LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN PPTR

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN PPTR Institutionen för psykologi Familjeterapi A. PPTR01. Kurs 1: Teoretisk bas (theoretical basis) Nivå A. 7 högskolepoäng Kursen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för psykologi Denna kursplan gäller från och med ht B. Allmänna uppgifter Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykoterapeutprogrammet, utbildningen i familjeterapi, under termin ett och två. Undervisningsspråk är svenska. Kursens syfte är att ge ingående kunskap i utvecklingspsykologi och familjeterapeutisk teori på avancerad nivå. Kursen skall tillsammans med 6 andra kurser inom psykoterapeutprogrammet, totalt 90 hp, leda fram till psykoterapeutexamen. Utbildningen i sin helhet är en av socialstyrelsen reglerad legitimationsgrundande yrkesutbildning inom hälso- och sjukvård. C. Mål Efter genomgången kurs ska den blivande psykoterapeuten i familjeterapi kunna: Reflektera över och ingående redogöra för kunskaper om problem kring personlighetsutveckling och avvikande beteende ur ett teoretiskt multidisciplinärt perspektiv Reflektera över och ingående redogöra för kunskap om centrala teoretiska perspektiv på individens emotionella, kognitiva, beteendemässiga och sociala utveckling. Tillämpa kunskap om barns utveckling samt kunskap om psykopatologiska tillstånd hos barn och ungdomar Självständigt integrera grundläggande kunskap i systemteori med familjeterapeutisk teori samt att integrera teori med klinisk förståelse D. Kursinnehåll Kursen innehåller grundläggande systemteori och en genomgång av olika familjeterapeutiska teoribildningar som strukturell familjeterapi, strategisk familjeterapi, systemisk familjeterapi, psykodynamisk familjeterapi, samspelsarbete med späd- och småbarnsfamiljer samt miljöarbete utifrån familjeterapeutisk grund. E. Undervisning och examination Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier med diskussion av kurslitteraturen. Kurslitteraturen förbereds före varje seminarium enskilt eller i mindre grupper, som också formulerar frågeställningar och egna reflektioner. Litteraturseminarierna redovisas skriftligt. Examination består av enskild skriftlig tentamen samt skriftliga redogörelser från varje seminariegrupp. 1

2 Möjlighet till omexamination erbjuds i nära anslutning till kurstillfället och efter överenskommelse med examinator. Vidare erbjuds, om nödvändigt, en uppsamlingsexamination vid ett senare tillfälle. F. Betyg Vid bedömning används betyget Godkänd eller Underkänd. G. Förkunskapskrav Antagen till psykoterapeutprogrammet H. Litteratur Bäck-Wiklund, M., & Johansson, T. (2012). Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur o Kultur. 320 s. Laszlo, E. (1996).The systems view of the world: A holistic vision for our time. Hampton Press, New Jersey. 100 sidor. Hansson, K.(2001). Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia. 270 s Hansson, K., & Cederblad, M. (1995). Salutogen familjeterapi. Fokus på familjen, 1, s Hårtveit, H., & Jensen, P. (2002). Familjen plus en. En resa genomfamiljeterapins praktik och idéer. Stockholm: Mareld. 300 s Nichols, M. P., & Schwartz, R. C. (2008). The Essentials of family therapy. USA: Pearson Higher education. 363 s (ref) LeBow, J. (2005) Handbook of clinical family therapy. New Jersey: John Wiley & Sons. 630 s Olsson, H., & Petitt, B. (1999). Familjeterapilexikon. Stockholm: Mareld. 287 s (ref) Percy, F. P., Sprenkle, D. H., Wetcher, J. L. (1996) Family therapy Sourcebook. New York: Guilford. 445 s. (ref) Patterson, J., Williams L., Edwards, T.,Grauf-Grounds, C,. Chamow, L. (2009). Essential Skills in Family Therapy, Second Edition: From the First Interview to Termination. New Yourk: Guilford Press. 286 s Petitt, B., & Olsson, H. (1992). Om svar anhålles. En bok om interaktionistiskt förändringsarbete. Stockholm: Mareld. 419 s Philips, B., & Holmqvist, R. (red). (2008). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber. 280 s Pinsof, W. M. (1995). Integrated problem-centered therapy: A synthesis of family, individual and biological therapies. New York: Basic Books. 284 s (Ref) 2

3 SCB. (2005). Barns Vilkor. (Levnadsförhållandenrapport 110) Hämtad från pdf (ref) Schjödt, B., & Egeland, T A. (1994) Från systemteori till familjeteori. Lund: Studentlitteratur. 204 s. (ref) Visher, E. B., & Visher J. S. (1994). The core ingredients in the treatment of Stepfamilies. The Family Journal; vol.2, s Därtill kommer ett antal tidskriftsartiklar efter anvisning från lärare. I. Övrigt 3

4 LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN PPTR Institutionen för psykologi Familjeterapi A. PPTR02. Kurs 2: Psykopatologi, diagnostik (Psychopathology, diagnostics) Nivå A. 10 högskolepoäng Kursen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för psykologi Denna kursplan gäller från och med ht B. Allmänna uppgifter Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykoterapeutprogrammet, utbildningen i familjeterapi, under termin två t.o.m. fyra. Undervisningsspråk är svenska. Kursens syfte är att ge ingående kunskap i psykopatologi och diagnostik på avancerad nivå. Kursen skall tillsammans med 6 andra kurser inom psykoterapeutprogrammet, totalt 90 hp, leda fram till psykoterapeutexamen. Utbildningen i sin helhet är en av socialstyrelsen reglerad legitimationsgrundande yrkesutbildning inom hälso- och sjukvård. Undervisningen kommer att samordnas med utbildningarna i psykodynamisk psykoterapi och kognitiv-beteendeinriktad psykoterapi. C. Mål Efter genomgången kurs ska den blivande psykoterapeuten i familjeterapi kunna: Ingående redogöra för kunskap om psykopatologiska tillstånd Analysera och ingående redogöra för ny och aktuell forskning kring olika syndrom och denna kunskaps relevans för det terapeutiska förhållningssättet och interventionerna Ingående redogöra för relevant neuropsykologisk forskning och teori samt kunskap om psykofarmakologi Kritiskt reflektera över sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. Ingående redogöra för kunskaper om centrala teorier och modeller för beskrivning av olika dysfunktionella familjesystem D. Kursinnehåll Kursen innehåller genomgång av olika psykiatriska symtomgrupper och dysfunktionella familjesystem. 4

5 E. Undervisning och examination Undervisningen ges i form av föreläsningar och litteraturseminarier. Examination består i enskild skriftlig tentamen. Möjlighet till omexamination erbjuds i nära anslutning till kurstillfället och efter överenskommelse med examinator. Vidare erbjuds, om nödvändigt, en uppsamlingsexamination vid ett senare tillfälle. F. Betyg Vid bedömning används betyget Godkänd eller Underkänd. G. Förkunskapskrav Antagen till psykoterapeutprogrammet H. Litteratur MINI-D IV - Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR, American Psychiatric Assosiation Bauer, J. Engvén, M. (2007). Varför jag känner som du känner: intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna. Stockholm: Natur & Kultur. 167 s Butzlaff. R. L., & Hooley, J. M. (1998). Expressed Emotion and Psychiatric Relapse. A meta analysis. Archives of General Psychiatry 55, s. Bauer, J. Engvén, M. (2007). Varför jag känner som du känner: intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna. Stockholm: Natur & Kultur. 167 s Cederblad, M. (2003). Översikt av longitudinella studier om barns utveckling till vuxna. Stockholm: CUS/Förlagshuset Gothia. 312 s. Ferrer-Wreder L., Stattin H., Cass C. L. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. Stockholm: Förlagshuset, Gothia, 488 s. Georgsson Staf, A., & Almqvist, K.(2013). How children with experiences of intimate partner violence towards the mother understand and relate to their father. Clin Child Psychol Psychiatry, 0(0), Grip, K. (2012). The Damage Done: Children Exposed to Intimate Partner Violence and their Mothers - Towards empirically based interventions in order to reduce negative health effects in children. Doctoral dissertation, University of Gothenburg, Department of Psychology. Valda delar (sektion I och II) 57 s. Hansson, K., & Cederblad, M. (1995). Känsla av sammanhang. (Forskning om barn och familj. Nr 6). Lunds Universitet, Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri. 26 s Hansson, K., & Olsson, M. (2001). Känsla av sammanhang - Ett mänskligt strävande. Nordisk Psykologi, 3, Lagerberg, D., & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn forskningsmetoder och resultat. Göteborg: CUS/Förlagshuset Gothia. 270 s 5

6 Leff, J. (2000). Family work for schizophrenia: practical application. Acta Psychiatrica Scaninavica 102, Suppl 407, 78-82, 8 s. Leff, J., Vearnals, S., Wolff, G., Alexander, B., Chisholm, D., et al. (2000). The London Depression Intervention Trial. Randomised controlled trial of antidepressants v. couple therapy in the treatment and maintenance of people with depression living with a partner: clinical outcome and costs. British Journal of Psychiatry, 177, , 5 s. Lichtenstein, P. (2002). Den relativa betydelsen av arv och miljö för antisocialbeteende. I. K. Söderholm Carpelan & W. Runquist (red.), Hur kan vi förstå, förutsäga och planera för framtida behandling? (pp ). Stockholm: Statens Institutionsstyrelse. s. 7 s Lundblad, A.-M (2005) Kärlek och Hälsa. Par-behandling I ett folkhälsoperspektiv. Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Göteborg, 200 s. (ref) Sundelin, J. (1999). lntensive family therapy - a context for hope. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri. 200 s (ref) Tienari, P., Sorri A., Lahti, I., Naarala, M., Whhlberg, K.-E., et al. (1985). The Finnish adaptive family study of schizophrenia. The Yale Journal of Biology and Medicine, 58, s. Walsh, F. (2006). Strengthening family resilience. New York: Guilford. 386 s (ref) Verner, E., & Smith, R. (2001). Journeys from childhood to midlife. Risk, resilience and recovery. Ithaca: Cornell University Press. 250 s Wirtberg, I. (1992). His and Her Childlessness. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm. 180 s. (ref) Därtill kommer ett antal tidskriftsartiklar efter anvisning från lärare. I. Övrigt

7 LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN PPTR Institutionen för psykologi Familjeterapi A. PPTR03. Kurs 3: Etik och juridik (Ethics and law) Nivå A. 3 högskolepoäng Kursen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för psykologi Denna kursplan gäller från och med ht B. Allmänna uppgifter Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykoterapeutprogrammet, utbildningen i familjeterapi under termin två t.o.m. tre. Undervisningsspråk är svenska. Kursens syfte är att ge ingående kunskap i etik på avancerad nivå. Kursen skall tillsammans med 6 andra kurser inom psykoterapeutprogrammet, totalt 90 hp, leda fram till psykoterapeutexamen. Utbildningen i sin helhet är en av socialstyrelsen reglerad legitimationsgrundande yrkesutbildning inom hälso- och sjukvård. Undervisningen kommer att samordnas med utbildningarna i kognitiv-beteendeinriktad psykoterapioch psykodynamisk psykoterapi. C. Mål Efter genomgången kurs ska den blivande psykoterapeuten i kognitiv-beteendeinriktad psykoterapi avseende vuxna kunna: Kritiskt reflektera över och självständigt tillämpa ett professionellt och etiskt förhållningssätt i relation till klienter och omvärld, samt ingående redogöra för och förklara ansvarsfrågor i det psykoterapeutiska arbetet Självständigt ta ställning till psykoterapins möjligheter och begränsningar D. Kursinnehåll Kursen innehåller genomgång av etiska frågeställningar i samband med självständigt utövande av psykoterapi. Utöver att etiska frågeställningar belyses ges orientering om den psykiska hälso- och sjukvårdens organisation i relation till psykoterapeutisk verksamhet. Vidare behandlas frågor gällande terapeutens roll i ett multidisciplinärt arbetsteam samt ansvarsfrågor. E. Undervisning och examination Undervisningen sker som föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner Undervisningen är obligatorisk. Både seminarierna och gruppdiskussionerna kräver förutom obligatorisk närvaro ett aktivt deltagande och ansvarstagande från de studerande. Examination omfattar fullgörande av seminarie- och gruppdiskussionsuppgifter. Möjlighet till omexamination erbjuds i nära anslutning till kurstillfället och efter överenskommelse med examinator. Vidare erbjuds, om nödvändigt, en uppsamlingsexamination vid ett senare tillfälle. 7

8 F. Betyg Vid bedömning används betyget Godkänd eller Underkänd. G. Förkunskapskrav Antagen till psykoterapeutprogrammet H. Litteratur AAMFT Ethics Committee. Code of Ethics. American Association for Marriage and Family Therapy.(2012). Hämtad från (ref) Sverne Arvill, E., Hjelm, Å., & Sääf, C. (2010). Etik och juridik för psykologer och psykoterapeuter. Lund: Studentlitteratur. 330 s. Därtill kommer ett antal tidskriftsartiklar efter anvisning från lärare. I. Övrigt

9 LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN PPTR Institutionen för psykologi Familjeterapi A. PPTR04. Kurs 4: Psykoterapeutiska teorier och metoder (Theories and methods of psychotherapy) Nivå A. 30 högskolepoäng Kursen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för psykologi Denna kursplan gäller från och med ht B. Allmänna uppgifter Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykoterapeutprogrammet, utbildningen i familjeterapi, under termin ett t.o.m. sex. Undervisningsspråk är svenska. Kursens syfte är att ge ingående kunskap i psykoterapeutiska teorier och metoder på avancerad nivå. Kursen skall tillsammans med 6 andra kurser inom psykoterapeutprogrammet, totalt 90 hp, leda fram till psykoterapeutexamen. Utbildningen i sin helhet är en av socialstyrelsen reglerad legitimationsgrundande yrkesutbildning inom hälso- och sjukvård. Undervisningen kommer delvis att samordnas med utbildningarna i psykodynamisk psykoterapi och kognitiv-beteendeinriktad psykoterapi. C. Mål Efter genomgången kurs ska den blivande psykoterapeuten i familjeterapi kunna: Självständigt reflektera över och etablera en förtroendefull allians i den psykoterapeutiska relationen Självständigt reflektera över och tillämpa olika typer av interventioner och förhållningssätt, planera och genomföra sina interventioner på ett systematiskt sätt Självständigt planera och implementera olika faser i terapin som inledningsfas, förändringsfas och avslutningsfas Reflektera över och besitta ingående kunskaper om det terapeutiska samspelet i mötet med en klient/patient Självständigt tillämpa och reflektera över kunskaper om olika familjeterapeutiska metoder och teorier samt tillämpa dessa i det psykoterapeutiska arbetet. Analysera och redogöra för likheter och skillnader mellan olika psykoterapeutiska inriktningar och om psykoterapeutisk integration D. Kursinnehåll 9

10 Kursen innehåller fördjupad familjeterapeutisk teori och metod. Här ingår strukturell, kommunikativ, strategisk och systemisk familjeterapi. Vidare behandlas olika temata som motstånd, faser i terapin, barn i familjeterapi, allmänna förutsättningar för psykoterapi m.m. E. Undervisning och examination Undervisningen ges som föreläsningar, metodträning; med och utan video, rollspel och övningar. De studerande läser parallellt med undervisningen en litteraturkurs. Obligatorisk närvaro och deltagande i rollspel och övningar. Enskild skriftlig tentamen på litteraturen. Möjlighet till omexamination erbjuds i nära anslutning till kurstillfället och efter överenskommelse med examinator. Vidare erbjuds, om nödvändigt, en uppsamlingsexamination vid ett senare tillfälle. F. Betyg Vid bedömning används betyget Godkänd eller Underkänd. G. Förkunskapskrav Antagen till psykoterapeutprogrammet H. Litteratur Andersen, T.(2003). Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld. 237 s. Anderson, H.( 1999). Samtal, språk och möjligheter. Psykoterapi och konsultation ur postmodern 5ynvinkel. Stockholm: Mareld. 316 s Asen E, (2010). Multi-Family Therapy: Concepts and Techniques, London: Routledge, 184 s Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson T., Risholm-Motander, P. (2006) Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur. 364 s. Carter; Betty, & McGoldrick, Monica.(2010). The Expanded Family Life Cycle: Individual, Family, and Social Perspectives (4th Edition). Upper Saddle River: Pearson. 552 s (valda delar) Diamond, G, S,. & Diamond, G, M,. & Levy, S, A,.(2013) Attachment-Based Family Therapy for Depressed Adolescents. Magination Press (APA). 280 s Gottman, J. M. (2006). Ten Lessons to Transform Your Marriage. New York: Crown House. 275 s Downs, K & Blow, J. (2013). A substantive and methodological review of family-based treatment for eating disorders: the last 25 years of research. Journal of Family Therapy, 35 (Suppl. 1): 3 28 Downs, K & Blow, J. (2013).Family therapy for adolescent eating disorders: a special form of therapy or family therapy with a specific focus?..journal of Family Therapy, 35 (Suppl. 1):

11 Flodmark, C-E,.(2005). The happy obese child. International Journal of Obesity, 29, S31 S33 Flodmark, C-E,. & Nowicka, P. (2006). Barnövervikt i praktiken. Lund:Studentlitteratur. 282 s. Flodmark, C-E,. & Olsson T. (2008). Childhood obesity: from nutrition to behaviour. Proceedings of the Nutrition Society, 67, s. Fonagy, P,. Gergely, G,. Target, M. (2007). The parent infant dyad and the construction of the subjective self. Journal of Child Psychology and Psychiatry 48:3/4, Gottman, J. (2008). Sju gyllene regler för en lycklig kärleksrelation. Stockholm:Natur & Kultur, 305 s Hafstad, R., & Øvreeide, H. (1998). Föräldrafokuserat arbete med barn, Liber. 233 s. Hansson, K., Cederblad, M,. Höök, B. (2000). Funktionell familjeterapi, Socialvetenskaplig tidskrift, 3, Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi, Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber Utbildning. 435 s Hedenbro, M., & Wirtberg, I. (2000.) Samspelets kraft. Marte meo möjlighet till utveckling. Stockholm: Liber. 220 s Hughes, A. (2007). Attachment-Focused Family Therapy, New York: WW Norton & Co. 288 s Johnson, S. (2004). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy: Creating Connection. New York:Brunner-Routledge. 361 s Johnson, S. M., & Williams-Keeler, L. (1998) Creating healing relationships for the couples dealing with trauma: The use of emotionally focused marital therapy. Journal of Marital and Family Therapy, 24(1), s. le Grange, D., & Eisler I. (2008). Family Interventions in Adolescent Anorexia Nervosa. Child Adolesc Psychiatric Clin N Am 18, Minuchin S. (1999). Retelling, reimagining, and re-searching: a continuing conversation. Journal of Marital and Family Therapy, 25(1), s. Minuchin, S., & Fishman, C. (1990). Livets dans. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Øvreeide, H. Erlandsson, A. (2009) Samtal med barn. Oslo: Studentlitteratur. 256 s. Mårtensson Blom, K. Wrangsjö, B. (2013) Intersubjektivitet - det mellanmänskliga i vård och vardag. Lund: Studentlitteratur. 289 s Nowicka, P. & Flodmark, C-E,.(2011). Family therapy as a model for treating childhood obesity: Useful tools for clinicians. Clinical Child Psychology and Psychiatry,

12 Stern, D. N. (2005) Ögonblickets psykologi. Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Falköping: Natur & Kultur, 276 s. (ref) Sundelin, J. (2002). IFT-trappan - Den intensiva familjeterapins viktigaste terapeutiska agenter i modern utvecklingspsykologisk belysning. Fokus på Familjen, 35, s. Sundelin, J. (2002). Joining revisited den terapeutiska alliansens ramfunktion i förändringsarbete med multibehovsfamiljer. Fokus på Familjen, 3, , 10 s. Tomm, K. (1989). Systemisk intervjumetodik: En utveckling av det terapeutiska samtalet. Stockholm: Mareld. 182 s. White, M,. & Epston, D. (2000). Narrativ terapi. En introduktion. Smedjebacken: Mareld. 72 s. Wallin, U. (2010). Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa - Behandlingsmanual. Lund: Bup Wallin, U. (2008). Familjer som hjälper familjer -Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa. Svensk Psykiatri, 3, White, M (2012). Kartor över narrativ praktik. Lund:Studentlitteratur. 275 s Wilson, J. (2001). Barnets röst i utredning och behandling. Stockholm: Mareld. 176 s Därtill kommer ett antal tidskriftsartiklar efter anvisning från lärare. I. Övrigt 12

13 LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN PPTR Institutionen för psykologi Familjeterapi A. PPTR05 Kurs 5: Vetenskapsteori och forskningsmetodik för psykoterapeuter (Theory of science and methods of research for psychotherapists) Nivå A. 10 högskolepoäng. Kursen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för psykologi Denna kursplan gäller från och med ht B. Allmänna uppgifter Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykoterapeutprogrammet, utbildning i familjeterapi under termin ett t.o.m. fyra. Undervisningsspråk är svenska. Kursens syfte är att ge ingående kunskaper på avancerad nivå om vetenskapsteoretiska perspektiv på psykoterapi, samt om de olika typer av forskningsmetodik som används inom psykoterapiforskningen, och vilka metoder som lämpar sig för olika frågeställningar. Kursen skall tillsammans med 6 andra kurser inom psykoterapeutprogrammet, totalt 90 hp, leda fram till psykoterapeutexamen. Utbildningen i sin helhet är en av socialstyrelsen reglerad legitimationsgrundande yrkesutbildning inom hälso- och sjukvård. Undervisningen kommer att samordnas med utbildningarna i kognitiv-beteendeinriktad psykoterapi och psykodynamisk psykoterapi. C. Mål Efter genomgången kurs förväntas den blivande psykoterapeuten i familjeterapi kunna redogöra för olika vetenskapsteoretiska perspektiv på psykoterapi, och på ett insiktsfullt sätt diskutera i vilken mån dessa strider mot varandra eller kan utgöra komplement redogöra för olika typer av frågeställningar och forskningsmetoder inom psykoterapiområdet, samt vilka metoder som lämpar sig bäst för olika typer av frågeställningar självständigt söka efter aktuell forskningslitteratur inom psykoterapiområdet ta del av psykoterapiforskning i vetenskapliga tidskrifter, förstå innebörden av den, samt kritiskt reflektera över denna på ett insiktsfullt sätt delta i diskussioner kring psykoterapiforskning genomföra egna mindre undersökningar på ett vetenskapligt godtagbart sätt 13

14 D. Kursinnehåll I undervisningen sker en genomgång av de viktigaste begreppen inom olika vetenskapsteoretiska perspektiv på psykoterapi. En ingående behandling görs av basala begrepp, som t.ex. relation, teknik, icke-specifika faktorer, common factors, och evidensbaserad behandling. Såväl effektforskning som processforskning och forskning kring terapirelationen behandlas. Olika typer av forskningsdesigner och -metoder som används inom psykoterapiforskningen beskrivs och illustreras med konkreta exempel ur forskningslitteraturen: experimentella och kvasiexperimentella designer, olika typer av mått som används inom psykoterapiforskning, fallstudiemetodik, patientfokuserad forskning, korrelationsstudier, metaanalys, och olika former av kvalitativ forskningsmetodik. Begrepp som intern och extern validitet, statistisk och klinisk signifikans, samt effektstorlek behandlas ingående. E. Undervisning och examination Undervisningen sker i form av föreläsningar i storgrupp och grupparbeten/diskussioner i mindre grupper. Examinationen sker i form av aktiv närvaro vid föreläsningar och gruppdiskussioner, inlämningsuppgifter och grupptentamen, samt en avslutande individuell hemskrivning. Möjlighet till omexamination erbjuds i nära anslutning till kurstillfället och efter överenskommelse med examinator. Vidare erbjuds, om nödvändigt, en uppsamlingsexamination vid ett senare tillfälle F. Betyg Vid bedömning används betyget Godkänd eller Underkänd. G. Förkunskapskrav Antagen till psykoterapeutprogrammet H. Litteratur Castonguay, Louis G., & Beutler, Larry E. (Eds.). (2006). Principles of therapeutic change that work. New York: Oxford University Press. 416 s. Kazdin, Alan E. (2003). Research design in clinical psychology, (4 th ed). Boston: Allyn & Bacon. Cirka 500 sidor. Som alternativ till ovanstående bok (Kazdin) kan nedanstående (Sundell) användas: Sundell, K. (2012). (Red.). Att göra effektutvärderingar. Socialstyrelsen och Gothia Förlag. 584 sidor. Finns att ladda ner fritt från Socialstyrelsens hemsida Lundh, L.G. (2009). Vetenskapsteori för psykoterapeuter. Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Kompendium, cirka 100 sidor. McLeod, J. (2010) Case study research in counselling and psychotherapy. London: Sage, sidor. Olsson, Gudrun, (2008). Berättelsen som utgångspunkt. Stockholm: Natur & Kultur. Kapitel 4-10 Därtill kommer ett antal tidskriftsartiklar efter anvisning från lärare. 14

15 LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN PPTR Institutionen för psykologi Familjeterapi A. PPTR06 Kurs 6. Självständigt arbete (Scientific paper). Nivå A. 15 högskolepoäng Kursen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för psykologi Denna kursplan gäller från och med ht B. Allmänna uppgifter Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykoterapeutprogrammet, utbildningen i familjeterapi ett t.o.m. sex. Undervisningsspråk är svenska. Undervisningen kommer att samordnas med utbildningarna i kognitiv-beteendeinriktad psykoterapi och psykodynamisk psykoterapi. C. Mål Efter genomgången kurs skall den blivande psykoterapeuten i kognitiv-beteendeinriktad psykoterapi avseende vuxna kunna: Kritiskt granska och tillgodogöra sig innehållet i vetenskapliga artiklar/rapporter och på dessa grunder bedöma praktisk tillämpning och/eller tillskott till forskningsfronten Kritiskt granska och självständigt förmedla synpunkter på vetenskapliga artiklar i sin yrkesroll och i form av oppositions- och andra rapporter Genomföra ett vetenskapligt arbete av empirisk karaktär med relevans för psykoterapeutarbete Självständigt tillämpa forskningsetiska principer D. Kursinnehåll (2 moment) Moment 1: Psykoterapeutexamensuppsats Under momentet skall den blivande psykoterapeuten lära sig hur man lägger upp och genomför ett forsknings- och utvecklingsarbete med relevans för psykoterapeutarbete och vilka etiska överväganden som skall göras, samt skriva en psykoterapeutexamensuppsats. Uppsatsarbetet sker i huvudsak i par. Moment 2: Opponentskap Under momentet skall den blivande psykoterapeuten få information om hur man opponerar, samt genomföra en opposition på en annan psykoterapeutexamensuppsats. E. Undervisning och examination Undervisningen ges huvudsakligen i form av handledning, men också som lektioner i hur man skriver vetenskapliga arbeten, samt i etikfrågor. Examinationen sker i form av seminarier där de blivande psykoterapeuterna dels försvarar sina examensarbeten, dels opponerar på andra författares examensarbeten. 15

16 Möjlighet till omexamination erbjuds i nära anslutning till kurstillfället och efter överenskommelse med examinator. Vidare erbjuds, om nödvändigt, en uppsamlingsexamination vid ett senare tillfälle Examensarbetet ska lämnas in i elektronisk form enligt institutionens anvisningar, för publicering i open access-databas på server tillhörande Lunds universitet. Vid tungt vägande skäl kan dispens från publicering beviljas. F. Betyg Vid bedömning används betyget Godkänd eller Underkänd. G. Förkunskapskrav Antagen till psykoterapeutprogrammet H. Litteratur Material enligt lärares anvisningar I. Övrigt 16

17 LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN PPTR Institutionen för psykologi Familjeterapi A. PPTR07. Kurs 7: Psykoterapeutiskt arbete under handledning (Psychotherapeutic work under supervision) Nivå A. 15 högskolepoäng Kursen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för psykologi Denna kursplan gäller från och med ht B. Allmänna uppgifter Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykoterapeutprogrammet, utbildningen i familjeterapi, under termin två t.o.m. fem. Undervisningsspråk är svenska. Kursens syfte är att ge ingående kunskap i psykoterapeutiskt arbete under handledning på avancerad nivå. Kursen skall tillsammans med 6 andra kurser inom psykoterapeutprogrammet, totalt 90 hp, leda fram till psykoterapeutexamen. Utbildningen i sin helhet är en av socialstyrelsen reglerad legitimationsgrundande yrkesutbildning inom hälso- och sjukvård. C. Mål Efter genomgången kurs ska den blivande psykoterapeuten i familjeterapi kunna: Kritiskt reflektera över och tillämpa en kunskap om ett professionellt psykoterapeutiskt förhållningssätt med hänsyn till etiska överväganden och ansvarsfrågor i behandlingsarbetet Självständigt tillämpa färdigheter som fordras för att kunna göra diagnostiska bedömningar och upprätta en realistisk behandlingsplanering Självständigt tillämpa kunskap om och besitta insiktsfull förtrogenhet med det terapeutiska samspelet i mötet med en klient/patient samt ha förmåga till empatisk inlevelse Reflektera över ett självständigt bedrivet psykoterapeutiskt arbete med inriktning på familjeterapi D. Kursinnehåll Kursen innehåller handledning med totalt minst 200 timmar grupphandledning i grupp om max 6 deltagare. E. Undervisning och examination Minst tre olika familjeterapier ska genomföras under handledning. Varje familj ska tas upp för handledning minst tre gånger. Familjerna ska ha sökt hjälp för olika problem där det i minst en familj är barn som är den identifierade patienten. 17

18 Det förutsätts att de studerande under utbildningen kontinuerligt tillämpar familjeterapeutiskt arbete. Undervisningen ges i form av handledning. Närvaro vid handledningstimmarna är obligatorisk. De studerande gör processanteckningar eller bandinspelningar av terapier enligt handledarnas anvisningar. Två av de handledda terapifallen skall redovisas skriftligt. Examination sker genom aktivt deltagande i handledning där det utförda psykoterapeutiska arbetet examineras fortlöpande av handledaren. Vid bedömning av det handledda klientarbetet skall skicklighet och utveckling under terapi- och handledningsprocessen beaktas. För Godkänt på kursen krävs fullgjord handledning samt fullgjorda skriftliga fallanalyser av klientarbetet. Kursmoment som examineras via handledning som är utsträckt över tid reexamineras när tillfälle ges under nästkommande kursomgång. Vid underkänt på handledningsmomentet ges endast ytterligare en möjlighet att fullgöra detta. F. Betyg Vid bedömning används betyget Godkänd eller Underkänd. G. Förkunskapskrav Antagen till psykoterapeutprogrammet H. Litteratur Litteratur till denna delkurs finns integrerad i övriga delkursers litteratur. I. Övrigt