Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan."

Dan Henriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan.

2 Målet är att du ska kunna använda armen som innan operationen. Daglig rörelseträning under läkningsperioden enligt det program du fått av fysioterapeuten motverkar stelhet i den opererade sidans axel. Vanliga orsaker till att det är svårt att nå ut med armen i ytterlägen de första månaderna efter operationen är: läkningsprocessen som en vecka efter operationen kan leda till att det känns motigt och stretigt när man närmar sig ytterlägen. Ibland upplevs armen som för kort och det kan kännas som om man har en eller flera onda strängar som går från armhålan till armvecket. Denna reaktion är övergående. Vanligen försvinner dessa strängar inom två månader men kan ibland hålla i sig längre. en vätskesamling under huden i operationsområdet. Denna vätskesamling tar kroppen hand om så småningom. Kontakta kirurgmottagningen för bedömning och åtgärd om den ger besvär.

3 När huden har läkt, efter cirka två veckor, kan du komplettera rörelseträningen och dina vanliga aktiviteter med ärrbehandling. Syftet är att förebygga att ärret stramar och på så sätt hindrar Dig att använda armen. Massera igenom ärret en gång om dagen. Använd mjuka cirkulerande rörelser. Du ska kunna förskjuta ärret i förhållande till underliggande vävnader. Om du märker att någon del av ärret är svårare att förskjuta massera lite mer där och sträck mjukt ut ärret i dess längsriktning. Fortsätt med rörelseträningen och vid behov även ärrbehandlingen under de första sex månaderna efter operationen.

4 Lymfsystemet är en del av immunförsvaret. Det består av lymfvätska, lymfbanor och lymfkörtlar. Lymfvätskan bildas överallt i kroppens vävnader och transporteras genom lymfbanorna till lymfkörtlarna. Dessa sitter i grupper till exempel i armhålorna och på halsen och här renas lymfvätskan innan den töms in i blodbanan. Vid operationen har en del lymfkörtlar tagits bort och några lymfbanor har blivit skadade. Den lymfvätska som skulle ha transporterats den vägen kommer att hitta andra lymfbanor till andra lymfkörtlar. Diffusa obehagskänslor, till exempel att armen känns tung, värker eller spänner kan vara ett tecken på nedsatt lymfflöde i armen. För att underlätta transporten av lymfvätska och minska risken för armsvullnad kan man: göra pumpövningar genom att knyta handen och spänna armens muskler maximalt 5 sekunder och sedan slappna av minst 5 sekunder. Upprepa 10 gånger, du ska inte bli trött i armen.

5 mjukt stryka armen så huden rör sig lite. Stryk från handen upp mot axeln. Stryk på alla sidor av armen. Undvik att stryka rakt in i armhålan utan smyg runt upp på axeln i stället. Cirka 10 minuter kan vara lagom. lägga armen högt så att det blir en nedförsbacke för lymfvätskan. Enklast kan vara att lägga sig på rygg och placera en stor kudde under armbåge, underarm och hand. Prova dig fram så att det känns skönt. Om du känner att du inte är lika uthållig i armen som innan operationen - ta paus lite oftare. Långvarigt bärande är ofta mer påfrestande än ett tungt lyft. Det finns inga aktiviteter som är förbjudna utan lyssna på din arm. Allt som känns bra kan du med fördel göra. Det kan vara skönt med stöd för armen (karmstol, handen i fickan). Undvik att ta blodtryck på den opererade sidans arm eftersom det klämmer till de ytliga lymfbanorna.

6 Rosfeber är en ovanlig infektion i huden. Eftersom operationen har påverkat lymfsystemet är risken något ökad för att få denna infektion i den opererade sidans arm och hand. Rosfeber kan leda till att armen svullnar och en svullen arm drabbas lättare av denna infektion. Symptomen är att man blir allmänt sjuk, feber och/eller frossa, i kombination med att armen blir röd, varm, svullen och värker. Det bästa skyddet mot rosfeber är att huden är hel och smidig. Därför bör man: använda skyddshandske och långärmad klädsel i situationer då det är risk för rivoch stickskador eller uttorkning av huden. smörja in armen och handen om huden är torr. undvika att ta blodprover, injektioner och få dropp i opererade sidans arm. sköta om de sår som ändå uppkommer rengör med tvål och vatten och håll ett öga på att det läker som det ska.

7 Kontakta omedelbart läkare eller distriktssköterska om du misstänker att du fått rosfeber. Den nedsättning av lymfsystemet som operationen har medfört är bestående. Under läkningstiden kommer du att upptäcka om du behöver anpassa dina vanor på något sätt, eller om du kan leva som förut. Vid besvär Kontakta fysioterapeut eller läkare om armen/handen svullnar och svullnaden kvarstår mer än tre dagar trots pumpövning, strykningar och högläge. Fram till återbesöket är du välkommen att kontakta fysioterapeuten på kirurgkliniken om det uppstår problem eller frågor angående träningen (ring då via kontaktsjuksköterskan på kirurgmottagningen). Om du behöver kontakt med fysioterapeut efter återbesöket är det till kontaktsjuksköterskan på onkologmottagningen du ska vända dig.

8 Fysioterapikliniken, USÖ

Relevanta dokument

Rörelseövningar efter bröstoperation

Rörelseövningar efter bröstoperation VO Rehabilitering och smärtcentrum Rörelseövningar efter bröstoperation Information från fysioterapeuten Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 00 00