EFFEKTER AV KLARSPRÅKSARBETE PRESENTATION AV ETT PROJEKT
|
|
- Ove Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EFFEKTER AV KLARSPRÅKSARBETE PRESENTATION AV ETT PROJEKT FORUM FÖR TEXTFORSKNING, UMEÅ UNIVERSITET, 9 10 JUNI 2015 LENA LIND PALICKI, SPRÅKRÅDET, INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ANDREAS NORD, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET, GÖTEBORGS UNIVERSITET Upplägg Projektpresentation Effekter av klarspråksarbete Några iakttagelser på väg mot de första resultaten 1
2 Medverkande Forskare: Andreas Nord, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet Lena Lind Palicki, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen Markus Forsberg, Språkbanken, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet Student: Lina Granberg, Språkkonsultprogrammet, Göteborgs universitet Bakgrund I Sverige har arbetet med klarspråk pågått i närmare fyrtio år Fortfarande vet vi väldigt lite om vilka effekter olika insatser får Förändrar skribenter som genomgått en klarspråksutbildning sitt sätt att skriva? I så fall, på vilket sätt? Förändras attityderna till språk och skrivande och i så fall hur? Går det att se förändringar i de rutiner som omgärdar skrivandet på arbetsplatsen? 2
3 Syfte Syftet med projektet är att öka kunskaperna om vilka effekter olika typer av klarspråksinsatser faktiskt ger Ett bisyfte är att bidra till utvecklingen av resurserna för textjämförelse i Korp Projektet bidrar med ny kunskap om följande: klarspråksinsatsers effekt (eller avsaknad av effekt) på texter klarspråksinsatsers effekt på skribenters attityder till språk, skrivande och klarspråk klarspråksinsatsers effekt på rutiner för skrivande på arbetsplatser hur jämförelser av stora textmaterial kan utföras med språkteknologiska verktyg (vilket dessutom implementeras inom Korp). Forskningsbakgrund Forskning som belyser arbetsformerna och idealen inom klarspråksarbete (Bendegard 2014, 2015, Nord 2011, 2013, Lind Palicki & Nord 2015) Generella beskrivningar av förändringar i det svenska myndighetsspråket över tid (Statskontoret 2001/Nyström Höög 2012, Mertzlufft 2009) Forskningen om konkreta effekter av konkreta insatser? Begränsad både för klarspråksinsatser specifikt som för skrivundervisning på arbetsplatser generellt Värdefullt undantag: Anne Kjærgaards (2010, 2012) avhandling Kartläggning av större klarspråksinsatser på en kommun respektive domstol Organisationsanalys av insatsernas förutsättningar kombinerad med en effektmätning i form av analys av texter före och efter insatserna Huvudresultat: bristande förankring på lokal nivå gör att klarspråksprojekten ger mycket begränsade effekter på texterna som skrivs 3
4 Projektdesign Fokus: effekterna av tio insatser I samtliga: undersökning av texterna som skrivs före och efter insatsen I fem: dessutom en djupgående kartläggning av skribenternas attityder och insatsens eventuella effekter på skrivarbetet genom intervjuer och enkäter Delstudier Delstudie 1: Fokus är klarspråksinsatsers direkta effekter på texter. Delstudie 2: Fokus är klarspråksinsatser effekter på förutsättningarna för skrivandet: deras effekter på skribenters attityder till språk, skrivande och klarspråk och deras effekter på arbetsformer och rutiner för skrivande på arbetsplatserna. 4
5 Korpusstudie genom Korp/Språkbanken Syfte: synliggöra även mindre skillnader i texter före och efter, t.ex. ökad närhet till allmänspråket, mindre nominalitet etc. Bisyfte: utveckla jämförelsefunktionen i Korp 5
6 6
7 Korpusstudie genom Korp/Språkbanken Arbete via Korp möjliggör systematisk jämförelse mellan före- och efterkorpusar utifrån ofta uppmärksammade områden inom klarspråksarbetet, exempelvis nominalitet, satsstruktur (bisatsers andel, placering i satsen), andelen passiva verb konkordanser för enskilda ord, t.ex. ord och uttryck från Svarta listan, och särskilda konstruktioner mer förutsättningslös karakteristik av vad som sticker ut syntaktiskt eller lexikalt i materialet jämförelser av värden för materialet med normalvärden för svensk text, som kan härledas ur jämförelser med övriga korpusar i Korp. 7
8 Korpusetablering Insamling för varje studerad insats: minst tjugo texter skrivna före klarspråksinsatsen (minst ord) lika många texter av samma slag skrivna efter insatsen (minst ord). Målsättning: i första hand samma skribenter maskinläsbara format Uppmärkning utifrån vilken insamling före- eller eftertext genretillhörighet datering (tillkomsttid eller diarieföringstidpunkt) skribentidentitet (anonymiserat) eventuellt även demografiska data för skribenterna (ålder, kön). Totalt: minst ord (= före efter) Djupstudier om attityder och skrivande Ska belysa mer specifika orsakssamband mellan det som händer i en klarspråksinsats och de effekter som syns i texter. Ska fånga andra typer av effekter än vad som syns i texterna. Huvudsaklig metod: att samla in data direkt från deltagarna genom egenrapportering i inter-vjuer och enkäter Men också: intervjuer av ansvariga, dokumentation av t.ex. föreläsningar och seminarier, eventuellt deltagande observation Ska kartlägga om arbetsrutiner och organisation kring skrivandet har förändrats efter klarspråksinsatsen. 8
9 Pilotstudie/uppsats: Lina Granberg Handlar om skrivande av tjänsteutlåtanden på Rättighetskommitténs kansli inom Västra Götalandsregionen (VGR) Regionen genomförde en prisbelönt satsning på klarspråk i förvaltningen: projektet Lättlästa handlingar Intervjuer med 3 4 handläggare (våren 2014, uppföljning våren 2015): belyser arbetssätt, syn på klarspråk och skrivande, upplevda förändringar i eget och andras skrivande Analys av insamlade tjänsteutlåtanden före och efter klarspråksutbildningen (med fokus på områden som uppmärksammats under utbildningen på förvaltningen) 9
10 Projektet Lättlästa handlingar (VGR) Juryns motivering för Klarspråkskristallen 2015: Omfattande och krångliga handlingar försvårar det demokratiska arbetet. Som en del av det kontinuerliga klarspråksarbetet har Västra Götalandsregionen därför satsat särskilt på att göra underlagen för politiska beslut kortare och begripligare. Arbetet har förankrats hos de olika inblandade parterna, problemet är väl avgränsat och fem tydliga och mätbara mål har satts upp. Chefernas ansvar för det fortsatta arbetet preciseras och konkretiseras i en långsiktig handlingsplan. Västra Götalandsregionen visar hur den demokratiska processen och rättssäkerheten kan stärkas med hjälp av klarspråksarbete. Projektet Lättlästa handlingar (VGR) Ur slutrapport för projektet (20 augusti 2014): Effektmål 3 Textanalyser visar att språket är enkelt, begripligt och korrekt. Uppföljning Språkkonsulten har textgranskat handlingarna till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsutskottet samt rättighetskommittén. Den första granskningen genomfördes i mars/april 2013 och uppföljningen skedde ett år senare. Ytterligare en uppföljning är inplanerad till oktober/november 2014 för att säkra att arbetet går åt rätt håll. 10
11 Övergripande kommentar till textanalysen 2013 Språkkonsulten konstaterar att texterna förmodligen speglar att hälso- och sjukvårdsutskottet har många främmande uttryck och termer. Kommittén för rättighetsfrågor har ett ganska abstrakt språk med speciella rättighetsord och regionstyrelsen hanterar många olika slags ärenden utan den riktigt djupa och specifika faktakunskapen. Övergripande kommentar till textanalysen 2014 Språkkonsulten konstaterar att den tidigare iakttagelsen om texternas olika inriktningar och målgrupper kvarstår fortfarande kräver hälso- och sjukvårdsutskottet mer bakgrundskunskap än regionstyrelsen och fortfarande har de olika instanserna egna uttryck, men detta ligger i sakens natur. Den nya mallen gör att läsaren vet vad som står var och slipper fundera på var hen ska leta efter viss information. Denna konsekvens i formen gör att innehållet känns tydligare, även om det inte enkelt låter sig mätas i siffror. Det finns mer att göra när det gäller substantiveringar och passiviseringar i texterna, till exempel Det bedöms behövas där man istället kan skriva Hälso- och sjukvårdsutskottet bedömer att patienterna behöver. Analysen tyder på att texternas läsbarhet (mätt i genomsnittlig meningslängd och ordlängd) blivit mer likartad, oavsett om texterna kommer från den mer övergripande regionstyrelsen eller de mer specialiserade kommittén för rättighetsfrågor respektive hälso- och sjukvårdsutskottet. Det är bra, eftersom konsekvens är viktigt när politikerna ska ta till sig många texter på relativt 11
12 begränsad tid. Vid förra mätningen varierade läsbarhetsindex mellan 52 och 61 nu har texterna ett läsbarhetsindex på Ett läsbarhetsindex på betraktas som ett normalt värde för officiella texter och över 60 är mycket svår text, byråkratsvenska. Mer finns dock att göra för att öka läsbarheten, det vill säga minska värdet, generellt sett: Välj aktiva verb. Passiva fraser och substantiveringar döljer vem som gör vad. Jämför: Regionkansliet utvärderar projektet (Tydligt vem som utvärderar + aktiva verb) Projektet utvärderas (Otydligt vem som utvärderar + passiva verb) Utvärdering av projektet sker (Otydligt vem som utvärderar + substantivering) Förklara fackuttryck och förkortningar om du måste använda dem. Dela upp texten i stycken och skriv informativa underrubriker. Variera meningslängden. Bara korta eller bara långa meningar försvårar läsningen. Använd gärna punktuppställningar vid uppräkning. Klarspråksprojekt i Enköpings kommun Ur projektrapport (15 november 2011): Nylägesanalys För att kunna avgöra om projektgruppens arbete har gett något resultat upprepade TNS-Sifo undersökningen som projektgruppen lät genomföra vid projektstarten. Vid denna undersökning gick intervjupersonerna igenom beslutsdokument och informationsmaterial. Dessa var skrivna i kommunens nya strukturmallar och enligt kommunens riktlinjer för klarspråk. Resultatet var mycket positivt. En kort sammanfattning är att Enköpings kommun är på rätt väg. Samtliga intervjupersoner hittade och förstod besluten. De uppskattade att vi tagit bort och istället skrivit ut ordet paragraf. Majoriteten av respondenterna uppskattade den trevliga tonen och tydligheten i dokumenten. De tyckte också att nu kändes det som om vi skrev från människa till människa, och inte som tidigare från myndighet till människa. 12
13 Nästa steg Pilotstudier utveckling av angreppssätt Uppstart av samarbetet med Språkbanken Projekthemsida: effekter-av-klarspraksarbete Referenser Bendegard, S. (2014). Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Bendegard, S. (2015). Klarspråksarbetets villkor i samband med EU:s rättsaktsöversättning. Sakprosa, 7(2), art. 3. Kjærgaard, A. (2010). Sådan skriver vi eller gør vi? En undersøgelse af de tekstlige effekter af to sprogpolitiske projekter i Danmarks Domstole og Københavns Kommune og af årsagerne til projekternes gennemslagskraft. København: Københavns Universitet. Kjærgaard, A. (2012). Fra lidenskab til ligegyldighed. En caseanalyse fra Danmarks Domstole af et sprogpolitisk projekts (manglende) gennemslagskraft. Sakprosa, 4(1), art. 1. Lind Palicki, L. (2014). Klarspråk demokratiprojekt, kvalitetsmätning eller småtips i arbetet? I M. Andersson, E. Sommardahl & A. Piehl (Red.), Myndighetstexter ur medborgarperspektiv. Rapport från Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors (s ). Helsingfors: Institutet för de inhemska språken. Lind Palicki, L. & Nord, A. (2013). Ni ska skriva enkelt det står i lagen. Legitimeringar av klarspråk i en utbildning för myndighetsskribenter. I C. Rosén, P. Simfors & A.-K. Sundberg (red.), Språk i undervisning. Rapport från ASLA:s vårsymposium Linköping, maj, 2012 (s ). Linköping/Växjö: ASLA. Lind Palicki, L. & Nord, A. (2015). Från demokratisk rättighet till tips och småknep i skrivandet. Några nedslag i det svenska klarspråksarbetet. Sakprosa, 7(2), art. 5. Mertzlufft, C. (2009). Nähe und Distanz im Kontrast. Deutsche und schwedische Behördentexte von 1950 bis heute. Freiburg. Nord, A. (2011). Att göra någon annans text tydlig. En studie av språkbearbetningen av en myndighetstext. (TeFa 48.) Uppsala: Uppsala universitet. Nord, A. (2013). De e du som e experten. Roller, normer och perspektiv i ett textsamtal mellan en språkvårdare och en skribent i myndighetsmiljö. I B. Bihl et al. (Red.), Svenskans beskrivning 32 (s ). Karlstad: Karlstads universitet. Nord, A. (2014). Högtidstal men ingen debatt? Det svenska klarspråksarbetet som samtida språkpolitiskt projekt. I J. Lindström et al. (Red.), Svenskans beskrivning 33. Förhandlingar vid Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den maj 2013 (s ). Helsingfors: Helsingfors universitet. Nyström Höög, C. (2012). Beslut och informerande texter 2001 och I C. Nyström Höög, H. Söderlundh & M. Sörlin (Red.), Myndigheterna har ordet. Om kommunikation i skrift (s ). Stockholm: Norstedts. 13
Klarspråk demokratiprojekt, kvalitetsmätning eller småtips i arbetet?
Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Klarspråk demokratiprojekt, kvalitetsmätning eller småtips i arbetet? Lena Lind Palicki Kilde: Klart språk i Norden, 2014, s. 11-16 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive
Läs merSlutrapport för projekt lättlästa handlingar
1 (18) Rapport Datum 2014-08-20 Diarienummer RS 2777-2012 Västra Götalandsregionen Kommunikationsavdelningen Regina Andersson, projektledare regina.andersson@vgregion.se 070-952 61 21, 010-441 01 35 Slutrapport
Läs merKlarspråk och klarspråksarbete ett tema i tiden
Redaksjonelt: Klarspråk och klarspråksarbete ett tema i tiden Klarspråk en nordisk specialitet I de nordiska länderna finns i dag ett stort intresse för det språkpolitiska arbetet med att modernisera och
Läs merKlarspråk ett begripligt offentligt språk
Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK030 Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 högskolepoäng Language consultancy programme, Course 3, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle Litteraturlista för
Läs merKlarspråk som politik och praktik
Klarspråk som politik och praktik ett demokratiprojekt eller tips och råd i arbetet? Lena Lind Palicki Språkrådet Vad är klarspråk? Myndighetsspråkvård Mottagaranpassning Ett enkelt och tydligt språk Ett
Läs merVILKA FRÅGOR OM TEXTER VILL KLARSPRÅKSARBETARE HA SVAR PÅ?
VILKA FRÅGOR OM TEXTER VILL KLARSPRÅKSARBETARE HA SVAR PÅ? ANDREAS NORD EXAMINERAD SPRÅKKONSULT DOCENT I NORDISKA SPRÅK LÄRARE PÅ SPRÅKKONSULTPROGRAMMET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK030 Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 högskolepoäng Language consultancy programme, Course 3, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle Litteraturlista för
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET. Klart språk? Amanda Rosdahl
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET Klart språk? En textanalys av klarspråk i slumpmässigt utvalda tjänsteutlåtanden 1 oktober 2016 1 april 2017 Amanda Rosdahl Institutionen för svenska språket, Göteborgs
Läs merHandledning och checklista för klarspråk
Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...
Läs merKlarspråk i handlingar för politiska beslut
Klarspråk i handlingar för politiska beslut Riktlinjer & checklista Här hittar du råd och riktlinjer för struktur och språk i tjänsteutlåtanden och andra dokument som ingår i de politiska handlingarna.
Läs merChefer och handläggares inställning till klarspråk inom Västra Götalandsregionen
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI STRUKTUR, UTHÅLLIGHET OCH VILJA Chefer och handläggares inställning till klarspråk inom Västra Götalandsregionen Helena Ohlsson Uppsats/Examensarbete:
Läs merAtt skriva klarspråk. Örjan Pettersson, Trafikverket
Att skriva klarspråk Örjan Pettersson, Trafikverket De närmaste 50 minuterna Vad styr oss? Struktur och layout Stil och ton Meningsbyggnad Onödiga ord Onödigt slarv 2 Klarspråk? Klarspråk är myndighetstexter
Läs merKristallklara e-tjänster. arbetet bakom kulisserna Gabriella Sandström Språkrådet, Sverige 5 maj 2017
Kristallklara e-tjänster arbetet bakom kulisserna Gabriella Sandström Språkrådet, Sverige 5 maj 2017 1 Presentation Examinerad språkkonsult i svenska Språkvårdare i svenska med särskild inriktning på klarspråk
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1118 Svenska med språkvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Swedish Linguistics A, Introductory Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Litteraturlista för
Läs merKlarspråkskampanj som maktmedel?
Klarspråkskampanj som maktmedel? Aino Piehl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Klarspråkskampanjen Syfte: Kampanjen uppmuntrar myndigheterna att använda ett
Läs merAtt mäta klarspråk smäller högt
Att mäta klarspråk smäller högt Anneli Hagman Riksdagsförvaltningen 13 oktober 2017 Riksdagsförvaltningens uppdrag Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas
Läs merKlart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden
Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s. 109-113 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive
Läs merKlarspråkstestet: rapporter
Klarspråkstestet: rapporter Innehåll Starta testet... 3 Namnet på din text... 3 Vilka är dina läsare?... 3 Vad ska läsaren kunna göra efter att ha läst rapporten?... 4 Frågorna... 5 Målgrupp och syfte...
Läs merSovra i materialet. Vad är viktigt? Vad kan tas bort? Korta ner långa texter.
Sid 1 (6) Skriva för webb Att skriva för webben handlar om att skriva kort och enkelt för att fånga läsaren. Relevant innehåll Fundera över vad läsaren vill veta. Skriv för målgruppen. Sovra i materialet.
Läs merI dag. Språklagen. Klarspråksparagrafen. Vad är klarspråk? Hur skriver man klarspråk? Vad kan Språkrådet hjälpa till med?
Ingrid Olsson I dag Språklagen Klarspråksparagrafen Vad är klarspråk? Hur skriver man klarspråk? Vad kan Språkrådet hjälpa till med? 2 Språklagen (2009:600) 3 4 Svenska är huvudspråk i Sverige. 8 Det allmänna
Läs merKlarspråksarbetet i offentlig sektor
Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning år 2014 om klarspråksarbete på myndigheter, kommuner och landsting 2015-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Språkrådet följer klarspråksarbetet...
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK010 Språkkonsultprogrammet, Kurs 1, 30 högskolepoäng Language consultancy programme, Course 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Litteraturlista för SPK010, gällande
Läs merSÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter
SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...
Läs merSkriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation. Ht 2016
Skriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation Ht 2016 Klarspråk Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Sveriges språklag (2009:600) Sveriges språklag (2009:600) Svenska
Läs merSpråkgranskad webbplats ett projekt tillsammans med Högskolan i Gävle. Dagens agenda. Det här är Språkkonsulterna
Språkgranskad webbplats ett projekt tillsammans med Högskolan i Gävle Susanne Blomkvist Språkkonsulterna Oktober 2016 Dagens agenda Att språkgranska och klarspråka Att arbeta med ett webbprojekt Det här
Läs merKlarspråk i kommunen
UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE, 15 hp Institutionen för nordiska språk Professionell svenska C, HT 2012 Klarspråk i kommunen En undersökning av Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter Charlotta
Läs merKommunernas arbete med aktivitetsansvaret Skolinspektionens granskning
Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret 2015 Skolinspektionens granskning Regeringsuppdrag Slutrapport till regeringen 1 mars 2016 projektet avslutas december 2016 2016-05-13 2 Skolinspektionens kvalitetsgranskning
Läs merBegriplig EU-svenska?
SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen
Läs merRiktlinjer för slutrapporter finansierade av Naturvårdsverkets Miljöforskningsanslag
1(5) S WE D I S H E N V I RON ME N T A L PROT E C T I ON A GE N C Y Innehåll Riktlinjer för slutrapporter finansierade av Naturvårdsverkets Miljöforskningsanslag Förväntningar... 1 Rapportens målgrupp...
