BRÖSTCANCER. Vad händer när man drabbas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRÖSTCANCER. Vad händer när man drabbas?"

Transkript

1 BRÖSTCANCER Om du bor långt från behandlande sjukhus får du antingen ligga på sjukhuset eller bo på patienthotell den tid då du får strålbehandling eller cytostatikabehandling. På patienthotellen finns personal, ofta sjukvårdsutbildad, som kan ge dig råd och stöd. De kan också ge förslag på aktiviteter under den tid av dagen då du inte är upptagen av behandlingar. Läs mer om dina möjligheter att få kontakt med din lokala Bröstcancerförening på P A TIENTHOTELL BRÖSTCANCERFÖRENINGARNAS RIKSORGANISATION - BRO BOX 1386, SUNDBYBERG, BESÖKSADRESS: STUREGATAN 4, 5 TR TEL: , FAX: E-POST: HEMSIDA: Vad händer när man drabbas?

2 Denna broschyr är framtagen av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO med obundet stöd ifrån Roche, Pfizer och Sanofi-Aventis. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO är en partipolitiskt och religiöst obunden sammanslutning av landets bröstcancerföreningar. Broschyren är ursprungligen framtagen av en arbetsgrupp bestående av en representant från vardera tre av landets bröstcancerföreningar och från BROs kansli. Arbetsgruppen försökte beakta de synpunkter som framfördes från landets övriga föreningar. Broschyren har under 2005 omarbetats och uppdaterats med avseende på nya behandlingsformer. DIAGNOSEN BRÖSTCANCER 5 VAD ÄR BRÖSTCANCER? 6 BLIR MAN BRA IGEN? 6 BEHANDLING 8 KOMPLETTERANDE BEHANDLINGAR 9 PATIENTHOTELL 11 IBLAND BEHÖVER MAN HJÄLP 13 KONVALESCENS 14 RÖRELSETRÄNING 14 VAR RÄDD OM ARMEN 15 EFTERKONTROLL 16 BRÖSTPROTES 18 BRÖSTREKONSTRUKTION 19 TILL DIG SOM STÅR VID SIDAN 21 TA EN SAK I TAGET 22 Broschyren är granskad av docent Nils Wilking, Karolinska sjukhuset. Den här broschyren är skriven för att vara ett komplement till den muntliga information du får. När du läst broschyren har du kanske ändå en del frågor. Anteckna gärna frågorna hemma i lugn och ro och ta med dem vid nästa sjukhusbesök. INFORMATION OM NÄRMASTE BRÖSTCANCERFÖRENING - BCF FINNER DU PÅ

3 Varför just jag? Det måste vara fel jag känner mig ju inte sjuk. Måste jag opereras? DIAGNOSEN BRÖSTCANCER För att ställa diagnos brukar tre metoder användas: klinisk undersökning, mammografi ibland i kombination med ultraljud samt undersökning av celler från tumören finnåls- mellannålspunktion eller core biopsi (cytologi). Klinisk undersökning innebär att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom (palperar) brösten och de regionala lymfkörtlarna. Med mammografi- (bröströntgen) och ultraljudsundersökning kan man med ganska stor säkerhet skilja godartade (benigna) tumörer från elakartade (maligna) cancertumörer. Man kan också upptäcka tumörer eller förstadier till cancer, som är så små att de ännu inte kan kännas. Finnåls- och mellannålspunktion innebär att man med en särskild spruta tar ett cellprov från tumören och undersöker detta i mikroskop för att avgöra om det är elakartat eller inte. Ibland måste denna undersökning kompletteras med biopsi, d v s en bit av tumören skärs bort och undersöks mikroskopiskt för att det ska gå att fastställa vilken typ av tumör det är frågan om. När man får veta att man har en allvarlig sjukdom kan man bli chockad, arg, ledsen, orolig eller bitter. Det är naturliga och normala känslor, som man inte mår bra av att undertrycka. Låt känslorna komma fram. Gråt om du känner för det. Det är en svår situation också för dina närmaste. De upplever oro och osäkerhet. Du kan hjälpa dem genom att tala om hur du känner dig och vad du vill att de ska göra för dig. Ta gärna med dig någon närstående anhörig eller vän vid dina läkarbesök. Då får de samma information som du och kan hjälpa till att ställa frågor och komma ihåg vad som sades vid besöket. 5

