BRÖSTCANCER. Vad händer när man drabbas?
|
|
- Gunilla Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BRÖSTCANCER Om du bor långt från behandlande sjukhus får du antingen ligga på sjukhuset eller bo på patienthotell den tid då du får strålbehandling eller cytostatikabehandling. På patienthotellen finns personal, ofta sjukvårdsutbildad, som kan ge dig råd och stöd. De kan också ge förslag på aktiviteter under den tid av dagen då du inte är upptagen av behandlingar. Läs mer om dina möjligheter att få kontakt med din lokala Bröstcancerförening på P A TIENTHOTELL BRÖSTCANCERFÖRENINGARNAS RIKSORGANISATION - BRO BOX 1386, SUNDBYBERG, BESÖKSADRESS: STUREGATAN 4, 5 TR TEL: , FAX: E-POST: INFO@BRO.ORG.SE, HEMSIDA: Vad händer när man drabbas?
2 Denna broschyr är framtagen av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO med obundet stöd ifrån Roche, Pfizer och Sanofi-Aventis. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO är en partipolitiskt och religiöst obunden sammanslutning av landets bröstcancerföreningar. Broschyren är ursprungligen framtagen av en arbetsgrupp bestående av en representant från vardera tre av landets bröstcancerföreningar och från BROs kansli. Arbetsgruppen försökte beakta de synpunkter som framfördes från landets övriga föreningar. Broschyren har under 2005 omarbetats och uppdaterats med avseende på nya behandlingsformer. DIAGNOSEN BRÖSTCANCER 5 VAD ÄR BRÖSTCANCER? 6 BLIR MAN BRA IGEN? 6 BEHANDLING 8 KOMPLETTERANDE BEHANDLINGAR 9 PATIENTHOTELL 11 IBLAND BEHÖVER MAN HJÄLP 13 KONVALESCENS 14 RÖRELSETRÄNING 14 VAR RÄDD OM ARMEN 15 EFTERKONTROLL 16 BRÖSTPROTES 18 BRÖSTREKONSTRUKTION 19 TILL DIG SOM STÅR VID SIDAN 21 TA EN SAK I TAGET 22 Broschyren är granskad av docent Nils Wilking, Karolinska sjukhuset. Den här broschyren är skriven för att vara ett komplement till den muntliga information du får. När du läst broschyren har du kanske ändå en del frågor. Anteckna gärna frågorna hemma i lugn och ro och ta med dem vid nästa sjukhusbesök. INFORMATION OM NÄRMASTE BRÖSTCANCERFÖRENING - BCF FINNER DU PÅ
3 Varför just jag? Det måste vara fel jag känner mig ju inte sjuk. Måste jag opereras? DIAGNOSEN BRÖSTCANCER För att ställa diagnos brukar tre metoder användas: klinisk undersökning, mammografi ibland i kombination med ultraljud samt undersökning av celler från tumören finnåls- mellannålspunktion eller core biopsi (cytologi). Klinisk undersökning innebär att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom (palperar) brösten och de regionala lymfkörtlarna. Med mammografi- (bröströntgen) och ultraljudsundersökning kan man med ganska stor säkerhet skilja godartade (benigna) tumörer från elakartade (maligna) cancertumörer. Man kan också upptäcka tumörer eller förstadier till cancer, som är så små att de ännu inte kan kännas. Finnåls- och mellannålspunktion innebär att man med en särskild spruta tar ett cellprov från tumören och undersöker detta i mikroskop för att avgöra om det är elakartat eller inte. Ibland måste denna undersökning kompletteras med biopsi, d v s en bit av tumören skärs bort och undersöks mikroskopiskt för att det ska gå att fastställa vilken typ av tumör det är frågan om. När man får veta att man har en allvarlig sjukdom kan man bli chockad, arg, ledsen, orolig eller bitter. Det är naturliga och normala känslor, som man inte mår bra av att undertrycka. Låt känslorna komma fram. Gråt om du känner för det. Det är en svår situation också för dina närmaste. De upplever oro och osäkerhet. Du kan hjälpa dem genom att tala om hur du känner dig och vad du vill att de ska göra för dig. Ta gärna med dig någon närstående anhörig eller vän vid dina läkarbesök. Då får de samma information som du och kan hjälpa till att ställa frågor och komma ihåg vad som sades vid besöket. 5
