Utvecklingsplan.

Transkript

1 2001 Utvecklingsplan KTH Syd

2 Innehåll Förord Inledning Disposition Omvärldsanalys Nulägesbeskrivning och resursanalys Organisation Ekonomi Personal Rekrytering Externa relationer Forskning och utveckling Övergripande vision och mål KTH Syds Vision KTH Syds Mål Ledord: Utmaningen Organisation Personal Miljö Pedagogiskt utvecklingsarbete Mål för utbildningarna Utbildningsprofiler Planerade nya utbildningar Mål för Forskning och Utveckling Mål för Tredje uppdraget Bilaga 1 IS-UN utvecklingsplan Bilaga 2 Organisationsplan Bilaga 3.1 Verksamhetsplan Rådet för Externa Relationer Bilaga 3.2 Verksamhetsplan Rådet för Kvalitet och Miljö Bilaga 3.3 Verksamhetsplan Rådet för Pedagogisk Utveckling

3 Förord Ibland, särskilt ofta i samband med att vi diskuterar pedagogik men också i andra sammanhang, förs ofta behovet av och det viktiga i ett gemensamt och känt mål på tal. Det är naturligtvis så att det inte räcker att ledningsgruppen har ett mål eller en vision. För att mål och visioner ska vara realiserbara är det nödvändigt att vi alla tar del av och känner delaktighet i de mål vi alla är både överens om och varit med om att ta fram. Vardagen kan många gånger kännas splittrande det är så många olika aktiviteter och aktörer som var för sig ska fungera, harmonisera och ha en mening, att helheten eller helhetsbilden ofta tillåts gå förlorad. Jag tror att vi då och då också måste låta oss förloras i de enskilda små detaljerna för en god helhet är faktiskt avhängig en god kvalitet på just detaljerna - den enskilde studenten eller den enskilda lektionen är viktig precis som något företagsbesök eller besöket av någon skolpolitiker måste få vara viktigt men att vi också med jämna mellanrum måste förmå oss att lyfta blicken för att förstå hela processen och de gemensamma mål vi har och strävar mot. Detta är viktigt för att vi alla ska förstå att vi alla är viktiga och att vi alla fyller en viktig funktion i den totala verksamheten också viktigt för att vi för alltid ska slippa resonemang om vi och dom inom institutionen vi har alla samma mål! Jag vill se detta dokument, skriven i syfte att vara ett gällande dokument i ca 3-5 år, som ett försök att sätta in många av de projekt och aktiviteter som pågår och planeras i ett förhoppningsvis begripligt sammanhang. I skrivande stund föreligger ett beslutsförslag som innebär att KTHs verksamhet i Visby ska inkluderas i KTH Syds organisation fr.o.m KTH Syds framtida verksamhet och utvecklingsplaner i Visby har ej beaktats i detta dokument. Inge Jovik Prefekt, KTH Syd 3

4 Inledning Den 1 januari 2001 integrerades institutionerna KTH-Haninge och KTH-Södertälje till en institution, KTH Syd. En sammanslagning som är gjord i en anda av optimism och framtidstro och med en övertygelse att en stor institution på Södertörn på ett bättre sätt, än vad tidigare de enskilda enheterna mäktade med, ska kunna möta både studenters, personals och det övriga samhällets krav och förhoppningar på en dynamisk och högkvalitativ Teknisk Högskola på Södertörn. Optimismen och framtidstron vi känner är inte bara en produkt av sammanslagningen, invigningsyra och storlek utan vilar huvudsakligen på ett antal förutsättningar som vi är stolta över och som vi tror kommer att gynna vår fortsatta utveckling. Vi ser positivt på framtiden för att vi tror på Högskoleingenjörsutbildningen, för den kvalitet den innehåller och den valfrihet den erbjuder! vi tror på Södertörn, för att det är ett utvecklingsområde, för att där finns en utbildningspotential och för att där finns dynamiska kommuner med optimism och framtidstro och som tror på högskolan som en viktig del i regionens utveckling! vi tror på vår personal, för att det är en personal som tror på högskoleingenjörsutbildningen, som är mycket intresserade av pedagogik, som har en önskan att utveckla såväl sig själva som hela institutionen, som inser vikten av och är bra på att samverka med såväl kommuner som närings liv och som alltid har studenternas bästa för ögonen vi tror på våra närmiljöer, för att där finns förutsättningar att bygga upp levande och inspirerande campusmiljöer och för att våra innemiljöer redan idag är moderna, vackra och levande. KTH Syds huvudsakliga verksamhet är att bedriva högskoleingenjörsutbildningar. För innehåll, kvalitet och utveckling av dessa programutbildningar ansvarar Ingenjörsskolans utbildningsnämnd. Det är därför självklart och naturligt att KTH Syd i dessa frågor och i alla frågor som berör högskoleingenjörsprofilen ansluter sig till UN-IS utvecklingsplan, se bilaga 1. Detta betyder att KTH Syds och UN-IS utvecklingsplaner kompletterar varandra och bör läsas och betraktas som en helhet. KTH Syd har i sitt ledningsarbete valt att prioritera fyra profilområden: Externa relationer, Forskning och Utveckling, Kvalitet och Miljö samt Pedagogisk utveckling. Arbete inom var och ett av dessa områden ska planeras, drivas och analyseras av ett råd. Tre av råden har tillsammans med ledningsgruppen arbetat fram en verksamhetsplan som sträcker sig fram till Dessa verksamhetsplaner redovisas i sin helhet i bilaga 3. Dessa planer utgör en väsentlig del av KTH Syds planer och utvecklingstankar och det finns därför också ett antal hänvisningar till dessa i detta huvuddokument. Förhoppningen med detta dokument är att det konkret för alla som läser det ska tydliggöra de ambitioner, mål och visioner KTH Syd har. Förhoppningsvis ska också planerna för att nå våra mål som de här presenteras upplevas som både konkreta och begripliga. Disposition Det finns naturligtvis flera olika sätt på vilka man kan beskriva och betrakta en så komplex verksamhet som den KTH Syd idag bedriver och i framtiden vill bedriva. Eftersom vi är en del av KTH kan en utgångspunkt för att beskriva vår verksamhet vara att utgå från det uppdrag alla högskolor i Sverige fått av Riksdag och Regering. Uppdraget består av tre delar och säger att vi ska 1 bedriva utbildning, i vårt fall i form av högskoleingenjörsutbildningar, magisterprogram, yrkesteknisk högskoleutbildning och tekniskt basår 2 bedriva forskning och utveckling, i vårt fall företrädesvis av mer tillämpad karaktär och i nära samarbete med näringslivet 3 utföra det sk tredje uppdraget högskolorna skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Nedan har vi valt att först försöka beskriva KTH Syd utifrån ett helhetsperspektiv. Utifrån detta perspektiv vill vi betrakta områden som personal, ekonomi, pedagogik, rekrytering, organisation m fl på ett så samlat sätt som möjligt. Detta görs under rubrikerna Omvärldsanalys, Nulägesbeskrivning och resursanalys och Övergripande mål och visioner. Därefter följer en redogörelse av KTH Syds utvecklingsplaner, visioner och mål inom var och ett av ovanstående tre områden. 4

5 Omvärldsanalys Högskolans omvärld, det omgivande samhället, är både leverantör och avnämare till högskolan. För att en omvärldsanalys ska vara användbar som del av beslutsunderlag för hur organisations och utvecklingsplaner ska utformas måste omvärlden betraktas ur båda dessa perspektiv. Självklart måste vi, både i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv, ta hänsyn till de objektiva förutsättningar som finns och de trender vi och andra tror sig kunna skönja. Högskolan är idag en mycket mer integrerad del av samhället (näringsliv, kommuner, grundskolor, gymnasier mm) än vad den var för bara 10 år sedan. Säkerligen är detta en integrationsprocess som kommer att fortsätta. Generellt måste vi ha en beredskap för detta. I Bologna slöts det år 1999 ett avtal mellan 29 europeiska länder i syfte att försöka harmonisera europeiska högskoleutbildningar. Huvudmålen med avtalet är att få jämförbara examina, förenkla kvalitetssäkringsprocessen och möjliggöra ökad studentrörlighet. Ledord för ingenjörsutbildningar motsvarande vår högskoleingenjörsutbildning sägs i tillhörande skrivelser vara: multidisciplinär, internationell och yrkesförberedande. Sverige tillhör de länder som har undertecknat avtalet och oavsett hur och när Bolognaavtalet kommer att realiseras i Sverige har det redan påverkat ingenjörsdebatten i Sverige. I denna fråga är det mycket svårt att sia om utgången och vi kan bara hoppas att svenskt näringslivs verkliga behov, tillsammans med de rättmätiga önskemålen om förenklad studentrörlighet och bättre kvalitetssäkringsmöjligheter, får bli det som avgör hur besluten tas av berörda beslutsfattare. Det tycks vara en mer eller mindre allmän uppfattning hos alla som arbetar med barn och ungdom, från årskurs 1 i grundskolan till årskurs 1 på högskolan, att råmaterialet i form av elever och studenter genom åren har blivit sämre och sämre. Den enda delen i hela produktionskedjan som inte klagar på kvaliteten är den slutliga avnämaren, dvs det svenska näringslivet! Svensk industri tycks vara mycket nöjd med de högskoleingenjörer och civilingenjörer svenska högskolor producerar! Är detta ett tecken på att högskolorna blivit både bättre och effektivare? Eller nöjer sig industrin med sämre ingenjörer idag än tidigare? Omvärlden betraktad som leverantör av studenter och personal till KTH Syd: Antalet avgångselever från gymnasiet är fortsatt lågt ytterligare några år. Intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier bland gymnasieungdomar är fortsatt lågt. Läsåret 99 /00 var det endast 60% av de elever på NV-programmet som ville läsa vidare som planerade att läsa naturvetenskap eller teknik! Inget tyder idag på att intresset är på väg att öka. Många nya högskoleplatser i Sverige, speciellt inom naturvetenskap och teknik, har gjort konkurrensen om de potentiella studenterna ännu hårdare än tidigare. Från 1993 till idag har antalet helårsstuderande ökat från till ! Konkurrensen om studenterna kommer att vara fortsatt hård inom överskådlig framtid. Det tycks vara en trend att studenter blir alltmer benägna att vilja välja kortare utbildningar än tidigare framförallt kanske tack vare den valfrihet ett sådant val innebär. Utifrån ett LivsLångtLärande-perspektiv (LLL) har högskolan kommit att spela en allt viktigare roll. Svenskt näringslivs behov av fort- och vidareutbildning av framförallt teknisk personal är stort och kommer sannolikt att öka dramatiskt de närmaste åren. Sverige är idag ett IT-samhälle med en överhettad arbetsmarknad framförallt inom områdena IT, Media, Data samt Tele- och Datakommunikation. Detta betyder bl a att alla högskolor med teknisk utbildning har svårigheter att rekrytera lärare inom alla dessa discipliner. Högskoleingenjörsutbildningen är ännu inte så känd och är inte så erkänd hos allmänheten som den förtjänar att vara med tanke på dess kvalitet och det behov svenskt näringsliv visar att det har av dessa ingenjörer. KTH Syd är inte känt som ett högskolealternativ på Södertörn Omvärlden som avnämare till våra studenter från KTH Syd: Högskoleingenjörer har blivit alltmer välkända, erkända och uppskattade i svenskt näringsliv. Inom heta områden ökar kraven på att nyutexaminerade ingenjörer ska vara nyttiga från första dagen. 5

6 Detta samtidigt som de måste ha en tillräcklig grund för att kunna tillgodogöra sig vidareutbildningskurser inom ämnesområden där utvecklingen fortsätter i högt tempo. I takt med att antalet anställda i den traditionella industrisektorn minskar och att ingenjörens arbete i verkligheten många gånger kräver en mycket bred kompetens teknik, ekonomi, design, management, social kompetens, etik, erfarenheter av andra kulturer och språk mm växer behovet tydligt fram av en ny typ av ingenjör. En ingenjör som inte bara är en beräkningsingenjör utan som också besitter flera andra kompetenser och egenskaper. Högskoleingenjören och högskoleingenjörsprofilen är mycket uppskattad i det svenska näringslivet. I flera svenska stora företag betraktas idag högskoleingenjören som företagens kulturbärare! Nulägesbeskrivning och resursanalys Organisation KTH Syd är en nybildad institution och befinner sig som sådan fortfarande i en fas präglad av uppbyggnad, förankring och nydaning. Vi arbetar idag hårt med att definiera och förankra en organisationsmodell. Eftersom institutionen är ny har vi också en unik möjlighet att skapa en organisation som har förutsättningar att klara av och motsvara såväl nuets som framtidens, och såväl externa som interna, krav och önskemål på KTH Syd. Att försöka göra detta är en stor utmaning och en utmaning som måste mötas med en väl avvägd blandning av bestämdhet och lyhördhet. Vi ser organisationen som ett verktyg med vilket vi kan uppnå vissa mål och med vilket vi också ska kunna genomföra en verksamhet som svarar mot identifierade behov. Dessutom är det viktigt att verktyget är sådant att det går att vässa och vid behov välja nytt. En organisationsplan, inklusive ledningsdefinitioner, som vi tror ska motsvara dessa krav bifogas detta dokument som bilaga 2. För att på ett så bra sätt som möjligt kunna möta framtiden har KTH Syd valt att i ledningsarbetet prioritera fyra profilområden: Externa relationer Forskning och Utveckling Kvalitet och Miljö Pedagogisk utveckling Uppdraget till de råd som är tillsatta att utveckla och driva dessa områden är definierat i bilaga 3. I samma bilaga finns också respektive råds handlings-plan och bemanningsbeskrivning. Ekonomi KTH Syds ekonomi i siffror enligt budget för år 2001: Total omsättning: Verksamhet 1 (GRU) Verksamhet 2 (Uppdrag) Verksamhet 3 (Forskning) Myndighetskapital ( ) 122 Mkr 110 Mkr 9 Mkr 3 Mkr 5.1Mkr Eftersom vi lever med ett resurstilldelningssystem där till och med marginella brister i måluppfyllelsen (HÅS+HÅP) får stora konsekvenser för institutionens ekonomi kan vi trots att vi idag har en ekonomi i balans inte känna oss lugna inför framtiden. Grundutbildningsanslagen har inte ökat i samma takt som lokalkostnaderna och personalkostnaderna. De täcker heller inte de allt större kostnaderna för de extrainsatser som krävs för att hjälpa de, från gymnasiet, allt sämre förberedda studenterna igenom våra utbildningar. Vi har därför de senaste åren blivit alltmer beroende av externa finansiärer, framförallt via uppdragsfinansierade utbildningar, för att uppnå balans i vår ekonomi. Vi tror inte på några större förändringar vad det gäller storleken på grundutbildningsanslagen de närmaste åren varför vi redan har börjat rikta in våra ansträngningar mot framförallt tre uppgifter: rekrytera fler och bättre studenter öka prestationsgraden försöka bli en ännu bättre resurs för näringslivet och på så sätt öka mängden uppdragsfinansierade utbildningar I dessa uppgifter har avdelningscheferna, tillsammans med de båda råden Rådet för Externa Relationer och Rådet för Pedagogisk Utveckling, nyckelroller. Eftersom vi samtidigt generellt också redan lever med knappa ekonomiska resurser kan man här se en tydlig tyngdpunktsförskjutning vad det gäller avdelningschefens ekonomiska ansvar. Från att huvudsakligen haft ansvar för en sk kostnadsbudget, med ett uttalat ansvar att hålla nere kostnaderna bör den ekonomiska huvuduppgiften framledes istället vara att försöka öka 6

7 inkomsterna på något av de ovan nämnda sätten. Våra anslag till forskare och forskarstuderande är, vilket framgår av siffrorna ovan, fortfarande relativt små. Eftersom vi har en önskan att öka forskningsverksamheten hoppas vi framledes, på ett bättre sätt än idag, också kunna kvalificera oss för såväl KTH anslag som för medel från externa forskningsråd. Personal KTH Syds personal i siffror: Totalt antal anställda: Antal kvinnor Medelålder Medianålder 120 st 21 st 48 år 52 år Som nämndes i inledningen är personalen en av de styrkor som med sitt engagemang och känsla, för såväl undervisningen som högskoleingenjörsutbildningen som helhet, en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling av KTH Syd. Det finns trots detta, eller kanske tack vare detta, anledning att titta närmare på de styrkor och svagheter vi har på personalsidan med tanke på den utveckling vi står inför. Styrkor: Engagerade, erfarna och pedagogiskt intresserade lärare. Andelen pedagogiskt utbildade lärare är stor. Goda studentkontakter och väl fungerande studievägledning. Många lärare med industrierfarenhet och med goda industrikontakter. Kunnig och engagerad administrativ personal. Det finns en fruktsam blandning av lärare med olika bakgrunder och intresse: lärarbakgrund, industribakgrund, forskarbakgrund. En mångkulturell personal med erfarenheter och bakgrunder från många olika länder i världen. Tack vare våra goda kontakter med industrin och dess företrädare har vi idag god hjälp av duktiga konsulter i delar av eller i hela kurser där vi själva saknar kompetens. Detta samarbete och denna hjälp bör betraktas som en styrka så länge andelen konsulthjälp inte blir för stor och/eller gör oss mindre intresserade att själva på sikt bygga upp motsvarande kompetens. Svagheter: Brist på lärare inom ämnesområdena Data, Media samt Tele- och Datakommunikation Det finns antagligen behov av ytterligare förstärkningar på datorsupportsidan. I dagsläget har vi personalbrist också på Infoavdelningen och på studievägledarsidan. Dessa brister ska vara avhjälpta före sommaren Utbildning och kompetensutveckling för personalen är eftersatt. En alltför liten andel av personalen är forskarutbildad eller har forskningsanknytning. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet i grundutbildningen och möjliggöra en högkvalitativ utveckling av nya magisterprogram och forskningsområden måste vi i högre utsträckning än tidigare stimulera befintlig personal till att påbörja egen forskning samt prioritera denna kategori vid nyanställningar. Den höga medelåldern tillsammans med de faktiska svårigheterna att nyrekrytera inom vissa områden. Rekrytering När rektor för ett knappt år sedan vid ett prefektseminarium sade att rekryteringen av studenter är den enskilt största frågan på KTH just nu, hade han naturligtvis rätt och det kanske är ännu mer rätt idag!? Riktigt intressant blir detta påstående då man försöker dela upp det övergripande målet studentrekrytering i ett antal delmål som var och ett måste uppfyllas för att säkerställa god studentrekrytering. Vi måste erbjuda rätt produkt, dvs kurser, program mm som harmoniserar med studenters, näringslivets, landets och regionens önskemål, bilder och visioner om vad utbildning är och kan vara. Detta är frågor som UN-IS äger, men där institutionens resurser, erfarenheter, önskemål och visioner också måste väga tungt, både då det gäller att komma med nya idéer och då det gäller att utveckla och genomföra kurser och program. Produkten vi erbjuder måste vara av hög kvalitet, dvs vi måste kunna erbjuda en miljö, i vid bemärkelse, där denna miljö tillsammans med lärandets villkor alltid måste sättas i förgrunden. Detta är oerhört viktiga frågor som handlar om allt från pedagogisk utveckling och dokumenthantering till innemiljö och personalutveckling. Dessa frågor är idag till stora delar identifierade och givna som konkreta uppgifter till de råd som ska utveckla våra fyra profilområden Vi måste marknadsföra produkten på ett bra sätt, d v s hitta och använda rätt kanaler och rätt sätt att nå ut till de rätta målgrupperna. I huvudsak 7

8 en uppgift för vår nya Infoavdelning, som i dagsläget bara består av en person, men som före sommaren ska innefatta ytterligare två personer. På Campus Haninge har vi det senaste läsåret, som stöd till informatören, haft en rekryteringsgrupp. Gruppens uppgift har varit att hjälpa till med kontakter med kommuner och skolor samt komma med idéer om hur rekryteringsarbetet ska kunna effektiviseras. Vi tror att störst avkastning på utförda rekryteringsinsatser fås om vi koncentrerar en stor del av dessa insatser på våra lokala och regionala närområden. Eftersom både utbildningsnivån är mycket lägre och benägenheten att studera på högskola mycket mindre än riksgenomsnittet bör det på Södertörn finnas möjligheter att rekrytera många nya studenter. I denna föresats har vi också ett stort stöd av berörda kommuner. I detta lokala rekryteringsarbete är våra informatörer, våra studenter och all vår personal en oerhört viktig resurs. Vi tror också att kvinnorna, hälften av det faktiska studentunderlaget, är en stor rekryteringspotential som vi ännu inte lyckats utveckla på bästa sätt. Vi behöver alla hjälpas åt att fundera på vilka fakta som behöver kommuniceras till våra skolungdomar och andra potentiella studenter för att få fler kvinnor att vilja studera naturvetenskap och teknik på KTH. För att marknadsföra högskoleingenjörsutbildningarna och KTH Syd på ett bra sätt främst på Södertörn, men också i Stockholm och i övriga Sverige, kommer KTH Syd att anlita en PR-byrå. Uppdraget till PR-byrån kommer att vara att hjälpa oss med såväl analys, strategi, profilering och medieval som med konkreta idéer på hur trycksaker och andra produkter ska se ut. Vi betraktar PR-byråns insats i huvudsak som en engångsinsats då vi i dagsläget saknar egen kompetens och egna resurser för att göra motsvarande arbete. Detta samtidigt som vi anser att just dessa insatser är väsentliga för en lyckad studentrekrytering. På sikt är det meningen att vår egen infoavdelning ska fortsätta att underhålla och förbättra den plattform för extern och intern kommunikation som PR-byrån levererar. Externa relationer En viktig del av verksamheten både i Campus Haninge och i Campus Telge är våra relationer och samarbeten med det omgivande samhället. Vi har en lång tradition att anordna intressanta Fort- och Vidareutbildningskurser för näringslivet, varav flera också ges som distansutbildningar. Vi har också länge samarbetat med ett antal stora företag med olika påbyggnadsutbildningar, främst inom Tele- och Datakommunikationsområdet. Tack vare ett stort intresse och brinnande engagemang hos delar av personalen har vi lyckats hålla denna verksamhet på en hög nivå trots knappa resurser. För att också fortsättningsvis fullt ut kunna skörda frukterna av ett gott samarbete med näringsliv och kommuner bedömer vi det som nödvändigt att på ett bättre sätt än tidigare tydliggöra denna delen av vår verksamhet och att också ge den mer resurser än tidigare. Annars riskerar vi att förlora flera av de möjligheter och fördelar de redan ingångna relationerna skapat. Vid båda våra campus är idag också teknikparker på väg att byggas/startas. Dessa tror vi ytterligare kan stärka vårt samarbete med ett antal intressanta teknikföretag. På Campus Haninge har vi idag fem avknoppningsföretag och vi tror att närheten till teknikparkerna ytterligare ska öka intresset hos våra studenter att starta egna företag. Det senaste året har vi också intensifierat samarbetet med kommunerna i frågor som gäller utbildning av lärare, försöka öka intresset för teknik hos ungdomar på grund- och gymnasieskolor, campusmiljö och studentlägenheter mm. För en mer fyllig beskrivning av vår nuvarande externa verksamhet se bilaga 3! Forskning och utveckling Till skillnad från de flesta institutioner på KTH är KTH Syd idag huvudsakligen en utbildningsenhet. Det finns främst två anledningar till att så är fallet: när enheterna i Södertälje och i Haninge bildades för ca 15 år sedan handlade uppdraget uteslutande om utbildning. Den personal som rekryterades, engagerades främst för sina industrierfarenheter och sina pedagogiska meriter och inte för att utveckla eller driva en forskningsverksamhet. Det pedagogiska intresset och de goda kontakterna med näringslivet har bestått och utvecklats och är en starkt bidragande orsak både till att högskoleingenjörsprofilen ser ut som den gör idag, men också till att profilen blivit så uppskattad och erkänd i det 8

9 svenska näringslivet som den faktiskt blivit. Inte desto mindre är detta ett faktum som haft en bromsande inverkan på utvecklingen av en forskningsverksamhet på KTH Syd. Eftersom KTH Syd är geografiskt skilt från KTH:s forskande institutioner har det inneburit att såväl lärarnas som studenternas kontakter med aktuell forskning har fortsatt att vara eftersatta och alldeles för få. För en fortsatt gynnsam utveckling av KTH Syd gör vi bedömningen att andelen forskare och forskarstuderanden måste öka. Vi behöver mer forskning och utveckling i samarbete med andra forskande institutioner på KTH, andra högskolor och inte minst med näringslivet för att kvalitetssäkra våra grundutbildningar. tillgodose lärarnas kompetensutvecklingsbehov. kunna erbjuda studenterna en miljö som också präglas av nyfikenhet, experimentlusta och forskande ambitioner. kunna erbjuda intressanta karriärmöjligheter till våra lärare. säkra vår rekrytering av såväl personal som studenter. Svårigheter och begränsande faktorer: Vi har idag fysiska miljöer som är anpassade och byggda för utbildning och för att möjliggöra goda studentkontakter. Dessa miljöer, som vi varken kan eller vill ändra på, måste antagligen kompletteras med ett antal nya rutiner och vanor för att möjliggöra en effektiv och koncentrerad forskning. Såväl studenter som lärare behöver tid för att lära sig att förstå, respektera och ta till sig, såväl forskningsverksamheten i sig som de fördelar en ökad forskningsverksamhet på KTH Syd kan komma att innebära. För att utföra högkvalitativ forskning krävs en minsta kritisk massa av forskare inom ett begränsat ämnesområde. Idag har vi fyra seniorforskare och 5-6 forskarstuderande inom områden som bara delvis har med varandra att göra. Vi står inför ett moment 22 - för att kunna få finansiering och kunna locka till oss flera kompetenta forskare behöver vi bli både erkända och etablerade och för att bli erkända och etablerade behöver vi både pengar och förstärkt kompetens. Rådet för Forskning och Utveckling är tänkt att konkret arbeta med såväl dessa som med andra frågor som mer direkt är kopplade till de mål vi har med forskningsverksamheten och som finns beskrivna i kapitlet Mål för Forskning och Utveckling. Övergripande vision och mål Vad skiljer en vision från ett mål? Är det endast tidsperspektivet som skiljer är visionen ett långsiktigt mål? Eller ska en vision på ett annat sätt än ett mål genomsyra hela verksamheten och de människor som arbetar i och med den? Eller kanske är det så att visionen ska vara det tillstånd man uppnår då alla målen är uppfyllda? Dvs hur ser verksamheten ut/hur mår vi/vad gör vi då målen vad det gäller studentrekrytering, nya program, personalutvecklingsprogram mm är uppfyllda? Mål bortom målen! KTH Syds Vision Att få människor att växa! KTH Syds Mål Att vara en arbetsplats som genomsyras av hög kvalitet och där det uppenbart är så att både studenter och personal trivs mycket bra! Att alla våra utbildningar ska vara kända och erkända som utbildningar av hög kvalitet och utbildningar som motsvarar det omgivande samhällets önskemål, bilder och visioner om vad ingenjörsutbildning är och borde vara. Ledord: Valfrihet. Med omvärldsanalysen som stöd bedömer vi att dagens, och än mer framtidens, ungdomar kommer att vilja välja en större valfrihet vad det gäller utbildning än vad som tidigare varit fallet. De vill ha en valfrihet inom det utbildningsprogram de valt i form av olika inriktningar och specialiseringar, men de vill också ha valfriheten att inte binda upp sig för perioder av studier som är för långa. En högskoleingenjörsexamen måste för studenten innebära ytterligare möjligheter att välja magisterutbildning, civilingenjörsutbildning, masterpro- 9

10 gram utomlands eller kvalificerat ingenjörsarbete ute i industrin. För några kommer det dessutom också alltid att vara intressant med ytterligare studier i form av forskarstudier. Det kommer att vara viktigt för KTH Syds trovärdighet som högskola att vi, både till blivande och till nuvarande studenter, kan kommunicera budskapet att valet av en högskoleingenjörsutbildning på KTH Syd, innebär ett val av valfrihet och att det på KTH Syd finns både kompetens och resurser för att tillgodose alla val. I ljuset av detta tror vi också att Bologna-avtalet, implementerat på ursprungligen avsett sätt kan komma att öka studenternas valfrihet och vara ett stöd för den fortsatta verksamheten på KTH Syd. Mångfald. I takt med att antalet anställda i den traditionella industrisektorn minskar och att ingenjörens arbete i verkligheten många gånger kräver en mycket bred kompetens teknik, ekonomi, design, management, social kompetens, etik, mm växer behovet tydligt fram av en ny typ av ingenjör. En ingenjör som inte bara är en beräkningsingenjör utan som också besitter flera andra kompetenser och egenskaper. Vi tror att detta är både sann och viktig information, inte bara i ett avnämarperspektiv utan också utifrån ett studentperspektiv. Vi bör därför som institution kunna erbjuda inte bara ett antal ingenjörsutbildningar som går denna utveckling till mötes utan också sträva efter att inleda samarbete med andra högskolor, organisationer och andra institutioner på KTH i avsikt att utveckla fler blandutbildningar med inslag av både teknik och humaniora. Vi vill också fortsätta att främja den kulturella mångfald vi idag redan har på båda våra campus. Vi ser det som en stor tillgång för KTH Syd att en betydande del av såväl personalen som studenterna har kulturella och andra erfarenheter från andra länder i världen. Samverkan. Av flera skäl kommer samverkan med det omgivande samhället att få en allt större betydelse för oss. Ett bra samarbete med kommuner och skolor kommer att vara en viktig del i vårt rekryteringsarbete. Eftersom vårt intresse av att öka utbildningsnivåerna i kommunerna och få fler att vilja studera på högskolan helt och hållet sammanfaller med kommunernas ambitioner borde det finnas en potential att ytterligare utveckla det goda samarbete vi har redan idag. Vi har en tradition och en stor erfarenhet i att på olika sätt samverka och samarbeta med näringslivet. Dessa olika sätt att samverka ska vi också fortsättningsvis anstränga oss hårt för att utveckla. Vi kommer att sträva efter att utveckla en intern organisation och former för denna samverkan som gör att vi på ett ännu bättre sätt än tidigare ska kunna tillgodose företagens behov av vidareutbildningskurser. Ett nytt inslag för både Campus Haninge och Campus Telge är etableringarna av teknikparker. Dessa kommer också att möjliggöra många nya och spännande samarbetsprojekt. Även på andra sätt ser vi samverkan som ett nyckelord för vår verksamhet. En bra utbildning kräver en god samverkan och ett gott samarbete mellan studenter och personal. Den goda tradition vi har med ett sådant samarbete ska vi vårda och kontinuerligt sträva efter att ytterligare försöka förbättra. Nyskapande. Det finns ett ordspråk som säger att när det blåser hårt finns det en del som bygger vindskydd och en del som bygger väderkvarnar. Vi tror generellt på att det finns mycket energi i de hårda vindarna och att vi så bra som möjligt ska försöka fånga denna energi genom att bygga våra väderkvarnar så effektiva och stabila som möjligt. Naturligtvis måste vi samtidigt försäkra oss om att vår skaparglädje, entusiasm och förändringsvilja på ett bra sätt balanseras av nödvändigheten och behovet av både konsolidering och reflexion. Speciellt gäller detta i ett läge då personalen är hårt ansträngd och då det fortfarande är svårt att rekrytera i den omfattning vi skulle vilja. Utmaningen Att uppfylla ovanstående mål och visioner Att rekrytera fler kvinnliga studenter! Att vara föregångare i arbetet att vända den negativa trenden vad det gäller ungdomars teknikintresse och istället kunna visa dagens ungdomar att naturvetenskap och teknik kan vara både intressant och roligt. Vi inser att det på det här området finns mycket att göra, med, å ena sidan, en överhettad arbetsmarknad och massor av spännande och utvecklande yrkesroller och å andra sidan ett samtida mycket svagt naturvetenskapligt-tekniskt intresse bland gymnasieungdomarna. Att spela en aktiv roll i arbetet att försöka höja utbildningsnivån på Södertörn och att bli ett högskolealternativ även för de familjer och ungdomar som traditionellt aldrig betraktat högskolan som ett alternativ i livet efter gymnasiet. 10