4 VAD ÄR BRÖSTCANCER? Bröstcancer är en elakartad (malign) tumör i bröstet. Det finns flera olika typer av cancertumörer i bröstet. En del växer långsamt, andra växer ganska snabbt. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Ca drabbas årligen i Sverige. Drygt hälften är över 60 år. Även män kan drabbas av bröstcancer (ca fall per år). Varför bröstcancer uppkommer är inte känt, men flera faktorer kan påverka tumörens utveckling. Mellan 5 och 10 % av fallen beror på ärftlighet. Du kan inte själv ha orsakat sjukdomen, du har inte blivit smittad och du kan inte smitta andra. BLIR MAN BRA IGEN? Kommer jag att klara det här? Ja, varför skulle inte jag klara av det när så många andra gör det. Jag ska klara av det. Numera botas allt fler från bröstcancer. Det beror fram för allt på att allt fler fall upptäcks tidigt samt på nya och bättre behandlingsmöjligheter. BRÖST (MAMMA) KÖRTELGÅNGAR KÖRTELGRUPPER (LOBER) LYMFKÖRTLAR BLODKÄRL OCH NERVER TILL ARMEN Cancer är en individuell sjukdom. Det som gäller för andra behöver inte gälla för dig. När du funderar över dina förutsättningar att bli botad, jämför då inte med andra kvinnor som har bröstcancer. Läkaren ska kunna ge närmare information om just dina förutsättningar att bli bra igen. 6

5 BEHANDLING OLIKA TYPER AV BEHANDLING Den behandling som kan komma i fråga vid bröstcancer är operation, strålbehandling eller läkemedelsbehandling med tabletter och/eller i droppform. I många fall kombineras alla dessa typer av behandlingar för ett optimalt resultat. Rekommendation om vilken typ av läkemedelsbehandling som kan bli aktuell får du först när resultaten från undersökningarna av den bortopererade tumören är klara, vilket kan ta upp till ett par veckor efter operationen. Behandlingen syftar till att minska risken för återfall, som är störst om lymfkörtlarna är angripna. I de flesta fall är operation den första behandling man tar till men i vissa fall kan läkemedelsbehandling ges före operationen för att krympa tumören. OPERATIONEN Operationen innebär att en del av bröstet eller hela bröstet tas bort (partiell mastektomi eller mastektomi). Vilken typ av operation du blir föreslagen beror på var i bröstet tumören sitter och hur stor den är. Den måste avlägsnas med säker marginal. Operationen sker vanligen under narkos och tar ca en timme. För att få reda på om cancern har spridit sig behöver man undersöka lymfkörtlar från armhålan. Idag kan detta göras via sentinel node biopsi, som innebär identifiering och uttagning av den eller de första lymfkörtlarna dit lymfan kommer ( portvaktslymfkörtlarna ) och som ger möjlighet till ett mindre ingrepp i armhålan för patienter där de första lymfkörtlarna är friska. Vid svenska studier har man funnit att det är möjligt att med samma säkerhet som vid rutinmässig operation i armhålan använda den här metoden på patienter med tumörer som är högst 30 mm. Under operationen görs fryssnittsundersökning av körteln, för att kunna utvidga operationen och avlägsna fler lymfkörtlar om det visar sig finnas tumörceller i lymfkörteln. Om man vid en senare, mer noggrann undersökning av sentinel node påvisar förekomst av tumörceller, erbjuds patienten operation med borttagande av flera lymfkörtlar. FÖRE OPERATIONEN Ibland skrivs du in på sjukhuset dagen före operationen. Du får genomgå en del rutinundersökningar t ex blodprover, hjärtundersökning (EKG) och lungröntgen. Oftast får du också tillfälle att tala med narkosläkaren och den kirurg, som ska utföra operationen. EFTER OPERATIONEN När du vaknar ur narkosen kan du känna dig trött och kanske också illamående. I armen har du ett dropp, där du får vätska. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont. Under huden nedanför operationssåret sitter ett dränage, d v s en eller två slangar, som går till en plastflaska i vilken sårvätska rinner ut. Dränaget tas bort efter några dagar. Det är normalt att ha ont och du kan få smärtstillande medel mot värken. Bröstcanceroperationen är för de flesta kvinnor en psykisk påfrestning, som kan vara större om hela bröstet avlägsnas. Att vara ledsen efter operationen är en normal reaktion. Det är viktigt att släppa fram känslor av sorg och bitterhet över vad som hänt. Instängda och uppdämda känslor kan ge reaktioner längre fram. En del kvinnor har till en början svårt att titta på operationsärret. Det är naturligt det tar tid att vänja sig. Kanske kan det gå lättare om du första gången ser på ärret tillsammans med någon av vårdpersonalen. 8 9

6 Efter någon dag på sjukhuset får du åka hem. I samband med att du skrivs ut från sjukhuset har du ett samtal med avdelningsläkaren. Olika lång sjukskrivningstid kan behövas. STRÅLBEHANDLING Strålbehandling brukar påbörjas först när operationssåret har läkts. Om endast en del av bröstet avlägsnats ges vanligtvis strålbehandling mot resten av bröstet och ibland även mot lymfkörtlarna i armhålan. Om hela bröstet opererats bort ges i vissa fall strålbehandling mot operationsområdet och mot lymfkörtlarna i armhålan. Varje behandling tar några minuter och är helt smärtfri. Behandlingarna ges oftast vardagar under 4-6 veckor, dvs behandlingstillfällen. Huden på det strålade området kan bli röd och irriterad. Det försvinner när strålbehandlingen är slutförd men huden kommer alltid att vara litet känslig. Undvik därför att sola det strålbehandlade området. Om du är osäker rådfråga vårdpersonalen. De kan tala om vilka salvor etc som du kan använda. Under strålbehandlingsperioden kan du känna dig trött och kanske också få smärre besvär från halsen. Besvären försvinner en tid efter det att strålbehandlingen har avslutats. CYTOSTATIKABEHANDLING Cytostatika, eller kemoterapi, är läkemedel som hämmar tillväxten av cancerceller används vid vissa former av bröstcancer. Cytostatika ges som dropp och/eller i tablettform. Behandlingen ges periodvis under flera månader (5-6 månader). Biverkningar under behandlingstiden i form av illamående, håravfall och nedsatt immunförsvar kan förekomma. Biverkningarna varierar från patient till patient och mellan olika cytostatika. I många fall kan cytostatikabehandling ge så mycket håravfall att du kanske vill ha en peruk. Tänk då på att skaffa peruk innan du kommer i akut behov av den. Det är också mycket lättare att få en välliknande peruk om utprovningen sker innan ditt eget hår har påverkats av behandlingar. Håret kommer så gott som alltid tillbaka och kan börja växa redan under behandlingstiden. Perukerna är på några håll kostnadsfria. Inom många landstingsområden tas dock avgift ut. Fråga din läkare eller din sjuksköterska! HORMONELL BEHANDLING Med hjälp av ett vävnadsprov från tumören kan man avgöra om den är hormonberoende eller ej. Tillväxten hos en tumör, som t ex är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen, hämmas med antiöstrogener, läkemedel som blockerar östrogenets effekt. Biverkningar i form av blodvallningar, torra slemhinnor i underlivet m m kan förekomma. Ett alternativ till antiöstrogener är läkemedel som verkar genom att blockera kroppens egen produktion av östrogen (östrogenproduktionshämmare eller aromatashämmare). Ibland kan det efter en period finnas anledning att byta från den ena typen av hormonpåverkande behandling till en annan. Biverkningar i form av trötthet, blodvallningar och ökad svettning kan förekomma. ANTIKROPPS BEHANDLING Omkring var fjärde kvinna som får bröstcancer har en tumörtyp med en onormalt hög mängd av en receptor som styr tumörcellernas tillväxt (HER2). Det innebär att tumören kan vara känslig för en viss typ av målstyrd behandling, som liknar kroppens eget immunförsvar (antikroppsbehandling). För att avgöra om man har en så kallad HER2-positiv bröstcancer testar man tumören med en speciell analysteknik. Antikropps behandling skiljer sig från både cytostatika och hormonellbehandling, och ger i allmänhet bara lindriga biverkningar. Antikropps behandling ges ofta i kombination med annan behandling. Idag ges behandling till kvinnor med spridd sjukdom, men det kan i framtiden bli aktuellt att ge denna typ av behandling även direkt efter operationen

7 IBLAND BEHÖVER MAN HJÄLP Då kan det kännas bra att få känslomässigt stöd och goda råd om hur man kan klara av kriser och lösa praktiska problem. Förutom det stöd som läkare och övrig vårdpersonal ger kan du med förtroende vända dig till kurator, sjukhuspräst och Bröstcancerföreningens kontaktperson. KURATOR På sjukhuset finns kurator, som du kan kontakta för stödjande samtal såväl före som efter operation. Kuratorn kan också hjälpa dig med praktiska problem. Även dina anhöriga får gärna tala med kuratorn om de så önskar. SJUKHUSKYRKAN Kanske har du genom din sjukdom kommit att fundera mer över existentiella och andliga frågor. Sjukhusprästen och hans/hennes medarbetare talar gärna med både troende och icke troende. Samtalen behöver inte bara handla om andliga frågor utan du får också komma med vardagliga bekymmer. BRÖSTCANCERFÖRENINGENS KONTAKTPERSON En kontaktperson är en bröstcanceropererad kvinna som har arbetat sig igenom sin egen kris och kommit i fysisk och psykisk balans. Hon har genomgått kontaktpersonutbildning. Hon arbetar ideellt och har tystnadsplikt. Hon hänvisar till sjukvårdspersonal i medicinska frågor. Kontaktpersonen kan ge hjälp och stöd genom att lyssna och dela med sig av sina egna erfarenheter och på så sätt också visa att man kan leva ett bra liv även som bröstcancerbehandlad. Hur du får tag i Bröstcancerföreningens kontaktpersoner kan du läsa mer om i den lokala informationen. 13

8 KONVALESCENS Medicinskt sett är konvalescensen inte komplicerad. Nedsatt känsel, stickningar och sveda på insidan av överarmen och nedanför armhålan uppstår ofta. Så småningom kommer mestadels känseln tillbaka och i samband med det kan ibland sveda och stickningar kännas. Att ha behandlats för bröstcancer upplevs mycket olika. En del kvinnor känner sig deprimerade en lång tid medan andra blir ledsna någon gång ibland. Var inte för återhållsam utan låt känslorna komma fram. Ge dina närstående tillfälle att dela din oro och visa sin omtanke. Att du opererats för bröstcancer behöver inte innebära några större förändringar i ditt levnadssätt. Du kan i regel återgå till det liv du levde före operationen till yrkesliv, hemarbete och olika fritidsaktiviteter. Var dock försiktig med sådant som du märker frestar på armen på den opererade sidan. RÖRELSETRÄNING Efter operationen kan du känna dig stel och orörlig. På avdelningen träffar du sjukgymnasten som ger dig ett gymnastikprogram och hjälper dig att börja rörelseträna efter detta. Det är viktigt att du fortsätter att träna målmedvetet och regelbundet även sedan du kommit hem. Det tar emot i början, men genom att göra rörelserna kan man förebygga att axelleden stelnar, att muskelstyrkan minskar och att armen svullnar. Gör gymnastiken till en daglig vana, även under eventuell strålbehandling. Vattengymnastik, gärna i varm bassäng, är en annan bra form av rörelseträning. Vattengymnastik i grupp finns på många platser, ibland anordnad av sjukhuset, ibland av Bröstcancerföreningen eller någon annan organisation. BRO har tagit fram en plansch, som visar olika gymnastikrörelser sjukgymnastik och motionsgymnastik. Planschen är avsedd att inspirera nyopererade att i samråd med sjukgymnast fortsätta med gymnastikrörelser efter hemkomsten. Hör med din sjukgymnast, närmaste Bröstcancerförening eller beställ planschen direkt från BRO. VAR RÄDD OM ARMEN Armen på den opererade sidan kan ibland svullna. Armsvullnad (lymfödem) beror på att operationen, särskilt i kombination med strålbehandling, skadat lymfkärl så att lymfflödet från armen försvårats. Ungefär var sjunde kvinna som opereras för bröstcancer får lymfödem. Tunga lyft och ensidigt, monotont arbete med armen kan utlösa eller förvärra ett lymfödem. En infektion i armen kan också utlösa lymfödem. Ett ödem kan uppstå även många år efter operationen. Skulle du plötsligt få feber i samband med svullnad och/eller värk i armen kontakta läkare omgående. Du bör försöka undvika skador och småsår på handen eller armen, framförallt om den är svullen. Använd handskar när du arbetar i trädgården, skalar potatis och dyligt. För att minska risken för infektion bör blodprov eller vaccinationer inte heller tas i armen på den opererade sidan. Efter ett tag lär du dig vad du kan göra och hur mycket du kan arbeta med armen utan att få besvär. Lymfödem kan behandlas med sjukgymnastik, massage och kompressionsstrumpa. Massagen kan ges som manuellt lymfdränage eller ske mekaniskt med s k pulsator

9 EFTERKONTROLL KONTROLLBESÖK Efter avslutade behandlingar kommer du att kallas till kontrollbesök. Var och hur ofta kontrollbesöken sker beror på typen av bröstcancer. Kontrollbesöken är till för att tidigt upptäcka eventuella återfall av sjukdomen samt för att följa upp eventuella komplikationer och biverkningar. När man har behandlats för bröstcancer, är man ofta så rädd att cancern ska komma tillbaka, att minsta lilla sjukdomstecken kan få en att tro det värsta. Skriv gärna upp dina besvär på ett papper och ha i beredskap till nästa besök. Är du mycket orolig, tveka inte att kontakta läkare, sjuksköterska eller kurator även om det inte är tid för kontrollbesök. SJÄLVUNDERSÖKNING Det är mycket viktigt att du själv regelbundet undersöker såväl operationsområdet som det andra bröstet. Ta som regel att en gång i månaden göra en självundersökning. Gör den t ex dagen efter mens eller den första dagen i varje månad om mensen har upphört. Gör gärna undersökningen i samband med att du duschar eftersom det är lättare att känna eventuella förändringar när du är intvålad. Stå framför en spegel och titta på dina bröst. Lyft armarna över huvudet och se efter om det syns några indragningar eller oregelbundenheter i bröstens form. Passa på att känna igenom brösten medan du duschar. Känn igenom brösten med raka fingrar och lätt tryck. Börja med ett litet varv runt bröstvårtan och fortsätt med små cirklande rörelser runt hela bröstet. Undersök även armhålan. Upptäcker du något misstänkt, ta kontakt med läkare genast! Är du tveksam om hur självundersökningen ska utföras kan du fråga sjukvårdspersonalen som kan ge dig råd. Broschyr om självundersökning kan du få av sjukvårdspersonalen eller av Bröstcancerföreningen. 16

