Viktigaste e för oss det är du förstås
|
|
- Per-Erik Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INFORMATION INFÖR BRÖSTOPERATIONER Innehållsförteckning Operation av förändring i bröst med fryssnitt...2 Bröstbevarande operation med undersökning av lymfkörtel...4 Bröstbevarande operation med avlägsnande av lymfkörtlar...6 Att operera bort ett bröst och ta prov på lymfkörtel...8 Att operera bort ett bröst och lymfkörtlar...10 Att operera bort ett bröst...12 Operation av bröst på grund av kalkförändring...14 Att operera bort lymfkörtlar under armen...16 Prov på lymfkörtlarna sentinelnode biopsi...18 Operation av bröst, undersökning av portvaktskörteln och inlägg av implantat
2 Operation av förändring i bröst med fryssnitt OPERATIONEN görs i narkos. Via ett hudsnitt avlägsnas förändringen. För att få besked om vilken typ av förändring du har i ditt bröst använder man en speciell metod som kallas fryssnitt. Vid fryssnitt undersöks den bortopererade förändringen under tiden som du är sövd. Beroende på vad svaret visar går man vidare med operationen så som du kommit överens med din läkare. En dränageslang kan läggas in i bröstet så att överflödig vätska kan tömma sig. Denna slang tas vanligen bort dagen efter operationen. Oftast sys såret med tråd som löser upp sig självt. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för komplikationer ex. sårinfektion. Tecken på detta är värmeökning, svullnad, rodnad samt att det varar från såret. Vid den här typen av operation förekommer ibland en ofarlig men besvärande vätskeansamling, som kallas serom. Serom kan man enkel tömma med en nål. Om du vill veta mer om komplikationsrisker fråga din doktor. SMÄRTA För att inte ha ont får du smärtstillande regelbundet. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra sig utan besvär. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret den första tiden. Byt förband om det blir fuktigt. Förbandet tas bort efter en vecka och sen rekommenderas att man sätter på kirurgtejp Micropore. Såret tejpas under första 2 månaderna och tejpen byts 2 gånger i veckan. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. BRÖSTPROTES/ DELPROTES Om du tycker att det blir en storleksskillnad mellan dina bröst som är besvärande kontakta bröstsköterskan så skickas en remiss till Ortopedtekniskt Centrum för utprovning av delprotes. I de fall man opererar bort hela bröstet får du innan hemgång prova ut en bröstprotes i vadderat material. Det är bra om du har med en bh när denna ska provas ut. Efter några veckor när såret har läkt och svullnaden gått ner kontaktas du av Ortopedtekniskt Centrum. Hit får du komma för att prova ut en bröstprotes av gel. Det är denna som du framledes kommer att ha. Det finns många olika modeller och du får hjälp att prova ut en som ska passa just dig. Ortopedtekniskt Centrum tel HEMFÄRD Operationen sker oftast polikliniskt men ibland kan man behöva ligga på sjukhus över natten. ÅTERBESÖK planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Här får du besked om vad proverna visade och om det behövs någon efterbehandling. Här görs en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor du har innan du kommer och ta upp dessa med din läkare. 2
3 KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om att det finns misstänkt förändring samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv känner efter vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. SJUKSKRIVNING Är individuell. Rådgör med din läkare. Vanligen blir du sjukskriven 2-3 veckor. RÅDGIVNING Vid misstänkt sårinfektion/ problem med såret, ring bröstsköterskan dagtid. Kvällstid och helger tas kontakt med Akutmottagningen. TELEFONNUMMER Bröstsköterska Maria Sandberg och Jeanette Karlsson tel Kurator Rebecca Larsén: tel Sjukgymnast: tel Kirurgen avdelning 2 tel Kirurgmottagning tel
4 Bröstbevarande operation med undersökning av lymfkörtel OPERATIONEN Sker i narkos. Via ett hudsnitt avlägsnas tumören i bröstet och skickas för mikroskopisk undersökning. Huden sys ihop så att det blir ett ärr där tumören tas bort. För att veta om tumören spridit sig till armhålan använder man en speciell teknik, Sentinelnode biopsi, se separat blad. Om man behöver ta bort lymfkörtlar i armhålan läggs ibland dränage in i sårhålan så att kvarvarande sårvätska från armhålan kan tömma sig. Denna slang kan behöva sitta ett par dagar. Oftast sys såret med absorberbar tråd. Som komplement till bröstbevarande Kirurgi ges i de flesta fall strålbehandling via Onkologen strålbehandlingen pågår, 5 dagar i veckan, några minuter per dag och i sammanlagt 5 veckor. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för sårinfektion, tecken på detta är svullnad, värmeökning, rodnad och att det rinner var från såret. Om man behöver ta bort flera lymfkörtlar än sentinelnode förekommer ibland en ofarlig men besvärande vätskeansamling i anslutning till operationsområdet serom. Serom kan man enkelt tömma med en nål. Denna tappning görs på Kirurgmottagningen. Du kan även få domningar på överarmens insida detta brukar vara övergående. Även en hård lymfsträng kan uppstå efter armens insida. Detta går över men ta det försiktigare med träningen. Om armen eller handen svullnar på den opererade sidan kan det röra sig om lymfödem. Om du vill veta mera om komplikationsrisker fråga din doktor. SMÄRTA För att inte ha ont får du smärtstillande regelbundet. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra på sig utan besvär. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret första veckan. Byt förband om det blir fuktigt. Efter en vecka tejpas såret med kirurgtejp Micropore. Såret bör tejpas första 2 månaderna och byts 2 ggr/ vecka. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. SJUKGYMNASTIK Axelrörligheten kontrolleras alltid inför operationen. Detta för att veta vilken rörlighet du har i utgångsläge. Om man behöver ta ut flera lymfkörtlar i armhålan behöver du ett speciellt träningsprogram. Detta får du av sjukgymnasten dagen efter operationen. BRÖSTPROTES/DELPROTES Ibland när man opererar bort en bit av bröstet blir det en tydlig skillnad i storlek mellan dina bröst. Det finns möjlighet att få ett ilägg i gel material. Kontakta bröstsköterskan om du önskar detta så skickar hon en remiss till Ortopedtekniskt Centrum. HEMFÄRD Du får åka hem så snart du orkar, oftast dagen efter operationen. 4
5 ÅTERBESÖK planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Vid återbesöket får du information om vad proverna visade och vilken behandling som rekommenderas efter operationen. Vid återbesöket görs också en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor och ta upp dessa med din läkare. Det är alltid bra att ta med en anhörig vid återbesöket. Det är lättare att komma ihåg vad som sägs när man är två. SJUKSKRIVNING Är individuell. Samtala med din läkare. Vanligen rör det sig om ca 3 veckor. KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om en cancersjukdom samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv känner efter vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. RÅDGIVNING Vid misstänkt sårinfektion/ problem med såret, kontakta bröstsköterskan dagtid. Akutmottagningen kvällar och helger. TELEFONNUMMER Bröstsköterska Maria Sandberg och Jeanette Karlsson må-fre tel Kurator Rebecca Larsén tel Sjukgymnast: Kirurgmottagning: Kirurgavdelning 2: Animerad film om operationen kan ses på 5
6 Bröstbevarande operation med avlägsnande av lymfkörtlar OPERATIONEN Sker i narkos dvs. när du sover. Via ett hudsnitt avlägsnas tumören i bröstet. Därefter läggs ett snitt i armhålan och man tar ut ca lymfkörtlar. För att överflödig vätska ska kunna tömma sig, läggs i vissa fall en dränageslang som dränerar vätska från sårområdet. Denna slang kan behöva sitta ett par dagar. Lymfkörtlarna som tas bort i armhålan undersöks och detta svar är vägledande för valet av efterbehandling. I de flesta fall sys såret med tråd som försvinner av sig självt så kallad absorberbar tråd. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för sårinfektion, tecken på detta är svullnad, värmeökning, rodnad och att det varar från såret. Ofta förekommer det en ofarlig men besvärande vätskeansamling i anslutning till operationsområdet serom. Serom kan man enkelt tömma med genom en nål. Tömning av serom görs på Kirurgmottagningen. Du kan även få domningar på överarmens insida detta brukar vara övergående. Även en hård lymfsträng kan uppstå efter armens insida. Denna lymfsträng försvinner av sig själv, men vi rekommenderar att man tar det försiktigare med träningen. Om armen eller handen svullnar på den opererade sidan kan det röra sig om lymfödem. Om du vill veta mera om komplikationsrisker fråga din doktor. SMÄRTA För att inte ha ont bör man ta smärtstillande regelbundet. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra på sig utan besvär. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret den första veckan. Byt förband om det blir fuktigt. Efter en vecka tas förbandet bort och man sätter kirurgtejp på såret Micropore. Såret tejpas under två månder och byts 2 ggr/ vecka. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. SJUKGYMNASTIK Inför operationen kontrolleras din rörlighet i axlarna. Det är för att vi ska ha ett utgångsläge för din rörlighet. För att bibehålla rörligheten i axeln på den opererade sidan får du ett träningsprogram av sjukgymnasten. Se separat program. BRÖSTPROTES/ DELPROTES Ibland när man opererar bort en bit av bröstet blir det en tydlig skillnad i storlek mellan dina bröst. Om du önskar en delprotes att lägga i bh:n kan bröstsköterskan skriva en remiss till Ortopedtekniskt Centrum. Hit får du komma för att prova ut en delprotes i gel material. HEMFÄRD Du får åka hem så snart du orkar, oftast 1-2 dagar efter operationen. 6
7 ÅTERBESÖK planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Vid återbesöket får du information om vad proverna visade och vilken behandling som rekommenderas efter operationen. Vid återbesöket görs också en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor och ta upp dessa med din läkare. Det är alltid bra att ta med en anhörig vid återbesöket. Det är lättare att komma ihåg vad som sägs när man är två. SJUKSKRIVNING Är individuell. Diskutera detta med din läkare. Vanligen rör det sig om 2-3 veckor. KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om en cancersjukdom samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv känner efter vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. RÅDGIVNING Vid misstänkt sårinfektion eller problem med såret kontakta bröstsköterskan dagtid. Kvällar och helger tas kontakt med Akutmottagningen. TELEFONNUMMER Bröstsköterska Maria Sandberg och Jeanette Karlsson: må-fre tel Kurator Rebecca Larsén: tel Sjukgymnast Kirurgavdelning 2: Kirurgmottagning:
8 Att operera bort ett bröst och ta prov på lymfkörtel OPERATIONEN Sker i narkos dvs. när du sover. Via ett hudsnitt tas bröstvårtan och själva bröstkörteln bort och skickas för undersökning. Huden sys ihop så att det blir ett rakt ärr där bröstet tas bort. En dränageslang läggs in så att kvarvarande blod kan tömma sig. Denna slang tas vanligen bort dagen efter operationen. För att veta om tumören spridit sig till armhålan använder man en speciell teknik, Sentinelnode biopsi, se separat blad. Om man behöver ta bort körtlar i armhålan läggs dränage in i såret så att överflödig vätska från armhålan kan tömma sig. Denna slang kan behöva sitta ett par dagar. Oftast sys såret med absorberbar tråd, det vill säga tråd som försvinner av sig själv efter en tid. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för sårinfektion, tecken på detta är svullnad, värmeökning, rodnad och att det varar från såret. Om man behöver ta bort flera lymfkörtlar än sentinelnode förekommer ibland en ofarlig men besvärande vätskeansamling i anslutning till operationsområdet "serom". Serom kan man enkelt tömma med en nål som sticks in i området. Denna tappning görs på Kirurgmottagningen. Du kan även få domningar på överarmens insida detta brukar vara övergående. Även en hård "lymfsträng" kan uppstå efter armens insida. Detta går över men ta det försiktigare med träningen. Om armen eller handen svullnar på den opererade sidan kan det röra sig om lymfödem. Om du vill veta mera om komplikationsrisker fråga din doktor. SMÄRTA För att inte ha ont får du smärtstillande regelbundet. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra på sig utan besvär. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret den första veckan. Byt förband om det blir fuktigt. Efter en vecka avlägsnas förbandet och vi rekommenderar att du tejpar såret med kirurgtejp Micropore under 2 månader. Tejpen byts 2ggr/ veckan. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. SJUKGYMNASTIK Axelrörligheten kontrolleras alltid inför operationen. Detta för att veta vilken rörlighet du har i utgångsläget. Om man behöver ta ut flera lymfkörtlar i armhålan behöver du ett speciellt träningsprogram. Detta får du av sjukgymnasten dagen efter operationen. BRÖSTPROTES Innan hemgång får du hos oss prova ut en bröstprotes i vadderat material. Det är bra om du har med en bh när denna ska provas ut. Efter några veckor när såret har läkt och svullnaden gått ner kontaktas du av Ortoped Tekniskt Centrum. Hit får du komma för att prova ut en bröstprotes av "gel". Det finns många olika modeller och du får hjälp med att prova ut en som ska passa just dig. Ortopediskt Centrum tel ( ) 8
9 HEMFÄRD Du får åka hem så snart du orkar, oftast 1-2 dagar efter operationen. ÅTERBESÖK planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Vid återbesöket får du information om vad proverna visade och vilken behandling som rekommenderas efter operationen. Vid återbesöket görs också en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor och ta upp dessa med din läkare. Det är alltid bra att ta med en anhörig vid återbesöket. Det är lättare att komma ihåg vad som sägs när man är två. SJUKSKRIVNING Är individuell. Diskutera detta med din läkare. Vanligen rör det sig om ca 3 veckor. KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om en cancersjukdom samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv "känner efter" vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. RÅDGIVNING Vid misstänkt sårinfektion/ problem med såret kontakta bröstsköterskan dagtid. Kvällar och helger tar du kontakt med Akutmottagningen TELEFONNUMMER. Bröstsköterska Maria Sandberg och Jeanette Karlsson: må-fre tel Kurator Rebecca Larsén , Sjukgymnast: Kirurgen
10 Att operera bort ett bröst och lymfkörtlar OPERATIONEN Sker i narkos. Via ett hudsnitt tas bröstvårtan och hela bröstvävnaden bort. Huden sys ihop så att det blir ett rakt ärr där bröstet tas bort. Därefter läggs ett snitt i armhålan och man tar ut ca lymfkörtlar. För att överflödig vätska ska kunna tömma sig, läggs en dränageslang in i sårhålan där bröstet tas bort och under armen där lymfkörtlarna tagits bort. Slangen som sitter där bröstet opererats bort tas vanligen bort dagen efter operationen. Den slang som sitter under armen kan behöva sitta ett par dagar med tanke på att det normala lymfflödet blir påverkat. Bröstet och lymfkörtlarna som tas bort i armhålan undersöks i mikroskop provsvaren styr sen vilken behandling som rekommenderas efter operationen. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för sårinfektion, tecken på detta är svullnad, värmeökning, rodnad och att det varar från såret. Vid denna typ av operation förekommer ibland en ofarlig men besvärande vätskeansamling i anslutning till operationsområdet serom. Serom kan man enkelt tömma med en nål som sticks in i områet. Denna tappning görs på Kirurgmottagningen. Du kan även få domningar på överarmens insida detta brukar vara övergående. Även en hård lymfsträng kan uppstå efter armens insida. Lymfsträngen försvinner av sig själv efter några veckor men det är bra ta det försiktigare med träningen. Om armen eller handen svullnar på den opererade sidan kan det röra sig om lymfödem. Kontakta då sjukgymnasten på Kirurgen. Om du vill veta mera om komplikationsrisker fråga din doktor. SMÄRTA För att inte ha ont får du smärtstillande regelbundet. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra på sig utan besvär. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret första veckan. Byt förband om det blir fuktigt. Efter en vecka avlägsnas förbandet och vi rekommenderar att man tejpar såret med kirurgtejp Micropore under 2 månader. Byt tejpen 2 ggr/ veckan. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. SJUKGYMNASTIK Inför operationen kontrollerar sjukgymnasten hur rörlig du är i dina axlar. För att bibehålla rörligheten i axeln på den opererade sidan får du ett träningsprogram av sjukgymnasten. Se separat program. BRÖSTPROTES Innan hemgång får du prova ut en bröstprotes i vadderat material. Det är bra om du har med dig en bh när denna ska provas ut. Efter några veckor när såret har läkt och svullnaden gått ned kontaktas du från Ortopedtekniskt centrum. Hit får du komma för att prova ut en protes i gel material. Ortopedtekniskt Centrum tel ( ) 10
11 HEMFÄRD Du får åka hem så snart du orkar, oftast 1-2 dagar efter operationen. ÅTERBESÖK planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Vid återbesöket får du information om vad proverna visade och vilken behandling som rekommenderas efter operationen. Vid återbesöket görs också en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor och ta upp dessa med din läkare. Det är alltid bra att ta med en anhörig vid återbesöket. Det är lättare att komma ihåg vad som sägs när man är två. SJUKSKRIVNING Är individuell. Diskutera detta med din läkare. Vanligen rör det sig om ca 3-4 veckor. KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om en cancersjukdom samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv känner efter vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. RÅDGIVNING Vid misstänkt sårinfektion kontakta bröstsköterskan dagtid. Kvällar och helger tas kontakt med Kir 2/ Akutmottagningen TELEFONNUMMER Bröstsköterska Maria Sandberg och Jeanette Karlsson: må-fre tel Kurator Rebecca Larsén: Sjukgymnast: Kirurgavdelning 2: Kirurgmottagning:
12 Att operera bort ett bröst OPERATIONEN görs i narkos. Via ett hudsnitt tas bröstvårtan och bröstkörtelvävnaden bort och skickas för mikroskopisk undersökning. Huden sys ihop så att det blir ett rakt ärr där bröstet tas bort. En dränageslang läggs in så att kvarvarande blod kan tömma sig. Denna slang kan behöva sitta kvar några dagar för att dränera bort vätska som bildas invändigt i såret. Oftast sys såret med absorberbar tråd, det vill säga tråd som försvinner av sig själv efter en tid. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för komplikationer ex. sårinfektion. Tecken på detta är värmeökning, svullnad, rodnad samt att det varar från såret. Kontakta då bröstsköterskan. Vid denna typ av operation förekommer ofta en ofarlig vätskeansamling, som kallas serom. Serom kan man enkelt tömma med en nål som sticks in i området. Om du vill veta mer om komplikationsrisker fråga din doktor. SMÄRTA För att inte ha ont får du smärtstillande regelbundet. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra sig utan besvär. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret första veckan. Byt förband om det blir fuktigt. Efter en vecka tas förbandet bort och vi rekommenderar att du tejpar såret med kirurgtejp Micropore under 2 månader med byte 2 ggr/ vecka. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. BRÖSTPROTES Innan hemgång får du hos oss prova ut en bröstprotes i vadderat material. Det är bra om du har med en bh när protesen ska provas ut. Efter några veckor när såret har läkt och svullnaden gått ner kontaktas du av Ortopedtekniskt Centrum. Hit får du komma för att prova ut en bröstprotes av gel. Det finns många olika modeller och du får hjälp att prova ut en som ska passa just dig. Ortopedtekniskt Centrum tel ( ). HEMFÄRD Du får åka hem så snart du orkar, oftast 1-2 dagar efter operationen. ÅTERBESÖK planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Vid återbesöket får du information om vad proverna visade och vilken behandling som rekommenderas efter operationen. Vid återbesöket görs också en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor och ta upp dessa med din läkare. Det är alltid bra att ta med en anhörig vid återbesöket. Det är lättare att komma ihåg vad som sägs när man är två. 12
13 KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om en cancersjukdom samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv känner efter vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. SJUKSKRIVNING Är individuell. Rådgör med din läkare. Vanligen blir du sjukskriven 2-3 veckor. RÅDGIVNING Vid misstänkt sårinfektion ring bröstsköterskan dagtid. Kvällar och helger hänvisas till Akutmottagningen TELEFONNUMMER Bröstsköterska Maria Sandberg och Jeanette Karlsson tel Kurator Rebecca Larsén: tel Sjukgymnast: tel Kirurgen 2 tel Kirurgmottagning tel
14 Operation av bröst på grund av kalkförändring Eftersom förändringen i bröstet inte går att känna behöver man markera ut var den sitter innan du opereras. Utmärkningen görs på morgonen på Mammografienheten. Här träffar du mammografiläkaren och kirurgen som tillsammans med hjälp av röntgenbilder märker ut förändringen i ditt bröst. Utmärkningen sker med tusch eller med tråd Operationen sker i narkos dvs. när du sover. Via ett hudsnitt avlägsnas förändringen vilket alltid sker med god marginal. För att säkert veta att hela förändringen är borta görs en röntgen av den bortopererade biten medan du är sövd. Det här görs för att det ska vara möjligt att ta ytterligare en bit om marginalen är för snäv. Hela den bortopererade biten skickas sedan till Patologen för undersökning. Såret sys oftast med tråd som försvinner av sig själv så kallad absorberbar tråd. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för sårinfektion, tecken på detta är svullnad, värmeökning, rodnad och att det rinner var från såret. Om du får problem och misstänker sårinfektion kontakta bröstsköterskan eller din hälsocentral. SMÄRTA När man opererar bort en bit av bröstet brukar man vanligtvis känna lindring smärta. Ta smärtstillande så att du inte har ont. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra på sig utan besvär. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret den första veckan. Byt förband om det blir fuktigt. Efter en vecka rekommenderas att såret tejpas under 2 månader med kirurgtejp Micropore. Byt tejpen 2 ggr/ vecka. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. BRÖSTPROTES Om det efter operationen blir det en tydlig skillnad i storlek mellan dina bröst, som du besväras av kan du behöva en delprotes. Hör av dig till bröstsköterskan. Remiss skickas till Ortopedtekniskt Centrum. Hit får du komma för att prova ut ett inlägg av gel material. Ortopedtekniskt Centrum tel ( ). HEMFÄRD Du får åka hem så snart du orkar och mår bra. ÅTERBESÖK planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Vid återbesöket får du information om vad proverna visade och vilken behandling som rekommenderas efter operationen. Vid återbesöket görs också en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor och ta upp dessa med din läkare. Det är alltid bra att ta med en anhörig vid återbesöket. Det är lättare att komma ihåg vad som sägs när man är två. 14
15 SJUKSKRIVNING Är individuell. Diskutera detta med din läkare. Vanligen rör det sig om ca 1-2 veckor. KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om en förändring i bröstet samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv känner efter vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. PROBLEM MED SÅRET Kontakta Bröstsköterskan dagtid. Kvällar och helger tas kontakt med Akut mottagningen. TELEFONNUMMER Bröstsköterska Maria Sandberg och Jeanette Karlsson: må-fre tel Kurator Rebecca Larsen tel Sjukgymnast Kirurgmottagningen: , Kirurgen 2 tel
16 Att operera bort lymfkörtlar under armen OPERATIONEN Sker i narkos dvs. när du sover. Via ett hudsnitt i armhålan avlägsnas ca 10 lymfkörtlar. Drängage läggs i vissa fall i sårhålan så att överflödig vätska kan tömma sig. Denna slang kan behöva sitta från någon dag upp till 7 dagar beroende på hur mycket vätska det kommer. Oftast sys såret med absorberbar tråd, det vill säga tråd som försvinner av sig själv efter en tid. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för sårinfektion, tecken på detta är svullnad, värmeökning, rodnad och att det varar från såret. Om man tar bort lymfkörtlar i armhålan kan man en tid efter operationen få en vätskeansamling i anslutning till operationssåret som kallas serom. Serom kan man enkelt tömma med en nål som sticks in i området. Tappning av serom görs på Kirurgmottagningen. Du kan även få domningar på överarmens insida detta brukar vara övergående. Även en hård lymfsträng kan uppstå efter armens insida. Detta går över men ta det försiktigare med träningen. Om armen eller handen svullnar på den opererade sidan kan det röra sig om lymfödem kontakta då kirurgens sjukgymnast. Om du vill veta mera om komplikationsrisker fråga din doktor. SMÄRTA För att inte ha ont får du smärtstillande regelbundet. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra på sig utan besvär. Köp gärna hem smärtstillande läkemedel innan operationen så att du har hemma. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret den första veckan. Byt förband om det blir fuktigt. Efter en vecka tas förbandet bort och vi rekommenderar att såret tejpas med kirurgtejp micropore under 2 månader med byte 2 ggr/vecka. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. SJUKGYMNASTIK För att bibehålla rörligheten i axeln på den opererade sidan får du ett träningsprogram av sjukgymnasten. Se separat program. HEMFÄRD Du får åka hem så snart du orkar, oftast dagen efter operationen. ÅTERBESÖK planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Vid återbesöket får du information om vad proverna visade och vilken behandling som rekommenderas efter operationen. Vid återbesöket görs också en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor och ta upp dessa med din läkare. Det är alltid bra att ta med en anhörig vid återbesöket. Det är lättare att komma ihåg vad som sägs när man är två. 16
17 SJUKSKRIVNING Är individuell. Diskutera detta med din läkare. Vanligen rör det sig om ca 3 veckor. KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om en cancersjukdom samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv känner efter vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. RÅDGIVNING Vid misstänkt sårinfektion kontakta bröstsköterskan dagtid. Vi hänvisar till Akutmottagningen kvällar och helger. TELEFONNUMMER Bröstsköterska Maria Sandberg och Jeanette Karlsson: må-fre tel Kurator Rebecca Larsén tel Sjukgymnast: Kir 2: Kirurgmottagning:
18 Prov på lymfkörtlarna sentinelnode biopsi BAKGRUND Armhålans lymfkörtlar innehåller viktig information när en kvinna behandlas för bröstcancer/misstänkt bröstcancer. Denna information har betydelse när man ska bedöma risken för återfall och avgör vilken tilläggsbehandling som behövs. Räcker det med strålbehandling, behövs även antihormonell behandling eller cytostatika? Tidigare opererades ett större antal lymfkörtlar bort och det innebar alltid en liten risk för besvär med armen på den opererade sidan. En stor del av dessa patienter visade sig ha friska lymfkörtlar och detta ingrepp gjordes i onödan. Att operera bort dessa lymfkörtlar i onödan kan man undvika med hjälp av sentinelnode biopsi (portvaktskörtel teknik). Det är en teknik som används på alla stora bröstkliniker i Sverige och i världen. Vi vet sen tidigare att cancerceller från en tumör i bröstet kan följa med lymfan. Lymfbanorna från bröstet går nästan alla till armhålan där det finns uppåt ett 30 tal lymfkörtlar. Lymfan från bröstet passerar först en lymfkörtel, innan den går vidare till andra lymfkörtlar i armhålan. Denna så kallade portvakts-körtel kan vi idag identifiera under operationen med hjälp av radioaktiv isotop och färg. Den ger oss värdefull information om din sjukdom. Om portvaktskörteln är frisk kan vi med mycket hög säkerhet säga att de övriga lymfkörtlarna är friska utan att behöva ta bort ytterligare lymfkörtlar. Om portvaktskörteln visar spridning av cancer så opereras ca 10 lymfkörtlar bort på sedvanligt sätt. En så kallad snabb granskning av portvaktskörteln sker under tiden du är sövd. Den kan man lita på till 97%. Under eftergranskningen som tar ca två veckor används en speciell färgningsteknik som kan visa på spridning. Det är därför vi först vid återbesöket kan lämna säkert besked om portvaktskörteln är frisk eller sjuk. I ett fåtal fall hittas tumörspridning och en ytterligare operation måste göras. Så här går det till Dagen före bröstoperationen eller på operationsdagens morgon ges en injektion med ett radioaktivt ämne i bröstet. Ämnet följer via lymfbanorna till en eller flera portvaktskörtlar och har den egenskapen att största delen av ämnet samlas i lymfkörteln. 18
19 Med hjälp av en gammakamera syns portvaktskörteln efter någon halvtimme som en lysande punkt på bilden. Man får en uppfattning om det finns en eller flera portvaktskörtlar och var de sitter. När du är sövd och operationen startar ges ytterligare en spruta i bröstet. Denna gång injiceras ett blått färgämne som även samlas i lymfbanor och portvaktskörtel/körtlar. Detta färgämne kommer ut via urinen och gör att urinen färgas grön under en tid efter operationen. Kirurgen använder ett pennliknande instrument (geigermätare) som registrerar radioaktivitet och kan med hjälp av denna och blåfärgen hitta igen portvaktskörteln och operera bort den. Portvaktskörteln skickas nu till en Patolog som granskar den i mikroskop. Under tiden denna granskning sker opererar Kirurgen nu bort tumören i bröstet. Svaret från Patologen om lymfkörteln är angripen av tumör kommer under den pågående operationen. Om portvaktskörteln är frisk är operationen klar. Innehåller däremot portvaktskörteln cancerceller opereras armhålan på vanligt sätt och ca 10 lymfkörtlar tas ut. Beslut om tilläggsbehandling grundas på analys av tumören och lymfkörtlar. Animerad film om operationen kan ses på 19
20 Operation av bröst, undersökning av portvaktskörteln och inlägg av implantat OPERATIONEN Sker i narkos. Via ett hudsnitt avlägsnas bröstet och skickas för mikroskopisk undersökning. För att veta om tumören spridit sig till armhålan använder man en speciell teknik, sentinelnode biopsi, se separat blad. Om man behöver ta bort lymfkörtlar i armhålan läggs ibland dränage i sårhålan så att kvarvarande blod och vätska från armhålan kan tömma sig. Denna slang kan behöva sitta ett par dagar. Om tumören är spridd till portvaktskörteln läggs inte implantat. Om portvaktskörteln är frisk läggs implantat under samma operation. Implantatet läggs under bröstmuskeln. Ett dränage läggs alltid in där bröstet tas bort för att kunna dränera ut överflödig sårvätska. Om det är aktuellt att försöka spara bröstvårtan tas så kallat fryssnitt. Det innebär att provbitar tas under bröstvårtan under tiden du är sövd och analyseras. Om tumören växer under bröstvårtan måste bröstvårtan tas bort. KOMPLIKATIONER Alla operationer innebär en risk för sårinfektion, tecken på detta är svullnad, värmeökning, rodnad och att det varar sig från såret. Om man behöver ta bort flera lymfkörtlar än sentinelnode förekommer ibland en ofarlig men besvärande vätskeansamling i anslutning till operationsområdet serom. Serom kan man enkelt tömma ut med hjälp av en nål som sticks genom huden. Denna tömning görs på Kirurgmottagningen. Du kan även få domningar på överarmens insida detta brukar vara övergående. Även en hård lymfsträng kan uppstå efter armens insida. Detta går över men ta det försiktigare med träningen. Om armen eller handen svullnar på den opererade sidan kan det röra sig om lymfödem. Om du vill veta mera om komplikationsrisker fråga din doktor. SMÄRTA För att inte ha ont får du smärtstillande regelbundet. En tunn slang läggs i såret. I denna ges lokalbedövning. Innan hemgången dras katetern. Som komplement ges smärtstillande tabletter. Dessa ska du fortsätta att ta när du kommer hem. Det är viktigt att ha god smärtlindring både för att kunna sova gott och för att kunna röra på sig utan besvär. OMLÄGGNING Förbandet behövs för att skydda såret den första tiden. Byt förband om det blir fuktigt. Om du önskar kan omläggning göras hos Distriktssköterskan. SJUKGYMNASTIK Axelrörligheten kontrolleras alltid inför operationen, för att veta vilken rörlighet du har i utgångsläge. I de fall man behöver operera bort fler lymfkörtlar än portvaktskörteln får du ett träningsprogram med övningar som ska göras efter operationen. Undvik att göra rörelser som gör att implantatet får extra belastning tex springa, stavgång, skidor, styrketräning, snabba armrörelser de första 2 månaderna. 20
21 BH För att implantatet inte ska åka ur läge rekommenderas att du använder en stadig bh dygnet runt + bröstband i 6-8 veckor. Bh:n kan tas av när du duschar och sätts därefter på igen. ANTIBIOTIKA Rekommenderas i 10 dagar. HEMFÄRD Du får åka hem så snart du orkar. Ofta ligger man 2 dygn på sjukhuset. ÅTERBESÖK Återbesök planeras efter ca 3-4 veckor på Kirurgmottagningen. Vi försöker att ordna tid hos den läkare som opererat dig men ibland kan du träffa en annan bröstkirurg. Vid återbesöket får du information om vad proverna visade och vilken behandling som rekommenderas efter operationen. Vid återbesöket görs också en bedömning av såret. Skriv gärna ner frågor du har och ta upp dessa med din läkare. Det är alltid bra att ta med en anhörig vid återbesöket. Det är lättare att komma ihåg vad som sägs när man är två. SJUKSKRIVNING Är individuell. Diskutera detta med din läkare. Vanligen rör det sig om ca 3-4 veckor. KÄNSLOMÄSSIGT Att få besked om en cancersjukdom samt att vara med om en operation innebär ofta att man kan känna sig ledsen och trött. Det är viktigt att du har någon att prata med i din omgivning om din upplevelse och att du själv känner efter vad du behöver för att må så bra som möjligt. Om du har behov finns bröstsköterskan och kuratorn att samtala med. RÅDGIVNING Vid misstänkt sårinfektion/ problem med såret, kontakta bröstsköterskan dagtid. Akutmottagningen kvällar och helger. Bröstsköterska Maria Sandberg & Jeanette Karlsson: må-fre tel Sjukgymnast: Kirurgmottagning: , Kirurgen Kurator Rebecca Larsén:
Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning
INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska
Bröstrekonstruktion. Direkt eller senare rekonstruktion. Rekonstruktion av bröst med implantat OPERATION
Bröstrekonstruktion Om hela bröstet tas bort kan du genomgå en bröstrekonstruktion. Det kan göras antingen i samband med canceroperationen eller senare. Det finns olika metoder att rekonstruera bröstet.
Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder
Central venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Robotassisterad radikal prostatektomi
Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Mastektomi med direktrekonstruktion
Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk
Senskada i axeln. Rotatorcuffskada
Senskada i axeln Rotatorcuffskada Operation Senskada i axeln är ett relativt vanligt problem och kan inträffa akut efter fall eller ryck i armen eller vara en följd av långvarig överbelastning på rotarocuffens
Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta
till dig som ska opereras för Bråck
till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta
CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)
CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna
Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att
Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Till dig som behandlas för bröstcancer. Bröstcentrum Kirurgkliniken
Till dig som behandlas för bröstcancer Bröstcentrum Kirurgkliniken Till dig som fått diagnosen bröstcancer Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta. Vi
Bankart. Stabilitetsoperation i axeln
Bankart Stabilitetsoperation i axeln Operation Ledhuvudet hamnar vanligtvis framför och nedanför ledpannan när axeln går ur led. Operationen syftar därför till att åtgärda den uttänjning i främre ledkapseln
till dig som ska opereras för Gallsten
till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,
Navelbråck. Information inför operation av navelbråck
Navelbråck Information inför operation av navelbråck Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 Allmänt Navelbråck är en ofarlig åkomma som uppkommer då en medfödd
Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta
Rörelseövningar efter bröstoperation
Rörelseövningar efter bröstoperation VO Rehabilitering och smärtcentrum Rörelseövningar efter bröstoperation Information från fysioterapeuten Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 00 00
OPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK
OPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK Vad innebär Diskbråck Diskbråck är en utbuktning (bråck) i en mellankotskiva (disk). Det uppstår i en disk som genomgått någon grad av åldersförändring, så att det finns
Inklämningssmärta. Akromioplastik
Inklämningssmärta Akromioplastik Operation Inklämning i axeln är ett relativ vanligt problem. Smärtan beror oftast på att det är för trångt mellan skulderbladets övre utskott (acromion) och ledhuvudet.
Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer
Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig
Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck
Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni
Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta
PICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.
Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.
Kirurgiska kliniken. Information till dig som ska göra en diagnostisk operation i bröstet
Kirurgiska kliniken Information till dig som ska göra en diagnostisk operation i bröstet 1 2 Viktiga telefonnummer Bröstsjuksköterska: Universitetssjukhuset i Linköping, Anna Carlsson, Pernilla Gunnarsson
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts
till dig som har en Armbågsfraktur
till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som
Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då
Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?
BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En
till dig som har en Överarmsfraktur
till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås
Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck
Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck 1 Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 2 Allmänt Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen i ljumskregionen
1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)
Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.
Bröstlyft Utförlig information
Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man
Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer
Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste
Återbesök Inget återbesök planeras. Frågor dagen efter Ring till dagkirurgen på telefonnummer
Komplikationer Var uppmärksam på feber, rodnad kring såret eller förvärrad smärta. Bandaget klämmer eller känns för trångt. Om det uppstår ska du kontakta ortopedmottagningen. Återbesök Inget återbesök
BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND
BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND Den här informationen vänder sig till dig som ska opereras på kirurgiska
Hässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring
Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation
Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller
Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden
Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta
Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.
Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?
Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN
OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN Varför utförs diskprotesoperation? Diskprotesoperation i ländryggen utförs pga. långvarig rörelse- och belastningsutlöst smärta (segmentell rörelsesmärta), där orsaken
ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäosteotomi Information till dig som ska opereras med osteotomi
ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäosteotomi Information till dig som ska opereras med osteotomi Broschyren är utformad av medarbetarna på Ortopediska kliniken Hässleholm-Kristianstad-Ystad.
Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information
Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF
Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens
Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)
Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i
Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag
Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
Du ska få cytostatika
Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7
En 48-årig tidigare frisk kvinna söker dig på vårdcentralen på grund av en oöm resistens i höger bröst. Den är 1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 Du utför trippeldiagnostik. Vid klinisk undersökning finner
TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER Innehåll Sida Bröstcentrum Södersjukhuset 1 Planering och mottagningsbesök 2 Information till dig som ska opereras för bröstcancer 3 Information till dig som ska
Allmän information om sarkom
Allmän information om sarkom Vad är sarkom och hur vanlig är sjukdomen? Ordet sarkom kommer från grekiskans sarx = köttliknande. Sarkom är en cancertumör som kan uppstå någonstans i kroppens stödjevävnad,
1.1 Hur handlägger du denna kvinna? (2p) 1.2 Vad sätter du för diagnos (med ord) i journaldiktatet? (1p) Sida 1 av 5
Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i W-stad. Till kirurgakuten kommer en 67-årig kvinna, Salma Tydelius. Hon opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. cancer. Hon är i frisk i övrigt förutom
OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN
OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN Varför utförs diskprotesoperation? Diskprotesoperation i ländryggen utförs pga. långvarig rörelse- och belastningsutlöst smärta (segmentell rörelsesmärta), där orsaken
Välkommen till Dagkirurgiska enheten!
Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall
Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation
Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost
Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping
Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).
1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
BRÖSTCANCER. Vad händer när man drabbas?
BRÖSTCANCER Om du bor långt från behandlande sjukhus får du antingen ligga på sjukhuset eller bo på patienthotell den tid då du får strålbehandling eller cytostatikabehandling. På patienthotellen finns
Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26
Kotfraktur Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping Innehåll Vad innebär korsettbehandling?... 3 Vad görs vid en operation?...3 Förväntat resultat...4 Smärtlindring...4 På avdelningen...4
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer
Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet
Artroskopisk rotatorkuffsutur
Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst
Information till dig som skall opereras för akalasi med titthålsteknik
Information till dig som skall opereras för akalasi med titthålsteknik Vad är det som inte fungerar normalt vid akalsi? Vid akalasi får man tilltagande besvär att svälja mat och dryck. Sjukdomen drabbar
Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Mars 216 Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Smärta efter bröstcancerbehandling (MC)
Smärta efter bröstcancerbehandling (MC) Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och under 2015 fick drygt 8000 kvinnor diagnosen bröstcancer (1). Det utgör ungefär 30 procent
Bröstförstoring Utförlig information
Bröstförstoring Utförlig information Om du funderar på en bröstförstoring kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat
Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS
Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,
Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS
Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,
tivitetsnivån de närmaste dagarna. Det kan vara skönt att lägga benet högt upp när du vilar och använda kyla över knäet.
tivitetsnivån de närmaste dagarna. Det kan vara skönt att lägga benet högt upp när du vilar och använda kyla över knäet. Om knät blir rött, varmt, mycket svullet eller om du får feber bör du omgående ta
BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT
BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT Vad är ett bröstförminskning och bröstlyft? Kvinnor som söker för bröstförminskning har ofta stora besvär från rygg och axlar, medan kvinnor som söker för bröstlyft mer lider
Triggerfinger/-tumme
till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan
ASD artroskopisk subacromiell dekompression
ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme
Patientinformation (postoperativ)
Patientinformation (postoperativ) Vi vill härmed fråga Dig om Du vill delta i en forskningsstudie rörande operation av lymfkörtlar i armhålan i samband med operation för bröstcancer enligt nedanstående
Artroskopi av knäled
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Artroskopi av knäled - Patientinformation Information till dig som ska genomgå en artroskopi av knäled Vid ditt mottagningsbesök beslutades att du skulle genomgå
Information och träningsprogram efter bröstoperation
Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med så kallad mastektomi, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen
Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset
Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset Välkomna till oss på planerat kejsarsnitt! Du/ni får en kallelse i brevlådan med information om vilken dag ditt/ert barn ska födas med planerat
Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx
Information till dig som valt en bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad, DIEP lambå Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx www.akademiska.se maj 2014 Förberedelser inför operationen
Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. Den kvarvarande tarmen kopplas därefter ihop igen.
Om operation Hur går operationen till? Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. Den kvarvarande tarmen kopplas därefter ihop igen. Vid operation av ändtarmstumörer kan man
Rosa Boken. Information till dig som fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen
Rosa Boken Information till dig som fått diagnosen bröstcancer Västra sjukvårdsregionen Om Rosa Boken Den här informationen har vi sammanställt till dig som fått diagnosen bröstcancer. Vi hoppas att den
Information och träningsprogram efter bröstoperation
Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen efter
Om ditt barn får retinoblastom
Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här
TILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
INFORMATION OM OPERATION AV FRÄMRE KORSBAND
INFORMATION OM OPERATION AV FRÄMRE KORSBAND ANATOMI Knäleden har en relativt komplicerad anatomi där dess funktion bygger på stabilitet och rörlighet där den utför både böj- och sträckrörelser samt vridrörelser
PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION
PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION (Bakre snitt) 2013-07-16 1 Information vid planerad höftprotesoperation Vid operationen ersätts den sjuka leden med en protes som består av en metallkula med
FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1
FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen Till dig som ska opereras på Ortopedmottagningen Doknr 2845 Ver 1 Välkommen till Frölunda Specialistsjukhus! I broschyren finner du information om hur du
Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av