11 Organisation Det kommer att vara viktigt för oss att internt arbeta med att förankra och verkställa den organisation som beskrivs i organisationsplanen i bilaga 2. Vi ser denna organisation som ett verktyg för att nå alla de visioner och mål som beskrivs i detta dokument. För att kunna vara ett effektivt verktyg måste organisationen på ett bra sätt kunna hantera följande: Idéintegration. Det måste finnas naturliga och bra sätt för verksamheten att uppfatta behov och önskningar, interna såväl som externa, och omsätta dessa behov till intressanta och gångbara idéer. Här kommer råden, tillsammans med all personal, att spela en viktig roll som lyssnare och organisatörer. Visionärer. Visionärerna finns och ska finnas på olika ställen i verksamheten och kommer att vara oerhört viktiga länkar mellan uppfattade behov och konkreta planer på nya program, kurser, undervisningssätt mm. Även i dessa frågor är naturligtvis all personal viktig, men råden och ledningsgruppen har ett speciellt ansvar att fånga upp och bearbeta visioner och idéer. Produktion. Vår huvudprodukt är högskoleingenjörsutbildningar. Denna produktion, tillsammans med vår produktion av övriga utbildningar, ska hålla högsta kvalitet och vara så effektiv som möjligt. Det är lärarna som är våra huvudproducenter och därför ska organisationen på bästa möjliga sätt stödja dem i deras arbete. Administration. Både idéer, visioner och produktion behöver administreras. En effektiv administration behövs för att möta såväl interna som externa krav på verksamheten. Vi måste anstränga oss för att ytterligare förenkla administrativa rutiner och att internt förtydliga administrationens uppgifter. Personal Vi vill utveckla KTH Syd genom att utveckla dess människor. KTH Syd ska, för varje medarbetare, möjliggöra en egenutveckling i form av forskning, egen utbildning eller andra utvecklingsprojekt. Personalutveckling i olika former och personalens välbefinnande måste alltid vara högprioriterade frågor och är som sådana centrala och styrande frågor att behandla i såväl ledningsgrupp som i rådet för Kvalitet och Miljö. För att gemensamt skapa en framgångsrik och positiv arbetsmiljö ska vi anstränga oss för att utveckla ett klimat som präglas av engagemang, ansvarstagande och god kommunikation. För att öka den akademiska kompetensen, framförallt inom de på arbetsmarknaden heta teknikområdena, Data, Media och Tele- och Datakommunikation, bör vi i framtiden ännu mer stimulera den egna personalen till egen forskning/vidareutbildning samt vid nyrekrytering av personal prioritera sökande med forskarexamina. Konkreta mål: Att senast under 2001 ha upprättat ett kompetensutvecklingsprogram som gäller all personal. Att under läsåret 2001/02 säkerställa en planerad och genomtänkt vidareutbildning för varje lärare motsvarande ca 6% av totalarbetstiden. Inför läsåret 2002/03 ska motsvarande utbildningstid uppgå till ca 10% av totalarbetstiden. Utbildningens innehåll, omfattning och förläggning i tiden ska diskuteras, planeras och följas upp i utvecklingssamtal med närmaste chef. För icke undervisande personal bör tid avsättas enligt plan baserad på inventerat behov. Att alla chefer/ledare med personalansvar senast under läsåret 2001/02 ska påbörja någon form av utbildning och/eller få annan adekvat hjälp som stöd i sitt ledarskap. Att under kalenderåret 2001 all personal, avdelningsvis eller med annan lämplig indelning, ska kunna göra en personal/konferensresa. Detta för att främja gemenskap, samarbetsklimat och den goda stämningen. Miljö En självklart viktig faktor för att personal och studenter ska trivas på våra campus är miljön. Såväl inne- som utemiljön ska vara funktionell, gästvänlig, informativ, spännande och levande. Vi ska sträva mot att försöka bygga upp campusmiljöer som kan vara spännande och stimulerande mötesplatser för både studenter och personal. Rådet för Kvalitet och Miljö har också dessa frågor på sin agenda. Konkreta mål: Att det under år 2001 upprättas realistiska och levande miljö- och arbetsmiljöplaner. Att konkreta insatser görs för att göra våra innemiljöer särskilt intressanta för såväl besökare som för alla oss som arbetar och studerar där. Exempelvis kan våra campus smyckas med konst, utställningsföremål, experimentplatser, spännande teknikföremål mm. Sponsringsmöjligheter av museer, företag mm bör undersökas. Att vara aktiva och drivande vid utformningen av den yttre campusmiljön. 11

12 Pedagogiskt utvecklingsarbete Eftersom utbildning är vårt huvuduppdrag måste det alltid i organisationen finnas utrymme för pedagogiska diskussioner och pedagogisk utveckling. Det finns ett särskilt råd tillsatt, Rådet för Pedagogisk Utveckling, som särskilt har på sitt ansvar att utveckla handlingsplaner och rutiner för att förverkliga nedanstående mål. Handlingsplanerna redovisas i bilaga 3. Konkreta mål: Att upprätta en pedagogisk policy. Att anordna seminarier, diskussionsträffar mm minst en gång per termin. Att utarbeta rutiner för en pedagogisk introduktion/handledning för nyanställda. Att undersöka förutsättningarna för ett samarbete med kommuner och lärarhögskolor i frågan om lärarutbildning och/eller fort- och vidareutbildning av lärare i naturvetenskap och teknik. Att tillhandahålla resurser och konkreta rutiner till lärare som vill utveckla sig själva som pedagoger eller ge sina kurser ett nytt pedagogiskt innehåll. Att fortsätta att försöka utveckla metoder och verktyg för att göra distansutbildning till ett ännu mer attraktivt och användbart undervisningsalternativ. Att med externa medel kunna finansiera alla de pedagogiska projekt och utvecklingsarbeten lärare, råd och ledningsgrupp tar initiativ till och kommer överens om att påbörja. Mål för utbildningarna KTH Syds huvudverksamhet är att utveckla och genomföra Högskoleingenjörsutbildningar. För närvarande genomförs utbildningar med programnamnen: Byggteknik (CH) Byggteknik och Ekonomi (CH) Datateknik (CH+CT) Elektroteknik (CH+CT) Elektroteknik och Ekonomi (CH) Maskinteknik (CT) Medieteknik (CH) Vidare genomförs det på Campus Haninge, Campus Telge, i Norrtälje och i Nyköping (fr.o.m. hösten 2001) behörighetsgivande utbildningar i form av Tekniskt basår. I form av Fort-och Vidareutbildning bedrivs tre olika YrkesTekniska Högskoleutbildningar på KTH Syd: Byggteknik Grafisk teknik Verkstadsteknik Förutom dessa utbildningar ges ett antal fort- och vidareutbildningskurser främst inom områdena Medieteknik, Datateknik och Byggteknik. Flera av dessa kurser är också möjliga att studera på distans. Med en bättre ersättning för FoV-kurser skulle vi kunna genomföra fler kurser för att bättre motsvara den allt större efterfrågan som finns på dessa kurser. Totalt studerar det idag på KTH Syd ca 2100 studenter motsvarande ca 1800 helårsstudenter (HÅS). I dagsläget finns inga planer på eller önskningar att öka det nominella intaget av studenter på något av de befintliga programmen. Istället bör fortsatta ansträngningar göras för att konsolidera och kvalitetssäkra den omfattande verksamhet som på kort tid och med små medel mycket framgångsrikt byggts upp både i Haninge och Södertälje. Ansträngningar bör naturligtvis fortsatt göras för att fylla de nominella platser vi har. Den ökning av studentantal dessa ansträngningar kan föra med sig, samt de nya platser en fortsatt expansion av medieprogrammet och även uppstart av nya magisterprogram för med sig är alltså den ökning vi har att se fram emot de närmaste åren. Utbildningsprofiler I enlighet med ovan kommer KTH Syd i hög utsträckning att prioritera kvalitetsarbetet i alla befintliga utbildningar. Utöver detta tror vi att vi har särskilda förutsättningar och möjligheter att profilera oss inom följande breda utbildningsområden: Design. Design kommer att bli ett allt viktigare konkurrensmedel för alla företag. Inom KTH Syd kommer vi att etablera en designprofil i en bredare mening, där designinslagen kombineras med andra kunskaper, och därigenom förstärker konkurrensprofilen. De områden som initialt kommer att etableras är design inom produktutveckling och design inom byggutbildningen. 12

13 Media. Mediernas utveckling berör oss människor på ett allt vidare sätt. Satsningen på Medieteknik ger KTH Syd möjligheter att möta framtida medietekniska utvecklingar, samt att kunna bevaka medieteknikens användning sett ur användarnas perspektiv. Produktion. Inom produktionstekniken kommer det multidisciplinära tänkandet att hamna i fokus. Så kommer t ex det traditionella produktionstänkandet att behöva kompletteras med IT, realtidsstyrning och elektronik. KTH Syd skall också fokusera på teknikledning och teknikadministration för att de ingenjörer som kommer till den regionala industrin, med full kraft skall kunna delta i effektiviseringen av produktionsapparaten. Tele- och Datakommunikation. Kompetens och laborationsresurser inom tele- och datakommunikation har byggts upp under mångårig samverkan med Ericsson, Telia och Cisco. KTH Syd kan idag erbjuda både grundutbildning och livslångt lärande inom de flesta IT-relaterade ämnesområdena. Inom alla dessa områden ska KTH Syd inom tre år vara både välkända och erkända i hela landet. Vi bör sträva efter att harmonisera kurser, inriktningar, program och kompetens på ett sådant sätt att dessa profilområden stärks och på ett naturligt sätt förknippas med KTH Syd. Planerade nya utbildningar Tillsammans med Södertörns Högskola planeras ett nytt program Medieteknik och Kommunikation som ska starta hösten 2002 med SH som huvudman och med KTH Syd och SH som genomförare. En utredning pågår för närvarande om vilken roll KTH/KTH Syd ska spela i Flemingsberg. Eventuellt kan utredningen finna det lämpligt att det i KTH Syds regi startas ett nytt högskoleingenjörsprogram i Flemingsberg inom ämnesområdet medicinsk teknik. I ett samarbete mellan KTH Syd och Interaktiva Institutet planeras ett magisterprogram i Medieteknik att starta hösten 2002 med KTH Syd som huvudman. Det finns en beredskap och långt framskridna planer på att i samarbete med kompetenta aktörer, både inom och utanför Sverige, starta magisterprogram inom Tele- och Datakommunikation. I samarbete med Arkitekturskolan planeras ett nytt magisterprogram inom området Design och byggande. Samarbetet innebär också att Arkitekturskolan kommer att erbjuda ett antal valbara kurser till studenter på Byggteknik-programmet på Campus Haninge. Planerad starttid för magisterprogrammet hösten Möjligheterna och förutsättningarna att starta ett nytt program/ny inriktning med namnet Kvalitetsutveckling och ledarskap bör utredas. Möjligheterna och förutsättningarna för att tillsammans med Södertörns Högskola starta ett magisterprogram inom Designområdet och att gemensamt med SH, och eventuellt Konstfack, adjungera en eller två professorer, med uppgift att utveckla program och forskningsmiljöer bör utredas. Varvade elektro- och maskinutbildningar startar på Campus Telge hösten En engelskspråkig inriktning, valbar från alla program och framförallt öppen och ämnad för utländska inresande studenter som vill förlägga 1 år av sina studier i Sverige, planeras att starta på Campus Telge hösten Mål för Forskning och Utveckling Inom IS diskuterades det under år 2000 hur en forskningsverksamhet vid berörda institutioner skulle kunna startas och utvecklas. Diskussionerna handlade om innehåll, form, strategi och syfte och resulterade i ett policydokument. Även om en del hänt sedan dokumentet färdigställdes finns det fortfarande mycket i det som gäller och som kan vara vägledande i vårt arbete att utveckla levande forsknings- och utvecklingsmiljöer. Vi tror dock, nu mer än tidigare, att vi mer måste fokusera på och stödja de enskilda verksamheter och initiativ som redan finns och som vi bedömer vara utvecklingsbara och ha rätt profil. Även projekt som vid en första anblick inte ser ut att ha rätt profil kan vara värda att stödja för att de är utvecklande för berörda lärare, för att de har en god extern finansiering och framförallt för att de kan bidra till att stärka och bygga upp den forskningsmiljö vi vill se utvecklas. Helst ser vi naturligtvis att forskningsprojekt kan startas och drivas inom något av våra utbildningsprofilområden eller som är projekt som direkt eller indirekt kan stödja utvecklingen av dessa områden. 13

14 Konkreta mål: Att antalet forskarstuderande på institutionen ska öka med minst två per år. Detta kan ske genom att nuvarande lärare påbörjar en forskarutbildning eller att vi nyanställer lärare och/eller doktorander som forskarstuderar på del- eller heltid. Att öka antalet seniora forskare både genom att stödja de idag anställda som forskarstuderar och är på väg mot en doktorsexamen och genom att vid nyrekrytering av lärare högt värdera forskarmeriter. Att utveckla och definiera karriärmöjligheter och tjänster för lektorer och doktorer. Att inom lämpliga områden utveckla ett forskningssamarbete med andra institutioner på KTH. Att inom ett år ha en professor och en doktorand inom ämnesområdet Medieteknik. Detta hoppas vi uppnå tillsammans och i samarbete med Nils Ehnlunds avdelning på NADA. Att inom ett år ha 1-2 adjungerade professorer inom designområdet. En av dessa professorer ska bl a hjälpa till med att, tillsammans med Konstfack, ytterligare stärka och utveckla verksamheten i och omkring Belysningslaboratoriet på campus Haninge. Den andra professorn tänks huvudsakligen arbeta med design och produktutveckling på campus Telge. Att inom ett år ha en adjungerad professor inom Tele- och Datakommunikation. Att inom ett år, på vårt byggprogram, ha minst en externfinansierad doktorand. Mål för Tredje uppdraget Det tredje uppdragets betydelse för såväl högskolorna själva som för det omgivande samhället har vuxit markant under de senaste 10 åren. Idag utgör högskolorna en naturlig del av samhället och är en stor tillgång för de kommuner i vilka högskolorna verkar. För KTH Syd är relationerna och samarbetet med det omgivande samhället mycket värdefulla. Vi vet att kvaliteten på dessa relationer är viktiga för vår rekrytring av såväl personal som studenter, för vår kvalitetssäkring och för att vi ännu mer ska vara och uppleva oss som en tillgång i samhället. Det tredje uppdraget har vi valt att dela upp i fyra huvudområden Näringslivssamverkan Uppdragsutbildningar Fort- och vidareutbildningar Livslång lärande Flexibelt lärande Utbildningssamverkan Examensarbeten Utvecklingsuppdrag Avknoppningsföretag teknikparker Sponsorer Samverkan med kommuner på Södertörn samt Norrtälje och Nyköping KY-utbildningar Lokala utbildningscentra Utlokaliserat tekniskt basår Samverkan med gymnasier Samverkan med kommunernas näringslivskontor Samverkan med andra högskolor i regionen och i landet Internationella relationer I bilaga 3 finns en handlingsplan och en mer detaljerad beskrivning av dessa fyra områden. Förutom de konkreta mål som beskrivs nedan finns det en tydlig målsättning att ytterligare utveckla alla ovanstående områden i enlighet med denna handlingsplan. Konkreta mål: Att senast under 2002 ha funnit en organisationsform som på ett för KTH Syd fördelaktigt sätt kan hantera all vår uppdragsutbildning. Ett exempel på organisationsform som bör studeras och som eventuellt, till vissa delar, kan tjäna som föredöme är Industrihögskolan på Chalmers Lindholmen. Denna verksamhet bör ha en form och ett namn som hjälper KTH Syd att förverkliga våra visioner och mål. År 2000 var omsättningen på våra uppdragsfinansierade utbildningar ca 9 miljoner kr. Tre år senare, dvs vid bokslutet för år 2003, bör denna omsättning kunna vara 20 miljoner kr. I Riksäpplet finns det idag 4 st avknoppningsföretag. En målsättning är att det om 3 år på varje campus ska finnas 25 avknoppningsföretag! Senast under 2001 ska det finnas en tydlig och säljande exponering av denna verksamhet på KTH Syds webbsidor och i annat marknadsföringsmaterial. Att våra internationella relationer inom två år ska möjliggöra konkreta samarbeten med utländska universitet och företag inom områdena studentutbyte, lärarutbyte, examensarbeten/praktikarbeten samt program- och kursutveckling. Att tillsammans med andra organisationer och andra högskolor i regionen och landet utveckla och genomföra ett antal utbildningar med både teknikoch humaniorainnehåll. 14

15 Bilagor Bilaga 1 IS-UN utvecklingsplan Bilaga 2 Organisationsplan Bilaga 3.1 Verksamhetsplan Rådet för Externa Relationer Bilaga 3.2 Verksamhetsplan Rådet för Kvalitet och Miljö Bilaga 3.3 Verksamhetsplan Rådet för Pedagogisk Utveckling 15

16 Bilaga 1 Utvecklingsplan för UN-IS, högskoleingenjörsutbildningen vid KTH, avseende perioden Innehållsförteckning UPPDRAG FÖR UN-IS Grundutbildning Forskning och utveckling Tredje uppgiften FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Organisation Styrkeområden och svagheter Möjligheter och hot Kvinnor och män ÖVERGRIPANDE MÅL MÅL FÖR GRUNDUTBILDNINGEN Omvärldsanalys Rekrytering kvalitetsarbete och examination Läraraförsörjning Pedagogiskt utvecklingsarbete och lärarutbildning Utbildningsstruktur Internationalisering Mål för grundutbildningen på tre års sikt Mål för grundutbildningen på ett års sikt MÅL FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING Omvärldsanalys Syfte och mål Mål för FOU på tre års sikt Mål förfou på ett års sikt MÅL FÖR TREDJE UPPDRAGET Omvärldsanalys Syfte och mål Mål fördet tredje uppdraget på ett års sikt MÅLSÄTTNINGAR FÖR UN-IS I MÄTBARA TERMER PÅ 3 ÅR SIKT.24 BILAGA 1:16

17 Utvecklingsplan för UN-IS, högskoleingenjörsutbildningen vid KTH, avseende perioden UN-IS, har det akademiska ansvaret för alla program inom högskole-ingenjörsutbildningen. Detta motiveras av att utbildningen skiljer sig från övrig grundutbildning på KTH när det gäller både utbildningsprofil och utbildningslängd. Genomförandeansvaret för ett program ligger på en institution, där det som regel genomförs flera program för att stimulera det lokala samarbetet och nyskapande. Ett samlingsbegrepp för dessa institutioner och utbildningsnämnden är Ingenjörsskolan vid KTH. För att nå en bred förankring kring uppdraget och synen på högskoleingenjörsutbildning och samtidigt uttrycka målsättningar för institutionsgemensamma frågor har denna utvecklingsplan bearbetats och tagits fram under medverkan av prefekterna från KTH-Syd och IS-Kista, avdelningschefen för kemiingenjörsutbildningen samt prorektor med särskilt ansvar för Ingenjörsskolan. För genomförandet av utbildningarna, vilket i hög grad har betydelse för högskoleingenjörsutbildningens kvalitet och utveckling hänvisas till berörda institutioners utvecklingsplaner. Uppdrag för UN-IS UN-IS har ett ansvar för innehåll, kvalitet och utveckling inom följande områden. Grundutbildning Högskoleingenjörsutbildning Yrkesteknisk högskoleutbildning Behörighetsgivande förutbildning i form av tekniskt basår Förutom detta huvudområde har nämnden, som en del av KTH, att uppfylla samhällets övriga krav på högskolan, vilket innebär att inom sitt profilområde / kompetensområde ansvara för: Forskning och utveckling Tillämpade forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med näringslivet Tredje uppgiften Fort- och vidareutbildning Samhällskontakter Förutsättningar för uppdragets genomförande Organisation Utbildningsnämnden för högskoleingenjörsutbildningen har följande sammansättning: Dekanus Programansvariga ( PA). Sju stycken representerande alla IS program. BILAGA 1:17

18 Studeranderepresentanter. Sju stycken. Till nämnden är utvecklingsledare och ordförande för utbildningsrådet tekniskt basår ständigt adjungerade. Utbildningsprogrammen genomförs idag vid följande institutioner: IS-Kista inom IT-universitetet. KTH-Syd med lokalisering i Haninge och Södertälje. Kemiteknik, avdelningen för kemiingenjörsutbildningen. KTH-Visby (tom ). Styrkeområden och svagheter Styrkeområden: Nära relationer till industrin och stor vana vid och vilja till förändring (flexibilitet). Ingenjörsskolans lärarkollektiv kännetecknas av intresse för pedagogiskt utvecklingsarbete, engagemang och industrierfarenhet. Ett brett kursutbud. En utvecklad helhetssyn och en förankrad profil för utbildningen. Modern utrustning och ändamålsenliga lokaler. Tillgång till hög akademisk kompetens vid KTH. Relativt hög prestationsgrad och låg avhoppsfrekvens. God studentkontakt och väl fungerande studievägledning. Väl inarbetade projektarbetsformer. Attraktiv utbildning för arbetsgivare och studenter Svagheter: Lärarnas pressade arbetssituation och delvis bristande resurser för kompetensutveckling. Den kritiska massan inom vissa ämnesområden vid institutionerna är för liten. Brister i samverkan mellan institutionerna. Brister i kontakten med och kunskap om forskarvärlden. Dålig rekrytering till vissa program. Låg examinationsgrad. Svårighet att rekrytera lärare inom vissa ämnesområden. Delvis bristande administrativa rutiner. Delvis olika förutsättningar för studenter beroende på institution där programmet genom-förs. Inte tillräckliga resurser för att möta en växande studentgrupp med sämre förkunskaper Möjligheter och hot Möjligheter: Goda förutsättningar för att ta ett större ansvar inom KTH för fort- och vidareutbildning. Ökade och nya former för samarbete med företag och närsamhälle. Goda förutsättningar för att utveckla och bedriva behörighetsgivande utbildningar, av nya slag, genom erfarna pedagoger med lång erfarenhet av tekniskt basår. God miljö och industriell närhet för att bygga upp tillämpade forsknings- och utvecklings-miljöer. Det omfattande pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivs inom Ingenjörsskolan kan bättre tas tillvara inom KTH. Uppbyggnad av ingenjörsutbildningar med ett större inslag av humaniora och baserade på breddad rekrytering. BILAGA 1:18

19 Hot: Den minskande andelen ungdomar med uttalat tekniskt intresse. Förändringar i grund- och gymnasieskolan. Den ekonomiska situationen på KTH. Tillgång till lärare inom vissa områden. Högskoleingenjörsutbildningens plats i ett elituniversitet. En uppbyggnad av ett seriellt ingenjörsprogram (3-5-8) som inte tar tillräcklig hänsyn till högskoleingenjörsutbildningens uttalade profil. Om högskoleingenjörsutbildningen utformas som en etappavgång i en längre utbildning är det nödvändigt att den behåller karaktären av en tillämpad avslutad examen med egna utbildningsmål. Kvinnor män Inom Ingenjörsskolan - liksom inom de flesta delar av KTH - är fördelningen mellan kvinnor och män ojämn. Det är en väl förankrad uppfattning att det skulle innebära ett positivt bidrag till verksamheten om fördelningen blev jämnare. Många lärare bevittnar den kvalitetshöjning i ar-betssätt och resultat som påvisats i projekt där båda könen deltar. Ingenjörsskolan skall vara en intressant miljö för både kvinnor och män. Andelen kvinnor bör öka bland både lärare och studenter. Övergripande mål UN-IS skall medverka till att uppnå KTHs generella mål. Utbildningarna skall ge de bästa förutsättningarna för KTHs ingenjörer att vara skickliga i sin yrkesverksamhet och samtidigt ge en bra bas för deras fortsatta utbildning och utveck-ling. Utbildningarna skall förutom kunskapsmål genomföras så att de studerande tillägnar sig in-genjörsmässighet och aktivt bidra till deras personliga utveckling. Högskoleingenjörsutbildningen skall betraktas som viktig resurs inom KTH. KTH skall ha den mest eftersökta högskoleingenjörsutbildningen i landet. Mål för grundutbildningen En högskoleingenjör utbildad vid KTH skall självständigt kunna tillämpa och vidareutveckla känd teknik delta i utvecklingen av ny teknik och nya processer besitta kunskaper och färdigheter som direkt kan komma till praktisk nytta i arbetet vara förtrogen med vardagsteknik vara en skicklig problemlösare vara en socialt kompetent projektmedarbetare ha ett reflekterande förhållningssätt och förstå den omvärld i vilken han/hon verkar Högskoleingenjören har genom sin utbildningsprofil särskilda förutsättningar att utgöra en länk mellan högskola och näringsliv, särskilt till små och medelstora företag, och kan därvid medverka till en generell kompetenshöjning i svensk industri. Det är därför särskilt viktigt att en fortsatt utveckling stödjer och förstärker högskoleingenjörens profil och samtidigt underlättar en fortsatt kompetensutveckling för dem som tagit examen. Omvärldsanalys Sverige är sedan ett antal år på väg in i en ny era, som brukar kallas kunskapssamhälle, IT-samhälle eller något liknande. Antalet sysselsatta i den industriella sektorn avtar och de växande nya sam- BILAGA 1:19

20 hällssektorerna ställer krav på nya kompetenser, som med fördel kan tillgodoses genom nya ingenjörsprogram. IT- och medieteknik är exempel på områden, där ingenjörens grundläggande förhållningssätt - att vara problemlösare - är nödvändigt, men där kursinnehåll och förkunskapskrav bör anpassas till att medverka i både tjänsteproduktion och i utveckling och produktion av varor. Samtidigt som samhällets utveckling allt tydligare vilar på naturvetenskaplig och teknisk bas och komplexiteten ökat har utbildningstraditionen inom universitet och högskolor förändrats i ringa grad. Gränsöverskridanden mellan olika fakulteter är få och rekryteringsbasen för teknisk utbildning är traditionell. Attityder till teknisk högskoleutbildning har medfört att antalet ungdomar, som fullföljer gymnasiets NV-program, inte är tillräckligt för att svara mot samhällets behov av människor med högskoleutbildningar som idag baseras på naturvetenskapliga förkunskapskrav. Samtidigt medför det kursutformade gymnasiet en alltmer heterogen rekryteringsbas. Det är därför nödvändigt att söka andra rekryteringsvägar och ingångar till våra utbildningar. Att rekrytera de bästa från gymnasieskolan till nya utbildningar medför sannolikt en större kulturell mångfald men ställer samtidigt stora krav på flexibla ingångar och ett ökat behov av förberedande kurser. Samhällsförändringar, internationalisering och förändringar i framförallt ungdomars värderingar är faktorer som rimligen bör inverka på både struktur, innehåll och genomförande i utbildningen. Följande bör särskilt beaktas: Förändringar i studenternas förkunskaper ställer nya krav på innehåll. Ungdomars behov av upplevelsefokuserade aktiviteter ställer nya krav på genomförande. Förändringar i struktur och arbetsformer i yrkeslivet kräver delvis behov av nya kunskaper. En ökad geografisk rörlighet och nya verksamheter medför behov av mer gränsöverskridande utbildningar i flera avseenden. Snabbare förändringsprocesser medför att beslut måste baseras på bra underlag och goda utvärderingsmetoder. Tillgång till livslångt lärande. Rekrytering, kvalitetsarbete och examination Rekryteringsbasen för ingenjörsutbildningarna är idag totalt sett för liten. Skall en ökning vara möjlig måste program som inte kräver full NV-kompetens utvecklas. Aktiva rekryteringssatsningar behövs för att öka intresset för naturvetenskap och teknik. UN-IS skall ha hög mål-sättning när det gäller att intressera studerande utan akademiska traditioner samt flickor för teknisk utbildning. För att öka attraktionskraften för högskoleingenjörsutbildningen bör större fokus läggas vid valfrihet. I det pågående arbetet med ny struktur bör särskilt beaktas möjligheter till kursmoduler som gör att de studerandes övergång till t ex civilingenjörsprogram underlättas. IS skall utforma behörighetsgivande utbildningar som är flexibelt utformade, för att möjliggöra en komplettering utifrån dels individens kompetens dels det program som avses. Utbildningens längd kommer därmed att variera. Behörighetsgivande kurser bör också ges som halvfartstudier på kvällstid och som distribuerad utbildning. Kvalitetsarbetet inom IS bör intensifieras och skall utgå bl a ut från de generella kvalitetsaspek-ter som formulerats av HSV. Lärarnas kompetensutveckling är viktig för kvaliteten i verksamhe-ten men skall också ses som incitament att bevara entusiasmen i arbetet. Att skapa karriärvägar och att BILAGA 1:20