BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND

Transkript

1 BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND Den här informationen vänder sig till dig som ska opereras på kirurgiska kliniken i Lund. Var inte rädd för att fråga om du undrar något som du inte får svar på här. Inför operationen I samband med det första läkarbesöket får du information om vilken dag du ska opereras. Inför operationen behöver vi veta mer om dig, för att kunna genomföra operationen så säkert som möjligt. Därför kommer vi att ställa frågor och göra undersökningar. Vi kommer att behöva ta blodprover. Du kan lämna blodproverna på din vårdcentral eller på provtagningen på entréplanet i sjukhuset. Om du använder blodförtunnande medicin (t.ex. Waran eller Trombyl) så ska du berätta det för din läkare direkt. Om du har någon hjärtsjukdom så kommer vi att undersöka ditt hjärta med EKG. Det sker på Fysiologiska kliniken, Hisshall A, plan 2. Kvällen före operation Kvällen före operationsdagen ska du duscha och tvätta dig med bakteriedödande tvättsvampar. Dem får du av oss. Undvik att få in tvål i ögon och öron. Använd ditt eget schampo för att tvätta håret. Ta bort eventuellt nagellack. Efter helkroppstvätten, ta på dig rena kläder och sov i en renbäddad säng. Du får inte äta eller dricka efter klockan och du bör även undvika att röka, snusa och tugga tuggummi. Operationsdagen Börja dagen med att duscha på samma sätt som kvällen före. Ta på dig rena kläder. Använd inte smink eller nagellack. Lämna smycken och piercing hemma. Alla dessa åtgärder syftar till att minska risken för sårinfektioner. Observera också att du inte får äta någon frukost. Om du ska göra lymfkörtelundersökningen portvaktskörtel/sentinel node kommer du att börja med den. I så fall får du separat information om tid och plats.

2 När du kommer till oss på avdelningen får du en sängplats. Sjuksköterskan kommer att kontrollera din identitet, så ta med legitimation. Om du får du vänta på operationen kommer du att få ett dropp med sockerlösning för att du inte ska bli så hungrig eller törstig. Vi låser ni dina värdesaker i ett skåp och du får med dig nyckeln till operationen på ett armband. Undvik ändå att ta med saker av större värde. Innan operationen får du träffa kirurgen som kontrollerar att allt är klart. Han eller hon markerar operationsområdet med en tuschpenna och bekräftar därmed till narkospersonalen att du är klar för att sövas. Du går själv eller åker i en säng till operationsavdelningen. På operationsavdelningen På operationsavdelningen får du lägga dig på en smal säng, en så kallad operationsbrits, och träffa narkospersonal som förbereder dig inför sövning och operation. När operationen är färdig flyttas du till din vanliga säng och får ligga någon timme på uppvakningsavdelningen. Där kontrollerar vi din puls och andning, och ser till att operationssåret ser bra ut. När du är ordentligt vaken får du komma tillbaka till avdelningen. Efter operationen På avdelningen får du äta och dricka något lätt. Det är viktigt att du kommer upp och rör på dig samma dag, det minskar risken för komplikationer som blodpropp. Personalen hjälper dig att komma ur sängen första gången eftersom du kan känna dig yr. Om du har ont får du smärtstillande medicin. Har du fått en dränageslang kan du känna stickningar i såret. Dränageslangen avleder sårvätska och lymfvätska efter operationen, och man kan ta med den hem. Den tas bort när det kommer mindre än 50 ml per dygn, eller efter 5 dygn oberoende av mängden. När du kommer hem När man kommer hem drabbas många av trötthet. Detta är ofta en reaktion på allt man har gått igenom och fullständigt naturligt. Passa på att vila och måna om dig själv! Om du blir orolig så ring till din kontaktsjuksköterska. Under flera veckor efter operationen kan operationsområdet kännas konstigt. Det kan göra ont, hugga, sticka, bränna, krypa o.s.v. Det är normalt och en del i sårläkningsprocessen som kan vara i upp till ett år. Vid operationssåret kan man få en bula, ett serom, som består av en ansamling av sårvätska. Det är ofarligt men kan vara obekvämt och spänna, och vi kan därför tömma ut vätskan. Ring kontaktsjuksköterskan om du behöver göra det. Det kan behöva upprepas några gånger.

3 Om man har tagit bort flera lymfkörtlar kan man få problem med långvarig svullnad, så kallat lymfödem, i armen eller benet. Det är ovanligt och kan förebyggas och behandlas med sjukgymnastik och stödstrumpa. Om vi tror att du riskerar att få en sådan svullnad så kommer vi att kalla dig till sjukgymnasten på Lymfödem-mottagningen på sjukhuset efter operationen. Du kan också ringa dit själv på , eller ringa till din kontaktsjuksköterska. När man har opererat bort flera lymfkörtlar kan överarmen eller lårets insida kännas bedövat och ibland bränna vid rörelse. Det beror på att vissa hudnerver har skadats eller delats vid operationen. Det är inte farligt och i de flesta fall återkommer känseln, även om det inte blir precis som före operationen. Skötsel av såret När det har gått 24 timmar efter operationen kan du duscha som vanligt, men förbandet ska sitta kvar. Det har en plastad yta som hindrar vatten att tränga in till såret. Blir förbandet ändå vått bör du byta det. Efter 3 4 dygn går det bra att duscha utan plastförband och låta den innersta tejpen lufttorka. Om tejpen skulle lossna, sätt på ny. Var uppmärksam på hur såret utvecklas så att du upptäcker en eventuell infektion tidigt. Du kan ha fått en infektion om du blir röd och svullen runt såret, om du får feber eller om såret börjar göra ont på ett nytt sätt. Då ska du kontakta vår Bröstoch Melanommottagning eller Distriktssköterskan. Du som är nyopererad kan komma till oss för att få hjälp att sköta såret. Mottagningen är öppen för obokade besök mellan 8 och 9 på vardagar, men du kan också ringa och boka en tid. Ofta syr vi ihop såret med stygn som sitter under huden och då behöver stygnen inte tas bort. Om du har stygn som sitter ovanpå huden tar vi bort dem efter cirka 14 dagar. I så fall får du en remiss till distriktsköterskan redan i samband med operationen. Om du har behandlats med hudtransplantation får du speciella instruktioner av kirurgen efter operationen. Då kommer du att få komma till mottagningen 4 7 dagar efter operationen för omläggning. Uppföljning efter operationen Vid operationen tar vi bort hud och andra vävnader. Allt detta skickar vi sedan iväg för analys. När analysen är klar diskuterar vi resultaten på ett möte där flera specialister bidrar med sina synpunkter. Med på mötet är alltid en röntgenolog, en patolog, en onkolog, en kirurg och en sjuksköterska. Mötet enas om en behandlingsrekommendation som du sedan får vid ett återbesök med kirurgen. I samband med det kontrollerar vi också såret och kommer överens om hur vi ska gå vidare. Det mötet sker normalt 3 4 veckor efter operationen. De flesta som opereras för malignt melanom blir helt friska. Ju tidigare man hittar tumören desto bättre är prognosen.

4 Forskning Skånes Universitetssjukhus erbjuder många patienter att vara med i olika undersökningar och studier. Det är alltid frivilligt att vara med. Syftet med studierna är att vi ska lära oss mer om hur vi ska bekämpa sjukdomen. Samtliga studier är godkända av en etisk kommitté. Checklista för operationsdagen Ät eller drick inget efter midnatt. Undvik snus, cigaretter och tuggummi efter midnatt. Tvätta dig med våra tvättsvampar på kvällen och morgonen. Använd inte smink eller nagellack. Använd inte smycken eller piercingar. Lämna värdesaker hemma. Ta med legitimation.

5 VAD ÄR HUDCANCER OCH VARFÖR FÅR MAN DET? Det finns tre typer av hudcancer Basalcellscancer, eller basaliom, är den vanligaste formen av hudtumör. Den drabbar mest äldre personer. Basaliom sprider sig inte med dottertumörer, utan växer bara lokalt. Bästa behandlingen är därför att operera bort hela tumören. Skivepitelcancer liknar basaliom på många sätt. Den drabbar ofta äldre personer som har vistats långa tider i solen och den sprider sig sällan vidare i kroppen. Därför behandlas den också på samma sätt. Malignt melanom är den tredje hudcancern. Den utgår från melanocyterna, alltså de celler i huden som producerar pigment, det färgämne som hjälper till att skydda huden mot sol. När melanocyterna klumpar ihop sig bildas födelsemärken. Melanocyterna kan skadas av t.ex. solljus. Om dessa skador inte repareras av cellen själv kan cellen börja dela sig okontrollerat och ge upphov till en hudtumör, ett melanom. Skadade celler kan också lossna från melanomet och följa med blodet eller lymfan till andra ställen i kroppen och bilda dottertumörer, så kallade metastaser. Melanomets tjocklek visar vilket stadium tumören är i, det vill säga hur långt ner i hudlagren den har växt. Det i sin tur är avgörande för vilken behandling som är lämplig. Storleken på tumörens yta är mindre viktig. Alla bortopererade hudbitar och tumörer undersöks i mikroskop för diagnos och stadieindelning. Sol och ärftlighet orsakar hudcancer Solljuset har stor betydelse för vilka som får hudcancer. De tre tumörtyperna skiljer sig dock åt. För basalcells- och skivepitelcancer tror man att det är den totala samlade solbestrålningen under livet som har betydelse. Melanom orsakas snarare av akuta brännskador (t.ex. om man får en kraftig rodnad och fjällar när man är på utlandssemester). Även solning i solarium ger ökad risk för melanom. Man har större risk för att få melanom om man har rött hår och ljus hy med lite pigment. Även personer med många födelsemärken har en ökad risk för melanom. Vissa familjer har en ärftlig benägenhet att utveckla melanom och därför frågar läkaren alltid om detta. Man kan skydda sig mot solen Man ska vara försiktig i solen och se till att inte bränna sig. Det är särskilt viktigt under barn- och ungdomen. Solkrämer skyddar inte så väl mot melanom. Det kan bero på att krämerna skyddar mot det UV-ljus som gör att man blir röd och bränd, men inte mot det UV-ljus som ger melanom. Solkrämerna gör alltså att man kan vara ute längre i solen utan

6 att bränna sig. Därmed ökar man den totala soldosen och även risken för att få melanom. UV-strålningen är starkast mellan 11 och 15 och på öppna områden, som stranden. Skydda dig från den med kläder och sitt i skuggan. Är du tunnhårig bör du skydda huvudet med en keps el dyl. Sola inte solarium! Upptäck hudcancer i tid Inspektera hudförändringar på kroppen regelbundet. Kontrollera om dina födelsemärken ändrar sig i form, färg eller storlek. Var också uppmärksam på hudförändringar med rodnader, sår eller klåda. Många melanom utvecklas från ett födelsemärke som man har haft i flera år och som plötsligt ändrar färg eller form, eller som bara växer. Kontakta vårdcentralen eller en hudläkare om du hittar en förändring. Malignt melanom behandlas med kirurgi Malignt melanom behandlas i första hand med kirurgi, där man tar bort hela tumören och lite hud runtomkring. I samband med operationen tar man ibland bort en eller flera lymfkörtlar från armhålan eller ljumsken för att undersöka om tumören har spridit sig till dem. Behandlingen är noggrant reglerad i ett vårdprogram. Läs mer Om du vill läsa mer så rekommenderar vi de här källorna: Boken Melanom sol, skugga och vår hud av Brandberg, Hansson, Ingvar, Kiessling, Månsson-Brahme, Wennberg, Wiman. Sjukvårdsupplysningen: Sök på ordet hudcancer. Cancerfonden: sök på ordet hudcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten: Sök under rubriken Sol och solarier.

7 Information om din operation: Läkaren som opererade: Datum för operation: Typ av tumör: Förstadium (in situ-tumör) Malignt melanom (invasivt) Tumörtjocklek mätt i mm: Operation av portvaktskörtel: Ja Nej Spridning till portvaktskörtel: Ja Nej Kontaktsjuksköterska: Namn: Telefonnummer: Telefontid: kl Egna anteckningar och frågor: Maria Lithner, Christian Ingvar, Kirurgiska kliniken, SUS Lund

8 BILAGA 2 RÅD TILL PATIENT, EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN I LUND RÅD TILL DIG SOM HAR HAFT MALIGNT MELANOM Varje år får cirka svenskar malignt melanom. Prognosen för dem som drabbas blir allt bättre, och det beror troligen på att fler söker i tid medan melanomet fortfarande är ytligt. Risken för att ett sådant ytligt melanom ska sprida sig är liten och det är därför enklare att behandla. Söker du sjukvård av andra orsaker så är det viktigt att alltid berätta att du har opererats för malignt melanom, även om det har gått många år. Minska risken för att få nya melanom Du som redan har haft ett melanom löper en lite större risk än andra att få ytterligare ett melanom. Risken ökar om du bränner dig i solen, och därför bör du skydda dig mot den. Solen är starkast mellan klockan 11 och 15. Skydda dig med skugga och kläder. Är du tunnhårig bör du skydda huvudet med en keps el dyl. Solkrämer skyddar inte mot melanom! Sola inte solarium! Hitta nya melanom snabbt Ta för vana att undersöka dig själv ordentligt en gång per månad: Inspektera operationsärret och omgivande hud för att se om det har kommit några nya pigmentförändringar, knutor eller sår. Leta efter förstorade lymfkörtlar i armhålor och ljumskar. Det gör du lättast när du tvålar in dig. Jämför vänster och höger sida. Inspektera hudförändringar på kroppen som ändrar sig i form, färg eller storlek. Sök också efter hudförändringar med rodnader, sår eller klåda. Om du hittar något som gör dig osäker, ring din kontaktsjuksköterska! Vill du läsa mer? Om du vill läsa mer så rekommenderar vi de här källorna: Boken Melanom sol, skugga och vår hud av Brandberg, Hansson, Ingvar, Kiessling, Månsson-Brahme, Wennberg, Wiman. Sjukvårdsupplysningen: Sök på ordet hudcancer. Cancerfonden: sök på ordet hudcancer.

9 Strålsäkerhetsmyndigheten: Sök under rubriken Sol och solarier. Maria Lithner, Christian Ingvar, Kirurgiska kliniken, SUS Lund