4 VAD ÄR BRÖSTCANCER? Bröstcancer är en elakartad (malign) tumör i bröstet. Det finns flera olika typer av cancertumörer i bröstet. En del växer långsamt, andra växer ganska snabbt. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Ca drabbas årligen i Sverige. Drygt hälften är över 60 år. Även män kan drabbas av bröstcancer (ca fall per år). Varför bröstcancer uppkommer är inte känt, men flera faktorer kan påverka tumörens utveckling. Mellan 5 och 10 % av fallen beror på ärftlighet. Du kan inte själv ha orsakat sjukdomen, du har inte blivit smittad och du kan inte smitta andra. BLIR MAN BRA IGEN? Kommer jag att klara det här? Ja, varför skulle inte jag klara av det när så många andra gör det. Jag ska klara av det. Numera botas allt fler från bröstcancer. Det beror fram för allt på att allt fler fall upptäcks tidigt samt på nya och bättre behandlingsmöjligheter. BRÖST (MAMMA) KÖRTELGÅNGAR KÖRTELGRUPPER (LOBER) LYMFKÖRTLAR BLODKÄRL OCH NERVER TILL ARMEN Cancer är en individuell sjukdom. Det som gäller för andra behöver inte gälla för dig. När du funderar över dina förutsättningar att bli botad, jämför då inte med andra kvinnor som har bröstcancer. Läkaren ska kunna ge närmare information om just dina förutsättningar att bli bra igen. 6
5 BEHANDLING OLIKA TYPER AV BEHANDLING Den behandling som kan komma i fråga vid bröstcancer är operation, strålbehandling eller läkemedelsbehandling med tabletter och/eller i droppform. I många fall kombineras alla dessa typer av behandlingar för ett optimalt resultat. Rekommendation om vilken typ av läkemedelsbehandling som kan bli aktuell får du först när resultaten från undersökningarna av den bortopererade tumören är klara, vilket kan ta upp till ett par veckor efter operationen. Behandlingen syftar till att minska risken för återfall, som är störst om lymfkörtlarna är angripna. I de flesta fall är operation den första behandling man tar till men i vissa fall kan läkemedelsbehandling ges före operationen för att krympa tumören. OPERATIONEN Operationen innebär att en del av bröstet eller hela bröstet tas bort (partiell mastektomi eller mastektomi). Vilken typ av operation du blir föreslagen beror på var i bröstet tumören sitter och hur stor den är. Den måste avlägsnas med säker marginal. Operationen sker vanligen under narkos och tar ca en timme. För att få reda på om cancern har spridit sig behöver man undersöka lymfkörtlar från armhålan. Idag kan detta göras via sentinel node biopsi, som innebär identifiering och uttagning av den eller de första lymfkörtlarna dit lymfan kommer ( portvaktslymfkörtlarna ) och som ger möjlighet till ett mindre ingrepp i armhålan för patienter där de första lymfkörtlarna är friska. Vid svenska studier har man funnit att det är möjligt att med samma säkerhet som vid rutinmässig operation i armhålan använda den här metoden på patienter med tumörer som är högst 30 mm. Under operationen görs fryssnittsundersökning av körteln, för att kunna utvidga operationen och avlägsna fler lymfkörtlar om det visar sig finnas tumörceller i lymfkörteln. Om man vid en senare, mer noggrann undersökning av sentinel node påvisar förekomst av tumörceller, erbjuds patienten operation med borttagande av flera lymfkörtlar. FÖRE OPERATIONEN Ibland skrivs du in på sjukhuset dagen före operationen. Du får genomgå en del rutinundersökningar t ex blodprover, hjärtundersökning (EKG) och lungröntgen. Oftast får du också tillfälle att tala med narkosläkaren och den kirurg, som ska utföra operationen. EFTER OPERATIONEN När du vaknar ur narkosen kan du känna dig trött och kanske också illamående. I armen har du ett dropp, där du får vätska. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont. Under huden nedanför operationssåret sitter ett dränage, d v s en eller två slangar, som går till en plastflaska i vilken sårvätska rinner ut. Dränaget tas bort efter några dagar. Det är normalt att ha ont och du kan få smärtstillande medel mot värken. Bröstcanceroperationen är för de flesta kvinnor en psykisk påfrestning, som kan vara större om hela bröstet avlägsnas. Att vara ledsen efter operationen är en normal reaktion. Det är viktigt att släppa fram känslor av sorg och bitterhet över vad som hänt. Instängda och uppdämda känslor kan ge reaktioner längre fram. En del kvinnor har till en början svårt att titta på operationsärret. Det är naturligt det tar tid att vänja sig. Kanske kan det gå lättare om du första gången ser på ärret tillsammans med någon av vårdpersonalen. 8 9
