Nätverksanalys av fängelsegäng

Transkript

1 RAPPORT 9 Nätverksanalys av fängelsegäng E N PILOTSTUDIE LENA ROXELL Kriminologiska institutionen Stockholms universitet Ytterligare exemplar kan beställas från: Kriminalvårdsstyrelsen, Förlaget, Norrköping. Fax nr: Hemsida: Beställn.nr: 4743 ISBN ISSN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...4 FÖRFATTARENS FÖRORD...5 SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte och frågeställningar Definitioner och begrepp Disposition TIDIGARE FORSKNING Definition av gäng Gäng Fängelsegäng Förhållandet gäng - fängelsegäng Kriminella karriärer Nätverksforskning METOD Material och urval Nätverksanalytisk metod Metod för att studera förändringar i brottsligheten Materialets begränsningar

3 3.5 Etik RESULTAT Val av medbrottsling Brottslighetens karaktär Relationer DISKUSSION PLAN FÖR FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR...32 KÄLLFÖRTECKNING...34 Litteraturlista...34 Internet...36 BILAGA...37 EU-medlemsstaternas kriterier för att definiera organiserad brottslighet...37 Tillvägagångssätt för att mäta förändringar i brottsligheten...37 Nätverk bestående av fängelsegängmedlemmar och andra intagna samt deras medbrottslingar

4 FÖRORD Gäng, kriminella gäng, kriminella fängelsegäng är begrepp som vi ofta förknippar med det nordamerikanska samhället. Schabloner om gäng förmedlas via medier och inte minst i actionfilmernas värld. I själva verket är gängbegreppet ganska odefinierat och oprecist. Även i den vetenskapliga världen förekommer ett antal definitioner med olika innebörd. Frågan om olika sammanslutningar gäng har aktualiserats på senare år även i det svenska samhället. Inom kriminalvården har det gjorts några mindre studier för att försöka bringa klarhet i förekomst och omfattning av olika typer av sammanslutningar inom fångkollektivet. Fenomenet behöver en djupare belysning och ett antal frågeställningar kan knytas till gängfrågan. Finns det samband mellan brottsligheten ute i samhället och de grupperingar som eventuellt etableras under en fängelsevistelse? Påverkar gemensam fängelsevistelse senare val av medbrottslingar? Finns det inbördes stridigheter eller konflikter mellan olika grupperingar. Finns det risk för ökad våld under vistelser på anstalt? Listan över frågor kan göras lång. För att utreda förutsättningarna till mer omfattande forskning på detta område har kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet fått i uppdrag att utföra en pilotstudie. Ansvarig för studien har varit professor Jerzy Sarnecki med doktoranden Lena Roxell som utförare. Avsikten är att de uppdrag som finansierats via forskningskommittén fortlöpande skall publiceras i en särskild rapportserie i vilken denna rapport är den nionde. Författarna står själva för genomförandet, innehållet i rapporten och de slutsatser som dras. Birgitta Göransson Forskningskommitténs ordförande - 4 -

5 FÖRFATTARENS FÖRORD I den här rapporten kommer fängelsegäng att studeras med hjälp av nätverksanalys. Studien är att betrakta som en pilotundersökning. Huvudsyftet med pilotstudien är att utröna om en kvantitativ undersökning av fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys är genomförbar. Det innebär att datainsamling och metodval kommer att studeras och diskuteras extra noga i rapporten. Projektet Nätverkanalys av fängelsegäng är ett samarbete mellan Kriminalvårdsstyrelsen och Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Under arbetets gång med rapporten har många olika personer inom kriminalvården bidragit med information, vilket har varit en förutsättning för att studien skulle kunna genomföras. Dessa personer har varit mycket tillmötesgående och till dem alla vill jag framföra ett stort tack! Stockholm i augusti 2002 Lena Roxell - 5 -

6 SAMMANFATTNING Utgångspunkten i rapporten är att studera fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys. Det kommer att ske utifrån tre kriminologiska perspektiv; brottslighetens gruppkaraktär, kriminella karriärer samt effekter av samhällets straff- alternativt behandlingsåtgärder. I och med att det är outforskat område är studien att betrakta som en pilotundersökning. Det innebär att även datainsamling och metodval kommer att vara föremål för diskussion i rapporten. Huvudsyftet med pilotstudien är att utröna om en kvantitativ undersökning av fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys är genomförbar. Det andra syftet är att förena de tre ovan nämnda kriminologiska perspektiven med inriktning på relationerna mellan eventuella medlemmar i fängelsegäng och medlemskap i brottsaktiva grupper utanför anstalterna samt utvecklingen av de kriminella karriärerna efter anstaltsvistelsen. Konkret handlar det om att studera co-offending (medbrottslingskap) samt brottslighetens karaktär, före, under och efter fängelsetiden, hos individer som under sin anstaltsvistelse bedömts tillhöra något av fängelsegängen. De frågeställningar som kommer att belysas är följande: Påverkar tillhörigheten till vissa fängelsegäng valet av medbrottslingar och brottslighetens karaktär efter fängelsetiden? Påverkar en gemensam vistelse på en anstalt senare val av medbrottsling? Påverkar en gemensam vistelse på en anstalt karaktären på senare brottslighet? Hur ser relationerna ut mellan individer i ett fängelsegäng och brottsliga gäng/nätverk utanför anstalterna? I rapporten sker en genomgång av tidigare forskning om gäng och fängelsegäng. Då det huvudsakligen handlar om forskning från USA, är det viktigt att tänka på att det existerar skillnader mellan förhållandena i USA och Sverige. Forskningen från USA kan inte appliceras på svenska förhållanden, utan ska i stället ses som en utgångspunkt för en vidare diskussion. Att definiera gäng och fängelsegäng är en central del i rapporten och diskussioner som har förts om detta presenteras. Det sker även en kort genomgång av tidigare forskning om kriminella karriärer samt nätverksforskning. Ursprungsmaterialet i studien är hämtad från en anstalt. Det består av 17 män som har identifierats som gängmedlemmar av personal inom kriminalvården och personer som har varit intagna på anstalten under samma period som dessa gängmedlemmar. Ytterligare data har hämtats in från belastnings- och lagföringsregistret för dessa personer. Dessutom har kompletterande muntliga uppgifter samlats in. Den metod som främst har använts för att analysera data är nätverksanalys. I nätverken är personer länkade till varandra om de är misstänkta för att ha begått brott tillsammans