Läs merExaminerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 15 april 2015
Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 15 april 2015 Plats: Skype Tid: Onsdag 15 april 2015, kl. 18.00. Närvarande: Anna Maria Resare, Emelie Eriksson, Malin Bornhöft, Sara Rösare,
Läs merSkriv bättre i jobbet. En liten guide till hur du får fram ditt budskap bättre.
Skriv bättre i jobbet En liten guide till hur du får fram ditt budskap bättre. Det viktigaste skrivrådet Vi börjar med det bästa och viktigaste skrivrådet av alla: Tänk på mottagaren! Nyckeln till en bra
Läs merSveriges Domstolars arbete med domskrivning
1 Sveriges Domstolars arbete med domskrivning Upplägg Myndigheternas språk I grunden en fråga om demokrati Varför ser domar ut som de gör? Vem skriver vi för och hur står det till med mottagarnas läsförmåga?
Läs merKlarspråk hos Polisen
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE, 15 hp Professionell svenska C Ht 2016 Klarspråk hos Polisen En jämförelse mellan Sverige och Finland Julia Paavola Handledare: Ulla Melander
Läs merKlarspråkarbetet i Sverige
Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?
Läs merExaminerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 11 januari 2015
Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 11 januari 2015 Plats: Skype Tid: Måndag 11 januari, kl. 18.00. Närvarande: Anna Maria Resare, Sara Rösare, Annasara Jaensson, Malin Bornhöft,
Läs merAtt jobba med. alla svaren, utan att våga ställa frågorna. 2010-01-05
Att jobba med språkvård ård är inte att ha alla svaren, utan att våga ställa frågorna. Våga fråga! Arbetssätt och metoder i praktiskt språkvårdsarbete Kristin Aastrup Språkvårdare Bolagsverket kristin.aastrup@bolagsverket.se
Läs merAtt skriva bättre i jobbet
Barbro Ehrenberg-Sundin Kerstin Lundin Åsa Wedin Margareta Westman Att skriva bättre i jobbet En basbok om brukstexter Fritzes Innehåll Inledning 11 TEXTEN SOM HELHET 13 Gör klart för dig varför du skriver
Läs merProjektrapport Klarspråk
Projektrapport Klarspråk Enköpings kommun 15 november 2011 Innehållsförteckning 1. Projektet. 3 Mål med projektet.3 Projektgrupp och styrgrupp.. 3 Projektorganisation 4 2. Budget.. 5 3. Projektaktiviteter
Läs merSofie Johansson Kokkinakis
CLT Institutet för ISA - Svenska som Andraspråk IKT i lärarutbildningen Anknytning mellan IKT i forskning och undervisning Datorbaserad textanalys och ordförrådsbedömning. Sofie Johansson Kokkinakis sofie@svenska.gu.se
Läs merDET MODERNA SPRÅKSAMHÄLLET, 714G47 (1 30 HP). DELKURS 1. SPRÅK, SPRÅKANDE, SPRÅKVETENSKAP (7.5 hp)
STUDIEANVISNING DET MODERNA SPRÅKSAMHÄLLET, 714G47 (1 30 HP). DELKURS 1. SPRÅK, SPRÅKANDE, SPRÅKVETENSKAP (7.5 hp) FRISTÅENDE KURS SVENSKA SPRÅKET - SPRÅK, SPRÅKANDE, SPRÅKVETENSKAP 714G56 (7,5 HP) Kursansvariga:
Läs merSkrivguiden. Sex steg som förbättrar ditt skrivande
Skrivguiden Sex steg som förbättrar ditt skrivande Sex steg till bättre texter Vi på Semantix vet vad som fångar läsaren. Den här guiden innehåller våra bästa tips, som hjälper dig på vägen mot att bli
Läs merINLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merTala klarspråk även i skrift!
Tala klarspråk även i skrift! Karolinska Institutet 12 juni 2012 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merTid Lokalerna finns i Time Edit. ti 23 jan KMB CL LA. ons 24 jan Läsa:
Svenska språket 1: Det moderna språksamhället (714G47) Delkurs 1. Språk, språkande, språkvetenskap, vt 2018/ Fristående kurs Svenska språket språk, språkande, språkvetenskap 7.5 hp (714G56) Tid Lokalerna
Läs merNS3043, Språkkonsultprogrammet, kurs 3, 30 hp
NS3043, Språkkonsultprogrammet, kurs 3, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-05-04. Gäller fr.o.m. ht 2016. Delkurs 1. Multimodal textanalys, 7 hp Förväntade studieresultat För godkänt resultat
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merANDREAS NORD Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande
RAPPORTER FRÅN SPRÅKRÅDET 7. ANDREAS NORD Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande En forskningsöversikt 1 2 KLARSPRÅKSARBETE OCH YRKESLIVSSKRIVANDE En forskningsöversikt Andreas Nord Utgiven av Språkrådet
Läs merUtvärdering av IBIC i Kungsbacka kommun fokus äldreomsorg
Utvärdering av IBIC i Kungsbacka kommun fokus äldreomsorg September 2018 april 2019 Frågeställningar Vilka skillnader har IBIC inneburit för kunden? Vilka skillnader har IBIC inneburit för verksamheten
Läs merKlarspråk värt. Pernilla Meyersson Riksbanken
Klarspråk värt en ki kristall Pernilla Meyersson Riksbanken Varför är det viktigt med klarspråk? Stefan Ingves, riksbankschef Vårt jobb är att tala och skriva på ett sådant sätt att alla kan förstå. Det
Läs merVad påverkar klarspråk?
Vad påverkar klarspråk? En kvalitativ undersökning av arbetet med klarspråk på Sveriges riksdag Agnes Edin Student Vt 2013 Examensarbete, 15 hp Språkkonsultprogrammet, 180 hp Sammandrag Syftet med den
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merNordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014
Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags
Läs merExaminerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 18 september 2013
Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 18 september 2013 Plats: Skype Tid: onsdag 18 september 2013, kl 18.00 Närvarande: Herbert, Mea Bryntesson, Erik Svensson, Selinder, Magdalena
Läs merMyndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige
Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige Fil.dr Eveliina Tolvanen 5.5.2017 Klarsprog 2017 Innehåll Presentation av doktorsavhandling
Läs merHaga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merSkriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008
Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008 Språkrådet ger råd i språkfrågor åt myndigheter, företag och enskilda svarar på språkfrågor på telefon och via e-post stöder och inspirerar myndigheternas
Läs merFörskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogista och pedagoger från varje
Läs merSärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9
Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9 År: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundsärskola
Läs merStöd och omsorg på klarspråk?
Stöd och omsorg på klarspråk? En textanalys av en broschyr från Socialtjänsten i Umeå kommun Malin Norberg Student Vt. 2013 Examensarbete, 15 hp Språkkonsultprogrammet, 180 hp 2 Sammandrag Uppsatsens syfte
Läs merVälkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare. Jennie Lind, SPV Språkexpert
Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare Jennie Lind, SPV Språkexpert Syfte med utbildningen Mål med utbildningen Skrivprocessen 1. Precisera syfte och målgrupp 2. Välj och prioritera innehåll
Läs merKLARSPRÅK PÅ SKATTEVERKET
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI KLARSPRÅK PÅ SKATTEVERKET En undersökning av klarspråksarbetet ur ett medarbetarperspektiv Miriam Ryttge Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program:
Läs merKlarspråk och mottagaranpassning. makrillen älskar bra mat och Östersund
Klarspråk och mottagaranpassning makrillen älskar bra mat och Östersund Vad vet jag om Klarspråk? Vilka klarspråkstips känner jag till? (t.ex. undvik passiva verb, Svarta listan, långa meningar) Vad tycker
Läs merHar du koll på språkgranskningen? 15 februari 2018 Sara Rösare och Anki Mattson
Har du koll på språkgranskningen? 15 februari 2018 Sara Rösare och Anki Mattson Det här är Språkkonsulterna Vi gör världen begriplig! Vi är specialister på Begriplighet Lättläst Bank- och försäkringsspråk
Läs merSynliga klarspråksråd trots osynlig klarspråksverksamhet
Synliga klarspråksråd trots osynlig klarspråksverksamhet En undersökning av klarspråk vid Örebro kommun Visible plain language advices despite an invisible plain language organisation. A studie of plain
Läs merHur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet
Makten över textanalysens fokus Hur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet Arbetsplatser, organisationer De vet
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merLättläst lätt att läsa eller lätt att skriva? Camilla Forsberg
Lättläst lätt att läsa eller lätt att skriva? Camilla Forsberg Examinerad språkkonsult i svenska språket Universitetsadjunkt i svenska Doktorand i pedagogik 1) Vad innebär det att en text är lättläst?
Läs merSkriva för webben. Det här är Helena. Kursmål. Skriva för webben. Språkkonsulterna. 18 november 2013
Skriva för webben 18 november 2013 Det här är Helena Hej! Kursmål Inspiration Verktyg för ett aktivt språk Kännedom om vad som gör texter intresseväckande Anpassa texten till besökarnas behov Men vad har
Läs merSkrivguide. Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide. Du-tilltal. Skriv kortfattat och aktivt. Dela in texten i stycken
Skrivguide Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide Webbplatsen goteborg.se är till för att medborgarna ska få svar på sina frågor. Därför ska texterna ha läsarperspektiv. Svaren ska vara enkla att
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merKvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408
Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det
Läs merResultat från uppföljning i Västra Götaland 2010
Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem
Läs merBilaga 4 c: Processkartläggning
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för
Läs merWorkshop. 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum
Workshop 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum Presentation Yvonne Amundstad vårdlärare Kristina Hallberg vårdlärare Zerena Toroczkay lärare i svenska och svenska
Läs merUppföljning av familjecentraler i Jönköpings län
Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merMR-forum 18 maj Sammanställning gruppdiskussioner
MR-forum 18 maj Sammanställning gruppdiskussioner Grupp 1 Hur fångar vi myndighetsledningarna? Kommer cheferna att gå på storgruppsföreläsningarna? Tveksamt! Eventuellt kan man samla ledningsgrupper. Cheferna
Läs merVä gl ed n i n g för n ä m n d er s och styr e l se r s a r b e te
Beslutad av: Regionstyrelsen, 2017-12 - 12 Diarienummer: RS 2017-04735 Giltighet: från 2018-01 - 02 till 2022-12 - 31 Vä gl ed n i n g för n ä m n d er s och styr e l se r s a r b e te G äller för: Vä
Läs merKapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald
Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan
Läs merÅrlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015
2014-01-02 Årlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 1. Sammanfattning Glädjeämnena är många och i satsningen upplevs det som givande att träffa de olika professionerna
Läs merEtt diagnosinstrument för alla?
Ett diagnosinstrument för alla? En användarundersökning av Klarspråkstestet för beslut Svenska, Språk- och litteraturcentrum Handledare: Anna W Gustafsson Datum: 2016-05-30 Annie Nilsson Språkkonsultprogrammet
Läs merTallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm
Läs merUNGKOMP MÄTNING AV DELTAGARNAS PROGRESSION
UNGKOMP MÄTNING AV DELTAGARNAS PROGRESSION Mätning av deltagarnas progression 1 av 13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Resultat progressionsmätning 1 1.1 Inledning 1 1. Resultat per frågeställning 5 1.3 Skillnader
Läs merDeltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga?
Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga? Gunilla Jansson, Stockholms universitet Upplägg Hur det började: Ett utbildningsprojekt Hur det utvecklades till ett grundforskningsprojekt
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merÄngstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
Läs merAllmänspråk och fackspråk
Allmänspråk och fackspråk vilka risker för missförstånd finns i övergången mellan dem? Nathalie Parès, Språkrådet Hälso- och sjukvårdens nationella termkonferens 28 29 september 2010 Språkrådet Sveriges
Läs merNytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merFörskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merProjekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad
Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs merÅtalet är därmed styrkt och skall bifallas
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE, 15 hp Professionell svenska C HT 2014 Åtalet är därmed styrkt och skall bifallas En diakron undersökning av språket i domar från Uppsala
Läs merNya medier, nya utmaningar om klarspråksarbete i e-förvaltningens tid
Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Nya medier, nya utmaningar om klarspråksarbete i e-förvaltningens tid Catharina Nyström Höög Kilde: Klart språk i Norden, 2009, s. 13-23 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive
Läs merKvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
Läs mer