6 Efter någon dag på sjukhuset får du åka hem. I samband med att du skrivs ut från sjukhuset har du ett samtal med avdelningsläkaren. Olika lång sjukskrivningstid kan behövas. STRÅLBEHANDLING Strålbehandling brukar påbörjas först när operationssåret har läkts. Om endast en del av bröstet avlägsnats ges vanligtvis strålbehandling mot resten av bröstet och ibland även mot lymfkörtlarna i armhålan. Om hela bröstet opererats bort ges i vissa fall strålbehandling mot operationsområdet och mot lymfkörtlarna i armhålan. Varje behandling tar några minuter och är helt smärtfri. Behandlingarna ges oftast vardagar under 4-6 veckor, dvs behandlingstillfällen. Huden på det strålade området kan bli röd och irriterad. Det försvinner när strålbehandlingen är slutförd men huden kommer alltid att vara litet känslig. Undvik därför att sola det strålbehandlade området. Om du är osäker rådfråga vårdpersonalen. De kan tala om vilka salvor etc som du kan använda. Under strålbehandlingsperioden kan du känna dig trött och kanske också få smärre besvär från halsen. Besvären försvinner en tid efter det att strålbehandlingen har avslutats. CYTOSTATIKABEHANDLING Cytostatika, eller kemoterapi, är läkemedel som hämmar tillväxten av cancerceller används vid vissa former av bröstcancer. Cytostatika ges som dropp och/eller i tablettform. Behandlingen ges periodvis under flera månader (5-6 månader). Biverkningar under behandlingstiden i form av illamående, håravfall och nedsatt immunförsvar kan förekomma. Biverkningarna varierar från patient till patient och mellan olika cytostatika. I många fall kan cytostatikabehandling ge så mycket håravfall att du kanske vill ha en peruk. Tänk då på att skaffa peruk innan du kommer i akut behov av den. Det är också mycket lättare att få en välliknande peruk om utprovningen sker innan ditt eget hår har påverkats av behandlingar. Håret kommer så gott som alltid tillbaka och kan börja växa redan under behandlingstiden. Perukerna är på några håll kostnadsfria. Inom många landstingsområden tas dock avgift ut. Fråga din läkare eller din sjuksköterska! HORMONELL BEHANDLING Med hjälp av ett vävnadsprov från tumören kan man avgöra om den är hormonberoende eller ej. Tillväxten hos en tumör, som t ex är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen, hämmas med antiöstrogener, läkemedel som blockerar östrogenets effekt. Biverkningar i form av blodvallningar, torra slemhinnor i underlivet m m kan förekomma. Ett alternativ till antiöstrogener är läkemedel som verkar genom att blockera kroppens egen produktion av östrogen (östrogenproduktionshämmare eller aromatashämmare). Ibland kan det efter en period finnas anledning att byta från den ena typen av hormonpåverkande behandling till en annan. Biverkningar i form av trötthet, blodvallningar och ökad svettning kan förekomma. ANTIKROPPS BEHANDLING Omkring var fjärde kvinna som får bröstcancer har en tumörtyp med en onormalt hög mängd av en receptor som styr tumörcellernas tillväxt (HER2). Det innebär att tumören kan vara känslig för en viss typ av målstyrd behandling, som liknar kroppens eget immunförsvar (antikroppsbehandling). För att avgöra om man har en så kallad HER2-positiv bröstcancer testar man tumören med en speciell analysteknik. Antikropps behandling skiljer sig från både cytostatika och hormonellbehandling, och ger i allmänhet bara lindriga biverkningar. Antikropps behandling ges ofta i kombination med annan behandling. Idag ges behandling till kvinnor med spridd sjukdom, men det kan i framtiden bli aktuellt att ge denna typ av behandling även direkt efter operationen
7 IBLAND BEHÖVER MAN HJÄLP Då kan det kännas bra att få känslomässigt stöd och goda råd om hur man kan klara av kriser och lösa praktiska problem. Förutom det stöd som läkare och övrig vårdpersonal ger kan du med förtroende vända dig till kurator, sjukhuspräst och Bröstcancerföreningens kontaktperson. KURATOR På sjukhuset finns kurator, som du kan kontakta för stödjande samtal såväl före som efter operation. Kuratorn kan också hjälpa dig med praktiska problem. Även dina anhöriga får gärna tala med kuratorn om de så önskar. SJUKHUSKYRKAN Kanske har du genom din sjukdom kommit att fundera mer över existentiella och andliga frågor. Sjukhusprästen och hans/hennes medarbetare talar gärna med både troende och icke troende. Samtalen behöver inte bara handla om andliga frågor utan du får också komma med vardagliga bekymmer. BRÖSTCANCERFÖRENINGENS KONTAKTPERSON En kontaktperson är en bröstcanceropererad kvinna som har arbetat sig igenom sin egen kris och kommit i fysisk och psykisk balans. Hon har genomgått kontaktpersonutbildning. Hon arbetar ideellt och har tystnadsplikt. Hon hänvisar till sjukvårdspersonal i medicinska frågor. Kontaktpersonen kan ge hjälp och stöd genom att lyssna och dela med sig av sina egna erfarenheter och på så sätt också visa att man kan leva ett bra liv även som bröstcancerbehandlad. Hur du får tag i Bröstcancerföreningens kontaktpersoner kan du läsa mer om i den lokala informationen. 13
8 KONVALESCENS Medicinskt sett är konvalescensen inte komplicerad. Nedsatt känsel, stickningar och sveda på insidan av överarmen och nedanför armhålan uppstår ofta. Så småningom kommer mestadels känseln tillbaka och i samband med det kan ibland sveda och stickningar kännas. Att ha behandlats för bröstcancer upplevs mycket olika. En del kvinnor känner sig deprimerade en lång tid medan andra blir ledsna någon gång ibland. Var inte för återhållsam utan låt känslorna komma fram. Ge dina närstående tillfälle att dela din oro och visa sin omtanke. Att du opererats för bröstcancer behöver inte innebära några större förändringar i ditt levnadssätt. Du kan i regel återgå till det liv du levde före operationen till yrkesliv, hemarbete och olika fritidsaktiviteter. Var dock försiktig med sådant som du märker frestar på armen på den opererade sidan. RÖRELSETRÄNING Efter operationen kan du känna dig stel och orörlig. På avdelningen träffar du sjukgymnasten som ger dig ett gymnastikprogram och hjälper dig att börja rörelseträna efter detta. Det är viktigt att du fortsätter att träna målmedvetet och regelbundet även sedan du kommit hem. Det tar emot i början, men genom att göra rörelserna kan man förebygga att axelleden stelnar, att muskelstyrkan minskar och att armen svullnar. Gör gymnastiken till en daglig vana, även under eventuell strålbehandling. Vattengymnastik, gärna i varm bassäng, är en annan bra form av rörelseträning. Vattengymnastik i grupp finns på många platser, ibland anordnad av sjukhuset, ibland av Bröstcancerföreningen eller någon annan organisation. BRO har tagit fram en plansch, som visar olika gymnastikrörelser sjukgymnastik och motionsgymnastik. Planschen är avsedd att inspirera nyopererade att i samråd med sjukgymnast fortsätta med gymnastikrörelser efter hemkomsten. Hör med din sjukgymnast, närmaste Bröstcancerförening eller beställ planschen direkt från BRO. VAR RÄDD OM ARMEN Armen på den opererade sidan kan ibland svullna. Armsvullnad (lymfödem) beror på att operationen, särskilt i kombination med strålbehandling, skadat lymfkärl så att lymfflödet från armen försvårats. Ungefär var sjunde kvinna som opereras för bröstcancer får lymfödem. Tunga lyft och ensidigt, monotont arbete med armen kan utlösa eller förvärra ett lymfödem. En infektion i armen kan också utlösa lymfödem. Ett ödem kan uppstå även många år efter operationen. Skulle du plötsligt få feber i samband med svullnad och/eller värk i armen kontakta läkare omgående. Du bör försöka undvika skador och småsår på handen eller armen, framförallt om den är svullen. Använd handskar när du arbetar i trädgården, skalar potatis och dyligt. För att minska risken för infektion bör blodprov eller vaccinationer inte heller tas i armen på den opererade sidan. Efter ett tag lär du dig vad du kan göra och hur mycket du kan arbeta med armen utan att få besvär. Lymfödem kan behandlas med sjukgymnastik, massage och kompressionsstrumpa. Massagen kan ges som manuellt lymfdränage eller ske mekaniskt med s k pulsator
9 EFTERKONTROLL KONTROLLBESÖK Efter avslutade behandlingar kommer du att kallas till kontrollbesök. Var och hur ofta kontrollbesöken sker beror på typen av bröstcancer. Kontrollbesöken är till för att tidigt upptäcka eventuella återfall av sjukdomen samt för att följa upp eventuella komplikationer och biverkningar. När man har behandlats för bröstcancer, är man ofta så rädd att cancern ska komma tillbaka, att minsta lilla sjukdomstecken kan få en att tro det värsta. Skriv gärna upp dina besvär på ett papper och ha i beredskap till nästa besök. Är du mycket orolig, tveka inte att kontakta läkare, sjuksköterska eller kurator även om det inte är tid för kontrollbesök. SJÄLVUNDERSÖKNING Det är mycket viktigt att du själv regelbundet undersöker såväl operationsområdet som det andra bröstet. Ta som regel att en gång i månaden göra en självundersökning. Gör den t ex dagen efter mens eller den första dagen i varje månad om mensen har upphört. Gör gärna undersökningen i samband med att du duschar eftersom det är lättare att känna eventuella förändringar när du är intvålad. Stå framför en spegel och titta på dina bröst. Lyft armarna över huvudet och se efter om det syns några indragningar eller oregelbundenheter i bröstens form. Passa på att känna igenom brösten medan du duschar. Känn igenom brösten med raka fingrar och lätt tryck. Börja med ett litet varv runt bröstvårtan och fortsätt med små cirklande rörelser runt hela bröstet. Undersök även armhålan. Upptäcker du något misstänkt, ta kontakt med läkare genast! Är du tveksam om hur självundersökningen ska utföras kan du fråga sjukvårdspersonalen som kan ge dig råd. Broschyr om självundersökning kan du få av sjukvårdspersonalen eller av Bröstcancerföreningen. 16
10 BRÖSTPROTES Om hela eller större delen av bröstet är bortopererat får du, innan du lämnar sjukhuset, en s k primärprotes, ett vaddfyllt fodral, som du kan lägga i din vanliga bh. Efter 3-5 veckor, när såret har läkts, är det dags att prova ut en permanent protes. Utprovningen sker inom sjukvården eller i specialbutik. Du får hjälp med att prova ut lämplig protes bland ett stort antal modeller av flera olika fabrikat som finns att tillgå i landet. Nu finns också proteser som fäster direkt på kroppen med hjälp av häftyta av silikon samt proteser med extra låg vikt. Proteserna är på de flesta håll kostnadsfria. Dock tas på några håll patientavgift ut motsvarande den för sjukvårdande behandling. Du får två proteser första gången. Sedan kan du få en ny protes varje år, vartannat år eller mera sällan beroende på vilken tidsperiod som gäller inom ditt landstingsområde. Proteserna kan bäras med eller utan fodral i vanlig bh. Du kan i de allra flesta fall använda dina vanliga kläder. Proteserna tål att användas vid bad, både i saltvatten och klorerat vatten BRÖSTREKONSTRUKTION Om du så önskar kan du få en plastikkirurgisk operation, en s k bröstrekonstruktion. Du får en kontur liknande ditt eget bröst men du kan aldrig få samma känsel som i ett bröst. Ta kontakt med läkare och be att få gå igenom dina förutsättningar noggrant innan du bestämmer dig för en rekonstruktion. Det finns flera olika metoder för bröstrekonstruktion. I de flesta fall används ett silikonimplantat. En sådan operation görs för det mesta i omgångar. Först opereras protesen in under huden. Några månader senare görs bröstvårtan och vårtgården. Man kan även använda kroppsegen vävnad, t ex underhudsfett och muskler från buken eller ryggen. När bröstrekonstruktionen kan påbörjas beror på typen av bröstcancer. Ibland kan den ske först efter något år efter bröstcanceroperationen. Ibland kan den göras tidigare, i vissa fall till och med i samband med att bröstet opereras bort, s k direktrekonstruktion. Läkaren kan ge besked om vilka möjligheter du har att få en bröstrekonstruktion utförd
11 TILL DIG SOM STÅR VID SIDAN Du som är make, sambo, barn, syskon, förälder, vän eller arbetskamrat till den bröstcancerbehandlade känner dig kanske hjälplös och utanför. Genom att finnas till hands och lyssna kan du hjälpa mycket. Tala med varandra, även om det känns svårt. Om ni vill gråta, gör det. Det lättar om ni får gråta ut. Naturligtvis har både den bröstcancerbehandlade och du funderingar kring sjukdomen och framtiden. Människor i omgivningen blir också ängsliga när någon har behandlats för cancer. Man vet inte riktigt vad man ska säga eller hur man ska bete sig. Försök att vara naturlig. Låt inte den egna rädslan hindra dig från att hjälpa. Om den bröstcancerbehandlade vill, följ med på läkarbesöken. Tillsammans har ni lättare att komma ihåg frågor ni vill ställa och svaren ni får. Låt barnen vara med! Ni vuxna, svara på barnens frågor! De förstår mer än man tror och mår bättre av att få riktiga förklaringar än att gå ensamma och fundera. Alla berörda måste få reagera och få göra det på sitt eget sätt och i sin egen takt. Reaktionen kan även komma efter lång tid och i flera omgångar. Det känns bättre att dela sina tankar och känslor än att vara ensam om dem. 21
12 Ta en sak i taget. Det sägs att man kan leva som vanligt men det kan vara svårt till att börja med. Försök att ta en dag i taget och att inte planera så långt framåt i tiden. Om man kan tala öppet om sin sjukdom, behandling och sina reaktioner, så brukar det underlätta att komma tillbaka till det normala livet igen. Var rädd om dig! Gör bara det som du verkligen tycker är viktigt! Ta en sak i taget! Försök att låta bli att stressa och slå av på kraven! Strunta i om dammtussarna samlas i hörnen. Efter en tid märker du att du lever nästan som förut. 22
Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?
Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merBröstrekonstruktion. Direkt eller senare rekonstruktion. Rekonstruktion av bröst med implantat OPERATION
Bröstrekonstruktion Om hela bröstet tas bort kan du genomgå en bröstrekonstruktion. Det kan göras antingen i samband med canceroperationen eller senare. Det finns olika metoder att rekonstruera bröstet.
Läs merVårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer
Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar
Läs merMastektomi med direktrekonstruktion
Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk
Läs merInformation till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta
Läs merInformation till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merCANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)
CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merDu ska få cytostatika
Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få
Läs merViktigaste e för oss det är du förstås
INFORMATION INFÖR BRÖSTOPERATIONER Innehållsförteckning Operation av förändring i bröst med fryssnitt...2 Bröstbevarande operation med undersökning av lymfkörtel...4 Bröstbevarande operation med avlägsnande
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att
Läs merTORISEL (temsirolimus) patientinformation
TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber
Läs merBröstcancer. strålreaktioner på huden
Bröstcancer strålreaktioner på huden Strålbehandling ges till i stort sett alla bröstcancerpatienter efter operation, dels för att försäkra sig om att inga tumörceller blir kvar, dels för att minska risken
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation
Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen efter
Läs merPatientinformation om Taxotere (docetaxel)
september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs merÖgonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos
Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation - axillutrymning
Information och träningsprogram efter bröstoperation - axillutrymning Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första
Läs merTill Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet
onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få behandling...
Läs merRörelseövningar efter bröstoperation
Rörelseövningar efter bröstoperation VO Rehabilitering och smärtcentrum Rörelseövningar efter bröstoperation Information från fysioterapeuten Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 00 00
Läs merOm ditt barn får retinoblastom
Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här
Läs merInformation till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer
Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta
Läs merTill dig som behandlas för bröstcancer. Bröstcentrum Kirurgkliniken
Till dig som behandlas för bröstcancer Bröstcentrum Kirurgkliniken Till dig som fått diagnosen bröstcancer Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta. Vi
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer
Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merBRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT
BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT Vad är ett bröstförminskning och bröstlyft? Kvinnor som söker för bröstförminskning har ofta stora besvär från rygg och axlar, medan kvinnor som söker för bröstlyft mer lider
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merVad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?
BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En
Läs merPaclitaxel CYTOSTATIKA
Paclitaxel Vad är Paclitaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.
Läs merRosa Boken. Information till dig som har fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen
Rosa Boken Information till dig som har fått diagnosen bröstcancer Det här är den andra utgåvan av Rosa Boken i Västra sjukvårdsregionen. Fler exemplar kan beställas från Regionalt cancercentrum väst.
Läs merRosa Boken. Information till dig som fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen
Rosa Boken Information till dig som fått diagnosen bröstcancer Västra sjukvårdsregionen Om Rosa Boken Den här informationen har vi sammanställt till dig som fått diagnosen bröstcancer. Vi hoppas att den
Läs merCYTOSTATIKA. Docetaxel
Docetaxel Vad är Docetaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merPatientföreningar och stödorganisationer
Patientföreningar och stödorganisationer Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm Bröstcancerföreningen Amazona finns för att ge stöd och information. Du väljer själv om du vill ha stödjande enskilda
Läs merLatissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur
Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -
Läs merVerksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC, dostät Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även
Läs merTill dig som ska behandlas med TECENTRIQ
Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merVälkommen till barnoperation
Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,
Läs merRobotassisterad radikal prostatektomi
Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren
Läs merPATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)
PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merVad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan.
Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Målet är att du ska kunna använda armen som innan operationen. Daglig rörelseträning
Läs merBehandling med BCG-medac. BCG-medac
Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare
Läs merStödpersonverksamhet BCF Amazona
Bröstcancerföreningen Amazona Telefon: 08-32 55 90 Frejgatan 56 113 26 STOCKHOLM E-post: info@amazona.se Stödpersonverksamhet BCF Amazona Till dig som är intresserad av att utbilda dig till stödperson
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merOm bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS
Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,
Läs merOm bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS
Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.
Docetaxel, dostät Vad är Docetaxel? Docetaxel är cytostatika, även kallat cellgift, och avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan
Läs merÄrrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Läs merInformation till vuxna patienter inför halsmandeloperation
Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merLärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG
LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.
Läs merRubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta
Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas
Läs merMin ögonoperation - information inför skelningsoperation 1
Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning
TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna
Läs merPatientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi
Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merInformation till närstående
Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter
Läs merMin vårdplan Bröstcancer
Min vårdplan Bröstcancer Till dig som fått diagnosen bröstcancer och skall behandlas med antihormonell behandling Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta.
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation mastektomi
Information och träningsprogram efter bröstoperation mastektomi Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med mastektomi, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs merINFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA
INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation
Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med så kallad mastektomi, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen
Läs merDe hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!
De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig
Läs merBukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck
Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Läs merHälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merTILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER Innehåll Sida Bröstcentrum Södersjukhuset 1 Planering och mottagningsbesök 2 Information till dig som ska opereras för bröstcancer 3 Information till dig som ska
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merTill dig som ska opereras på Ortopedkliniken
Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VARMT VÄLKOMMEN TILL ORTOPEDKLINIKEN DIN DELAKTIGHET. Alla har rätt att få en bra och modern vård. Vår mission är att ge bättre
Läs merOpereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merOPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK
OPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK Vad innebär Diskbråck Diskbråck är en utbuktning (bråck) i en mellankotskiva (disk). Det uppstår i en disk som genomgått någon grad av åldersförändring, så att det finns
Läs merTILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER Innehåll Sida Bröstcentrum Södersjukhuset... 1 Vårdplan och kontaktuppgifter... 2 Information till dig som ska opereras för bröstcancer... 4 Information till dig
Läs mer1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)
Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.
Läs merFörutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Läs merLangerhans. Cell-Histiocytos
Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs mer