Rytmring. Rytm. Material: Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rytmring. Rytm. Material: Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring"

Transkript

1 Vi använder ofta en rytmövning eller annan typ av hjärngymnastik som en uppvärmning inför lektionerna i drama. Det är ett bra sätt att öka koncentrationen och delaktigheten. Det hjälper oss att komma till oss själva, höja energin och börja kommunicera med andra. I en rytmövning måste vi vara närvarande och noggranna, annars kapsejsar den. Vi börjar på en enkel nivå så att koncentrationen och uthålligheten kan öka successivt. Vi startar inte förrän alla är med. Vi räknar alltid in takten och använder en metronom som stöd för att lyssna in pulsen så att vi inte ökar eller sackar. Upprepningen är noggrannhetens bäste vän och glöm inte ett gott skratt när allting blir pannkaka. När svänget väl infinner sig, så ger det gruppen en känsla av gemenskap och ansvarstagande, som vi tar med oss när det individuella skapandet börjar. Som hjälp för att utveckla rytmen vidare till rörelse och koreografi använder vi käppar. De görs av rundstav, med en diameter på en och en halv tilll två centimeter och cirka åttio till hundra centimeter långa, beroende på elevernas ålder. Det har visat sig fungera bra för att förstärka rytmkänsla, rörelse och uttryck. Att arbeta med käppar kräver vissa regler, som finns att läsa under den första käppövningsinstruktionen. 195

2 Rytmring Klassen sitter eller står i ring. Det är en bra form där alla ser alla. En rörelseramsa som ger ljud, till exempel några klapp eller stamp, introduceras och skickas runt. Innan den går iväg, räknar vi alltid in två gånger i den taktart och det tempo vi ska använda. Pedagogen visar rörelsen och skickar den vidare till den som sitter närmast, antingen till höger eller till vänster. Vi tar en provrunda för att se hur många som hänger med. För att förtydliga pulsen använder vi en metronom som ställs i mitten av cirkeln. Nu infinner sig alltid ett stort lyssnande och de flesta faller in i rytmen. De som inte gör det behöver en stund till att bli närvarande, vilket betyder något eller några extra varv. Är det många som inte hänger med kanske tempot behöver ändras. Eftersom koncentrationen och uthålligheten varierar inom en grupp, så är det orken som avgör hur länge vi stannar i en övning. Är det svårt, övar vi lite första gången och återkommer snart igen till övningen. Efterhand ökas svårighetsgraden genom mer komplicerade ramsor och rörelser och genom tempoökning. Med metronomens hjälp är det lätt att se hur mycket fortare vi klarar av rytmen för varje gång. För ökad delaktighet kan eleverna snart komma med egna förslag, en i taget och några varje gång. De som är säkra räknar in och startar själva. Vi varierar mellan 4-takt, 2-takt och 3-takt. Exempel på ramsor i fyrtakt: Först jag sen du Vi går varvet medsols: höger hand på den som börjar klappar på höger knä ( först ), sedan vänster hand på vänster knä ( jag ), höger hand på höger knä ( sen ) och sist vänster hand på grannens knä ( du ). Metronomen håller takten. Nu är vi här Du är min vän När eleverna kan detta, utvecklar vi det så att vi lägger in flera stavelser på varje slag, som: Jag heter Eva, vad heter du? 196 Undrar vad en rytm är? Undrar vad en puls är? Undrar vad en takt är? Undrar när de används? - Att träna sig att lyssna - Att öka koncentrationen, uthålligheten, motivationen och delaktigheten Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring Om vi i bild och i matte använder ögonmåttet så använder vi i rytmträningen öronmåttet!

3 Rytmramsa att klappa Ett bra sätt att samla elevgruppen, till exempel innan dagen är slut, är att vi samlas och varje elev får lyssna till och upprepa en rytmramsa. Gör vi det till en daglig rutin, så märker vi snart hur markant elevernas förmåga ökar. Övningen görs enskilt eller i grupper om tre till fyra barn som antingen står eller sitter. Pedagogen gör rörelseramsan, barnen lyssnar och när ramsan är klar härmar barnet eller om det är en grupp, barnen det de hört. Vi arbetar med att vara noggranna. Om det visar sig att den givna ramsan är för svår görs en ny, enklare. Inga halvdana resultat accepteras. Vi börjar med att klappa och efterhand som barnen blir säkrare kan fler kroppsdelar komma in genom fotstamp eller slag mot olika delar av kroppen. För ökad delaktighet leder några barn i taget övningen. Då får de träna på att komma ihåg sitt mönster och att kunna förmedla det till de andra. Blir det stökigt i elevgruppen ibland? Förmodligen! Det blir det hos oss. Då klappar pedagogen en ramsa och håller den stadigt tills fler och fler elever hänger på. Till slut - förhoppningsvis - är alla med och när känslan av gemenskap och fokus är nådd, så återgår lektionen dit där den var och ingen har behövt höja rösten Att öka koncentrationen - Att lyssna - Att bli uppmärksam på olika rytmer och dess mönster Plats: En plats där man kan samlas stående i ring Att kunna koncentrera sig, lyssna och härma i en situation där hela klassen är åskådare är en bra övning i sinnesnärvaro. Det är också betydelsefullt att kunna tänka klart i en pressad situation där alla tittar på en, såsom vid mattesamtal och redovisningar.

4 Skeppet kommer lastat med Det här är en traditionell ramsa som vi tar in som rytmträning och utvecklar till en minnesövning. Vi sitter i ring och alla tänker på en frukt, ett djur eller en maträtt. Vi gör en runda för att höra om alla har en frukt i tanken och ber dem komma ihåg den tills det är deras tur. Pedagogen plockar fram en liten båt och ställer metronomen i mitten och sätter igång den på 60 bpm. Vi säger tillsammans ramsan Skeppet kommer lastat med bananer några gånger för att smaka på den. Pedagogen räknar in i fyrtakt två gånger, och börjar sedan att säga ramsan med tydlig betoning på fyrtakten. Skeppet kommer lastat med bananer. Det viktiga här är att ramsan får plats inom en takt, så att nästa person börjar på ettan. Sedan fortsätter eleverna turtagandet genom att var och en i tur och ordning säger sin frukt och lämnar över båten till grannen intill, som genast stämmer in i takten och fortsätter Skeppet kommer lastat med äpplen och så vidare hela cirkeln runt. Det gäller att få ett rytmiskt flöde i ramsan, skeppet ska gå från hamn till hamn utan några avbrott och stopp. Det gäller att komma ihåg sin frukt (eller djur eller maträtt) och att lyssna på takten. När vi kan den här övningen så utvecklar vi den till ett minnesmaraton där var och en upprepar alla de föregåendes ord innan man säger sitt eget och lämnar båten vidare. 198 Undrar om alla kan komma på en frukt, ett djur, en maträtt? Vilken är favoritfrukten, djuret, maträtten? - Att kunna höra takten och förstå rytmflödet - Att komma på en last och komma ihåg den och sedan sätta in den i ramsan när det blir ens tur En tom golvyta Metronom Liten båt eller liknande

5 Hoppa hopprep med mönstertänk Det kollektiva hopprepshoppandet som många barn ägnar sig åt på rasterna är mycket utvecklande. De tränar rytm och de tränar variationer av mönster. Barnen vet allra redan hur man kan variera hoppmönster i all oändlighet. När det känns för lätt ökar vi svårighetsgraden genom att lägga till flera komponenter. Vi kan också öka tempot. Innan varje hoppomgång startar, bestämmer vi hur den ska hoppas t ex; fyra hopp, hopparen böjer sig ner, vevarna vevar hopprepet fyra varv i luften ovanför, hopparen reser sig, hoppar fyra hopp och sedan ut. Nästa som ska hoppa räknar 2, 3, 4 och hoppar in och upprepar mönstret. Rytmen hjälper till att hålla koncentrationen och flödet. Allteftersom vi lär oss gör vi övningen svårare. Undrar om vi kan hoppa mellanslag? Kan vi hoppa utan stopp? - Att förstå själva hoppteknikens rytm - Att samarbeta i utvecklingen av hoppmönstret - Att kunna lyssna till takten och flödet Ett långt hopprep En öppen plats ute eller inne 199

6 Räkna stavelser och skriva haikudikt Rytmramsorna leder oss in på stavelser och metrik, det vill säga verslära. Vi läser Petter och hans fyra getter av Einar Norelius. Den är mycket rytmisk och berättar kronologiskt, så att det nästan går att läsa den ur minnet. Det blir effektfullt om man samtidigt knäpper med fingrarna i takt eller markerar pulsen på annat sätt. När vi har läst den återgår vi till första sidan: I sin stuga bodde Petter med sin katt och fyra getter. Rytmen i strofen blir tydlig och vi förstärker den genom att gunga i takt. Vi läser den om och om igen och byter samtidigt ut namnet Petter mot tvåstaviga namn i klassen vars första stavelse är betonad. Det brukar finnas gott om sådana namn: Linus, Anna, Karin, Pelle, Frida, Oskar, etc. Men klassen har förmodligen några barn med trestaviga namn, Josefine eller Christoffer. Finns det någon vars namn har ännu fler? Vi stoppar in de här namnen i stället och märker att vi liksom studsar när den tredje stavelsen ska pressas in. Och vad händer när betoningen är på den sista stavelsen, som i André eller Louise? Vi lyssnar och försöker känna vad som händer i kroppen när rytmen förskjuts. Vi fortsätter genom att lyssna på var och ens förnamn och efternamn, räknar stavelserna. Vi leker med orden, utvecklar ramsor och lyssnar hur många stavelser de har. Vi provar att göra haiku dikter, en japansk diktform där den första raden har fem stavelser, den andra sju och den tredje fem. I förskoleklass kan vi göra det kollektivt och muntligt, uppåt i åldrarna skriver var och en på ett givet tema som Havet, Årstiderna, Sorg, Glädje, Oro, Skogen. Den här övningen kan man med fördel hålla på med vid ganska många tillfällen och utveckla en del i taget, så att insikterna befästs ordentligt. Litteraturtips: Petter och hans fyra getter, Einar Norelius Haikuförvandlingar, Svenska Haikusällskapet Verskonstens ABC, Alf Henriksson 200 Undrar hur det låter med mitt namn i stället för Petter? Undrar varför en del namn liksom studsar? Undrar vad en stavelse är? Undrar vad de ska vara bra för? Undrar hur många stavelser det är i mitt namn? - Att känna till vad en stavelse är - Att kunna leka med stavelser för att förändra metriken - Att kunna skriva en enkel haikudikt Boken Petter och hans fyra getter Papper Pennor

7 Käppövning Vi börjar med att stå i ring, inte alltför tätt. Vi räknar in två fyrtakter. Pedagogen skickar runt en käpp och varje person räknar till fyra och skickar käppen på det fjärde slaget. Vi förhåller oss till takten genom en metronom. Vi varierar övningen när vi kan den genom att träna multiplikationstabeller. I fyrans tabell säger förste man Fyra, nästa Åtta och så vidare, däremellan räknar alla tyst. Ytterligare en variation på den här övningen är att, i stället för fyrtakt, använda tretakt eller tvåtakt. När vi blivit varma i kläderna övar vi på att kasta käppen till varandra. Pedagogen kastar, i takten på fjärde slaget, till någon som kastar tillbaka. Det krävs noggrannhet och uppmärksamhet när man handskas med käppar, så vi börjar med att öva själva kasten tills alla är säkra. Käppen ska hållas lodrät, man ska ha ögonkontakt med den man kastar till och sviktande knän för att vara parat i kroppen samt uppmärksamt lyssna till takten. Att kasta käpp är en spännande, lite farlig övning och mycket populär. - Att öka koncentrationen - Att utveckla samspel - Att alla deltar - Att förstå begreppen lodrät och vågrät samt medsols och motsols En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång Ett tomt golv Undrar vad som är medsols och motsols, vad som är lodrätt och vågrätt? 201 När käpparna kan hanteras börjar vi skapa koreografier/mönster där var och en har en käpp. Vi börjar parvis och ökar efterhand gruppstorleken.

8 Käpputveckling Vi startar med en övning där alla sitter i halvcirkel på varsin stol. Det skall vara ett ojämnt antal deltagare. De som sitter yttersrt har varsin käpp. Vi sätter på metronomen och räknar in till fyra två gånger och börjar sedan att skicka käpparna från ytterkanterna in mot mitten i takt. När käpparna har kommit till personen som sitter i mitten, tar denne emot de båda, korsar armarna och skickar käpparna vidare åt varsitt håll. Vi siktar på att käpparna samtidigt skall komma fram till dem som sitter ytterst. Vi arbetar i grupper om två till fyra personer. Var och en får en käpp. Uppdraget är att gruppen på cirka fem minuter ska hitta på två till tre käpprörelser, som sedan ska upprepas i ett mönster med takten som bas. Grupperna redovisar för varandra vad de kommit fram till. Vi tränar på att ge kommentarer och feedback och sedan fortsätter grupperna att jobba vidare på sina mönster, utvecklar dem och lägger till fler rörelser. Vi visar igen, den här gången med musik till. 202 Undrar i vilken ordning rörelserna kommer? Undrar hur många gånger varje rörelse ska upprepas? Undrar i hur många vändor hela mönstret görs? (Det handlar om både praktiska och estetiska ställningstaganden) - Att öka koncentrationen - Att utveckla samarbete och samspel - Att kunna utveckla rörelsemönster med en takt som bas Metronom En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång En stor golvyta Stolar till alla När grupperna hittat sina rörelser och kan upprepa dem i ett mönster kan vi sätta samman alla gruppers mönster till en dans och välja passande musik till.

9 Käppdanscollage Vi sätter vi upp ett stort papper på väggen och gör en karta över de moment vi ska använda, d v s alla gruppers käpprörelser. Vi gör ett partitur på pappret och prövar det sedani praktiken. Sedan väljer vi den musik som passar bäst till alla rörelser. Lagom tempo är viktigast. Undrar vilken rörelse som är bäst att starta respektive att avsluta med? Är det någon rörelse som kan upprepas flera gånger eller återkomma som en refräng? - Att samarbeta i grupp och bygga en hel koreografi utifrån allas delar Metronom En klassuppsättning käppar av rundstav cirka 1 tum grov och cirka 80 centimeter lång Ett tomt golv Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till en metronom. Det lyssnas och prövas så det knakar. Utveckling av denna övning kan vara att vi tittar på noter, hur de ser ut och hur de låter. 203

10 Mönstergestaltning Vi står i ring och räknar in två takter i fyrtakt. Varannan person stampar två gånger på stället, tar ett steg in och klappar en gång i händerna. Varannan tar direkt två steg in mot mitten och klappar två gånger i händerna. Vi räknar till en början takten tills formen sitter säkert. När alla i ringen gjort sina steg har vi fått två ringar. Vi ger förslag på hur vi ska ta oss tillbaka till den stora ringen igen. Varje klass löser det här på sitt sätt. Vi går den första undrarrundan (se nedan). Sedan står vi på två led vända mot varandra. Vi räknar in en fyrtakt och de som står längst ut på ena sidan går igenom ledet, korsar varandras väg och ställer sig i motsatt led. Det tar cirka två takter. Genast när paret är på plats börjar nästa par, tills alla har bytt plats. Denna dans får lätt en militärisk känsla, rakryggad och med en korrekt bugning mot varandra vid starten och vid avslutningen. Vi går en andra undrarrunda. Därefter står vi i ring och bestämmer vem som ska starta. Vi räknar in en fyrtakt och den som börjar rör sig likt en orm bakom och framför sina klasskompisar. Nästa person i tur startar när den första har kommit två personer bort. När vi har tränat några gånger hittar vi passande musik. Vi går den tredje undrarrundan Undrar vem som startar? Vilka blir varannan från den personen? Hur kommer vi tillbaka till den ursprungliga ringen? 2. Hur ser det ut om vi står på två led med näsorna mot varandra? 3. Hur rör sig en orm? - Att uppfatta hur man kan göra mönster med kroppen - Att kunna förhålla sig till en takt En tom golvyta Att i bild beskriva en koreografi tillför ytterligare åt arbetet. Hur kan man i en bild gestalta rörelser, takt och klappar? Här behövs ett symbolspråk, så att någon annan ska kunna läsa partituret och utföra det (se bild ovan till vänster).

11 Taktarter och bråk Några elever ställer sig så att alla ser dem, lyssnar till metronomens takt och tar upp den genom att klappa takten (exempelvis fjärdedelar). Efter en liten stund prövar de att klappa dubbelt så fort (åttondelar). En annan grupp tar över grundrytmen och en tredje grupp dubblar den första gruppen och klappar alltså sextondelar. På så sätt lär vi känna de olika notvärdena medan vi lyssnar och förhåller oss till grundrytmen med hjälp av metronomen. Det kan i början vara lagom med 60 bpm (slag i minuten). När alla lyssnar och håller sin taktart uppstår ett sväng, vilket är en närmast magisk känsla. Utifrån denna erfarenhet kan man sedan gå vidare och bygga musik tillsammans. Vi jobbar dels matematiskt med denna övning genom att tala om hur de olika notvärdena förhåller sig till varandra och ser dess kopplingar till bråk och dels känslomässigt dramatiskt. Hur rör sig en åttondel respektive en sextondel och vilka karaktärer skapas? När grunden ovan sitter bra utmanar vi varandra i en jamsession där klassen delas i tre grupper med varsin takt. Dessa kan sedan flytta runt mellan grupperna på en given signal från ledaren; 1,2, 3 byt! Bytet går till så att gruppen med fjärdedelar får sextondelar och så vidare. Undrar vad som blir dubbelt av 4, 8, 16? Undrar vad de olika taktarterna har för känsla/sinnesstämning? - Att öka koncentrationen - Att förbättra koordinationen - Att få en känsla för musikens rytmiska grundsväng Metronom Ett tomt golv Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till metronomen. Det lyssnas och prövas så det knakar. Utveckling av denna övning kan vara att vi tittar på noter, hur de ser ut och hur de låter. 205

12 I noternas värld Vi använder noter som är uppritade på plastade kort. Den ena sidan av kortet visar notvärdet och den andra sidan visar bråket; helnot, halvnot, fjärdedel, åttondel och så vidare: Vi visar en av symbolerna och med hjälp av antingen trumman eller metronomen som pulshållare klappar vi notens längd, en eller två eller flera takter. Vi växlar mellan symbolerna och leker med de olika notvärdena, tills alla känner sig förtrogna med dem och deras symboler. Nu gör varje elev eller grupp med elever en egen remsa bestående av två takter. De ritar in notvärden eller bråk så att de båda takterna får olika rytmer. Alla klappar de olika gruppernas takter, en i taget, tills vi har klappat och lyssnat oss igenom alla olika varianter som gjorts. Exempelvis: Eller: 206 Eller... Det här är naturligtvis utvecklingsbart hur långt som helst. Lägger vi sedan till punkter, synkoper, pauser och annat har vi snart blivit en hel rytmorkester Undrar vad en fjärdedel är värd? Eller en åttondel eller en halv eller en hel not i en takt? - Att öka koncentrationen - Att förbättra taktsinnet och koordinationen - Att förstå kopplingen mellan notvärden och bråk Metronom eller trumma (Laminerade) lappar med notvärden och bråk Papper Pennor Pappersremsor med taktindelning Det är spännande att se koncentrationen som infinner sig när man jobbar i förhållande till metronomen. Det lyssnas och prövas så det knakar. En utveckling av denna övning är att vi läser noter, ser hur de ser ut och hör hur de låter.

Mattecabaret ett försök att gestalta matematiska begrepp i en cabaret

Mattecabaret ett försök att gestalta matematiska begrepp i en cabaret ett försök att gestalta matematiska begrepp i en cabaret Här blandar vi rytm, koreografi, drama och bild där det ena uttrycket inspirerar till det andra. Vi utgår från det vi håller på med i matematiken

Läs mer

Centrala begrepp och musikteori

Centrala begrepp och musikteori Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.

Läs mer

Flerspråkighet och interkulturalitet

Flerspråkighet och interkulturalitet Flerspråkighet och interkulturalitet Här kommer tips på övningar och material som kan användas i barngrupperna för att stimulera flerspråkande med interkulturella glasögon. Vi ser varandra Syfte: Lekarna

Läs mer

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. VÄGVISAREN Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. Den här övningen går ut på att en elev ska styra den andre eleven som blundar och samtidigt går runt i rummet. 1. Dela upp eleverna

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

BLOMMAN. Mål & syfte med övningen. Övningen passar för ålder. Gör så här. Att tänka på. Följ upp. Kommentar. Detta behövs

BLOMMAN. Mål & syfte med övningen. Övningen passar för ålder. Gör så här. Att tänka på. Följ upp. Kommentar. Detta behövs BLOMMAN Denna övning syftar till att träna självkännedom och social kompetens. Utgå från en blomma med fem kronblad. Deltagarna ska i varje kronblad skriva något om följande: - något jag ångrar - det bästa

Läs mer

Mönster av två komponenter

Mönster av två komponenter av två komponenter Mönster Mönster återkommer på många olika sätt i människors liv. Föremålen omkring oss har mönster, naturen följer vissa mönster och vårt sociala liv kännetecknas av mönster. Det finns

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Vi i klassen lektion (90min) RESPEKT

Vi i klassen lektion (90min) RESPEKT 1. Inledning Vi i klassen lektion (90min) RESPEKT Eleverna får välja ett nallekort för hur de känns inför dagens Vi i klassen lektion. 2. Indelning med spelkort (handboken sid. 27) Eleverna skall bilda

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Musik och rörelse Träningsprogram år8

Musik och rörelse Träningsprogram år8 Musik och rörelse Träningsprogram år8 För att visa era kunskaper i musik och rörelse kommer ni att få göra en del i ett träningsprogram, varje par/enskilt väljer själva två olika moment som man skall hitta

Läs mer

träna utan tyglar Förbättra din kommunikation -

träna utan tyglar Förbättra din kommunikation - TRÄNING Förbättra din kommunikation - träna utan tyglar Förbättra din kommunikation - träna utan tyglar Visst är det något alla drömmer om? Att rida barbacka på en strand med vinden i håret och inget på

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Träningsbank. Uppvärmning Tåget 10 min (max 20 st) Tänka på. Uppvärmning Följa John 10 min (max 20 st) Fotbollsträning. Ålder: 8-10 Ange tid här

Träningsbank. Uppvärmning Tåget 10 min (max 20 st) Tänka på. Uppvärmning Följa John 10 min (max 20 st) Fotbollsträning. Ålder: 8-10 Ange tid här Fotbollsträning Träningsbank Ålder: 8-10 Ange tid här Uppvärmning Tåget 10 min (max 20 st) 1. Led om två och två 2. Starta tåget som ett ånglok långsamma steg som ökar till joggning, gör ångloksljud 3.

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

För dig med små resurser, men stor kapacitet! Välj en bok du själv gillar det funkar bäst då!

För dig med små resurser, men stor kapacitet! Välj en bok du själv gillar det funkar bäst då! BOK event light För dig med små resurser, men stor kapacitet! Välj en bok du själv gillar det funkar bäst då! Välj bok utifrån målgrupp. Vad vet du om dem som ska delta? Försök få reda på så mycket som

Läs mer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen

Läs mer

Förstärk handlingen i en saga med hjälp av dofter.

Förstärk handlingen i en saga med hjälp av dofter. Lukt och smak Vi träffar på många olika dofter i vår vardag och det är bra om vi, tillsammans med eleverna, stannar upp och tar möjligheten att uppleva dem mer än vad vi kanske vanligtvis gör. Lukter kan

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok)

Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok) Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok) För att kunna lära sig en ny färdighet genomgår barnet 4 olika faser: 1. Förstå färdigheten. 2. Tillägna sig och förbättra

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT GOLVPUKA BASKAGGE VIRVEL

TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT GOLVPUKA BASKAGGE VIRVEL TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT VIRVEL BASKAGGE GOLVPUKA Så här ser ett typiskt trumset ut. Som du ser består det egentligen av flera instrument som man satt ihop till ett set, eller på

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Inbollning. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän).

Inbollning. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän). Inbollning (! = även lämplig för nybörjare) 1. Inbollning 2 & 2 - bagger. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän). 2.! Inbollning 2 & 2 - grundslag och

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Kvalitetsarbete Rytmik och sång Älgens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

PEDAGOGMATERIAL - SKA VI VA?

PEDAGOGMATERIAL - SKA VI VA? Illustration Pija Lindenbaum Syftet med det här materialet är att på ett enkelt sätt inspirera dig som pedagog att arbeta mer med dina och barnens teaterupplevelser. Du delar barnens upplevelse av föreställningen

Läs mer

Anders Frisk, GIH 2011. Streetdance. en klassiker i ny kostym

Anders Frisk, GIH 2011. Streetdance. en klassiker i ny kostym Streetdance en klassiker i ny kostym Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Streetdance finns i många olika utformningar i dagens läge. Från födseln på gatorna i USA under 70 och 80-talet har det blivit en dansstil

Läs mer

Sommarprogram för Årsta F03

Sommarprogram för Årsta F03 Sommarprogram för Årsta F03 Här kommer lite inspiration för vad man kan träna på under sommaren. Ingenting är obligatoriskt men vill ni träna finns dessa program som inspiration. Sommaren är en perfekt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli Hej handledare! Ami Hallberg-Pauli Här kommer ett material med förslag på övningar och diskussioner man kan ta

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc). 5 MINUTER Denna övning tränar självkännedom. Klocka Övningen passar framförallt för barn från 10år. Avsätt 5 minuter i slutet av en lektion. Mät tiden. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i

Läs mer

Harry Peronius. ilife

Harry Peronius. ilife Harry Peronius ilife Del 4 GARAGEBAND 21. Skapa ett GarageBand-projekt... 75 22. Spela in via mikrofon... 83 23. Redigera regioner... 88 24. Tillämpa effekter... 92 25. Exportera till itunes... 94 26.

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Lekar. Namnlekar. Lekens namn Stå i en ring

Lekar. Namnlekar. Lekens namn Stå i en ring Lekar Lek har stor betydelse för barns utveckling och är därför en viktig del av friidrottsskolan. Genom att leka olika typer av rörelselekar utvecklar barn och ungdomar sin rörlighet, balans, koordination

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

MUSIKANALYS ÅR 8 OCH

MUSIKANALYS ÅR 8 OCH MUSIKANALYS ÅR 8 OCH 9 2013-2014 INSTRUKTIONER 1. Utse en i gruppen som styr ipaden (en person behövs för att pausa, spola fram och tillbaka i låten etc). 2. Utse en annan person i gruppen som läser frågorna

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Läslandet 2 Ord och meningar

Läslandet 2 Ord och meningar Läslandet 2 Ord och meningar Av LäraMera Program AB och Leripa AB Grafik Musik Röst Kristina Grundström Erik truedsson Gerda Nilsson 1 Innehållsförteckning LÄSLANDET 2 ORD OCH MENINGAR 3 Styrsätt 4 Menyn

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Klassrumsgymnastik. Zebror vid ett vattenhål Jämfotahopp (Grovmotorik)

Klassrumsgymnastik. Zebror vid ett vattenhål Jämfotahopp (Grovmotorik) Zebror vid ett vattenhål... 1. Jämfotahopp (Grovmotorik) Raka ben, börja och avsluta hoppen tillsammans, räkna högt till 10 hopp, vila sedan 5 s; upprepa 5 ggr. Efter övningen: handen på hjärtat och känn

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Boken Arg är en kort bok. Det är som en bilderbok för vuxna. Berättelsen handlar om en känsla. Känslan är ilska.

Boken Arg är en kort bok. Det är som en bilderbok för vuxna. Berättelsen handlar om en känsla. Känslan är ilska. Arbetsmaterial till Arg Skriven av: Anna Fiske Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Arg. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att övningen

Läs mer

Words and Sentences Träna engelska!

Words and Sentences Träna engelska! Words and Sentences Träna engelska! Av LäraMera Program AB och Leripa AB Grafik Musik Röst Kristina Grundström Erik truedsson Helen Melhuish 1 Innehållsförteckning WORDS AND SENTENCES 1 Words and Sentences

Läs mer

Play Music 4 elgitarrer och fem förstärkare med effekter

Play Music 4 elgitarrer och fem förstärkare med effekter Förslag till tolkningar: 1. Fri lek Bestäm inte så mycket, utan låt stycket växa fram av sig självt. Längden blir då precis så lång som ni vill spela. 2. Utveckling: Arbeta med att station 1, 2 och 3 spelar

Läs mer

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING 2015/2016 Miniröris Mål/ syfte: Att väcka lusten att röra på sig och träna på samarbete träna på att visa hänsyn och förståelse för varandra Alla som vill är med Vi sätter

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK Reviderade januari 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus. Ämne: Natur Övergripande mål och riktlinjer/ Genomverksamheten stimuleras Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling - Känna till vanliga djur och växter - Känna

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Teknik- & balansövningar på vattnet

Teknik- & balansövningar på vattnet SKF Resursteam presenterar Övningar från Lekande Kanot Teknik- & balansövningar på vattnet Resetta Bryta sitt eget paddelmönster för att öka möjligheten att pröva nytt. Öka förmågan att ta ut svängarna

Läs mer

LEK MED BOLLEN. Svenska Fotbollförbundet

LEK MED BOLLEN. Svenska Fotbollförbundet LEK MED BOLLEN Svenska Fotbollförbundet Syfte Genom bollek vill vi i tidig ålder ge barn en möjlighet att uppleva glädje och kamratskap inom idrotten. Bollek uppmuntrar barn att använda sin kreativitet

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Kullarkivet Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Enkla kullekar Kull ska gå fort. Du ska inte kunna stå still och titta på allt för länge. Därför rekommenderar jag 2-3 kullare på en grupp

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Orienteringsövningar. Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund

Orienteringsövningar. Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund Orienteringsövningar Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund Orienteringsövningar Teoriövningar Ormen långe En kortlek med kartteckenstafett med 20 olika kort med karttecken. En fördel om man är ungefär

Läs mer

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker

Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker Hur mäter vi kroppsmedvetande? Närvaro Flöde Hållning Stabilitet Andning Grundning

Läs mer

99 drillar för utmärkt bollbehandling. Nyckelord

99 drillar för utmärkt bollbehandling. Nyckelord 99 drillar för utmärkt bollbehandling SIDA 1 Välj ut 50 övningar, blanda varje gång och utför 3 ggr/vecka. Minimum 25 minuter/gång. Nyckelord Balans Tempoväxling Blicken upp Tålamod Motorik Snabbhet Riktningsförändring

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Tränare Spelare Förflyttad spelare Bollriktning Lobb Frekvensstege Kon. Teckenförklaring

Tränare Spelare Förflyttad spelare Bollriktning Lobb Frekvensstege Kon. Teckenförklaring Tränare Spelare Förflyttad spelare Bollriktning Lobb Frekvensstege Kon Teckenförklaring VOLLEY & SMASH a Stationsövning volley-smash a b Alla i gruppen är i rörelse med detta upplägg. A kastar till b med

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Handbollstips. häfte nr 1. Handboll ska... a vara kul a främja lek med boll a ge teamkänsla a skapa gemenskap

Handbollstips. häfte nr 1. Handboll ska... a vara kul a främja lek med boll a ge teamkänsla a skapa gemenskap Handbollstips häfte nr 1 Handboll ska... a vara kul a främja lek med boll a ge teamkänsla a skapa gemenskap 1. Domaren kan bli lite grinig om du tar mer än tre steg med bollen. 2. Studsa bollen är bra,

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Arbetsplan Balders Hages Förskola Reviderad 2015 Värdegrund Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar

Läs mer

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02 MÅLVKTSTRÄNING K HÖLLVIKEN P02 Syfte: tt lära ut grundläggande målvakts teknik för barn och ungdomar. Träningens fokus områden Försvarsinriktning Ställning/Positionering Greppteknik Fallteknik Rörlighet/Sidledsförflyttning

Läs mer

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 www.teatertre.se / 08-669 00 60 Peka Trumma Dansa är en rytmisk, rörlig och rolig föreställning för de yngsta, fritt efter

Läs mer

CHEER GYMNASTIK Kurs i cheerleading inriktning gymnastik. Kursmaterial

CHEER GYMNASTIK Kurs i cheerleading inriktning gymnastik. Kursmaterial CHEER GYMNASTIK Kurs i cheerleading inriktning gymnastik Kursmaterial Gymnastik Säkerhet inför gymnastik När det gäller gymnastiken är det också ytterst viktigt med säkerhet. Huvudansvaret för säkerheten

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser 1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt

Läs mer