Rytmring. Rytm. Material: Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rytmring. Rytm. Material: Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring"

Transkript

1 Vi använder ofta en rytmövning eller annan typ av hjärngymnastik som en uppvärmning inför lektionerna i drama. Det är ett bra sätt att öka koncentrationen och delaktigheten. Det hjälper oss att komma till oss själva, höja energin och börja kommunicera med andra. I en rytmövning måste vi vara närvarande och noggranna, annars kapsejsar den. Vi börjar på en enkel nivå så att koncentrationen och uthålligheten kan öka successivt. Vi startar inte förrän alla är med. Vi räknar alltid in takten och använder en metronom som stöd för att lyssna in pulsen så att vi inte ökar eller sackar. Upprepningen är noggrannhetens bäste vän och glöm inte ett gott skratt när allting blir pannkaka. När svänget väl infinner sig, så ger det gruppen en känsla av gemenskap och ansvarstagande, som vi tar med oss när det individuella skapandet börjar. Som hjälp för att utveckla rytmen vidare till rörelse och koreografi använder vi käppar. De görs av rundstav, med en diameter på en och en halv tilll två centimeter och cirka åttio till hundra centimeter långa, beroende på elevernas ålder. Det har visat sig fungera bra för att förstärka rytmkänsla, rörelse och uttryck. Att arbeta med käppar kräver vissa regler, som finns att läsa under den första käppövningsinstruktionen. 195

2 Rytmring Klassen sitter eller står i ring. Det är en bra form där alla ser alla. En rörelseramsa som ger ljud, till exempel några klapp eller stamp, introduceras och skickas runt. Innan den går iväg, räknar vi alltid in två gånger i den taktart och det tempo vi ska använda. Pedagogen visar rörelsen och skickar den vidare till den som sitter närmast, antingen till höger eller till vänster. Vi tar en provrunda för att se hur många som hänger med. För att förtydliga pulsen använder vi en metronom som ställs i mitten av cirkeln. Nu infinner sig alltid ett stort lyssnande och de flesta faller in i rytmen. De som inte gör det behöver en stund till att bli närvarande, vilket betyder något eller några extra varv. Är det många som inte hänger med kanske tempot behöver ändras. Eftersom koncentrationen och uthålligheten varierar inom en grupp, så är det orken som avgör hur länge vi stannar i en övning. Är det svårt, övar vi lite första gången och återkommer snart igen till övningen. Efterhand ökas svårighetsgraden genom mer komplicerade ramsor och rörelser och genom tempoökning. Med metronomens hjälp är det lätt att se hur mycket fortare vi klarar av rytmen för varje gång. För ökad delaktighet kan eleverna snart komma med egna förslag, en i taget och några varje gång. De som är säkra räknar in och startar själva. Vi varierar mellan 4-takt, 2-takt och 3-takt. Exempel på ramsor i fyrtakt: Först jag sen du Vi går varvet medsols: höger hand på den som börjar klappar på höger knä ( först ), sedan vänster hand på vänster knä ( jag ), höger hand på höger knä ( sen ) och sist vänster hand på grannens knä ( du ). Metronomen håller takten. Nu är vi här Du är min vän När eleverna kan detta, utvecklar vi det så att vi lägger in flera stavelser på varje slag, som: Jag heter Eva, vad heter du? 196 Undrar vad en rytm är? Undrar vad en puls är? Undrar vad en takt är? Undrar när de används? - Att träna sig att lyssna - Att öka koncentrationen, uthålligheten, motivationen och delaktigheten Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring Om vi i bild och i matte använder ögonmåttet så använder vi i rytmträningen öronmåttet!

3 Rytmramsa att klappa Ett bra sätt att samla elevgruppen, till exempel innan dagen är slut, är att vi samlas och varje elev får lyssna till och upprepa en rytmramsa. Gör vi det till en daglig rutin, så märker vi snart hur markant elevernas förmåga ökar. Övningen görs enskilt eller i grupper om tre till fyra barn som antingen står eller sitter. Pedagogen gör rörelseramsan, barnen lyssnar och när ramsan är klar härmar barnet eller om det är en grupp, barnen det de hört. Vi arbetar med att vara noggranna. Om det visar sig att den givna ramsan är för svår görs en ny, enklare. Inga halvdana resultat accepteras. Vi börjar med att klappa och efterhand som barnen blir säkrare kan fler kroppsdelar komma in genom fotstamp eller slag mot olika delar av kroppen. För ökad delaktighet leder några barn i taget övningen. Då får de träna på att komma ihåg sitt mönster och att kunna förmedla det till de andra. Blir det stökigt i elevgruppen ibland? Förmodligen! Det blir det hos oss. Då klappar pedagogen en ramsa och håller den stadigt tills fler och fler elever hänger på. Till slut - förhoppningsvis - är alla med och när känslan av gemenskap och fokus är nådd, så återgår lektionen dit där den var och ingen har behövt höja rösten Att öka koncentrationen - Att lyssna - Att bli uppmärksam på olika rytmer och dess mönster Plats: En plats där man kan samlas stående i ring Att kunna koncentrera sig, lyssna och härma i en situation där hela klassen är åskådare är en bra övning i sinnesnärvaro. Det är också betydelsefullt att kunna tänka klart i en pressad situation där alla tittar på en, såsom vid mattesamtal och redovisningar.

4 Skeppet kommer lastat med Det här är en traditionell ramsa som vi tar in som rytmträning och utvecklar till en minnesövning. Vi sitter i ring och alla tänker på en frukt, ett djur eller en maträtt. Vi gör en runda för att höra om alla har en frukt i tanken och ber dem komma ihåg den tills det är deras tur. Pedagogen plockar fram en liten båt och ställer metronomen i mitten och sätter igång den på 60 bpm. Vi säger tillsammans ramsan Skeppet kommer lastat med bananer några gånger för att smaka på den. Pedagogen räknar in i fyrtakt två gånger, och börjar sedan att säga ramsan med tydlig betoning på fyrtakten. Skeppet kommer lastat med bananer. Det viktiga här är att ramsan får plats inom en takt, så att nästa person börjar på ettan. Sedan fortsätter eleverna turtagandet genom att var och en i tur och ordning säger sin frukt och lämnar över båten till grannen intill, som genast stämmer in i takten och fortsätter Skeppet kommer lastat med äpplen och så vidare hela cirkeln runt. Det gäller att få ett rytmiskt flöde i ramsan, skeppet ska gå från hamn till hamn utan några avbrott och stopp. Det gäller att komma ihåg sin frukt (eller djur eller maträtt) och att lyssna på takten. När vi kan den här övningen så utvecklar vi den till ett minnesmaraton där var och en upprepar alla de föregåendes ord innan man säger sitt eget och lämnar båten vidare. 198 Undrar om alla kan komma på en frukt, ett djur, en maträtt? Vilken är favoritfrukten, djuret, maträtten? - Att kunna höra takten och förstå rytmflödet - Att komma på en last och komma ihåg den och sedan sätta in den i ramsan när det blir ens tur En tom golvyta Metronom Liten båt eller liknande

5 Hoppa hopprep med mönstertänk Det kollektiva hopprepshoppandet som många barn ägnar sig åt på rasterna är mycket utvecklande. De tränar rytm och de tränar variationer av mönster. Barnen vet allra redan hur man kan variera hoppmönster i all oändlighet. När det känns för lätt ökar vi svårighetsgraden genom att lägga till flera komponenter. Vi kan också öka tempot. Innan varje hoppomgång startar, bestämmer vi hur den ska hoppas t ex; fyra hopp, hopparen böjer sig ner, vevarna vevar hopprepet fyra varv i luften ovanför, hopparen reser sig, hoppar fyra hopp och sedan ut. Nästa som ska hoppa räknar 2, 3, 4 och hoppar in och upprepar mönstret. Rytmen hjälper till att hålla koncentrationen och flödet. Allteftersom vi lär oss gör vi övningen svårare. Undrar om vi kan hoppa mellanslag? Kan vi hoppa utan stopp? - Att förstå själva hoppteknikens rytm - Att samarbeta i utvecklingen av hoppmönstret - Att kunna lyssna till takten och flödet Ett långt hopprep En öppen plats ute eller inne 199

6 Räkna stavelser och skriva haikudikt Rytmramsorna leder oss in på stavelser och metrik, det vill säga verslära. Vi läser Petter och hans fyra getter av Einar Norelius. Den är mycket rytmisk och berättar kronologiskt, så att det nästan går att läsa den ur minnet. Det blir effektfullt om man samtidigt knäpper med fingrarna i takt eller markerar pulsen på annat sätt. När vi har läst den återgår vi till första sidan: I sin stuga bodde Petter med sin katt och fyra getter. Rytmen i strofen blir tydlig och vi förstärker den genom att gunga i takt. Vi läser den om och om igen och byter samtidigt ut namnet Petter mot tvåstaviga namn i klassen vars första stavelse är betonad. Det brukar finnas gott om sådana namn: Linus, Anna, Karin, Pelle, Frida, Oskar, etc. Men klassen har förmodligen några barn med trestaviga namn, Josefine eller Christoffer. Finns det någon vars namn har ännu fler? Vi stoppar in de här namnen i stället och märker att vi liksom studsar när den tredje stavelsen ska pressas in. Och vad händer när betoningen är på den sista stavelsen, som i André eller Louise? Vi lyssnar och försöker känna vad som händer i kroppen när rytmen förskjuts. Vi fortsätter genom att lyssna på var och ens förnamn och efternamn, räknar stavelserna. Vi leker med orden, utvecklar ramsor och lyssnar hur många stavelser de har. Vi provar att göra haiku dikter, en japansk diktform där den första raden har fem stavelser, den andra sju och den tredje fem. I förskoleklass kan vi göra det kollektivt och muntligt, uppåt i åldrarna skriver var och en på ett givet tema som Havet, Årstiderna, Sorg, Glädje, Oro, Skogen. Den här övningen kan man med fördel hålla på med vid ganska många tillfällen och utveckla en del i taget, så att insikterna befästs ordentligt. Litteraturtips: Petter och hans fyra getter, Einar Norelius Haikuförvandlingar, Svenska Haikusällskapet Verskonstens ABC, Alf Henriksson 200 Undrar hur det låter med mitt namn i stället för Petter? Undrar varför en del namn liksom studsar? Undrar vad en stavelse är? Undrar vad de ska vara bra för? Undrar hur många stavelser det är i mitt namn? - Att känna till vad en stavelse är - Att kunna leka med stavelser för att förändra metriken - Att kunna skriva en enkel haikudikt Boken Petter och hans fyra getter Papper Pennor

7 Käppövning Vi börjar med att stå i ring, inte alltför tätt. Vi räknar in två fyrtakter. Pedagogen skickar runt en käpp och varje person räknar till fyra och skickar käppen på det fjärde slaget. Vi förhåller oss till takten genom en metronom. Vi varierar övningen när vi kan den genom att träna multiplikationstabeller. I fyrans tabell säger förste man Fyra, nästa Åtta och så vidare, däremellan räknar alla tyst. Ytterligare en variation på den här övningen är att, i stället för fyrtakt, använda tretakt eller tvåtakt. När vi blivit varma i kläderna övar vi på att kasta käppen till varandra. Pedagogen kastar, i takten på fjärde slaget, till någon som kastar tillbaka. Det krävs noggrannhet och uppmärksamhet när man handskas med käppar, så vi börjar med att öva själva kasten tills alla är säkra. Käppen ska hållas lodrät, man ska ha ögonkontakt med den man kastar till och sviktande knän för att vara parat i kroppen samt uppmärksamt lyssna till takten. Att kasta käpp är en spännande, lite farlig övning och mycket populär. - Att öka koncentrationen - Att utveckla samspel - Att alla deltar - Att förstå begreppen lodrät och vågrät samt medsols och motsols En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång Ett tomt golv Undrar vad som är medsols och motsols, vad som är lodrätt och vågrätt? 201 När käpparna kan hanteras börjar vi skapa koreografier/mönster där var och en har en käpp. Vi börjar parvis och ökar efterhand gruppstorleken.

8 Käpputveckling Vi startar med en övning där alla sitter i halvcirkel på varsin stol. Det skall vara ett ojämnt antal deltagare. De som sitter yttersrt har varsin käpp. Vi sätter på metronomen och räknar in till fyra två gånger och börjar sedan att skicka käpparna från ytterkanterna in mot mitten i takt. När käpparna har kommit till personen som sitter i mitten, tar denne emot de båda, korsar armarna och skickar käpparna vidare åt varsitt håll. Vi siktar på att käpparna samtidigt skall komma fram till dem som sitter ytterst. Vi arbetar i grupper om två till fyra personer. Var och en får en käpp. Uppdraget är att gruppen på cirka fem minuter ska hitta på två till tre käpprörelser, som sedan ska upprepas i ett mönster med takten som bas. Grupperna redovisar för varandra vad de kommit fram till. Vi tränar på att ge kommentarer och feedback och sedan fortsätter grupperna att jobba vidare på sina mönster, utvecklar dem och lägger till fler rörelser. Vi visar igen, den här gången med musik till. 202 Undrar i vilken ordning rörelserna kommer? Undrar hur många gånger varje rörelse ska upprepas? Undrar i hur många vändor hela mönstret görs? (Det handlar om både praktiska och estetiska ställningstaganden) - Att öka koncentrationen - Att utveckla samarbete och samspel - Att kunna utveckla rörelsemönster med en takt som bas Metronom En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång En stor golvyta Stolar till alla När grupperna hittat sina rörelser och kan upprepa dem i ett mönster kan vi sätta samman alla gruppers mönster till en dans och välja passande musik till.

9 Käppdanscollage Vi sätter vi upp ett stort papper på väggen och gör en karta över de moment vi ska använda, d v s alla gruppers käpprörelser. Vi gör ett partitur på pappret och prövar det sedani praktiken. Sedan väljer vi den musik som passar bäst till alla rörelser. Lagom tempo är viktigast. Undrar vilken rörelse som är bäst att starta respektive att avsluta med? Är det någon rörelse som kan upprepas flera gånger eller återkomma som en refräng? - Att samarbeta i grupp och bygga en hel koreografi utifrån allas delar Metronom En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång Ett tomt golv Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till en metronom. Det lyssnas och prövas så det knakar. Utveckling av denna övning kan vara att vi tittar på noter, hur de ser ut och hur de låter. 203

10 Mönstergestaltning Vi står i ring och räknar in två takter i fyrtakt. Varannan person stampar två gånger på stället, tar ett steg in och klappar en gång i händerna. Varannan tar direkt två steg in mot mitten och klappar två gånger i händerna. Vi räknar till en början takten tills formen sitter säkert. När alla i ringen gjort sina steg har vi fått två ringar. Vi ger förslag på hur vi ska ta oss tillbaka till den stora ringen igen. Varje klass löser det här på sitt sätt. Vi går den första undrarrundan (se nedan). Sedan står vi på två led vända mot varandra. Vi räknar in en fyrtakt och de som står längst ut på ena sidan går igenom ledet, korsar varandras väg och ställer sig i motsatt led. Det tar cirka två takter. Genast när paret är på plats börjar nästa par, tills alla har bytt plats. Denna dans får lätt en militärisk känsla, rakryggad och med en korrekt bugning mot varandra vid starten och vid avslutningen. Vi går en andra undrarrunda. Därefter står vi i ring och bestämmer vem som ska starta. Vi räknar in en fyrtakt och den som börjar rör sig likt en orm bakom och framför sina klasskompisar. Nästa person i tur startar när den första har kommit två personer bort. När vi har tränat några gånger hittar vi passande musik. Vi går den tredje undrarrundan Undrar vem som startar? Vilka blir varannan från den personen? Hur kommer vi tillbaka till den ursprungliga ringen? 2. Hur ser det ut om vi står på två led med näsorna mot varandra? 3. Hur rör sig en orm? - Att uppfatta hur man kan göra mönster med kroppen - Att kunna förhålla sig till en takt En tom golvyta Att i bild beskriva en koreografi tillför ytterligare åt arbetet. Hur kan man i en bild gestalta rörelser, takt och klappar? Här behövs ett symbolspråk, så att någon annan ska kunna läsa partituret och utföra det (se bild ovan till vänster).

11 Taktarter och bråk Några elever ställer sig så att alla ser dem, lyssnar till metronomens takt och tar upp den genom att klappa takten (exempelvis fjärdedelar). Efter en liten stund prövar de att klappa dubbelt så fort (åttondelar). En annan grupp tar över grundrytmen och en tredje grupp dubblar den första gruppen och klappar alltså sextondelar. På så sätt lär vi känna de olika notvärdena medan vi lyssnar och förhåller oss till grundrytmen med hjälp av metronomen. Det kan i början vara lagom med 60 bpm (slag i minuten). När alla lyssnar och håller sin taktart uppstår ett sväng, vilket är en närmast magisk känsla. Utifrån denna erfarenhet kan man sedan gå vidare och bygga musik tillsammans. Vi jobbar dels matematiskt med denna övning genom att tala om hur de olika notvärdena förhåller sig till varandra och ser dess kopplingar till bråk och dels känslomässigt dramatiskt. Hur rör sig en åttondel respektive en sextondel och vilka karaktärer skapas? När grunden ovan sitter bra utmanar vi varandra i en jamsession där klassen delas i tre grupper med varsin takt. Dessa kan sedan flytta runt mellan grupperna på en given signal från ledaren; 1,2, 3 byt! Bytet går till så att gruppen med fjärdedelar får sextondelar och så vidare. Undrar vad som blir dubbelt av 4, 8, 16? Undrar vad de olika taktarterna har för känsla/sinnesstämning? - Att öka koncentrationen - Att förbättra koordinationen - Att få en känsla för musikens rytmiska grundsväng Metronom Ett tomt golv Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till metronomen. Det lyssnas och prövas så det knakar. Utveckling av denna övning kan vara att vi tittar på noter, hur de ser ut och hur de låter. 205

12 I noternas värld Vi använder noter som är uppritade på plastade kort. Den ena sidan av kortet visar notvärdet och den andra sidan visar bråket; helnot, halvnot, fjärdedel, åttondel och så vidare: Vi visar en av symbolerna och med hjälp av antingen trumman eller metronomen som pulshållare klappar vi notens längd, en eller två eller flera takter. Vi växlar mellan symbolerna och leker med de olika notvärdena, tills alla känner sig förtrogna med dem och deras symboler. Nu gör varje elev eller grupp med elever en egen remsa bestående av två takter. De ritar in notvärden eller bråk så att de båda takterna får olika rytmer. Alla klappar de olika gruppernas takter, en i taget, tills vi har klappat och lyssnat oss igenom alla olika varianter som gjorts. Exempelvis: Eller: 206 Eller... Det här är naturligtvis utvecklingsbart hur långt som helst. Lägger vi sedan till punkter, synkoper, pauser och annat har vi snart blivit en hel rytmorkester Undrar vad en fjärdedel är värd? Eller en åttondel eller en halv eller en hel not i en takt? - Att öka koncentrationen - Att förbättra taktsinnet och koordinationen - Att förstå kopplingen mellan notvärden och bråk Metronom eller trumma (Laminerade) lappar med notvärden och bråk Papper Pennor Pappersremsor med taktindelning Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till metronomen. Det lyssnas och prövas så det knakar. En utveckling av denna övning är att vi läser noter, ser hur de ser ut och hör hur de låter.

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT GOLVPUKA BASKAGGE VIRVEL

TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT GOLVPUKA BASKAGGE VIRVEL TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT VIRVEL BASKAGGE GOLVPUKA Så här ser ett typiskt trumset ut. Som du ser består det egentligen av flera instrument som man satt ihop till ett set, eller på

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Material: Layout och grafik: Bilder: Svensk översättning: Ansvarig utgivare av svensk översättning:

Material: Layout och grafik: Bilder: Svensk översättning: Ansvarig utgivare av svensk översättning: Material: Tuomo Kallio, Jarkko M. Salo, Jarkko J. Salo, Juho Vanhanen, Louhimo och Rytm-institutets lärare Layout och grafik: Olli Kiviluoto Bilder: Pekka Pohjoispää och Henri Peltola Svensk översättning:

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Röst Kommunikation Hälsa

Röst Kommunikation Hälsa 1 Röst Kommunikation Hälsa Röst & Rytm & Rörelse metoden av och med Lisbet Gemzell 2 Så här använder du materialet Kropp Kommunikation Hälsa är dvd:n som ger dig redskap att med hjälp av kroppsliga färdigheter

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Play Music 4 elgitarrer och fem förstärkare med effekter

Play Music 4 elgitarrer och fem förstärkare med effekter Förslag till tolkningar: 1. Fri lek Bestäm inte så mycket, utan låt stycket växa fram av sig självt. Längden blir då precis så lång som ni vill spela. 2. Utveckling: Arbeta med att station 1, 2 och 3 spelar

Läs mer

Föreställning Bok & Skiva Workshop, skapande skola/ fortbildning för lärare. Ett rytmikpedagogiskt helhetskoncept om RYMDEN E N S E M B L E

Föreställning Bok & Skiva Workshop, skapande skola/ fortbildning för lärare. Ett rytmikpedagogiskt helhetskoncept om RYMDEN E N S E M B L E E N S E M B L E Ett rytmikpedagogiskt helhetskoncept om RYMDEN Föreställning Bok & Skiva Workshop, skapande skola/ fortbildning för lärare. Föreställningen Vill du Längre ha mer? än längst - ett färgsprakande

Läs mer

ÖVNINGAR www.folkhälsan.fi

ÖVNINGAR www.folkhälsan.fi ÖVNINGAR www.folkhälsan.fi 1 ÖVNINGAR www.folkhälsan.fi PRESENTATIONSLEK 1. Marknad i Korpilombolo Syfte: Rörelse, trygghetsskapande, presentation Grupp: Obegränsat antal Deltagarna står i en ring så att

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

ARBETA CUISENAIRESTAVAR ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Läs in Räkna ut A Läs in Räkna ut a

Läs in Räkna ut A Läs in Räkna ut a LÄS IN RÄKNA UT A Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa Till höger och till vänster 6 Hitta rätt mönster 8 I ordning 10 Följ ledtrådarna 14 Hemliga språk och koder 18 Tabeller och diagram 0 Tänk logiskt

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still.

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still. Kom alla mina gymnaster * Alla ställer upp vid en linje och skall sedan ta sig över till motsatt sida som nedan... - Kom alla mina gymnaster, ropar ledaren. - Som vaddå?, svarar gymnsterna - Som... långa

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Fira Pi-dagen med Liber!

Fira Pi-dagen med Liber! Fira Pi-dagen med Liber! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Kul-diagram o Geometri med färg UPPDRAG: MATTE Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! Den 14 mars är det Pi-dagen (3.14). Det är värt att uppmärksammas

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Planets och målets storlek

Planets och målets storlek För vem? Flickor och pojkar under 10 år Vad? Handboll med lite annorlunda regler: mindre plan och minder mål än normalt, en mjuk gummiboll. Bara 5 (4+1) spelare på plan. Man kan spela med blandade lag,

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

getsmart Grå Regler för:

getsmart Grå Regler för: (x²) 1 2 Regler för: getsmart Grå Algebra 8 _ (x²) 1 2 Algebra 4 (2 2³) 1 4 _ xy (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy 4 Algebra Algebra _ 8 Det rekommenderas att man börjar

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Barns nyfikenhet på att upptäcka utforska nya saker och fenomen är för oss så fascinerande och barns strålande ögon gör oss särskilt glada.

Barns nyfikenhet på att upptäcka utforska nya saker och fenomen är för oss så fascinerande och barns strålande ögon gör oss särskilt glada. Art.nr. 21005 LogiKit Innehåll: - 1 träram med magnetstift - 16 uppläggningskort - 1 beskrivning Ålder: 3+ Spelare 1 Författare: Angelika & Jürgen Lange Barns nyfikenhet på att upptäcka utforska nya saker

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

KVARTURET BRUKSANVISNING. Gewa AB

KVARTURET BRUKSANVISNING. Gewa AB KVARTURET BRUKSANVISNING Innehåll Sida Beskrivning av funktionen 1 Inkodning av tidpunkt på ett bildkort 2 Lägga i och ta ur bildkort 3 Kontroll och inställning av den inbyggda klockan 3 Användning av

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. En dag står det en bil, från Lokal-teve, utanför Max hus. Man har sett mystiska

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Sociala relationer och laganda, problemlösning

Sociala relationer och laganda, problemlösning 22720 Imita Nyttigt för: Sociala relationer och laganda, problemlösning Språkutveckling genom beskrivning av föremål och djur, härmning av ljud från föremål och djur, kommunikation Grovmotorik genom pantomimisk

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna. SKYLT-SNURREN Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna. Utförande: 1. Håll skylten mellan höger tumme och fingrarna

Läs mer

Matematik Åk 3 Tal och räkning

Matematik Åk 3 Tal och räkning FA C I T Lgr 11 Matematik Åk 3 Tal och räkning Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda och beskriva tal? Hur långt kan du räkna framåt? Jag kan räkna till: Hur långt kan du räkna bakåt? Jag kan

Läs mer

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson Lång handledning Jag läser om resor Eva Eriksson 1 Handledning till Jag läser om resor Bakgrund I mitten av 90-talet arbetade jag med läsinlärning på träningsskolan, ett mycket roligt och stimulerande

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO

Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO 2009 Om denna sammanfattning Detta är en svenskspråkig sammanfattning av Svoli:s utvärderingsgrunder ( Svoli Jumppakoulu

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Tutti Frutti3.indd 1 08-06-18 15.27.19 Manual digitalt lärarstöd för Tutti Frutti Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Välkommen!

Läs mer

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration Ulrihca Malmberg Att göra rika problem rika Att använda rika problem och utnyttja deras potential är inte helt lätt. Här behandlas några svårigheter och problem som visat sig och som varit utgångspunkt

Läs mer

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet lärarhandledning 2 (av 2) övningar att genomföra i vasamuseet Denna handledning riktar sig till läraren som i sin tur muntligt instruerar sina elever.

Läs mer

Somatisk utbildning: finmotorik vid trevandet efter taggarna. Matematisk utbildning: sortering, räkning, mängduppdelning

Somatisk utbildning: finmotorik vid trevandet efter taggarna. Matematisk utbildning: sortering, räkning, mängduppdelning Art.Nr. 22430 Spiky Befrämjar: Somatisk utbildning: finmotorik vid trevandet efter taggarna Matematisk utbildning: sortering, räkning, mängduppdelning Social utbildning: gemensam lek, laganda, socialt

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer