Rytmring. Rytm. Material: Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring

Transkript

1 Vi använder ofta en rytmövning eller annan typ av hjärngymnastik som en uppvärmning inför lektionerna i drama. Det är ett bra sätt att öka koncentrationen och delaktigheten. Det hjälper oss att komma till oss själva, höja energin och börja kommunicera med andra. I en rytmövning måste vi vara närvarande och noggranna, annars kapsejsar den. Vi börjar på en enkel nivå så att koncentrationen och uthålligheten kan öka successivt. Vi startar inte förrän alla är med. Vi räknar alltid in takten och använder en metronom som stöd för att lyssna in pulsen så att vi inte ökar eller sackar. Upprepningen är noggrannhetens bäste vän och glöm inte ett gott skratt när allting blir pannkaka. När svänget väl infinner sig, så ger det gruppen en känsla av gemenskap och ansvarstagande, som vi tar med oss när det individuella skapandet börjar. Som hjälp för att utveckla rytmen vidare till rörelse och koreografi använder vi käppar. De görs av rundstav, med en diameter på en och en halv tilll två centimeter och cirka åttio till hundra centimeter långa, beroende på elevernas ålder. Det har visat sig fungera bra för att förstärka rytmkänsla, rörelse och uttryck. Att arbeta med käppar kräver vissa regler, som finns att läsa under den första käppövningsinstruktionen. 195

2 Rytmring Klassen sitter eller står i ring. Det är en bra form där alla ser alla. En rörelseramsa som ger ljud, till exempel några klapp eller stamp, introduceras och skickas runt. Innan den går iväg, räknar vi alltid in två gånger i den taktart och det tempo vi ska använda. Pedagogen visar rörelsen och skickar den vidare till den som sitter närmast, antingen till höger eller till vänster. Vi tar en provrunda för att se hur många som hänger med. För att förtydliga pulsen använder vi en metronom som ställs i mitten av cirkeln. Nu infinner sig alltid ett stort lyssnande och de flesta faller in i rytmen. De som inte gör det behöver en stund till att bli närvarande, vilket betyder något eller några extra varv. Är det många som inte hänger med kanske tempot behöver ändras. Eftersom koncentrationen och uthålligheten varierar inom en grupp, så är det orken som avgör hur länge vi stannar i en övning. Är det svårt, övar vi lite första gången och återkommer snart igen till övningen. Efterhand ökas svårighetsgraden genom mer komplicerade ramsor och rörelser och genom tempoökning. Med metronomens hjälp är det lätt att se hur mycket fortare vi klarar av rytmen för varje gång. För ökad delaktighet kan eleverna snart komma med egna förslag, en i taget och några varje gång. De som är säkra räknar in och startar själva. Vi varierar mellan 4-takt, 2-takt och 3-takt. Exempel på ramsor i fyrtakt: Först jag sen du Vi går varvet medsols: höger hand på den som börjar klappar på höger knä ( först ), sedan vänster hand på vänster knä ( jag ), höger hand på höger knä ( sen ) och sist vänster hand på grannens knä ( du ). Metronomen håller takten. Nu är vi här Du är min vän När eleverna kan detta, utvecklar vi det så att vi lägger in flera stavelser på varje slag, som: Jag heter Eva, vad heter du? 196 Undrar vad en rytm är? Undrar vad en puls är? Undrar vad en takt är? Undrar när de används? - Att träna sig att lyssna - Att öka koncentrationen, uthålligheten, motivationen och delaktigheten Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring Om vi i bild och i matte använder ögonmåttet så använder vi i rytmträningen öronmåttet!

3 Rytmramsa att klappa Ett bra sätt att samla elevgruppen, till exempel innan dagen är slut, är att vi samlas och varje elev får lyssna till och upprepa en rytmramsa. Gör vi det till en daglig rutin, så märker vi snart hur markant elevernas förmåga ökar. Övningen görs enskilt eller i grupper om tre till fyra barn som antingen står eller sitter. Pedagogen gör rörelseramsan, barnen lyssnar och när ramsan är klar härmar barnet eller om det är en grupp, barnen det de hört. Vi arbetar med att vara noggranna. Om det visar sig att den givna ramsan är för svår görs en ny, enklare. Inga halvdana resultat accepteras. Vi börjar med att klappa och efterhand som barnen blir säkrare kan fler kroppsdelar komma in genom fotstamp eller slag mot olika delar av kroppen. För ökad delaktighet leder några barn i taget övningen. Då får de träna på att komma ihåg sitt mönster och att kunna förmedla det till de andra. Blir det stökigt i elevgruppen ibland? Förmodligen! Det blir det hos oss. Då klappar pedagogen en ramsa och håller den stadigt tills fler och fler elever hänger på. Till slut - förhoppningsvis - är alla med och när känslan av gemenskap och fokus är nådd, så återgår lektionen dit där den var och ingen har behövt höja rösten Att öka koncentrationen - Att lyssna - Att bli uppmärksam på olika rytmer och dess mönster Plats: En plats där man kan samlas stående i ring Att kunna koncentrera sig, lyssna och härma i en situation där hela klassen är åskådare är en bra övning i sinnesnärvaro. Det är också betydelsefullt att kunna tänka klart i en pressad situation där alla tittar på en, såsom vid mattesamtal och redovisningar.

4 Skeppet kommer lastat med Det här är en traditionell ramsa som vi tar in som rytmträning och utvecklar till en minnesövning. Vi sitter i ring och alla tänker på en frukt, ett djur eller en maträtt. Vi gör en runda för att höra om alla har en frukt i tanken och ber dem komma ihåg den tills det är deras tur. Pedagogen plockar fram en liten båt och ställer metronomen i mitten och sätter igång den på 60 bpm. Vi säger tillsammans ramsan Skeppet kommer lastat med bananer några gånger för att smaka på den. Pedagogen räknar in i fyrtakt två gånger, och börjar sedan att säga ramsan med tydlig betoning på fyrtakten. Skeppet kommer lastat med bananer. Det viktiga här är att ramsan får plats inom en takt, så att nästa person börjar på ettan. Sedan fortsätter eleverna turtagandet genom att var och en i tur och ordning säger sin frukt och lämnar över båten till grannen intill, som genast stämmer in i takten och fortsätter Skeppet kommer lastat med äpplen och så vidare hela cirkeln runt. Det gäller att få ett rytmiskt flöde i ramsan, skeppet ska gå från hamn till hamn utan några avbrott och stopp. Det gäller att komma ihåg sin frukt (eller djur eller maträtt) och att lyssna på takten. När vi kan den här övningen så utvecklar vi den till ett minnesmaraton där var och en upprepar alla de föregåendes ord innan man säger sitt eget och lämnar båten vidare. 198 Undrar om alla kan komma på en frukt, ett djur, en maträtt? Vilken är favoritfrukten, djuret, maträtten? - Att kunna höra takten och förstå rytmflödet - Att komma på en last och komma ihåg den och sedan sätta in den i ramsan när det blir ens tur En tom golvyta Metronom Liten båt eller liknande

5 Hoppa hopprep med mönstertänk Det kollektiva hopprepshoppandet som många barn ägnar sig åt på rasterna är mycket utvecklande. De tränar rytm och de tränar variationer av mönster. Barnen vet allra redan hur man kan variera hoppmönster i all oändlighet. När det känns för lätt ökar vi svårighetsgraden genom att lägga till flera komponenter. Vi kan också öka tempot. Innan varje hoppomgång startar, bestämmer vi hur den ska hoppas t ex; fyra hopp, hopparen böjer sig ner, vevarna vevar hopprepet fyra varv i luften ovanför, hopparen reser sig, hoppar fyra hopp och sedan ut. Nästa som ska hoppa räknar 2, 3, 4 och hoppar in och upprepar mönstret. Rytmen hjälper till att hålla koncentrationen och flödet. Allteftersom vi lär oss gör vi övningen svårare. Undrar om vi kan hoppa mellanslag? Kan vi hoppa utan stopp? - Att förstå själva hoppteknikens rytm - Att samarbeta i utvecklingen av hoppmönstret - Att kunna lyssna till takten och flödet Ett långt hopprep En öppen plats ute eller inne 199

6 Räkna stavelser och skriva haikudikt Rytmramsorna leder oss in på stavelser och metrik, det vill säga verslära. Vi läser Petter och hans fyra getter av Einar Norelius. Den är mycket rytmisk och berättar kronologiskt, så att det nästan går att läsa den ur minnet. Det blir effektfullt om man samtidigt knäpper med fingrarna i takt eller markerar pulsen på annat sätt. När vi har läst den återgår vi till första sidan: I sin stuga bodde Petter med sin katt och fyra getter. Rytmen i strofen blir tydlig och vi förstärker den genom att gunga i takt. Vi läser den om och om igen och byter samtidigt ut namnet Petter mot tvåstaviga namn i klassen vars första stavelse är betonad. Det brukar finnas gott om sådana namn: Linus, Anna, Karin, Pelle, Frida, Oskar, etc. Men klassen har förmodligen några barn med trestaviga namn, Josefine eller Christoffer. Finns det någon vars namn har ännu fler? Vi stoppar in de här namnen i stället och märker att vi liksom studsar när den tredje stavelsen ska pressas in. Och vad händer när betoningen är på den sista stavelsen, som i André eller Louise? Vi lyssnar och försöker känna vad som händer i kroppen när rytmen förskjuts. Vi fortsätter genom att lyssna på var och ens förnamn och efternamn, räknar stavelserna. Vi leker med orden, utvecklar ramsor och lyssnar hur många stavelser de har. Vi provar att göra haiku dikter, en japansk diktform där den första raden har fem stavelser, den andra sju och den tredje fem. I förskoleklass kan vi göra det kollektivt och muntligt, uppåt i åldrarna skriver var och en på ett givet tema som Havet, Årstiderna, Sorg, Glädje, Oro, Skogen. Den här övningen kan man med fördel hålla på med vid ganska många tillfällen och utveckla en del i taget, så att insikterna befästs ordentligt. Litteraturtips: Petter och hans fyra getter, Einar Norelius Haikuförvandlingar, Svenska Haikusällskapet Verskonstens ABC, Alf Henriksson 200 Undrar hur det låter med mitt namn i stället för Petter? Undrar varför en del namn liksom studsar? Undrar vad en stavelse är? Undrar vad de ska vara bra för? Undrar hur många stavelser det är i mitt namn? - Att känna till vad en stavelse är - Att kunna leka med stavelser för att förändra metriken - Att kunna skriva en enkel haikudikt Boken Petter och hans fyra getter Papper Pennor

7 Käppövning Vi börjar med att stå i ring, inte alltför tätt. Vi räknar in två fyrtakter. Pedagogen skickar runt en käpp och varje person räknar till fyra och skickar käppen på det fjärde slaget. Vi förhåller oss till takten genom en metronom. Vi varierar övningen när vi kan den genom att träna multiplikationstabeller. I fyrans tabell säger förste man Fyra, nästa Åtta och så vidare, däremellan räknar alla tyst. Ytterligare en variation på den här övningen är att, i stället för fyrtakt, använda tretakt eller tvåtakt. När vi blivit varma i kläderna övar vi på att kasta käppen till varandra. Pedagogen kastar, i takten på fjärde slaget, till någon som kastar tillbaka. Det krävs noggrannhet och uppmärksamhet när man handskas med käppar, så vi börjar med att öva själva kasten tills alla är säkra. Käppen ska hållas lodrät, man ska ha ögonkontakt med den man kastar till och sviktande knän för att vara parat i kroppen samt uppmärksamt lyssna till takten. Att kasta käpp är en spännande, lite farlig övning och mycket populär. - Att öka koncentrationen - Att utveckla samspel - Att alla deltar - Att förstå begreppen lodrät och vågrät samt medsols och motsols En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång Ett tomt golv Undrar vad som är medsols och motsols, vad som är lodrätt och vågrätt? 201 När käpparna kan hanteras börjar vi skapa koreografier/mönster där var och en har en käpp. Vi börjar parvis och ökar efterhand gruppstorleken.

8 Käpputveckling Vi startar med en övning där alla sitter i halvcirkel på varsin stol. Det skall vara ett ojämnt antal deltagare. De som sitter yttersrt har varsin käpp. Vi sätter på metronomen och räknar in till fyra två gånger och börjar sedan att skicka käpparna från ytterkanterna in mot mitten i takt. När käpparna har kommit till personen som sitter i mitten, tar denne emot de båda, korsar armarna och skickar käpparna vidare åt varsitt håll. Vi siktar på att käpparna samtidigt skall komma fram till dem som sitter ytterst. Vi arbetar i grupper om två till fyra personer. Var och en får en käpp. Uppdraget är att gruppen på cirka fem minuter ska hitta på två till tre käpprörelser, som sedan ska upprepas i ett mönster med takten som bas. Grupperna redovisar för varandra vad de kommit fram till. Vi tränar på att ge kommentarer och feedback och sedan fortsätter grupperna att jobba vidare på sina mönster, utvecklar dem och lägger till fler rörelser. Vi visar igen, den här gången med musik till. 202 Undrar i vilken ordning rörelserna kommer? Undrar hur många gånger varje rörelse ska upprepas? Undrar i hur många vändor hela mönstret görs? (Det handlar om både praktiska och estetiska ställningstaganden) - Att öka koncentrationen - Att utveckla samarbete och samspel - Att kunna utveckla rörelsemönster med en takt som bas Metronom En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång En stor golvyta Stolar till alla När grupperna hittat sina rörelser och kan upprepa dem i ett mönster kan vi sätta samman alla gruppers mönster till en dans och välja passande musik till.

9 Käppdanscollage Vi sätter vi upp ett stort papper på väggen och gör en karta över de moment vi ska använda, d v s alla gruppers käpprörelser. Vi gör ett partitur på pappret och prövar det sedani praktiken. Sedan väljer vi den musik som passar bäst till alla rörelser. Lagom tempo är viktigast. Undrar vilken rörelse som är bäst att starta respektive att avsluta med? Är det någon rörelse som kan upprepas flera gånger eller återkomma som en refräng? - Att samarbeta i grupp och bygga en hel koreografi utifrån allas delar Metronom En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång Ett tomt golv Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till en metronom. Det lyssnas och prövas så det knakar. Utveckling av denna övning kan vara att vi tittar på noter, hur de ser ut och hur de låter. 203

10 Mönstergestaltning Vi står i ring och räknar in två takter i fyrtakt. Varannan person stampar två gånger på stället, tar ett steg in och klappar en gång i händerna. Varannan tar direkt två steg in mot mitten och klappar två gånger i händerna. Vi räknar till en början takten tills formen sitter säkert. När alla i ringen gjort sina steg har vi fått två ringar. Vi ger förslag på hur vi ska ta oss tillbaka till den stora ringen igen. Varje klass löser det här på sitt sätt. Vi går den första undrarrundan (se nedan). Sedan står vi på två led vända mot varandra. Vi räknar in en fyrtakt och de som står längst ut på ena sidan går igenom ledet, korsar varandras väg och ställer sig i motsatt led. Det tar cirka två takter. Genast när paret är på plats börjar nästa par, tills alla har bytt plats. Denna dans får lätt en militärisk känsla, rakryggad och med en korrekt bugning mot varandra vid starten och vid avslutningen. Vi går en andra undrarrunda. Därefter står vi i ring och bestämmer vem som ska starta. Vi räknar in en fyrtakt och den som börjar rör sig likt en orm bakom och framför sina klasskompisar. Nästa person i tur startar när den första har kommit två personer bort. När vi har tränat några gånger hittar vi passande musik. Vi går den tredje undrarrundan Undrar vem som startar? Vilka blir varannan från den personen? Hur kommer vi tillbaka till den ursprungliga ringen? 2. Hur ser det ut om vi står på två led med näsorna mot varandra? 3. Hur rör sig en orm? - Att uppfatta hur man kan göra mönster med kroppen - Att kunna förhålla sig till en takt En tom golvyta Att i bild beskriva en koreografi tillför ytterligare åt arbetet. Hur kan man i en bild gestalta rörelser, takt och klappar? Här behövs ett symbolspråk, så att någon annan ska kunna läsa partituret och utföra det (se bild ovan till vänster).

11 Taktarter och bråk Några elever ställer sig så att alla ser dem, lyssnar till metronomens takt och tar upp den genom att klappa takten (exempelvis fjärdedelar). Efter en liten stund prövar de att klappa dubbelt så fort (åttondelar). En annan grupp tar över grundrytmen och en tredje grupp dubblar den första gruppen och klappar alltså sextondelar. På så sätt lär vi känna de olika notvärdena medan vi lyssnar och förhåller oss till grundrytmen med hjälp av metronomen. Det kan i början vara lagom med 60 bpm (slag i minuten). När alla lyssnar och håller sin taktart uppstår ett sväng, vilket är en närmast magisk känsla. Utifrån denna erfarenhet kan man sedan gå vidare och bygga musik tillsammans. Vi jobbar dels matematiskt med denna övning genom att tala om hur de olika notvärdena förhåller sig till varandra och ser dess kopplingar till bråk och dels känslomässigt dramatiskt. Hur rör sig en åttondel respektive en sextondel och vilka karaktärer skapas? När grunden ovan sitter bra utmanar vi varandra i en jamsession där klassen delas i tre grupper med varsin takt. Dessa kan sedan flytta runt mellan grupperna på en given signal från ledaren; 1,2, 3 byt! Bytet går till så att gruppen med fjärdedelar får sextondelar och så vidare. Undrar vad som blir dubbelt av 4, 8, 16? Undrar vad de olika taktarterna har för känsla/sinnesstämning? - Att öka koncentrationen - Att förbättra koordinationen - Att få en känsla för musikens rytmiska grundsväng Metronom Ett tomt golv Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till metronomen. Det lyssnas och prövas så det knakar. Utveckling av denna övning kan vara att vi tittar på noter, hur de ser ut och hur de låter. 205

12 I noternas värld Vi använder noter som är uppritade på plastade kort. Den ena sidan av kortet visar notvärdet och den andra sidan visar bråket; helnot, halvnot, fjärdedel, åttondel och så vidare: Vi visar en av symbolerna och med hjälp av antingen trumman eller metronomen som pulshållare klappar vi notens längd, en eller två eller flera takter. Vi växlar mellan symbolerna och leker med de olika notvärdena, tills alla känner sig förtrogna med dem och deras symboler. Nu gör varje elev eller grupp med elever en egen remsa bestående av två takter. De ritar in notvärden eller bråk så att de båda takterna får olika rytmer. Alla klappar de olika gruppernas takter, en i taget, tills vi har klappat och lyssnat oss igenom alla olika varianter som gjorts. Exempelvis: Eller: 206 Eller... Det här är naturligtvis utvecklingsbart hur långt som helst. Lägger vi sedan till punkter, synkoper, pauser och annat har vi snart blivit en hel rytmorkester Undrar vad en fjärdedel är värd? Eller en åttondel eller en halv eller en hel not i en takt? - Att öka koncentrationen - Att förbättra taktsinnet och koordinationen - Att förstå kopplingen mellan notvärden och bråk Metronom eller trumma (Laminerade) lappar med notvärden och bråk Papper Pennor Pappersremsor med taktindelning Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till metronomen. Det lyssnas och prövas så det knakar. En utveckling av denna övning är att vi läser noter, ser hur de ser ut och hör hur de låter.