10 BRÖSTPROTES Om hela eller större delen av bröstet är bortopererat får du, innan du lämnar sjukhuset, en s k primärprotes, ett vaddfyllt fodral, som du kan lägga i din vanliga bh. Efter 3-5 veckor, när såret har läkts, är det dags att prova ut en permanent protes. Utprovningen sker inom sjukvården eller i specialbutik. Du får hjälp med att prova ut lämplig protes bland ett stort antal modeller av flera olika fabrikat som finns att tillgå i landet. Nu finns också proteser som fäster direkt på kroppen med hjälp av häftyta av silikon samt proteser med extra låg vikt. Proteserna är på de flesta håll kostnadsfria. Dock tas på några håll patientavgift ut motsvarande den för sjukvårdande behandling. Du får två proteser första gången. Sedan kan du få en ny protes varje år, vartannat år eller mera sällan beroende på vilken tidsperiod som gäller inom ditt landstingsområde. Proteserna kan bäras med eller utan fodral i vanlig bh. Du kan i de allra flesta fall använda dina vanliga kläder. Proteserna tål att användas vid bad, både i saltvatten och klorerat vatten BRÖSTREKONSTRUKTION Om du så önskar kan du få en plastikkirurgisk operation, en s k bröstrekonstruktion. Du får en kontur liknande ditt eget bröst men du kan aldrig få samma känsel som i ett bröst. Ta kontakt med läkare och be att få gå igenom dina förutsättningar noggrant innan du bestämmer dig för en rekonstruktion. Det finns flera olika metoder för bröstrekonstruktion. I de flesta fall används ett silikonimplantat. En sådan operation görs för det mesta i omgångar. Först opereras protesen in under huden. Några månader senare görs bröstvårtan och vårtgården. Man kan även använda kroppsegen vävnad, t ex underhudsfett och muskler från buken eller ryggen. När bröstrekonstruktionen kan påbörjas beror på typen av bröstcancer. Ibland kan den ske först efter något år efter bröstcanceroperationen. Ibland kan den göras tidigare, i vissa fall till och med i samband med att bröstet opereras bort, s k direktrekonstruktion. Läkaren kan ge besked om vilka möjligheter du har att få en bröstrekonstruktion utförd

11 TILL DIG SOM STÅR VID SIDAN Du som är make, sambo, barn, syskon, förälder, vän eller arbetskamrat till den bröstcancerbehandlade känner dig kanske hjälplös och utanför. Genom att finnas till hands och lyssna kan du hjälpa mycket. Tala med varandra, även om det känns svårt. Om ni vill gråta, gör det. Det lättar om ni får gråta ut. Naturligtvis har både den bröstcancerbehandlade och du funderingar kring sjukdomen och framtiden. Människor i omgivningen blir också ängsliga när någon har behandlats för cancer. Man vet inte riktigt vad man ska säga eller hur man ska bete sig. Försök att vara naturlig. Låt inte den egna rädslan hindra dig från att hjälpa. Om den bröstcancerbehandlade vill, följ med på läkarbesöken. Tillsammans har ni lättare att komma ihåg frågor ni vill ställa och svaren ni får. Låt barnen vara med! Ni vuxna, svara på barnens frågor! De förstår mer än man tror och mår bättre av att få riktiga förklaringar än att gå ensamma och fundera. Alla berörda måste få reagera och få göra det på sitt eget sätt och i sin egen takt. Reaktionen kan även komma efter lång tid och i flera omgångar. Det känns bättre att dela sina tankar och känslor än att vara ensam om dem. 21

12 Ta en sak i taget. Det sägs att man kan leva som vanligt men det kan vara svårt till att börja med. Försök att ta en dag i taget och att inte planera så långt framåt i tiden. Om man kan tala öppet om sin sjukdom, behandling och sina reaktioner, så brukar det underlätta att komma tillbaka till det normala livet igen. Var rädd om dig! Gör bara det som du verkligen tycker är viktigt! Ta en sak i taget! Försök att låta bli att stressa och slå av på kraven! Strunta i om dammtussarna samlas i hörnen. Efter en tid märker du att du lever nästan som förut. 22

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Bröstcancer. strålreaktioner på huden

Bröstcancer. strålreaktioner på huden Bröstcancer strålreaktioner på huden Strålbehandling ges till i stort sett alla bröstcancerpatienter efter operation, dels för att försäkra sig om att inga tumörceller blir kvar, dels för att minska risken

Läs mer

Rosa Boken. Information till dig som har fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen

Rosa Boken. Information till dig som har fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen Rosa Boken Information till dig som har fått diagnosen bröstcancer Det här är den andra utgåvan av Rosa Boken i Västra sjukvårdsregionen. Fler exemplar kan beställas från Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

Rosa Boken. Information till dig som fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen

Rosa Boken. Information till dig som fått diagnosen bröstcancer. Västra sjukvårdsregionen Rosa Boken Information till dig som fått diagnosen bröstcancer Västra sjukvårdsregionen Om Rosa Boken Den här informationen har vi sammanställt till dig som fått diagnosen bröstcancer. Vi hoppas att den

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR BRÖSTCANCER Innehåll Sida Bröstcentrum Södersjukhuset 1 Planering och mottagningsbesök 2 Information till dig som ska opereras för bröstcancer 3 Information till dig som ska

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Bröstcancer Publicerad i maj 2003 Kursinformation Manus Välkommen till patientutbildningens kurs om bröstcancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND

BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND Den här informationen vänder sig till dig som ska opereras på kirurgiska

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

PROJEKTARBETESRAPPORT

PROJEKTARBETESRAPPORT Läsåret 2011/2012 Projektgrupp: Handledare: Medbedömare:, NV3C, NV3C, NV3C Lena Sundström Gustaf Idegren 2 SAMMANFATTNING Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje år insjuknar 40

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken Datum: Tid: Övrigt: DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VÄLKOMMEN TILL DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD. DIN DELAKTIGHET. Vår filosofi

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kvinnors hälsa och välbefinnande efter strålbehandling

Kvinnors hälsa och välbefinnande efter strålbehandling Kvinnors hälsa och välbefinnande efter strålbehandling Dagmar Anders Zorn 1 2 En undersökning om kvinnors välbefinnande efter strålbehandling Undersökningen utförs vid Klinisk Cancerepidemiologi, Sahlgrenska

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx

Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx Information till dig som valt en bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad, DIEP lambå Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx www.akademiska.se maj 2014 Förberedelser inför operationen

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Bröstförstoring Utförlig information

Bröstförstoring Utförlig information Bröstförstoring Utförlig information Om du funderar på en bröstförstoring kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Handbok för bröstcancerpatienter. Heikki Joensuu Leena Rosenberg-Ryhänen

Handbok för bröstcancerpatienter. Heikki Joensuu Leena Rosenberg-Ryhänen Handbok för bröstcancerpatienter Bröstcancer och behandling av den Hur sjukdomen inverkar på livet Sexualitet och parförhållande Heikki Joensuu Leena Rosenberg-Ryhänen Innehåll Inledning... 4 Kvinnans

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Illamående vid cancerbehandling. Information till dig som behandlas med cytostatika

Illamående vid cancerbehandling. Information till dig som behandlas med cytostatika Illamående vid cancerbehandling Information till dig som behandlas med cytostatika Broschyren är framtagen med stöd av Swedish Orphan Biovitrum. Faktagranskad av dr Katarina Öhrling, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

05 D R Å IV STOM Sex och samlevnad 1

05 D R Å IV STOM Sex och samlevnad 1 STOMIVÅRD 05 Sex och samlevnad 1 Sex är ett grundläggande behov hos alla och sexuellt beteende och sexuell utövning påverkas av många olika faktorer, till exempel: Sjukdom Kultur, religion och tro Fysiska

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Rädda Livet. Cancer drabbar hela familjen Idag får 18 kvinnor bröstcancer. Tema: Bröstcancer

Rädda Livet. Cancer drabbar hela familjen Idag får 18 kvinnor bröstcancer. Tema: Bröstcancer Rädda Livet E N T I D N I N G U T G I V E N A V C A N C E R F O N D E N N R 3 / 2 0 0 8 Cancer drabbar hela familjen Idag får 18 kvinnor bröstcancer Tema: Bröstcancer Ledaren REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Till dig som ska börja med Zoely

Till dig som ska börja med Zoely Till dig som ska börja med Zoely nomegestrolacetat/estradiol Innehållsförteckning Introduktion till Zoely 3 Så förhindrar Zoely graviditet 4 Så använder du Zoely 5 Så startar du med Zoely 6 Om du glömt

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren.

En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren. Trygghet för livet En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren. Gina och hennes familj kanske verkar ovanligt otursförföljda, men egentligen är det ovanligt vanliga händelser som

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år.

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Allmän information På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet påskyndas

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer