BRÖSTCANCER. Vad händer när man drabbas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRÖSTCANCER. Vad händer när man drabbas?"

Transkript

1 BRÖSTCANCER Om du bor långt från behandlande sjukhus får du antingen ligga på sjukhuset eller bo på patienthotell den tid då du får strålbehandling eller cytostatikabehandling. På patienthotellen finns personal, ofta sjukvårdsutbildad, som kan ge dig råd och stöd. De kan också ge förslag på aktiviteter under den tid av dagen då du inte är upptagen av behandlingar. Läs mer om dina möjligheter att få kontakt med din lokala Bröstcancerförening på P A TIENTHOTELL BRÖSTCANCERFÖRENINGARNAS RIKSORGANISATION - BRO BOX 1386, SUNDBYBERG, BESÖKSADRESS: STUREGATAN 4, 5 TR TEL: , FAX: E-POST: HEMSIDA: Vad händer när man drabbas?

2 Denna broschyr är framtagen av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO med obundet stöd ifrån Roche, Pfizer och Sanofi-Aventis. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO är en partipolitiskt och religiöst obunden sammanslutning av landets bröstcancerföreningar. Broschyren är ursprungligen framtagen av en arbetsgrupp bestående av en representant från vardera tre av landets bröstcancerföreningar och från BROs kansli. Arbetsgruppen försökte beakta de synpunkter som framfördes från landets övriga föreningar. Broschyren har under 2005 omarbetats och uppdaterats med avseende på nya behandlingsformer. DIAGNOSEN BRÖSTCANCER 5 VAD ÄR BRÖSTCANCER? 6 BLIR MAN BRA IGEN? 6 BEHANDLING 8 KOMPLETTERANDE BEHANDLINGAR 9 PATIENTHOTELL 11 IBLAND BEHÖVER MAN HJÄLP 13 KONVALESCENS 14 RÖRELSETRÄNING 14 VAR RÄDD OM ARMEN 15 EFTERKONTROLL 16 BRÖSTPROTES 18 BRÖSTREKONSTRUKTION 19 TILL DIG SOM STÅR VID SIDAN 21 TA EN SAK I TAGET 22 Broschyren är granskad av docent Nils Wilking, Karolinska sjukhuset. Den här broschyren är skriven för att vara ett komplement till den muntliga information du får. När du läst broschyren har du kanske ändå en del frågor. Anteckna gärna frågorna hemma i lugn och ro och ta med dem vid nästa sjukhusbesök. INFORMATION OM NÄRMASTE BRÖSTCANCERFÖRENING - BCF FINNER DU PÅ

3 Varför just jag? Det måste vara fel jag känner mig ju inte sjuk. Måste jag opereras? DIAGNOSEN BRÖSTCANCER För att ställa diagnos brukar tre metoder användas: klinisk undersökning, mammografi ibland i kombination med ultraljud samt undersökning av celler från tumören finnåls- mellannålspunktion eller core biopsi (cytologi). Klinisk undersökning innebär att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom (palperar) brösten och de regionala lymfkörtlarna. Med mammografi- (bröströntgen) och ultraljudsundersökning kan man med ganska stor säkerhet skilja godartade (benigna) tumörer från elakartade (maligna) cancertumörer. Man kan också upptäcka tumörer eller förstadier till cancer, som är så små att de ännu inte kan kännas. Finnåls- och mellannålspunktion innebär att man med en särskild spruta tar ett cellprov från tumören och undersöker detta i mikroskop för att avgöra om det är elakartat eller inte. Ibland måste denna undersökning kompletteras med biopsi, d v s en bit av tumören skärs bort och undersöks mikroskopiskt för att det ska gå att fastställa vilken typ av tumör det är frågan om. När man får veta att man har en allvarlig sjukdom kan man bli chockad, arg, ledsen, orolig eller bitter. Det är naturliga och normala känslor, som man inte mår bra av att undertrycka. Låt känslorna komma fram. Gråt om du känner för det. Det är en svår situation också för dina närmaste. De upplever oro och osäkerhet. Du kan hjälpa dem genom att tala om hur du känner dig och vad du vill att de ska göra för dig. Ta gärna med dig någon närstående anhörig eller vän vid dina läkarbesök. Då får de samma information som du och kan hjälpa till att ställa frågor och komma ihåg vad som sades vid besöket. 5

4 VAD ÄR BRÖSTCANCER? Bröstcancer är en elakartad (malign) tumör i bröstet. Det finns flera olika typer av cancertumörer i bröstet. En del växer långsamt, andra växer ganska snabbt. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Ca drabbas årligen i Sverige. Drygt hälften är över 60 år. Även män kan drabbas av bröstcancer (ca fall per år). Varför bröstcancer uppkommer är inte känt, men flera faktorer kan påverka tumörens utveckling. Mellan 5 och 10 % av fallen beror på ärftlighet. Du kan inte själv ha orsakat sjukdomen, du har inte blivit smittad och du kan inte smitta andra. BLIR MAN BRA IGEN? Kommer jag att klara det här? Ja, varför skulle inte jag klara av det när så många andra gör det. Jag ska klara av det. Numera botas allt fler från bröstcancer. Det beror fram för allt på att allt fler fall upptäcks tidigt samt på nya och bättre behandlingsmöjligheter. BRÖST (MAMMA) KÖRTELGÅNGAR KÖRTELGRUPPER (LOBER) LYMFKÖRTLAR BLODKÄRL OCH NERVER TILL ARMEN Cancer är en individuell sjukdom. Det som gäller för andra behöver inte gälla för dig. När du funderar över dina förutsättningar att bli botad, jämför då inte med andra kvinnor som har bröstcancer. Läkaren ska kunna ge närmare information om just dina förutsättningar att bli bra igen. 6

5 BEHANDLING OLIKA TYPER AV BEHANDLING Den behandling som kan komma i fråga vid bröstcancer är operation, strålbehandling eller läkemedelsbehandling med tabletter och/eller i droppform. I många fall kombineras alla dessa typer av behandlingar för ett optimalt resultat. Rekommendation om vilken typ av läkemedelsbehandling som kan bli aktuell får du först när resultaten från undersökningarna av den bortopererade tumören är klara, vilket kan ta upp till ett par veckor efter operationen. Behandlingen syftar till att minska risken för återfall, som är störst om lymfkörtlarna är angripna. I de flesta fall är operation den första behandling man tar till men i vissa fall kan läkemedelsbehandling ges före operationen för att krympa tumören. OPERATIONEN Operationen innebär att en del av bröstet eller hela bröstet tas bort (partiell mastektomi eller mastektomi). Vilken typ av operation du blir föreslagen beror på var i bröstet tumören sitter och hur stor den är. Den måste avlägsnas med säker marginal. Operationen sker vanligen under narkos och tar ca en timme. För att få reda på om cancern har spridit sig behöver man undersöka lymfkörtlar från armhålan. Idag kan detta göras via sentinel node biopsi, som innebär identifiering och uttagning av den eller de första lymfkörtlarna dit lymfan kommer ( portvaktslymfkörtlarna ) och som ger möjlighet till ett mindre ingrepp i armhålan för patienter där de första lymfkörtlarna är friska. Vid svenska studier har man funnit att det är möjligt att med samma säkerhet som vid rutinmässig operation i armhålan använda den här metoden på patienter med tumörer som är högst 30 mm. Under operationen görs fryssnittsundersökning av körteln, för att kunna utvidga operationen och avlägsna fler lymfkörtlar om det visar sig finnas tumörceller i lymfkörteln. Om man vid en senare, mer noggrann undersökning av sentinel node påvisar förekomst av tumörceller, erbjuds patienten operation med borttagande av flera lymfkörtlar. FÖRE OPERATIONEN Ibland skrivs du in på sjukhuset dagen före operationen. Du får genomgå en del rutinundersökningar t ex blodprover, hjärtundersökning (EKG) och lungröntgen. Oftast får du också tillfälle att tala med narkosläkaren och den kirurg, som ska utföra operationen. EFTER OPERATIONEN När du vaknar ur narkosen kan du känna dig trött och kanske också illamående. I armen har du ett dropp, där du får vätska. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont. Under huden nedanför operationssåret sitter ett dränage, d v s en eller två slangar, som går till en plastflaska i vilken sårvätska rinner ut. Dränaget tas bort efter några dagar. Det är normalt att ha ont och du kan få smärtstillande medel mot värken. Bröstcanceroperationen är för de flesta kvinnor en psykisk påfrestning, som kan vara större om hela bröstet avlägsnas. Att vara ledsen efter operationen är en normal reaktion. Det är viktigt att släppa fram känslor av sorg och bitterhet över vad som hänt. Instängda och uppdämda känslor kan ge reaktioner längre fram. En del kvinnor har till en början svårt att titta på operationsärret. Det är naturligt det tar tid att vänja sig. Kanske kan det gå lättare om du första gången ser på ärret tillsammans med någon av vårdpersonalen. 8 9

6 Efter någon dag på sjukhuset får du åka hem. I samband med att du skrivs ut från sjukhuset har du ett samtal med avdelningsläkaren. Olika lång sjukskrivningstid kan behövas. STRÅLBEHANDLING Strålbehandling brukar påbörjas först när operationssåret har läkts. Om endast en del av bröstet avlägsnats ges vanligtvis strålbehandling mot resten av bröstet och ibland även mot lymfkörtlarna i armhålan. Om hela bröstet opererats bort ges i vissa fall strålbehandling mot operationsområdet och mot lymfkörtlarna i armhålan. Varje behandling tar några minuter och är helt smärtfri. Behandlingarna ges oftast vardagar under 4-6 veckor, dvs behandlingstillfällen. Huden på det strålade området kan bli röd och irriterad. Det försvinner när strålbehandlingen är slutförd men huden kommer alltid att vara litet känslig. Undvik därför att sola det strålbehandlade området. Om du är osäker rådfråga vårdpersonalen. De kan tala om vilka salvor etc som du kan använda. Under strålbehandlingsperioden kan du känna dig trött och kanske också få smärre besvär från halsen. Besvären försvinner en tid efter det att strålbehandlingen har avslutats. CYTOSTATIKABEHANDLING Cytostatika, eller kemoterapi, är läkemedel som hämmar tillväxten av cancerceller används vid vissa former av bröstcancer. Cytostatika ges som dropp och/eller i tablettform. Behandlingen ges periodvis under flera månader (5-6 månader). Biverkningar under behandlingstiden i form av illamående, håravfall och nedsatt immunförsvar kan förekomma. Biverkningarna varierar från patient till patient och mellan olika cytostatika. I många fall kan cytostatikabehandling ge så mycket håravfall att du kanske vill ha en peruk. Tänk då på att skaffa peruk innan du kommer i akut behov av den. Det är också mycket lättare att få en välliknande peruk om utprovningen sker innan ditt eget hår har påverkats av behandlingar. Håret kommer så gott som alltid tillbaka och kan börja växa redan under behandlingstiden. Perukerna är på några håll kostnadsfria. Inom många landstingsområden tas dock avgift ut. Fråga din läkare eller din sjuksköterska! HORMONELL BEHANDLING Med hjälp av ett vävnadsprov från tumören kan man avgöra om den är hormonberoende eller ej. Tillväxten hos en tumör, som t ex är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen, hämmas med antiöstrogener, läkemedel som blockerar östrogenets effekt. Biverkningar i form av blodvallningar, torra slemhinnor i underlivet m m kan förekomma. Ett alternativ till antiöstrogener är läkemedel som verkar genom att blockera kroppens egen produktion av östrogen (östrogenproduktionshämmare eller aromatashämmare). Ibland kan det efter en period finnas anledning att byta från den ena typen av hormonpåverkande behandling till en annan. Biverkningar i form av trötthet, blodvallningar och ökad svettning kan förekomma. ANTIKROPPS BEHANDLING Omkring var fjärde kvinna som får bröstcancer har en tumörtyp med en onormalt hög mängd av en receptor som styr tumörcellernas tillväxt (HER2). Det innebär att tumören kan vara känslig för en viss typ av målstyrd behandling, som liknar kroppens eget immunförsvar (antikroppsbehandling). För att avgöra om man har en så kallad HER2-positiv bröstcancer testar man tumören med en speciell analysteknik. Antikropps behandling skiljer sig från både cytostatika och hormonellbehandling, och ger i allmänhet bara lindriga biverkningar. Antikropps behandling ges ofta i kombination med annan behandling. Idag ges behandling till kvinnor med spridd sjukdom, men det kan i framtiden bli aktuellt att ge denna typ av behandling även direkt efter operationen

7 IBLAND BEHÖVER MAN HJÄLP Då kan det kännas bra att få känslomässigt stöd och goda råd om hur man kan klara av kriser och lösa praktiska problem. Förutom det stöd som läkare och övrig vårdpersonal ger kan du med förtroende vända dig till kurator, sjukhuspräst och Bröstcancerföreningens kontaktperson. KURATOR På sjukhuset finns kurator, som du kan kontakta för stödjande samtal såväl före som efter operation. Kuratorn kan också hjälpa dig med praktiska problem. Även dina anhöriga får gärna tala med kuratorn om de så önskar. SJUKHUSKYRKAN Kanske har du genom din sjukdom kommit att fundera mer över existentiella och andliga frågor. Sjukhusprästen och hans/hennes medarbetare talar gärna med både troende och icke troende. Samtalen behöver inte bara handla om andliga frågor utan du får också komma med vardagliga bekymmer. BRÖSTCANCERFÖRENINGENS KONTAKTPERSON En kontaktperson är en bröstcanceropererad kvinna som har arbetat sig igenom sin egen kris och kommit i fysisk och psykisk balans. Hon har genomgått kontaktpersonutbildning. Hon arbetar ideellt och har tystnadsplikt. Hon hänvisar till sjukvårdspersonal i medicinska frågor. Kontaktpersonen kan ge hjälp och stöd genom att lyssna och dela med sig av sina egna erfarenheter och på så sätt också visa att man kan leva ett bra liv även som bröstcancerbehandlad. Hur du får tag i Bröstcancerföreningens kontaktpersoner kan du läsa mer om i den lokala informationen. 13

8 KONVALESCENS Medicinskt sett är konvalescensen inte komplicerad. Nedsatt känsel, stickningar och sveda på insidan av överarmen och nedanför armhålan uppstår ofta. Så småningom kommer mestadels känseln tillbaka och i samband med det kan ibland sveda och stickningar kännas. Att ha behandlats för bröstcancer upplevs mycket olika. En del kvinnor känner sig deprimerade en lång tid medan andra blir ledsna någon gång ibland. Var inte för återhållsam utan låt känslorna komma fram. Ge dina närstående tillfälle att dela din oro och visa sin omtanke. Att du opererats för bröstcancer behöver inte innebära några större förändringar i ditt levnadssätt. Du kan i regel återgå till det liv du levde före operationen till yrkesliv, hemarbete och olika fritidsaktiviteter. Var dock försiktig med sådant som du märker frestar på armen på den opererade sidan. RÖRELSETRÄNING Efter operationen kan du känna dig stel och orörlig. På avdelningen träffar du sjukgymnasten som ger dig ett gymnastikprogram och hjälper dig att börja rörelseträna efter detta. Det är viktigt att du fortsätter att träna målmedvetet och regelbundet även sedan du kommit hem. Det tar emot i början, men genom att göra rörelserna kan man förebygga att axelleden stelnar, att muskelstyrkan minskar och att armen svullnar. Gör gymnastiken till en daglig vana, även under eventuell strålbehandling. Vattengymnastik, gärna i varm bassäng, är en annan bra form av rörelseträning. Vattengymnastik i grupp finns på många platser, ibland anordnad av sjukhuset, ibland av Bröstcancerföreningen eller någon annan organisation. BRO har tagit fram en plansch, som visar olika gymnastikrörelser sjukgymnastik och motionsgymnastik. Planschen är avsedd att inspirera nyopererade att i samråd med sjukgymnast fortsätta med gymnastikrörelser efter hemkomsten. Hör med din sjukgymnast, närmaste Bröstcancerförening eller beställ planschen direkt från BRO. VAR RÄDD OM ARMEN Armen på den opererade sidan kan ibland svullna. Armsvullnad (lymfödem) beror på att operationen, särskilt i kombination med strålbehandling, skadat lymfkärl så att lymfflödet från armen försvårats. Ungefär var sjunde kvinna som opereras för bröstcancer får lymfödem. Tunga lyft och ensidigt, monotont arbete med armen kan utlösa eller förvärra ett lymfödem. En infektion i armen kan också utlösa lymfödem. Ett ödem kan uppstå även många år efter operationen. Skulle du plötsligt få feber i samband med svullnad och/eller värk i armen kontakta läkare omgående. Du bör försöka undvika skador och småsår på handen eller armen, framförallt om den är svullen. Använd handskar när du arbetar i trädgården, skalar potatis och dyligt. För att minska risken för infektion bör blodprov eller vaccinationer inte heller tas i armen på den opererade sidan. Efter ett tag lär du dig vad du kan göra och hur mycket du kan arbeta med armen utan att få besvär. Lymfödem kan behandlas med sjukgymnastik, massage och kompressionsstrumpa. Massagen kan ges som manuellt lymfdränage eller ske mekaniskt med s k pulsator

9 EFTERKONTROLL KONTROLLBESÖK Efter avslutade behandlingar kommer du att kallas till kontrollbesök. Var och hur ofta kontrollbesöken sker beror på typen av bröstcancer. Kontrollbesöken är till för att tidigt upptäcka eventuella återfall av sjukdomen samt för att följa upp eventuella komplikationer och biverkningar. När man har behandlats för bröstcancer, är man ofta så rädd att cancern ska komma tillbaka, att minsta lilla sjukdomstecken kan få en att tro det värsta. Skriv gärna upp dina besvär på ett papper och ha i beredskap till nästa besök. Är du mycket orolig, tveka inte att kontakta läkare, sjuksköterska eller kurator även om det inte är tid för kontrollbesök. SJÄLVUNDERSÖKNING Det är mycket viktigt att du själv regelbundet undersöker såväl operationsområdet som det andra bröstet. Ta som regel att en gång i månaden göra en självundersökning. Gör den t ex dagen efter mens eller den första dagen i varje månad om mensen har upphört. Gör gärna undersökningen i samband med att du duschar eftersom det är lättare att känna eventuella förändringar när du är intvålad. Stå framför en spegel och titta på dina bröst. Lyft armarna över huvudet och se efter om det syns några indragningar eller oregelbundenheter i bröstens form. Passa på att känna igenom brösten medan du duschar. Känn igenom brösten med raka fingrar och lätt tryck. Börja med ett litet varv runt bröstvårtan och fortsätt med små cirklande rörelser runt hela bröstet. Undersök även armhålan. Upptäcker du något misstänkt, ta kontakt med läkare genast! Är du tveksam om hur självundersökningen ska utföras kan du fråga sjukvårdspersonalen som kan ge dig råd. Broschyr om självundersökning kan du få av sjukvårdspersonalen eller av Bröstcancerföreningen. 16

10 BRÖSTPROTES Om hela eller större delen av bröstet är bortopererat får du, innan du lämnar sjukhuset, en s k primärprotes, ett vaddfyllt fodral, som du kan lägga i din vanliga bh. Efter 3-5 veckor, när såret har läkts, är det dags att prova ut en permanent protes. Utprovningen sker inom sjukvården eller i specialbutik. Du får hjälp med att prova ut lämplig protes bland ett stort antal modeller av flera olika fabrikat som finns att tillgå i landet. Nu finns också proteser som fäster direkt på kroppen med hjälp av häftyta av silikon samt proteser med extra låg vikt. Proteserna är på de flesta håll kostnadsfria. Dock tas på några håll patientavgift ut motsvarande den för sjukvårdande behandling. Du får två proteser första gången. Sedan kan du få en ny protes varje år, vartannat år eller mera sällan beroende på vilken tidsperiod som gäller inom ditt landstingsområde. Proteserna kan bäras med eller utan fodral i vanlig bh. Du kan i de allra flesta fall använda dina vanliga kläder. Proteserna tål att användas vid bad, både i saltvatten och klorerat vatten BRÖSTREKONSTRUKTION Om du så önskar kan du få en plastikkirurgisk operation, en s k bröstrekonstruktion. Du får en kontur liknande ditt eget bröst men du kan aldrig få samma känsel som i ett bröst. Ta kontakt med läkare och be att få gå igenom dina förutsättningar noggrant innan du bestämmer dig för en rekonstruktion. Det finns flera olika metoder för bröstrekonstruktion. I de flesta fall används ett silikonimplantat. En sådan operation görs för det mesta i omgångar. Först opereras protesen in under huden. Några månader senare görs bröstvårtan och vårtgården. Man kan även använda kroppsegen vävnad, t ex underhudsfett och muskler från buken eller ryggen. När bröstrekonstruktionen kan påbörjas beror på typen av bröstcancer. Ibland kan den ske först efter något år efter bröstcanceroperationen. Ibland kan den göras tidigare, i vissa fall till och med i samband med att bröstet opereras bort, s k direktrekonstruktion. Läkaren kan ge besked om vilka möjligheter du har att få en bröstrekonstruktion utförd

11 TILL DIG SOM STÅR VID SIDAN Du som är make, sambo, barn, syskon, förälder, vän eller arbetskamrat till den bröstcancerbehandlade känner dig kanske hjälplös och utanför. Genom att finnas till hands och lyssna kan du hjälpa mycket. Tala med varandra, även om det känns svårt. Om ni vill gråta, gör det. Det lättar om ni får gråta ut. Naturligtvis har både den bröstcancerbehandlade och du funderingar kring sjukdomen och framtiden. Människor i omgivningen blir också ängsliga när någon har behandlats för cancer. Man vet inte riktigt vad man ska säga eller hur man ska bete sig. Försök att vara naturlig. Låt inte den egna rädslan hindra dig från att hjälpa. Om den bröstcancerbehandlade vill, följ med på läkarbesöken. Tillsammans har ni lättare att komma ihåg frågor ni vill ställa och svaren ni får. Låt barnen vara med! Ni vuxna, svara på barnens frågor! De förstår mer än man tror och mår bättre av att få riktiga förklaringar än att gå ensamma och fundera. Alla berörda måste få reagera och få göra det på sitt eget sätt och i sin egen takt. Reaktionen kan även komma efter lång tid och i flera omgångar. Det känns bättre att dela sina tankar och känslor än att vara ensam om dem. 21

12 Ta en sak i taget. Det sägs att man kan leva som vanligt men det kan vara svårt till att börja med. Försök att ta en dag i taget och att inte planera så långt framåt i tiden. Om man kan tala öppet om sin sjukdom, behandling och sina reaktioner, så brukar det underlätta att komma tillbaka till det normala livet igen. Var rädd om dig! Gör bara det som du verkligen tycker är viktigt! Ta en sak i taget! Försök att låta bli att stressa och slå av på kraven! Strunta i om dammtussarna samlas i hörnen. Efter en tid märker du att du lever nästan som förut. 22

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Viktigaste e för oss det är du förstås

Viktigaste e för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR BRÖSTOPERATIONER Innehållsförteckning Operation av förändring i bröst med fryssnitt...2 Bröstbevarande operation med undersökning av lymfkörtel...4 Bröstbevarande operation med avlägsnande

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Bröstcancer. strålreaktioner på huden

Bröstcancer. strålreaktioner på huden Bröstcancer strålreaktioner på huden Strålbehandling ges till i stort sett alla bröstcancerpatienter efter operation, dels för att försäkra sig om att inga tumörceller blir kvar, dels för att minska risken

Läs mer

Information och träningsprogram efter bröstoperation

Information och träningsprogram efter bröstoperation Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen efter

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Till dig som behandlas för bröstcancer. Bröstcentrum Kirurgkliniken

Till dig som behandlas för bröstcancer. Bröstcentrum Kirurgkliniken Till dig som behandlas för bröstcancer Bröstcentrum Kirurgkliniken Till dig som fått diagnosen bröstcancer Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta. Vi

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få behandling...

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Rosa Boken. Information till dig som fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen

Rosa Boken. Information till dig som fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen Rosa Boken Information till dig som fått diagnosen bröstcancer Västra sjukvårdsregionen Om Rosa Boken Den här informationen har vi sammanställt till dig som fått diagnosen bröstcancer. Vi hoppas att den

Läs mer

Rosa Boken. Information till dig som har fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen

Rosa Boken. Information till dig som har fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen Rosa Boken Information till dig som har fått diagnosen bröstcancer Det här är den andra utgåvan av Rosa Boken i Västra sjukvårdsregionen. Fler exemplar kan beställas från Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan.

Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Målet är att du ska kunna använda armen som innan operationen. Daglig rörelseträning

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT

BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT Vad är ett bröstförminskning och bröstlyft? Kvinnor som söker för bröstförminskning har ofta stora besvär från rygg och axlar, medan kvinnor som söker för bröstlyft mer lider

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Robotassisterad radikal prostatektomi

Robotassisterad radikal prostatektomi Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Min vårdplan Bröstcancer

Min vårdplan Bröstcancer Min vårdplan Bröstcancer Till dig som fått diagnosen bröstcancer och skall behandlas med antihormonell behandling Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta.

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER Innehåll Sida Bröstcentrum Södersjukhuset 1 Planering och mottagningsbesök 2 Information till dig som ska opereras för bröstcancer 3 Information till dig som ska

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Information och träningsprogram efter bröstoperation

Information och träningsprogram efter bröstoperation Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med så kallad mastektomi, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen

Läs mer

TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER Innehåll Sida Bröstcentrum Södersjukhuset... 1 Vårdplan och kontaktuppgifter... 2 Information till dig som ska opereras för bröstcancer... 4 Information till dig

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

1 mg tablett en tablett dagligen

1 mg tablett en tablett dagligen 1 mg tablett en tablett dagligen Läkemedlets namn: Arimidex tablett 1 mg Verksam substans: Anastrozol 1 mg Indikation/användningsområde: Bröstcancer Adjuvant behandling av östrogenreceptorpositiv bröstcancer

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

1.1 Hur handlägger du denna kvinna? (2p) 1.2 Vad sätter du för diagnos (med ord) i journaldiktatet? (1p) Sida 1 av 5

1.1 Hur handlägger du denna kvinna? (2p) 1.2 Vad sätter du för diagnos (med ord) i journaldiktatet? (1p) Sida 1 av 5 Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i W-stad. Till kirurgakuten kommer en 67-årig kvinna, Salma Tydelius. Hon opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. cancer. Hon är i frisk i övrigt förutom

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VARMT VÄLKOMMEN TILL ORTOPEDKLINIKEN DIN DELAKTIGHET. Alla har rätt att få en bra och modern vård. Vår mission är att ge bättre

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Bröstcancer Publicerad i maj 2003 Kursinformation Manus Välkommen till patientutbildningens kurs om bröstcancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du

Läs mer

Medlemsundersökning BRO i samarbete med AstraZeneca September 2007. Jan Olsson Johanna Pettersson

Medlemsundersökning BRO i samarbete med AstraZeneca September 2007. Jan Olsson Johanna Pettersson GfK Scandinavia HealthCare Medlemsundersökning BRO i samarbete med AstraZeneca September 007 Medlemsundersökning - BRO i samarbete med AstraZeneca Jan Olsson Johanna Pettersson Genomförande Målgrupp Medlemmar

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO OKTOBER 2015 Denna rapport i siffror 64 1/3 2 78 91 76 % mån % % %

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

PROJEKTARBETESRAPPORT

PROJEKTARBETESRAPPORT Läsåret 2011/2012 Projektgrupp: Handledare: Medbedömare:, NV3C, NV3C, NV3C Lena Sundström Gustaf Idegren 2 SAMMANFATTNING Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje år insjuknar 40

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Allmän information om sarkom

Allmän information om sarkom Allmän information om sarkom Vad är sarkom och hur vanlig är sjukdomen? Ordet sarkom kommer från grekiskans sarx = köttliknande. Sarkom är en cancertumör som kan uppstå någonstans i kroppens stödjevävnad,

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

ABC-bok om bröstcancer. Ett rosa lexikon

ABC-bok om bröstcancer. Ett rosa lexikon ABC-bok om bröstcancer Ett rosa lexikon Det här är vårt rosa lexikon! Ett cancerbesked vänder upp och ner på livet. Det är mycket som är nytt, och det kan vara svårt att ta till sig all den information

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer