minska vårdrelaterade infektioner, t ex att man inte använder urinkatetrar längre än absolut nödvändigt, att se till att riskfaktorerna för vårdrelaterade infektioner begränsas. Och att varje avdelning fastställer rutiner för daglig utvärdering av påverkbara riskfaktorer. Den andra huvuddelen i 10-punktsprogramet, förbättra diagnostiken, kan vara att blododling alltid görs före intravenös antibiotikabehandling. Och att adekvat odling tas inför behandling av en misstänkt vårdrelaterad infektion. Samarbetet mellan behandlande läkare och laboratorium måste öka. Rationell användning Den tredje delen i programmet handlar om hur man använder antibiotika rationellt och på rätt sätt. Det kan gälla att inte ge för långa behandlingar, att i det enskilda fallet utvärdera om det fortfarande behövs antibiotikabehandling och att man riktar antibiotikabehandlingen, d v s att inte ger onödigt "bred" antibiotikabehandling utan ger "smalare" behandling efterhand. Och att behandlingen utvärderas dagligen. En viktig sak är att varje klinik följer upp hur och vilka antibiotika som används vid olika diagnoser. Detta med att följa upp antibiotikabehandlingen ser jag som en del i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet, förklarar Mattias Waldeck. "Infektionsverktyg" Som hjälp i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier har SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, tagit fram "infektionsverktyget". "Infektionsverktyget" kommer införas natienellt och innebär att när man sätter en patient på antibiotika i Melior (datajournalsystemet) så kommer det upp en frågeruta om vad det är för slags infektion man vill behandla. Genom att fylla i frågerutan så kan man "tanka" ut för varje klinik vilka antibiotika man använder vid olika diagnoser. Verktyget blir en hjälp i uppföljningsarbetet hur man använder antibiotika. Vi hoppas "infektionsverktyget" ska kunna införas i Melior under nästa år, 2013, säger Mattias Waldeck. text: bo hallström Genom att optimera vårdhygienen och att se till att sjukhusets medarbetare verkligen följer de basala hygienrutinerna kan vi minska smittspridning, säger Mattias Waldeck. Mattias Waldeck 14 VI PÅ CSK 2/2012

15 antibiotikaresistenta bakterier Bakterie i förstoring Antibiotikaresistenta bakterier - ett ökande hot i sjukvården De antibiotikaresistenta bakterierna är ett ökande hot i sjukvården. Vi vet att vi inte kan vänta oss några nya typer av antibiotika på länge och därför är det extra viktigt att vi försöker bromsa utvecklingen och spridningen av de här bakterierna så mycket vi kan. Så säger Mattias Waldeck, infektionsläkare på CSK. Han har arbetat särskilt med den här frågan på CSK men senaste året även mot primärvården i nordöstra Skåne. Han arbetar också deltid som biträdande smittskyddsläkare på Region Skånes Smittskyddsenhet. Klart samband Det finns ett klart samband mellan användning av antibiotika och uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Det ökande hotet med de resistenta bakterierna finns i hela världen. Även om Sverige internationellt sett tidigare haft en gynnsam situation har den nu förändrats till en relativt ny hotbild. Inga nya preparat Ett särskilt bekymmer är att man inte kan vänta sig antibiotika med nya verkningsmekanismer från läkemedelsindustrin än på många år. Vi vet också att om vi får en spridning av antibiotikaresistenta bakterier så blir de som drabbas av infektioner av de här bakterierna svårare att behandla. De riskerar att få längre vårdtider och vårdkostnaderna ökar, förklarar Mattas Waldeck. Man kan behöva ge antibiotika intravenöst bara för att det inte finns effektiva tabletter. Dyrare vård Ett normalt förlopp är att man kan börja en antibiotikabehandling intravenöst för att så småningom ge antibiotika i tablettform. Men om detta inte fungerar utan man hela tiden måste ge antibiotika intravenöst så ökar vårdtiden per automatik och med högre kostnader som följd. Mattias Waldeck är infektionsklinikens och CSK:s representant i det nätverk som kallas Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens i Skåne. Nationellt har Strama och Svenska Infektionsläkarföreningen tagit fram ett åtgärdsprogram för arbete mot antibiotikaresistens inom slutenvård, det s k 10-punktsprogrammet. Informerat klinikerna Inom programmets ram har Mattias Waldeck varit ute på alla klinikerna på CSK och redovisat deras användning av antibiotika, vilken typ av antibiotika de använder och hur mycket. Det har framför allt gällt deras slutenvårdsförskrivning av antibiotika. Men under 2011 gick jag också igenom deras förskrivning inom öppenvård, säger Mattias Waldeck. Stramanätverket i Skåne har också tagit fram gemensamma behandlingsrekommendationer för antibiotikabehandling av samhällsförvärvade infektioner inom slutenvården. text: bo hallström 2/2012 VI PÅ CSK 15

16 resistensta bakterier Resistenta bakterier påträffas inte enbart i vårdmiljöer utan blir allt vanligare även ute i samhället. God hygien är mycket viktig för att förhindra smittspridning. Semester och resistenta bakterier Sommaren närmar sig med stormsteg och snart börjar semestern. Kanske blir det en resa utomlands med sol, bad och god mat. Ibland är dock oturen framme och man blir sjuk under sin semester och behöver nyttja sjukvården utomlands. Som vårdpersonal behöver du då testa dig för att upptäcka eventuella resistenta bakterier innan du påbörjar ditt arbete igen. Förekomsten av resistenta bakterier ökar stadigt i världen och de finns i alla länder i varierande mängd. De påträffas inte enbart i vårdmiljöer utan blir allt vanligare även ute i samhället. Ett känt problemområde är Asien men även i Sydeuropa är resistenta bakterier ofta förekommande Naturligtvis ska vi inte avstå från att resa utomlands men vi måste vara medvetna om att risken finns att vi tar med oss dessa bakterier hem, förklarar Olof Thompson specialistläkare vid infektionskliniken. Odling krävs Ibland händer det dock att olyckan är framme och man behöver använda det besökta landets sjukvård. Sjukhusen i andra länder Om du som arbetar som vårdpersonal behöver bli inlagd eller får poliklinisk behandling utomlands måste du odla för resistenta bakterier innan du börjar arbeta igen, förklarar Olof Thompson. är ofta frikostiga med att lägga in turister efter som det finns pengar att hämta i en sådan situation. Det kan medföra onödiga komplikationer vid hemkomsten. Därför är det bra om man som vårdkunnig patient ställer frågan till sig själv om det verkligen behövs, konstaterar Olof. Om du som arbetar som vårdpersonal behöver bli inlagd eller får poliklinisk behandling utomlands måste du odla för resistenta bakterier innan du börjar arbeta igen. Detta för att minimera smittspridningen. Odlingen ska i första hand tas vid den vårdcentral där man är listad och den betalas av Smittskydd Skåne. För att säkerställa att alla rutiner har följts är det också viktigt att du pratar med din närmste chef innan du återgår i tjänst. All eventuell avstängning sker i samråd med Smittskydd Skåne och Vårdhygien Kan finnas i maten Resistenta bakterier kan spridas mellan djur och människa t ex via livsmedel. Dessa bakterier finns ofta i tarmfloran och har man diarré ska man alltid stanna hemma. Det gäller oavsett om man varit utomlands eller inte. Skulle man däremot bli sjuk efter att man kommit hem från en utlandssemester, och behöver söka sjukvård, är det naturligtvis alltid viktigt att upplysa om att man nyligen varit utomlands. Inte minst för att man skall kunna få rätt behandling, säger Olof. God hygien Forskning visar att de resistenta bakterierna hos en individ oftast försvinner efter en tid. Även om man inte har några symptom så kan man vara bärare av resistenta bakterier. Därför är det viktigt att man håller god hygien, förklarar Olof. Var noga med att tvätta händerna efter toalettbesök och följ de basala hygienreglerna. För vidare läsning om de rutiner och riktlinjer som gäller för vårdpersonal vid multiresistenta bakterier besök Vårdhygiens hemsida på text: jenny pettersson Använd handsprit när du är utomlands 16 VI PÅ CSK 2/2012

17 VGI etapp 1 lanseras men Forum finns kvar Den 15 maj lanserades etapp 1 av Vårt gemensamma intranät, VGI, då Ystad Lasarett samt Koncernkontoret gick in. Från Forum kan du komma att hamna i det nya intranätet om du söker regiongemensam information eller information från Ystad Lasarett och Koncernkontoret. För CSKs del innebar lanseringen av VGI inga större förändringar eftersom Forum kommer att finnas kvar till hösten Den skillnad som idag finns är att du via länkar på Forum kan hamna i det nya intranätet. Detta gäller om du på Forum söker regiongemensam information som exempelvis regionala policyer och riktlinjer, eller information rörande Ystad Lasarett eller Koncernkontoret. Logga in När du via länkar från Forum hamnar i det nya intranätet kommer du att mötas av en inloggningsruta. Du loggar då in med ditt RSid och samma lösenord som till datorn. Tills dess att alla förvaltningar i Region Skåne har gått in i det nya intranätet behövs en extra inloggning. När alla är med kommer detta att ske med automatik i likhet med dagens nät. Nytt med nya intranätet Nya intranätet har ett helt nytt utseende. Det är ämnesindelat och rollstyrt. Du får en standardprofil (informationen hämtas från Skånekatalogen, förvaltning/avdelning/enhet) där du ser information relevant för dig. Du kan skapa fler profiler för att tex ta del av information från andra förvaltningar, eller avdelningar och enheter. Du kan även söka upp allt innehåll. Läs mer om VGI, roller, profiler och ämnesindelningen på text: jenny pettersson Fyra snabba om Patientsäkerhetskulturmätningen Frågorna ställdes till Johan Frisack som hade huvudansvaret för mätningen. Johan arbetar som projektledare på Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator). Hur gick mätningen till? I september förra året fick drygt 800 medarbetare på CSK möjlighet att via e-post besvara en enkät med syftet att undersöka medarbetarnas inställning till säkerhet d v s deras uppfattning av säkerhetskulturen. Knappt 89 % valde att besvara enkäten. Vad blev CSKs resultat? På CSK anser ni att ni arbetar bra tillsammans på avdelningen och kliniken men tycker att samarbetet med andra delar av sjukhuset emellanåt kan vara problematiska. Det går också att se att det fortfarande finns en underrapportering och att ni kan bli bättre på att lära oss av fel och misstag. Det gäller såväl i den lilla som i den stora gruppen. Ni vill också se ett större engagemang i patientsäkerhetsfrågorna från sjukhusledningen. På avdelnings- och klinik nivå kan det dock skilja sig märkbart mellan olika enheter. I likhet med den psykosociala arbetsmiljön så påverkas patientsäkerhetskulturen exempelvis av den närmsta chefens agerande kring kvalitetsfrågor, personalomsättning och konflikter i arbetsgruppen. Hur står sig CSK i förhållande till andra sjukhus? De övergripande resultaten på CSK liknar såväl Skånes som hela Sveriges utfall. Vad innebär mätningen för sjukvården? För CSK och för all sjukvård i Sverige är själva undersökningen ett tecken på att regeringen och landstingsledningen anser att patientsäkerhetskulturen är någonting viktigt. Detta grundar sig inte minst i att det finns väl bevisade samband mellan en hög säkerhetskultur och lägre förekomst av exempelvis trycksår och vårdrelaterade infektioner. Förra årets mätning skall ses som ett avstamp och det är troligt att det kommer bli en ny nationell mätning under år text: jenny pettersson 2/2012 VI PÅ CSK 17