Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Transkript

1 Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen?

2 Referenspunkter för skriftliga omdömen Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. Ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i (Skollagen 10 kap. 13 )

3 Referenspunkter för betyg När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. När ett betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. (Skollagen 10 kap. 19 och 20 )

4 Information inför och efter betyg Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. (3 kap. 15 ) Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. (3 kap. 17 )

5 Alltså Skollagen anger att skriftliga omdömen relateras till kunskapskraven betyg sätts i relation till kunskapskraven de bedömningar som ger underlag för skriftliga omdömen och betyg ska överensstämma med och spegla kunskapskraven eleverna ska informeras om grunderna = bedömningarna

6 Hur ser kunskapskraven ut? Svenska: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

7 Vilka aspekter anges? Kunskapskrav Eleven kan läsa /---/ Dessutom kan eleven föra enkla resonemang /--- / Eleven kan skriva /---/ Eleven kan söka information /---/ återger /---/ delar av informationen i /---/ faktatexter /---/ Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven /---/ förtydliga sina budskap Dessutom kan eleven /---/ ge enkla omdömen /-- -/ bearbeta och förtydliga /---/ Eleven kan samtala om /---/ Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner Aspekt 1. Läsförmåga 2. Förmåga att resonera om texter 3. Skrivförmåga 4. Förmåga att söka information, skriva faktatext och kombinera text och bild 5. Förmåga att värdera och bearbeta texter 6. Förmåga att samtala 7. Förmåga att följa instruktioner

8 Vilka nivåtermer anges? Aspekt Nivåtermer 1. Läsa bekanta och elevnära texter med flyt kommentera och återge delar av innehållet 2. Resonera om enkla resonemang om tydligt framträdande budskap texter relatera till egna erfarenheter 3. Skriva enkla texter med läslig handstil och på dator med tydlig inledning, handling och avslutning stor bokstav, punkt och frågetecken fungerar vanliga ord och ord som eleven ofta använder är rättstavade 4. Söka information, skriva och kombinera enkla faktatexter med grundläggande ord och begrepp innehållet framgår klart kombinera text och bild så att budskapet till viss del förtydligas 5. Värdera och enkla omdömen bearbeta texter bearbeta och förtydliga på ett enkelt sätt 6. Samtala ställa frågor, ge kommentarer och framföra åsikter berätta och beskriva vardagliga händelser innehållet tydligt framgår 7. Instruktioner enkla muntliga instruktioner

9 Hur kan ett skriftligt omdöme se ut? Aspekt Tänkbart omdöme på våren i årskurs 3 Läsa NN kan läsa en kapitelbok för barn tyst och med och tala flyt och resonera om handlingen NN kan läsa en faktatext för barn och återge innehållet. NN kan följa skrivna och muntliga instruktioner Skriva och tala NN kan skriva en berättelse med inledning, handling och avslutning för hand och på dator NN kan söka fakta, skriva en faktatext och berätta NN kan använda stor bokstav, punkt och frågetecken och stava ord som används ofta. NN kan prata om texter, tycka och kommentera

10 Hur vet läraren att NN kan läsa, resonera, skriva, söka information, bearbeta, samtala och följa instruktioner? Elever genomför examinationsuppgifter som speglar kunskapskravens aspekter, ibland en aspekt, ibland flera aspekter samtidigt Resultat på examinationsuppgifter tolkas och översätts till kunskapsomdömen för de aspekter som har speglats Examinationsuppgifter är nödvändiga. Annars vet läraren inte vad NN kan. Läraren riskerar att sakna underlag för bedömning och kan låta bli att sätta betyg Elever ska informeras om grunderna för betygssättning. Det innebär att de ska veta vilka resultat de ska åstadkomma för att läraren ska översätta resultaten till kunskapsomdömen på en viss nivå för de aspekter som speglas i examinationsuppgiften. Vad ska till exempel framgå av ett godtagbart resultat?

11 Examinationsuppgift i aspekten läsförmåga i årskurs 3 Du ska på egen hand kunna läsa en text som ser ut som texten om Spindlar När spindeln gör sitt nät går den mest bara fram och tillbaka. Spindeltråden kommer ut ur bakänden på spindeln. Spindeln vet precis hur den måste gå för att nätet ska få rätt form. De spindlar som gör runda nät kallas för hjulspindlar. Nätet liknar ett cykelhjul. Det sista spindeln gör är fångsttrådarna. De är alldeles kletiga. Där ska flugorna fastna. Det är bara en del trådar som är fångsttrådar. I mitten på nätet finns inget klet. Där tycker spindeln själv om att sitta ibland. När nätet är klart drar spindeln en tråd bort till ett gömställe utanför nätet. Där sitter den och håller i tråden. Spindeln ser dåligt. Men om en fluga fastnar i nätet rycker det i tråden. Det nappar! Då springer spindeln kvickt fram och sprutar lite gift i flugan. Om spindeln inte är hungrig spinner den in flugan i ett paket. Den sparar maten en stund. Det är bara honorna som gör nät. De behöver mest mat, för de ska lägga ägg och få ungar. Spindlar får flera hundra ungar. En del människor tycker att spindlar är lite läskiga. Men man behöver inte vara rädd för dem. Den giftigaste spindeln som finns i vårt land är inte farligare än en mygga.

12 Uppgifter till texten och förväntade resultat Till texten gavs tre uppgifter som såg ut så här: 1.Varför kallas en del spindlar för hjulspindlar? 2.Hur vet spindeln att det har fastnat en fluga i nätet? 3.Varför behöver honorna mer mat än hanarna? Så här kan svaren på uppgifterna se ut: 1.Näten är runda (= Rätt) 2.Spindeln känner att det rycker i tråden (= Rätt) 3.Honorna lägger ägg och får ungar (= Rätt)

13 Att översätta resultat till kunskapsomdömen 2 rätt av 3 möjliga kan översättas så här: NN kan läsa en faktatext för barn tyst och med flyt NN kan återge delar av innehållet på ett enkelt sätt NN har en grundläggande läsförståelse Vissa resultat kan vara svåra att översätta. Eleven har kanske svarat rätt på 2 uppgifter men svaret på den 3:e tredje uppgiften är uppenbart oförenligt med vad som står i texten För att korrekt översätta till kunskapsomdömen behövs ibland flera resultat/prestationer som speglar samma aspekt Alla resultat kan kommenteras så att eleven förstår hur ett bättre resultat kan se ut

14 När översätts resultat till kunskapsomdömen? En första översättning kan göras efter en inledande diagnos Ytterligare översättningar, baserat på nya resultat och på iakttagelser under lektioner, kan göras Inför utvecklingssamtal ska en översättning göras Inför betygssättning ska en översättning göras så att betyget speglar de kunskaper och förmågor eleven har vid betygstillfället Elever kan erbjudas att komplettera underlagen En portfölj kan ge underlag för översättningar

15 Hur kan en plan för ett arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering

16 Planens delar Förankring i kursplanen (läraren) Förväntat resultat (eleverna) Aktiviteter/uppgifter för bedömning (eleverna) Bedömning/Rättning av prestationer/resultat (eleverna) Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) (Undervisning)

17 Ämne Matematik årskurs 1 Rubrik: Klockan: hel och halv timme Förankring i kursplanen (läraren) Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda / / matematiska begrepp lösa rutinuppgifter Centralt innehåll i årskurs 1-3 Mätning av / / tid med vanliga nutida / / måttenheter

18 Ämne Matematik årskurs 1 Läraren sa: Den här och nästa vecka ska vi arbeta med klockan. När vi är klara ska alla kunna hel och halv timme. Alla ska veta vad som menas när man säger för en timme sen och om en timme. Vi kommer att öva på klocksagor och klockspel. När ni tycker att ni kan hel- och halvtimme, för en timme sen och om en timme, säger ni till. Då får ni en uppgift med klockor (läraren visade en bild). Som ni ser finns visarna utritade på några klockor. Då ska ni skriva vad klockan är. Under några klockor står det vad klockan ska vara. Då ska ni rita visarna. Under några klockor står det: Rita hur visarna står om en timme eller för en timme sen. Då ska ni göra det. När klockorna är färdiga, ska ni berätta en klocksaga för mig som stämmer med klockorna.

19 Förväntat resultat: Efter arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna hel och halv timme, för en timme sen, om en timme och kunna berätta en klocksaga.

20 Examinationsuppgifter Eleven ska skriva ett antal tider, rita visare och berätta en klocksaga

21 Bedömning/Rättning av prestationer/resultat Klockorna ska vara rätt ifyllda Klocksagan ska stämma med klockorna

22 Bedömning/Rättning av prestationer/resultat Två resultat såg ut så här. Edvin skrev rätt tider, ritade rätt visarställningar och sa: En dag gick jag upp klockan 8 och knäppte på teven och kollade på Pokémon. En timme senare klockan 9 åt jag frukost. Det var varma mackor. Halv tolv åkte jag till min moster och lekte med mina kusiner. Vi lekte till halv två och då åt vi lunch. Sen fortsatte vi att leka hela dagen. Ellen gjorde fel på två klockor och hennes berättelse löd: Det var en gång en hund som var en och en halv månad. Den skulle gå ut och gå klockan åtta. Den var ute och gick tills klockan var tio (det skulle ha varit en timme senare). När de kom hem var klockan halv tolv (klockan var felritad). På morgonen gick dom ut och gick halv två. Dom kom hem halv två på dagen. Av resultatet drog läraren slutsatsen att Ellen inte kunde för en timme sen, om en timme. Hon kunde inte heller berätta en klocksaga.

23 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) Godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3: NN kan göra enkla mätningar / / och uppskattningar av / / tider

24 Ämne Musik i årskurs 6 Rubrik: Rytm Förankring i kursplanen (läraren) Genom undervisningen i musik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, Centralt innehåll i årskurs 4 6 imitation / / med instrument och rytmer slagverk för rytmspel rytm / / som byggstenar musiksymboler, grafisk notation, noter ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande

25 Förväntat resultat: Efter arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna på egen hand läsa rytmnoter och trumma olika fyrtaktsvarianter med halvnoter, fjärdelar och åttondelar kunna samspela med andra i en gemensam rytm kunna använda tre rytminstrument: puka, djembe och trumset

26 Examinationsuppgifter Du ska på egen hand spela och läsa ett antal rytmer (se bladet). I samspel ska du sen spela rytmerna på puka, djembe och trumset. Första tillfället övar vi (se bladet). Övningen avslutas med bedömning så att du vet vad du kan öva mera på. Andra tillfället övar vi en stund. Sen spelar vi tillsammans och växlar mellan de olika instrumenten. Den som vill kan göra ett kortare eller ett längre solo på något instrument.

27 Bedömning/Rättning av prestationer/resultat Aspekt E C A Puls Hänger på Bidrar Leder och tar ansvar Rytm Utför Utför med dynamik Enskilt spel Kan upprepa Kortare solo Plus accenter och frasering Längre och mer varierat solo Samspel Följer med Håller pulsen och bidrar Leder och analyserar

28 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) E-nivå: NN kan, efter att ha lyssnat på en enkel rytmisk figur i fyrtakt upprepa den på ett rytminstrument NN kan, efter att ha lyssnat på en mer sammansatt rytmisk figur i fyrtakt upprepa den på ett rytminstrument C-nivå: NN kan, själv hålla pulsen och samtidigt bidra till att andra i samspel också kan hålla pulsen A-nivå: NN kan variera, accentuera och frasera sammansatta rytmiska figurer.

29 I kunskapskraven står bl a E-nivå: Eleven kan spela delar av en enkel anpassad / / slagverksstämma / / på något instrument i viss mån med tajming. C-nivå: Eleven kan spela övervägande delar av en enkel anpassad / / slagverksstämma / / på något instrument med relativt god tajming och med relativt passande karaktär. A-nivå: Eleven kan spela en enkel anpassad / / slagverksstämma / / på något instrument med god tajming och med passande karaktär

30 Kunskapsomdömen för betygssättning E-nivå: N kan på egen hand och i samspel läsa och spela en enkel slagverksstämma. C-nivå: Utöver vad som krävs för E kan NN på egen hand och i samspel läsa och spela en mer sammansatt slagverksstämma med god tajming. A-nivå: Utöver vad som krävs för E och C kan NN på egen hand och i samspel läsa, spela, variera, accentuera och frasera sammansatta rytmiska figurer med passande karaktär.