7 Där finns också information om brottet skett före, under eller efter anstaltsvistelsen. De kriminella karriärerna, förändringar i brottsligheten, har studerats utifrån individernas lagföringar. Dessa har delats in efter tidsperspektivet före eller efter anstaltsvistelsen, för att kunna studera eventuella förändringar efter vistelsetiden. Resultatet i pilotundersökningen visar att det är ovanligt att personer är misstänkta för att ha begått brott med varandra efter gemensam vistelse på anstalt. Det resultatet gäller både för gängmedlemmar och andra intagna. Resultatet av förändringar i kriminella karriärer visar att det är mer vanligt med en minskning av brottslighetens allvarlighetsgrad efter anstaltsvistelsen än vad det är med en ökning. Resultaten bör dock betraktas med viss försiktighet eftersom materialet är behäftat med vissa begränsningar. Nätverksanalysen visar inte på några tätt sammanhållna nätverk, där medlemmar från samma gäng är länkade till varandra. Detta kan tolkas på olika sätt. Det kan tyda på att vetskapen om vilka som är gängmedlemmar är bristfällig, det vill säga att fler personer som är länkade till gängmedlemmar egentligen är med i samma gängbildning. Ett annat antagande är att resultatet stämmer väl med hur det förhåller sig för de här individerna. Materialets begränsningar gör dock att det inte går att dra några slutsatser utifrån resultatet i den här undersökningen. Däremot är det viktigt att reflektera över vad den här sortens studie kan ge oss för svar, vad är det vi kan utläsa av resultaten och vad kan vi egentligen uttala oss om. Det är också viktigt med en diskussion om själva definitionen av fängelsegäng och dess medlemmar. Huvudsyftet med studien var att testa om det var möjligt att genomföra en kvantitativ undersökning av fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys. Sammanfattningsvis kan man säga att både datainsamling och metoder fungerade tillfredsställande, men att de bör modifieras inför kommande undersökningar

8 1 INLEDNING Människor har i alla tider sökt sig till varandra och bildat olika slags grupper. Dessa grupper kan diskuteras och beskrivas i termer som gängbildningar, nätverk och dylikt. Olika konstellationer av människor har varit föremål för forskning av skilda slag. För att nämna ett par exempel av olika karaktär så har personers nätverk undersökts i samband med att de sökt och fått ett arbete (Granovetter, 1974). Kriminella gängbildningar har varit ett forskningsområde ända sedan talet då pionjären inom området, Trasher (1927), studerade gäng i Chicago. Gängbildningar inne på kriminalvårdsanstalter, som brukar benämnas fängelsegäng, är ett i Sverige förhållandevis nytt fenomen och ett relativt outforskat område. 1 Som företeelse observerades det i USA på 1970-talet, då de så kallade gatugängen även började organisera sig inne på fängelser. I Sverige är det först på 1990-talet som det uppmärksammas av kriminalvården i och med att högerextrema grupper bildar olika konstellationer på anstalter (KVS, 2000 & 2001). Den forskning som har bedrivits om fängelsegäng kommer framför allt från USA. Förhållandena på fängelserna där är ofta mycket svåra, antalet fångar är mycket stort och straffen är mycket långa (Christie, 1993). Eftersom det föreligger stora skillnader mellan fängelser i USA och i Sverige, kan resultaten av den forsk- 1 För diskussion om en definition av fängelsegäng se senare i kapitlet under rubriken Definitioner och begrepp. Se även kapitel 2 där tidigare forskning presenteras och en diskussion om definitioner förekommer. ningen vara svår att applicera på svenska förhållanden. Därför är det intressant att försöka studera hur det förhåller sig på svenska fängelser med gängbildningar. I och med att det är ett outforskat område väcker det en hel del frågor som bör beaktas. Vilka frågeställningar är intressanta att ta upp? Vilka svar kan man få utifrån olika data och olika metoder? Vilka intressenter och aktörer finns det? I forskning om olika kriminella gäng är det framför allt deras brottslighet som har varit av intresse i olika studier. Våld och drogförsäljning är aktiviteter som förekommit i diskussionerna om gängens kriminalitet. Individer eller gruppers brottslighet har även diskuterats i termer av kriminella karriärer (Andersson, 1991; Farrington, 1992; Kyvsgaard, 1998). Det innebär att man studerar brott över en speciell tidsperiod för enskilda personer eller olika konstellationer av individer. I forskning om kriminella karriärer förekommer det att man analyserar specialiseringar av olika brottstyper som våldsbrott och drogförsäljning. Studier om en förändring av brottslighetens karaktär, i form av en grövre och mer allvarlig brottslighet, har också förekommit inom detta domän. De fängelsedömdas situation, på anstalten och efter verkställighetsperioden, är ett annat område som är av intresse för forskningen. Frågor som berör effekter av samhällets straffåtgärder är ofta kontroversiella och leder till debatt

9 Diskussioner har till exempel förts om huruvida fängelsemiljön är en kriminell skola för unga lagöverträdare, med möjligheter att träffa andra kriminella och därmed ingå i ett kriminellt nätverk. Det kan dock konstateras att man vet förhållandevis lite om huruvida man begår brott med varandra efter en gemensam vistelse på en anstalt. I rapporten kommer fängelsegäng och dess medlemmar att studeras utifrån de tre ovan beskrivna kriminologiska perspektiven; brottslighetens gruppkaraktär, kriminella karriärer samt effekter av samhällets straff- respektive behandlingsåtgärder. För den här studien har data samlats in från en anstalt där män avtjänar sina straff. Detta innebär att det endast är fängelsedömda män som kommer att ingå i undersökningen. 2 Det är framför allt relationer i form av gemensamt deltagande i brott, för dem som har bedömts tillhöra något fängelsegäng och andra intagna, som kommer att utforskas. Hur de kriminella karriärerna ser ut för dessa personer kommer också att belysas. Utifrån dessa resultat kan sedan en diskussion föras angående det tredje perspektivet, effekterna av samhällets straff- respektive behandlingsåtgärder. I och med att det är outforskat område är studien att betrakta som en pilotundersökning. Det innebär att datainsamling och metodval kommer att vara föremål för en stor del av diskussionen i rapporten. Det är viktigt att beakta både möjligheter och begränsningar med olika slags data samt utvecklingsmöjligheter för 2 Fängelsegäng ses vanligtvis som ett manligt fenomen, men hur det förhåller sig med gängbildningar på anstalter för kvinnor i Sverige finns det ingen information om. Det vore därför även intressant att undersöka relationer mellan kvinnor som har varit intagna på samma anstalt. kommande studier. Det är också angeläget att uppmärksamma vilka möjliga svar man kan få utifrån tillgänglig data. Kan exempelvis existensen av fängelsegäng påvisas utifrån det insamlade materialet? 1.1 SYFTE OCH FRÅGE- STÄLLNINGAR Huvudsyftet med pilotstudien är att se om en kvantitativ undersökning av fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys är genomförbar. Det andra syftet är att förena de tre ovan nämnda kriminologiska perspektiven med inriktning på relationerna mellan eventuella medlemmar i fängelsegäng och deras medlemskap i brottsaktiva grupper utanför anstalterna samt utvecklingen av de kriminella karriärerna efter anstaltsvistelsen. Konkret handlar det om att studera co-offending (medbrottslingskap) samt brottslighetens karaktär, före, under och efter fängelsetiden, hos individer som under sin anstaltsvistelse bedömts tillhöra något av fängelsegängen. De frågeställningar som kommer att belysas är följande: Påverkar tillhörigheten till vissa fängelsegäng valet av medbrottslingar och brottslighetens karaktär efter fängelsetiden? Påverkar en gemensam vistelse på en anstalt senare val av medbrottsling? Påverkar en gemensam vistelse på en anstalt karaktären på senare brottslighet? Hur ser relationerna ut mellan individer i ett fängelsegäng och brottsliga gäng/nätverk utanför anstalterna? - 9 -

10 1.2 DEFINITIONER OCH BE- GREPP Det centrala begreppet i den här rapporten är fängelsegäng. Det är vanligtvis fångar som sluter sig samman för att utöva makt, söka skydd mot andra fångar eller för att uppnå andra fördelar under anstaltstiden. Att definiera begreppet och sedan identifiera dess medlemmar är inte helt utan problem. Det finns olika uppfattningar beroende på vem det är som definierar och identifierar. Enligt uppgifter från personal inom kriminalvården följer man de kriterier som EU-medlemsstaterna använder för att definiera organiserad brottslighet, då man definierar en grupp individer som ett gäng. 3 I denna rapport kommer vissa gäng att benämnas som fängelsegäng och vissa personer som fängelsegängmedlemmar utifrån information från personal inom kriminalvården. För studiens validitet är det ett problem att bara förlita sig till en källa, speciellt då medlemskap i fängelsegäng är en bedömningsfråga. Detta bör beaktas och kommer även att diskuteras längre fram i rapporten. De som benämns som fängelsegäng är inte bara sådana gäng som anses ha sin uppkomst inne på anstalterna. Utan även så kallade MC-gäng och högerextremistiska grupper har definierats som fängelsegäng och ingår därmed i undersökningen. Samtliga gäng anses vara eller ha varit etablerade även utanför anstalterna. Ett annat begrepp som används i rapporten är co-offending eller medbrottslingskap. Det handlar om huruvida personer begår brott med varandra, det vill säga om ett gemensamt deltagande i brott. I den föreliggande studien kommer co-offending att studeras i relation till gängmedlemskap och gemensam fängelsevistelse. Termen val av medbrottsling förekommer i två av studiens frågeställningar. Termen ska tolkas med viss försiktighet, då man har begränsade uppgifter beträffande valet. 4 Om det är ett slumpmässigt eller ett välplanerat val, kan man vanligtvis inte yttra sig om utifrån registerdata. Det man egentligen vet och kan uttala sig om är att två personer är misstänkta för samma brott. 1.3 DISPOSITION I det inledande kapitlet har rapportens syfte och frågeställningar presenterats. Definitioner och begrepp har sedan diskuterats. I kapitel två kommer en genomgång av tidigare forskning om gäng, fängelsegäng, kriminella karriärer samt nätverk att ske. Metodavsnittet kommer att beröra material och urval, nätverksanalys, metod för att studera kriminella karriärer samt etik. I kapitel fyra presenteras resultaten utifrån rapportens olika frågeställningar. Sedan följer en diskussion om resultaten i förhållande till tidigare forskning, materialets möjligheter respektive begränsningar samt definitionsproblematiken. Rapporten avslutas med en plan för en kommande studie om fängelsegäng. 3 EU-medlemsstaternas kriterier för att definiera organiserad brottslighet presenteras i bilagan. 4 För vidare diskussion om val av medbrottsling se Sarnecki (2001 s. 51 ff.)

11 2 TIDIGARE FORSKNING Det centrala under denna rubrik är definition, eftersom det är en utgångspunkt för vad som ska studeras. De resultat man får i en studie är beroende av hur begrepp har definierats. Det kan innebära att man i en undersökning kommer fram till att fängelsegäng är ett utbrett problem, medan man i en annan ifrågasätter om de existerar överhuvudtaget. 2.1 DEFINITION AV GÄNG Att definiera gäng är komplicerat och diskussionerna om detta har varit omfattande men inte lett till någon enhetlig definition. Horowitz menar att det finns anledningar till att behålla en pluralistisk definition eftersom olika grupper har olika intressen och anledningar till varför de definierar begreppet som de gör (1991 s. 43). En enhetlig definition kan leda till att gängforskningen får en smal inriktning och att man därmed missar annan viktig information. Forskningen har framför allt kommit att handla om de så kallade gatugängen i USA. Klein har studerat dessa och gör en indelning i fyra olika grupper (2001 s 14 ff.). Detta sker efter kriterier som beständighet, antal medlemmar, åldersfördelning, territorium samt eventuella undergrupper. Moore menar att gäng består av oövervakade ungdomsgrupper som inte lever efter konventionella normer (i Hagedorn, 1998 s. 367). De ser sig själva som ett gäng och rekryterar nya medlemmar i grannskapet. Här utesluts ordet kriminalitet i själva definitionen, men man kan tolka det som att Moore menar att det förekommer kriminalitet bland dem. Short utesluter också brottsligt beteende när han definierar gäng och menar att det är det brottsliga beteendet som man vill förklara utifrån gängbildningen (1990 s. 239). Short definierar begreppet på följande vis: I define a gang as a group whose members meet together with some regularity, over time, on the basis of group-defined criteria of membership and group-determined organizational structure, usually with (but not always) some sense of territoriality. Curry och Decker (1998) har, efter en genomgång av den amerikanska litteraturen, kommit fram till att vissa faktorer är vanligt förekommande vid definiering av gäng. Till dessa hör grupper av individer som har symboler vilka indikerar medlemskap och de kommunicerar på ett speciellt sätt. De är varaktiga i sin existens, de har ett eget territorium och de är brottsligt aktiva. Vid diskussioner om definitioner kommer man också in på klassificering av gäng. Den amerikanska gängforskningen handlar i huvudsak om så kallade streetgangs, det vill säga gatugäng. Klein utesluter exempelvis skinheads och motorcykelgäng i sin analys i The American Street Gangs. It s Nature, Prevalence and Control (1995 s. 22f.). Dessa grupper är mer fokuserade och planerande i jämförelse med gatugängen. Han menar att en snävare fokusering i en undersökning är viktig för resultatens validitet. I stället för att använda sig av begreppet gäng, främst i koppling till brottsligt beteende, har en del forskare valt andra benämningar för att beskriva detta fenomen

12 Exempelvis har Shaw och McKay (1942) samt Merton (1968) diskuterat utifrån begreppet subkultur. Shaw och McKay menar att brottsliga subkulturer uppstår i segregerade områden där man delar antisociala normer och värderingar. Merton menar att subkulturer uppstår bland underklassens ungdomar som ett resultat över deras frustration att inte kunna uppnå vissa mål, och därav utvecklas ett brottsligt beteende. Sarnecki har valt benämningen nätverk när han studerar hur personer begår brott med varandra (2001). Studier av nätverk innebär bland annat att man inte behöver begränsa sig till att undersöka ett visst gäng. Man kan utifrån individer fånga upp deras nätverk och därmed få information om personerna i deras närhet. Det innebär att man till viss del kommer ifrån det komplicerade med att definiera och begränsningarna som det innebär. 2.2 GÄNG Forskning om gäng och deras inblandning i kriminalitet har en lång tradition. Som nämnts i inledningen studerade Thrasher (1927) gängbildningar i Chicago redan på 1920-talet. Han menade att uppkomsten av detta fenomen var ett naturligt resultat av att växa upp i storstadens slumområde. Shaw och McKay (1931) valde också Chicago för att studera gäng. De ungdomar som var kriminellt belastade och tillhörde gäng uteslöts ur den gängse sociala ordningen. De diskuterade vilka sociala aspekter som påverkade ungdomarna att ansluta sig och menade att erkännande från kamrater, skydd, spänning och kamratskap var betydande faktorer. De konstaterade samtidigt att det var samma faktorer som var betydelsefulla även för ungdomar som inte var kriminella. Under 1940-talet uppstod gängbildningar på flera platser i USA (Kinnear, 1996 s. 39). I Los Angeles var det grupper av män med mexikanskt ursprung som ansåg sig diskriminerade och utan skydd i samhället, som slöt sig samman för att skydda sitt territorium. I New York, företrädesvis i Harlem, bildades gäng som studerades av olika forskare. Exempelvis skrev Bernard (1949) om kvinnor som var medlemmar i gäng. Han ansåg att antalet kvinnor i gäng hade ökat och att de ofta hade kontakt med de gäng som bestod av män. Under 1950-talet rapporterade forskare om organiserade gängaktiviteter även i mindre städer. I diskussioner om dessa bildningar togs faktorer upp som territorium, maskulinitet, slagsmål och droganvändning. Cohen gav ut boken Delinquent Boys: The Culture of the Gang (1955), i vilken han bland annat diskuterade omständigheter i det amerikanska samhället som ledde till ungdomsbrottslighet. Han ansåg att gängbeteendet inte skiljde sig från mer generellt brottsligt beteende. På 1960-talet var åtgärder för att förebygga gängbildning och brottslighet en prioriteringsfråga för hela nationen (Kinnear, 1996 s. 44). Under den tiden hade en del gäng vissa förbindelser med medborgsrättsliga och politiska rörelser. I slutet av 60-talet minskade gängaktiviteterna menade vissa experter. Andra ansåg att det enbart skett en förändring av definitionen av gäng och hur man identifierade dess medlemmar, vilket i sin tur ledde till att deras aktiviteter uppmärksammades mindre. I The Violent Gang (1963) diskuterar Yablonsky sambandet mellan ungdomars gängtillhörighet och en låg social status

13 Låg social status innebär försämrade möjligheter till utbildning och bra ekonomi samt sämre sociala förutsättningar överhuvudtaget. Det är konsekvenserna av att tillhöra en grupp med låg social status som gör att ungdomar ansluter sig. I början av 1970-talet rapporterades färre incidenter med våld där gäng var involverade (Kinnear, 1996 s. 48). Studier av dessa grupper minskade, men det bildades dock organisationer på gräsrotsnivå för att bekämpa gängvåld. Under 1980-talet blev det återigen en fokusering, då man menar att gängen och deras aktiviteter ökade. Den bidragande orsaken ansågs vara den ökade tillgången av droger och vapen. Många av gatugängen jämfördes i större utsträckning med den organiserade brottsligheten. Grupper med nazistiska sympatier uppmärksammades i USA under den här perioden. Gängens förflyttning ut i förorterna förekom i diskussionerna under 1990-talet och graffitimålningar uppmärksammades som en gängaktivitet under samma period (Kinnear, 1996 s. 53). Det är också under den här tidsperioden som gängfenomenet börjar uppmärksammas i Europa. Forskare från USA och Europa med intresse för ämnet utbyter erfarenheter, vilket resulterar i boken The Eurogang Paradox (Klein m.fl., 2001). I den diskuteras både likheter och skillnader mellan gängbildningar i dessa delar av världen. I Sverige har forskning om dessa fenomen varit sparsam. Sarnecki (2001) har dock studerat ungdomars brottslighet som gruppfenomen med hjälp av nätverksanalytisk metod. Han menar att den typ av gäng som finns i storstäderna i USA, inte existerar i Sverige. Det har även förekommit studier om MC-gäng (BRÅ, 1999) samt forskning om högerextremistiska grupper (Lööw, 1998). 2.3 FÄNGELSEGÄNG Eftersom forskning om fängelsegäng är relativt ovanlig, har diskussionerna om en definition varit sällsynta. Fängelsegängen har blivit definierade enligt följande: closeknit and disruptive group of inmates organized around common affilitation for the purpose of mutual caretaking, solidarity, and profit-making criminal activity (C. Camp & Camp, 1988 s. 71 i Spergel, 1996, s. 125). På 1970-talet började man uppmärksamma gängbildningar på fängelser i USA (Kinnear, 1996 s. 48). Medlemmar från olika gatugäng fick en mer framträdande roll i och med att de organiserade sig även innanför murarna. De var många i antal och skaffade sig en maktposition, vilket gjorde att det uppstod rivalitet mellan olika grupper och därmed en upptrappning av våldet. Det finns stora variationer mellan gäng i fängelse vad gäller graden av brottsligt beteende samt statusrelaterade eller symboliska aktiviteter (Spergel, 1995 s. 125). Variationerna kan relateras till etniska, regionala, historiska och inom kriminalvårdsinrättningar speciella faktorer. Uppkomsten av fängelsegäng relateras till faktorer som, skydd mot det våld som förekommer på fängelserna, rasmotsättningar och maktutövning (Leet m.fl., 1997 s. 193). Det har konstaterats att medlemmar oftare är inblandade i disciplinära problem än icke-medlemmar (Spergel, 1995 s. 126). Om det ska ses som en orsak till att man kommer med i ett gäng eller att det är ett resultat av att man är med i ett gäng kan diskuteras

14 Bakomliggande faktorer till uppkomsten av fängelsegäng kan bero på överfulla fängelser, dåliga levnadsvillkor för de intagna, bristfällig administration, våldsbenägna gängledare, konflikter mellan olika gäng, bristfälliga resurser, samhällsproblem samt rasism (ibid. s. 236). Vissa forskare hävdar att rekrytering av nya medlemmar till fängelsegäng nästan uteslutande sker på fängelserna (Leet m.fl., 1997 s. 229). Andra menar att kunskaper om etablerandet av kontakter inne på anstalterna är bristfälliga (Tremblay, 1993 s. 23f.). Den enda svenska forskning som finns om fängelsegäng är två rapporter från KVS (2000; 2001). Syftet med dessa rapporter är att försöka beskriva gängbildningar bland de fängelsedömda, deras genomförande av fängelsevistelsen, att återge anstaltspersonalens åsikter samt att diskutera gängproblematiken vid landets anstalter. 2.4 FÖRHÅLLANDET GÄNG - FÄNGELSEGÄNG Hur fängelsegäng och gatugäng kommunicerar, påverkar och influerar varandra är ett outforskat område (Spergel, 1995 s. 235). Det antas att enskilda individer på fängelserna är i kontakt med gäng verksamma utanför murarna. Hur intensiv den verksamheten är och hur den påverkar säkerheten inne på fängelserna är inte klarlagt. Medlemmar i gatugäng som hamnar i fängelse upprätthåller kontakten med sitt gäng eftersom det ger dem fördelar inne på anstalterna som skydd och bekvämligheter (Decker, 2001 s. 33). Dessa kontakter kan också ha en mer informell karaktär, baserad på familjerelationer. Vissa forskare anser att det finns en stark länk mellan fängelsegäng och gatugäng eftersom fängelsegängen har sitt ursprung i gatugängen (Jacobs, 1974, 1977; Fong, 1991 i Houston & Prinsloo, 1998). Knox menar att fängelsegäng kan verka för att gatugäng utför vissa handlingar utanför fängelset och att gatugäng i sin tur kan beordra fängelsegäng att utsätta någon fånge för våld eller att skydda en fånge (Knox, 1991 s. 514 i Spergel, 1995). Reiner menar att det finns kontakter mellan nämnda gängbildningar, men att det är stor skillnad mellan dessa då det gäller deras karaktärer (Reiner, 1992 s i Spergel, 1995). Exempelvis är fängelsegäng involverade i organiserad brottslighet i större utsträckning än gatugäng. Medlemmar i ett gatugäng återvänder i stor utsträckning till sitt gatugäng, trots att de under en fängelseperiod varit medlemmar i ett fängelsegäng. Reiner menar att det beror på att gatugängen är mer etablerade än fängelsegängen. 2.5 KRIMINELLA KARRIÄRER Det finns vissa antaganden att medlemskap i ett fängelsegäng medför att individens brottslighet förändras och blir av mer allvarlig karaktär. Därför är även förändring av brottslighetens karaktär för gängmedlemmar och andra intagna av intresse i denna studie. Den förändrade karaktären kan diskuteras i termer av kriminella karriärer. Med begreppet kriminell karriär menas de brott en individ begår under en viss period, vanligtvis under stora delar av livet. Det användes redan på 1930-talet i kriminologiska kvalitativa studier från Chicagoskolan, för att beskriva kriminella aktiviteter och utvecklingsprocesser (Kyvsgaard, 1998 s. 1 ff.). Senare studier i ämnet bygger för det mesta på kvantitativa data av longitudinell karaktär

15 Det finns möjligheter att studera kriminella karriärer både på aggregerad nivå och på individnivå (Farrington, 1992 s. 521). På aggregerad nivå kan exempelvis olika gängs kriminella aktiviteter undersökas. Farrington menar att kriminella karriärer bör studeras utifrån individers allvarliga brottslighet och att sådan forskning bör användas när man vill förklara brottslighet i ett längre tidsperspektiv (1992 s. 522). Inom det här området kan man också studera specialiseringar av olika slag när det gäller inriktning på brottslighet. Farrington (1991) har undersökt personer som har specialiserat sig på våldsbrott och Kyvsgaard (1998) har studerat specialisering utifrån en indelning i 11 olika brottskategorier. Inom ämnet kriminella karriärer kan det också vara av intresse att undersöka förändringar av brottslighetens grovhet. Det finns vissa antaganden att brottsligheten blir mer allvarlig ju längre man har varit kriminell (Kyvsgaard, 1998 s. 151). I dessa sammanhang diskuteras också fängelsemiljöns påverkan av den framtida brottsligheten för dem som varit intagna på anstalt. Kyvsgaard har då hon studerat kriminella karriärer kommit fram till att de som begår många brott, också begår grövre brott än de som begår få brott (1998 s. 166 f.). Sett ur ett tidsperspektiv sker det en eskalering i början av den kriminella karriären som sedan stannar av eller avtar. För de med korta kriminella karriärer sker en minskning över tid. Sammanfattningsvis menar dock Kyvsgaard att när det sker en förändring i kriminalitetens grovhet så tenderar den att minska i stället för att öka. Svensk forskning om kriminella karriärer har förekommit i samband med att även påföljdsval har studerats (Andersson, 1991). Andersson menar att..en ihållande och högaktiv karriär, mätt med antal lagföringar per tidsenhet, är ett ovanligt förekommande mönster i den individuella kriminella karriären (s. 250). 2.6 NÄTVERKSFORSKNING Som tidigare nämnts har Sarnecki använt nätverksanalys då han studerat relationer mellan brottsliga ungdomar (1986; 2001). Dessa undersökningar berör ungdomar dels i Borlänge och dels i Stockholm. Sarnecki har även studerat brottsliga ungdomsnätverk i Köpenhamn (2002). Han menar att det finns stora likheter mellan ungdomsnätverken i Stockholm respektive Köpenhamn. I båda städernas finns det ett centralt nätverk där de mest brottsbelastade individerna ingår. Det av polisen kända gemensamma brottsdeltagandet präglas av kortvarighet och spontanitet. Ett annat exempel på kriminologiska undersökningar med nätverksperspektiv finner man i Pettersons avhandling, där hon studerat supporterbråk, etnicitet och genus (2002). Det kan dock konstateras att metoden inte har varit vanligt förekommande inom den kriminologiska forskningen. Däremot har den använts inom andra vetenskapliga grenar och har sitt ursprung inom den socialpsykologiska respektive den antropologiska traditionen (Borell & Johansson, 1996 s. 9). Den socialpsykologiska nätverkstraditionen är hämtad från psykiatern Moreno som under 1930-talet studerade hur psykiskt välbefinnande påverkas av relationer till andra. Moreno utvecklade sociometriska metoder som används än idag för att beskriva relationer mellan aktörer. Flera av de analytiska begreppen som idag används inom samhällsvetenskaplig nätverksanalys har sina rötter i den socialantropologiska traditionen

16 3 METOD I metodkapitlet presenteras material och urval. Sedan följer en kort genomgång av de metoder som kommer att användas i analysen av materialet. Avslutningsvis sker diskussioner om materialets begränsningar och om etik. 3.1 MATERIAL OCH URVAL Ursprungsmaterialet i undersökningen är hämtat från en anstalt. Möjligheter att få information av personalen om deras uppfattning om fängelsegäng och dess medlemmar var en förutsättning för undersökningen. En annan anledning till valet av den aktuella anstalten var att det är en sluten anstalt utan förhöjd säkerhet. Ett antagande är att fångarna har större sannolikhet att komma i kontakt med varandra på en anstalt där man inte har förhöjd säkerhet. Om man valt en öppen anstalt hade det troligtvis inneburit både mindre möjligheter att få information från personalen samt ett mindre ursprungsmaterial, då medlemmar i fängelsegäng anses ovanliga på dessa anstalter (KVS, 2000 & 2001). Ursprungsmaterialet består av 17 män som är identifierade som gängmedlemmar av den säkerhetsansvarige på anstalten. Identifiering av gängmedlemmar sker i samråd med polis och andra personer inom kriminalvården som anses ha information inom detta område. De 17 individerna har varit intagna på anstalten någon gång under åren Under verkställighetstiden på anstalten har de bedömts tillhöra något av fängelsegängen. 5 I det här materialet kan man hänföra dessa till sex olika slags gängbildningar. Åldern på dessa personer då de var intagna på anstalten varierar mellan 18 och 40 år, flertalet var dock i tjugoårsåldern. En annan förutsättning för att de skulle kunna ingå i ursprungsmaterialet var att de skulle ha varit frisläppta, eftersom eventuell senare brottslighet är av intresse för studien. Nästa steg i urvalsprocessen har varit att ta reda på vilka individer som har varit intagna på anstalten under samma period som gängmedlemmarna. För det ändamålet har det skett en genomgång av så kallade gallringslistor. På den aktuella anstalten har man haft som rutin att gallra bort individer ur datasystemet KLAS två månader efter avgång från anstalten. I gallringslistorna finns det uppgifter om individens namn och personnummer, ankomst och avgång från anstalten samt vilken avdelning på anstalten som individen senast varit intagen på. I det här skedet har individer som varit på anstalten en kortare period än en månad sorterats bort ur materialet. Detta har skett dels för att få ett lagom stort material i pilotstudien och dels på grund av att jag anser att det krävs en längre tidsperiod än en månad för att skapa relationer mellan individer, som kan vara relevanta för den här undersökningen. Valet av tidsperiod bör dock ses som godtyckligt. 5 Se första kapitlet under rubriken definitioner och begrepp för information om vilka slags gäng som ingår i underökningen

17 Det kan tänkas att det vore lämpligt med en kortare period, vilket bör beaktas i en framtida studie. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar har ytterligare material beställts från BRÅ (Brottsförebyggande rådet). I det materialet har jag utgått från de 17 identifierade gängmedlemmarna samt de individer som har varit intagna på anstalten under samma period som gängmedlemmarna. Det gav ett material på sammanlagt 687 individer efter det att 59 individer sorterats bort då dessa saknade de fyra sista siffrorna i födelsenumret, vilket krävdes för datakörningarna hos BRÅ. Materialet från BRÅ består av data från belastningsregistret och från registret över anmälda brott (misstänkta personer). Ur belastningsregistret har uppgifter om de 687 individernas samtliga lagföringar från 1974 till 2001 hämtats in. Ur registret över anmälda brott (misstänkta personer) har samtliga anmälningar gällande de aktuella individerna samlats in för tidsperioden Det sistnämnda registret är det enda som innehåller upplysningar över medmisstänkta personer, vilket är av intresse för denna studie. Det slutgiltiga materialet från BRÅ visade sig innehålla 624 individer. Denna reducering kan bero på vissa fel i mitt material då det gäller uppgifter om personnummer. Det har konstaterats i efterhand att vissa individer har varit intagna på anstalten flera gånger under den aktuella perioden och därmed förekommit två eller flera gånger i materialet som lämnats till BRÅ. 6 Valet av tidsperioderna har varit beroende av BRÅ:s tillgängliga data. 3.2 NÄTVERKSANALYTISK METOD För att studera valet av medbrottsling i denna studie kommer nätverksanalytisk metod att användas. Nedan följer en kort genomgång av metoden och en förklaring av vissa begrepp som används i detta sammanhang. Nätverksanalysen utgår från vissa grundläggande beståndsdelar (Borell & Johansson, 1996 s. 14 ff.). Enheterna är noder (i sociala nätverk även kallade aktörer) som är sammanbundna med länkar till en struktur som kallas nätverk. Noderna kan utgöras av individer och länkarna av sociala relationer. Det är mönstret av relationer som utgör nätverket. Aktörernas positioner i nätverket är därmed kopplade till vad de tycker, tänker, gör etc. Det är alltså inte aktörernas egenskaper som är det tongivande i ett nätverk, utan det är aktörernas relationer som är det intressanta. I den föreliggande studien består noderna av de 624 individerna som ingår i urvalet från den aktuella anstalten samt deras eventuella medbrottslingar. Uppgifterna om medbrottslingarna är hämtade från registret över anmälda brott. Länkarna mellan individerna utgörs av brott som de är misstänkta för tillsammans. Relationerna mellan individerna har i den här undersökningen studerats med hjälp av dataprogrammet The Analyst Nootebook. Formen på ett nätverk handlar om förhållandet mellan noderna, ett mönster av sammanlänkningar. Detta brukar vanligtvis åskådliggöras i form av en graf. Relationerna i ett nätverk kan vara riktade på olika sätt. Om en relation är ömsesidig mellan två aktörer är länken riktad åt båda håll. Om en relation däremot bara går från en aktör till en annan, så är den enbart riktad åt ett håll

18 I den föreliggande analysen kommer länkarna att vara riktade åt båda håll om två personer är misstänkta för samma brott och ingår i ursprungsmaterialet, det vill säga de 624 individerna som har varit intagna på den aktuella anstalten. Det beror på att det finns två brottsanmälningar i materialet som kan hänföras till samma brott. 7 I de fall då pilarna enbart är riktade åt ett håll så innebär det att det bara är den ena personen som har varit intagen på anstalten. Det finns då bara en anmälan i materialet eftersom datainsamlingen har begränsats till dem som varit intagna på anstalten. Nedan följer en illustration hur det kan se ut i nätverket. Under I ovanstående illustration ser vi tre figurer som symboliserar olika individer i materialet. Den översta figuren är en person som ingår i ett av de sex fängelsegängen. Figuren i mitten är en person som har varit intagen under samma period som någon av fängelsegängmedlemmarna. Den 7 Det innebär att om person A är misstänkt för ett brott med person B, så finns det två anmälningar i materialet. I den ena är A anmäld med B som medmisstänkt och i den andra är B anmäld med A som medmisstänkt. nedre figuren, cirkeln, är en individ som inte har varit intagen på anstalten under den aktuella perioden. Den personen är dock misstänkt för ett brott med personen i mitten, vilket den enkelriktade länken står för. Den dubbelriktade länken visar att de två översta är misstänkta för ett brott tillsammans. Eftersom båda har varit intagna på anstalten har brottsanmälningar hämtats in för dem båda och därmed blir länken dubbelriktad. På länken finns texten under, vilket betyder att brottsmisstanken kan hänföras till tiden under anstaltsvistelsen för dem båda. Under varje figur finns uppgifter om födelseår och kön (M står för man och K för kvinna). 3.3 METOD FÖR ATT STUDERA FÖRÄNDRINGAR I BROTTSLIGHETEN Som nämnts tidigare finns det vissa antaganden att medlemskap i fängelsegäng även medför en förändring av individernas brottslighet i form av en mer allvarlig och grövre brottslighet. För att studera förändringar i brottsligheten har de registrerade lagförda brotten för de 624 utvalda individerna använts. Karaktären på brottsligheten kommer att studeras utifrån ett grövre och mer allvarligt brottsligt perspektiv. För att mäta den förändringen hos de enskilda individerna har straffsatserna för respektive lagföring använts. 8 Ett alternativ hade varit att studera påföljderna för respektive lagföring. 8 Endast det första lagrummet har använts i respektive lagföring. Som regel brukar det allvarligaste brottet registreras i det första lagrummet och det är just allvarlighetsgraden som är av intresse för den här studien. Straffsatserna är hämtade från lagboken Sveriges rikes lag (2000) samt från Rixlex, författningsregistret

19 Då påföljderna påverkas av tidigare brottslighet och utdömda straff, ansåg jag att straffsatserna bättre mäter förändringar i brottsligheten i det här fallet. 9 Det kan sägas vara en mer objektiv bedömning av respektive lagföring. Lagföringarna har sedan kodats efter ett speciellt schema, vilket redovisas mer utförligt i bilagan tillsammans med en redovisning av tillvägagångssätt för att studera förändringar i brottsligheten. I nästa steg har lagföringstillfällena för varje individ delats in i ett tidsperspektiv, före respektive efter anstaltsvistelsen. Det datum som använts för detta ändamål är ankomstdatum till anstalten. Eventuella lagföringar som skett under anstaltsvistelsen kommer att hamna i kategorin efter anstaltsvistelsen. Ett antagande är att brottslighet under anstaltsvistelsen kan ha påverkats av den gemensamma vistelsen med andra medintagna och bör hänföras till den senare kategorin anser jag. Slutligen har medelvärden räknats ut för samtliga lagföringar före respektive efter anstaltsvistelsen för varje enskild individ. En jämförelse mellan dessa två medelvärden har sedan skett för att studera om det föreligger skillnad i allvarlighetsgrad avseende brottslighet före respektive efter anstaltsvistelsen. Av de 624 individerna i ursprungsmaterialet var det 341 som hade lagförda brott både före och efter anstaltsvistelsen. Av de resterande var det 281 som enbart hade lagförd brottslighet före 9 Kyvsgaard har analyserat förändringar i brottslighetens grovhet, utifrån både straffsatser och utdömda straff, och kommit fram till att medan det generellt sett sker en minskning av brottslighetens grovhet mätt efter straffsatserna så sker det en svag ökning i straffens stränghet (1998 s. 167). Det kan tolkas som att straffet inte bara påverkas av vilket brott som har begåtts utan att även andra faktorer har betydelse, som exempelvis tidigare brottslighet och utdömda straff. anstaltsvistelsen och för två personer saknades uppgifter helt om lagförd brottslighet. 10 Förändringar i brottsligheten kommer också att studeras utifrån två uppdelningar av materialet, dels efter födelseår och dels efter ankomstår till anstalten. Tanken med den förstnämnda uppdelningen är att studera om förändringar påverkas av den ålder man befinner sig i. Den andra uppdelningen efter ankomstår tillkom för att kunna undersöka om antal uppföljningsår av den kriminella karriären påverkar resultatet av förändringar i brottsligheten. 3.4 MATERIALETS BEGRÄNSNINGAR Materialet i den här studien har i sitt ursprung avgränsats, eftersom det är en pilotstudie där huvudsyftet är att testa om datainsamling och metoder fungerar tillfredsställande. Det innebär dock en del begränsningar som bör beaktas och diskuteras. Det faktum att det endast är en anstalt som har studerats, innebär att det inte finns information om eventuella kontakter mellan individer som kan ha skett under tidigare anstaltsvistelser. Därför kan det vara svårt att uttala sig om just den här anstaltsvistelsens betydelse, för de kontakter som kan ha skapats och om det i sin tur kan ha påverkat den framtida brottslighetens karaktär. De uppgifter som finns i de så kallade gallringslistorna, om vilken avdelning personen har varit på under anstaltsvisten, innehåller vissa begränsningar. I de uppges den avdelning där personen i fråga sist var på innan avgång. 10 Enligt uppgifter från BRÅ finns det vissa brister i lagföringsregistret som innebär risk för bortfall

20 Det innebär exempelvis att om en person hamnar på sjukavdelningen före avgång så uppges den avdelningen i gallringslistorna och inte den avdelning som personen tidigare varit på. Eftersom uppgifterna i gallringslistorna är begränsade och anstalten har isoleringsavdelningar, finns det en osäkerhet beträffande de intagnas kontaktmöjligheter. De registerdata från brotts- och lagföringsregistret som används i studien innehåller också en del begränsningar. Det välkända faktum att all brottslighet inte kommer till polisens kännedom och därmed inte blir registrerad, innebär att personer i materialet kan ha begått brott med varandra men inte blivit upptäckta och alltså inte heller blivit registrerade. I nätverksanalysen används registret över misstänkta personer eftersom det finns uppgifter om medmisstänkta personer där. Användandet av detta register innebär en osäkerhet eftersom man inte vet om personerna i fråga senare har blivit dömda för dessa brott. Eftersom datainsamling och metodval är en viktig del i pilotstudien, kommer materialets begränsningar att diskuteras mer i de avslutande kapitlena. 3.5 ETIK Jag har i den här rapporten studerat en grupp mycket utsatta människor. Det har dock inte varit möjligt att fråga de personer som ingår i studien om deras samtycke att delta. För att inte utsätta dessa individer för mer lidande har datainsamling och bearbetning av data skett med stor sekretess. I de resultat som presenteras ska det inte vara möjligt att kunna identifiera enskilda personer. Därför är exempelvis inte gängen namngivna någonstans i rapporten. Man bör också ha i åtanke att en studie om fängelsegäng riskerar att bidra till att fängelsegängen ses som ett större problem än vad de kanske är. Det kan i sin tur leda till en oberättigad uppmärksamhet både inom forskningen och i media