Nätverksanalys av fängelsegäng

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverksanalys av fängelsegäng"

Transkript

1 RAPPORT 9 Nätverksanalys av fängelsegäng E N PILOTSTUDIE LENA ROXELL Kriminologiska institutionen Stockholms universitet Ytterligare exemplar kan beställas från: Kriminalvårdsstyrelsen, Förlaget, Norrköping. Fax nr: Hemsida: Beställn.nr: 4743 ISBN ISSN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...4 FÖRFATTARENS FÖRORD...5 SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte och frågeställningar Definitioner och begrepp Disposition TIDIGARE FORSKNING Definition av gäng Gäng Fängelsegäng Förhållandet gäng - fängelsegäng Kriminella karriärer Nätverksforskning METOD Material och urval Nätverksanalytisk metod Metod för att studera förändringar i brottsligheten Materialets begränsningar

3 3.5 Etik RESULTAT Val av medbrottsling Brottslighetens karaktär Relationer DISKUSSION PLAN FÖR FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR...32 KÄLLFÖRTECKNING...34 Litteraturlista...34 Internet...36 BILAGA...37 EU-medlemsstaternas kriterier för att definiera organiserad brottslighet...37 Tillvägagångssätt för att mäta förändringar i brottsligheten...37 Nätverk bestående av fängelsegängmedlemmar och andra intagna samt deras medbrottslingar

4 FÖRORD Gäng, kriminella gäng, kriminella fängelsegäng är begrepp som vi ofta förknippar med det nordamerikanska samhället. Schabloner om gäng förmedlas via medier och inte minst i actionfilmernas värld. I själva verket är gängbegreppet ganska odefinierat och oprecist. Även i den vetenskapliga världen förekommer ett antal definitioner med olika innebörd. Frågan om olika sammanslutningar gäng har aktualiserats på senare år även i det svenska samhället. Inom kriminalvården har det gjorts några mindre studier för att försöka bringa klarhet i förekomst och omfattning av olika typer av sammanslutningar inom fångkollektivet. Fenomenet behöver en djupare belysning och ett antal frågeställningar kan knytas till gängfrågan. Finns det samband mellan brottsligheten ute i samhället och de grupperingar som eventuellt etableras under en fängelsevistelse? Påverkar gemensam fängelsevistelse senare val av medbrottslingar? Finns det inbördes stridigheter eller konflikter mellan olika grupperingar. Finns det risk för ökad våld under vistelser på anstalt? Listan över frågor kan göras lång. För att utreda förutsättningarna till mer omfattande forskning på detta område har kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet fått i uppdrag att utföra en pilotstudie. Ansvarig för studien har varit professor Jerzy Sarnecki med doktoranden Lena Roxell som utförare. Avsikten är att de uppdrag som finansierats via forskningskommittén fortlöpande skall publiceras i en särskild rapportserie i vilken denna rapport är den nionde. Författarna står själva för genomförandet, innehållet i rapporten och de slutsatser som dras. Birgitta Göransson Forskningskommitténs ordförande - 4 -

5 FÖRFATTARENS FÖRORD I den här rapporten kommer fängelsegäng att studeras med hjälp av nätverksanalys. Studien är att betrakta som en pilotundersökning. Huvudsyftet med pilotstudien är att utröna om en kvantitativ undersökning av fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys är genomförbar. Det innebär att datainsamling och metodval kommer att studeras och diskuteras extra noga i rapporten. Projektet Nätverkanalys av fängelsegäng är ett samarbete mellan Kriminalvårdsstyrelsen och Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Under arbetets gång med rapporten har många olika personer inom kriminalvården bidragit med information, vilket har varit en förutsättning för att studien skulle kunna genomföras. Dessa personer har varit mycket tillmötesgående och till dem alla vill jag framföra ett stort tack! Stockholm i augusti 2002 Lena Roxell - 5 -

6 SAMMANFATTNING Utgångspunkten i rapporten är att studera fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys. Det kommer att ske utifrån tre kriminologiska perspektiv; brottslighetens gruppkaraktär, kriminella karriärer samt effekter av samhällets straff- alternativt behandlingsåtgärder. I och med att det är outforskat område är studien att betrakta som en pilotundersökning. Det innebär att även datainsamling och metodval kommer att vara föremål för diskussion i rapporten. Huvudsyftet med pilotstudien är att utröna om en kvantitativ undersökning av fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys är genomförbar. Det andra syftet är att förena de tre ovan nämnda kriminologiska perspektiven med inriktning på relationerna mellan eventuella medlemmar i fängelsegäng och medlemskap i brottsaktiva grupper utanför anstalterna samt utvecklingen av de kriminella karriärerna efter anstaltsvistelsen. Konkret handlar det om att studera co-offending (medbrottslingskap) samt brottslighetens karaktär, före, under och efter fängelsetiden, hos individer som under sin anstaltsvistelse bedömts tillhöra något av fängelsegängen. De frågeställningar som kommer att belysas är följande: Påverkar tillhörigheten till vissa fängelsegäng valet av medbrottslingar och brottslighetens karaktär efter fängelsetiden? Påverkar en gemensam vistelse på en anstalt senare val av medbrottsling? Påverkar en gemensam vistelse på en anstalt karaktären på senare brottslighet? Hur ser relationerna ut mellan individer i ett fängelsegäng och brottsliga gäng/nätverk utanför anstalterna? I rapporten sker en genomgång av tidigare forskning om gäng och fängelsegäng. Då det huvudsakligen handlar om forskning från USA, är det viktigt att tänka på att det existerar skillnader mellan förhållandena i USA och Sverige. Forskningen från USA kan inte appliceras på svenska förhållanden, utan ska i stället ses som en utgångspunkt för en vidare diskussion. Att definiera gäng och fängelsegäng är en central del i rapporten och diskussioner som har förts om detta presenteras. Det sker även en kort genomgång av tidigare forskning om kriminella karriärer samt nätverksforskning. Ursprungsmaterialet i studien är hämtad från en anstalt. Det består av 17 män som har identifierats som gängmedlemmar av personal inom kriminalvården och personer som har varit intagna på anstalten under samma period som dessa gängmedlemmar. Ytterligare data har hämtats in från belastnings- och lagföringsregistret för dessa personer. Dessutom har kompletterande muntliga uppgifter samlats in. Den metod som främst har använts för att analysera data är nätverksanalys. I nätverken är personer länkade till varandra om de är misstänkta för att ha begått brott tillsammans

7 Där finns också information om brottet skett före, under eller efter anstaltsvistelsen. De kriminella karriärerna, förändringar i brottsligheten, har studerats utifrån individernas lagföringar. Dessa har delats in efter tidsperspektivet före eller efter anstaltsvistelsen, för att kunna studera eventuella förändringar efter vistelsetiden. Resultatet i pilotundersökningen visar att det är ovanligt att personer är misstänkta för att ha begått brott med varandra efter gemensam vistelse på anstalt. Det resultatet gäller både för gängmedlemmar och andra intagna. Resultatet av förändringar i kriminella karriärer visar att det är mer vanligt med en minskning av brottslighetens allvarlighetsgrad efter anstaltsvistelsen än vad det är med en ökning. Resultaten bör dock betraktas med viss försiktighet eftersom materialet är behäftat med vissa begränsningar. Nätverksanalysen visar inte på några tätt sammanhållna nätverk, där medlemmar från samma gäng är länkade till varandra. Detta kan tolkas på olika sätt. Det kan tyda på att vetskapen om vilka som är gängmedlemmar är bristfällig, det vill säga att fler personer som är länkade till gängmedlemmar egentligen är med i samma gängbildning. Ett annat antagande är att resultatet stämmer väl med hur det förhåller sig för de här individerna. Materialets begränsningar gör dock att det inte går att dra några slutsatser utifrån resultatet i den här undersökningen. Däremot är det viktigt att reflektera över vad den här sortens studie kan ge oss för svar, vad är det vi kan utläsa av resultaten och vad kan vi egentligen uttala oss om. Det är också viktigt med en diskussion om själva definitionen av fängelsegäng och dess medlemmar. Huvudsyftet med studien var att testa om det var möjligt att genomföra en kvantitativ undersökning av fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys. Sammanfattningsvis kan man säga att både datainsamling och metoder fungerade tillfredsställande, men att de bör modifieras inför kommande undersökningar

8 1 INLEDNING Människor har i alla tider sökt sig till varandra och bildat olika slags grupper. Dessa grupper kan diskuteras och beskrivas i termer som gängbildningar, nätverk och dylikt. Olika konstellationer av människor har varit föremål för forskning av skilda slag. För att nämna ett par exempel av olika karaktär så har personers nätverk undersökts i samband med att de sökt och fått ett arbete (Granovetter, 1974). Kriminella gängbildningar har varit ett forskningsområde ända sedan talet då pionjären inom området, Trasher (1927), studerade gäng i Chicago. Gängbildningar inne på kriminalvårdsanstalter, som brukar benämnas fängelsegäng, är ett i Sverige förhållandevis nytt fenomen och ett relativt outforskat område. 1 Som företeelse observerades det i USA på 1970-talet, då de så kallade gatugängen även började organisera sig inne på fängelser. I Sverige är det först på 1990-talet som det uppmärksammas av kriminalvården i och med att högerextrema grupper bildar olika konstellationer på anstalter (KVS, 2000 & 2001). Den forskning som har bedrivits om fängelsegäng kommer framför allt från USA. Förhållandena på fängelserna där är ofta mycket svåra, antalet fångar är mycket stort och straffen är mycket långa (Christie, 1993). Eftersom det föreligger stora skillnader mellan fängelser i USA och i Sverige, kan resultaten av den forsk- 1 För diskussion om en definition av fängelsegäng se senare i kapitlet under rubriken Definitioner och begrepp. Se även kapitel 2 där tidigare forskning presenteras och en diskussion om definitioner förekommer. ningen vara svår att applicera på svenska förhållanden. Därför är det intressant att försöka studera hur det förhåller sig på svenska fängelser med gängbildningar. I och med att det är ett outforskat område väcker det en hel del frågor som bör beaktas. Vilka frågeställningar är intressanta att ta upp? Vilka svar kan man få utifrån olika data och olika metoder? Vilka intressenter och aktörer finns det? I forskning om olika kriminella gäng är det framför allt deras brottslighet som har varit av intresse i olika studier. Våld och drogförsäljning är aktiviteter som förekommit i diskussionerna om gängens kriminalitet. Individer eller gruppers brottslighet har även diskuterats i termer av kriminella karriärer (Andersson, 1991; Farrington, 1992; Kyvsgaard, 1998). Det innebär att man studerar brott över en speciell tidsperiod för enskilda personer eller olika konstellationer av individer. I forskning om kriminella karriärer förekommer det att man analyserar specialiseringar av olika brottstyper som våldsbrott och drogförsäljning. Studier om en förändring av brottslighetens karaktär, i form av en grövre och mer allvarlig brottslighet, har också förekommit inom detta domän. De fängelsedömdas situation, på anstalten och efter verkställighetsperioden, är ett annat område som är av intresse för forskningen. Frågor som berör effekter av samhällets straffåtgärder är ofta kontroversiella och leder till debatt

9 Diskussioner har till exempel förts om huruvida fängelsemiljön är en kriminell skola för unga lagöverträdare, med möjligheter att träffa andra kriminella och därmed ingå i ett kriminellt nätverk. Det kan dock konstateras att man vet förhållandevis lite om huruvida man begår brott med varandra efter en gemensam vistelse på en anstalt. I rapporten kommer fängelsegäng och dess medlemmar att studeras utifrån de tre ovan beskrivna kriminologiska perspektiven; brottslighetens gruppkaraktär, kriminella karriärer samt effekter av samhällets straff- respektive behandlingsåtgärder. För den här studien har data samlats in från en anstalt där män avtjänar sina straff. Detta innebär att det endast är fängelsedömda män som kommer att ingå i undersökningen. 2 Det är framför allt relationer i form av gemensamt deltagande i brott, för dem som har bedömts tillhöra något fängelsegäng och andra intagna, som kommer att utforskas. Hur de kriminella karriärerna ser ut för dessa personer kommer också att belysas. Utifrån dessa resultat kan sedan en diskussion föras angående det tredje perspektivet, effekterna av samhällets straff- respektive behandlingsåtgärder. I och med att det är outforskat område är studien att betrakta som en pilotundersökning. Det innebär att datainsamling och metodval kommer att vara föremål för en stor del av diskussionen i rapporten. Det är viktigt att beakta både möjligheter och begränsningar med olika slags data samt utvecklingsmöjligheter för 2 Fängelsegäng ses vanligtvis som ett manligt fenomen, men hur det förhåller sig med gängbildningar på anstalter för kvinnor i Sverige finns det ingen information om. Det vore därför även intressant att undersöka relationer mellan kvinnor som har varit intagna på samma anstalt. kommande studier. Det är också angeläget att uppmärksamma vilka möjliga svar man kan få utifrån tillgänglig data. Kan exempelvis existensen av fängelsegäng påvisas utifrån det insamlade materialet? 1.1 SYFTE OCH FRÅGE- STÄLLNINGAR Huvudsyftet med pilotstudien är att se om en kvantitativ undersökning av fängelsegäng med hjälp av nätverksanalys är genomförbar. Det andra syftet är att förena de tre ovan nämnda kriminologiska perspektiven med inriktning på relationerna mellan eventuella medlemmar i fängelsegäng och deras medlemskap i brottsaktiva grupper utanför anstalterna samt utvecklingen av de kriminella karriärerna efter anstaltsvistelsen. Konkret handlar det om att studera co-offending (medbrottslingskap) samt brottslighetens karaktär, före, under och efter fängelsetiden, hos individer som under sin anstaltsvistelse bedömts tillhöra något av fängelsegängen. De frågeställningar som kommer att belysas är följande: Påverkar tillhörigheten till vissa fängelsegäng valet av medbrottslingar och brottslighetens karaktär efter fängelsetiden? Påverkar en gemensam vistelse på en anstalt senare val av medbrottsling? Påverkar en gemensam vistelse på en anstalt karaktären på senare brottslighet? Hur ser relationerna ut mellan individer i ett fängelsegäng och brottsliga gäng/nätverk utanför anstalterna? - 9 -

10 1.2 DEFINITIONER OCH BE- GREPP Det centrala begreppet i den här rapporten är fängelsegäng. Det är vanligtvis fångar som sluter sig samman för att utöva makt, söka skydd mot andra fångar eller för att uppnå andra fördelar under anstaltstiden. Att definiera begreppet och sedan identifiera dess medlemmar är inte helt utan problem. Det finns olika uppfattningar beroende på vem det är som definierar och identifierar. Enligt uppgifter från personal inom kriminalvården följer man de kriterier som EU-medlemsstaterna använder för att definiera organiserad brottslighet, då man definierar en grupp individer som ett gäng. 3 I denna rapport kommer vissa gäng att benämnas som fängelsegäng och vissa personer som fängelsegängmedlemmar utifrån information från personal inom kriminalvården. För studiens validitet är det ett problem att bara förlita sig till en källa, speciellt då medlemskap i fängelsegäng är en bedömningsfråga. Detta bör beaktas och kommer även att diskuteras längre fram i rapporten. De som benämns som fängelsegäng är inte bara sådana gäng som anses ha sin uppkomst inne på anstalterna. Utan även så kallade MC-gäng och högerextremistiska grupper har definierats som fängelsegäng och ingår därmed i undersökningen. Samtliga gäng anses vara eller ha varit etablerade även utanför anstalterna. Ett annat begrepp som används i rapporten är co-offending eller medbrottslingskap. Det handlar om huruvida personer begår brott med varandra, det vill säga om ett gemensamt deltagande i brott. I den föreliggande studien kommer co-offending att studeras i relation till gängmedlemskap och gemensam fängelsevistelse. Termen val av medbrottsling förekommer i två av studiens frågeställningar. Termen ska tolkas med viss försiktighet, då man har begränsade uppgifter beträffande valet. 4 Om det är ett slumpmässigt eller ett välplanerat val, kan man vanligtvis inte yttra sig om utifrån registerdata. Det man egentligen vet och kan uttala sig om är att två personer är misstänkta för samma brott. 1.3 DISPOSITION I det inledande kapitlet har rapportens syfte och frågeställningar presenterats. Definitioner och begrepp har sedan diskuterats. I kapitel två kommer en genomgång av tidigare forskning om gäng, fängelsegäng, kriminella karriärer samt nätverk att ske. Metodavsnittet kommer att beröra material och urval, nätverksanalys, metod för att studera kriminella karriärer samt etik. I kapitel fyra presenteras resultaten utifrån rapportens olika frågeställningar. Sedan följer en diskussion om resultaten i förhållande till tidigare forskning, materialets möjligheter respektive begränsningar samt definitionsproblematiken. Rapporten avslutas med en plan för en kommande studie om fängelsegäng. 3 EU-medlemsstaternas kriterier för att definiera organiserad brottslighet presenteras i bilagan. 4 För vidare diskussion om val av medbrottsling se Sarnecki (2001 s. 51 ff.)

11 2 TIDIGARE FORSKNING Det centrala under denna rubrik är definition, eftersom det är en utgångspunkt för vad som ska studeras. De resultat man får i en studie är beroende av hur begrepp har definierats. Det kan innebära att man i en undersökning kommer fram till att fängelsegäng är ett utbrett problem, medan man i en annan ifrågasätter om de existerar överhuvudtaget. 2.1 DEFINITION AV GÄNG Att definiera gäng är komplicerat och diskussionerna om detta har varit omfattande men inte lett till någon enhetlig definition. Horowitz menar att det finns anledningar till att behålla en pluralistisk definition eftersom olika grupper har olika intressen och anledningar till varför de definierar begreppet som de gör (1991 s. 43). En enhetlig definition kan leda till att gängforskningen får en smal inriktning och att man därmed missar annan viktig information. Forskningen har framför allt kommit att handla om de så kallade gatugängen i USA. Klein har studerat dessa och gör en indelning i fyra olika grupper (2001 s 14 ff.). Detta sker efter kriterier som beständighet, antal medlemmar, åldersfördelning, territorium samt eventuella undergrupper. Moore menar att gäng består av oövervakade ungdomsgrupper som inte lever efter konventionella normer (i Hagedorn, 1998 s. 367). De ser sig själva som ett gäng och rekryterar nya medlemmar i grannskapet. Här utesluts ordet kriminalitet i själva definitionen, men man kan tolka det som att Moore menar att det förekommer kriminalitet bland dem. Short utesluter också brottsligt beteende när han definierar gäng och menar att det är det brottsliga beteendet som man vill förklara utifrån gängbildningen (1990 s. 239). Short definierar begreppet på följande vis: I define a gang as a group whose members meet together with some regularity, over time, on the basis of group-defined criteria of membership and group-determined organizational structure, usually with (but not always) some sense of territoriality. Curry och Decker (1998) har, efter en genomgång av den amerikanska litteraturen, kommit fram till att vissa faktorer är vanligt förekommande vid definiering av gäng. Till dessa hör grupper av individer som har symboler vilka indikerar medlemskap och de kommunicerar på ett speciellt sätt. De är varaktiga i sin existens, de har ett eget territorium och de är brottsligt aktiva. Vid diskussioner om definitioner kommer man också in på klassificering av gäng. Den amerikanska gängforskningen handlar i huvudsak om så kallade streetgangs, det vill säga gatugäng. Klein utesluter exempelvis skinheads och motorcykelgäng i sin analys i The American Street Gangs. It s Nature, Prevalence and Control (1995 s. 22f.). Dessa grupper är mer fokuserade och planerande i jämförelse med gatugängen. Han menar att en snävare fokusering i en undersökning är viktig för resultatens validitet. I stället för att använda sig av begreppet gäng, främst i koppling till brottsligt beteende, har en del forskare valt andra benämningar för att beskriva detta fenomen

12 Exempelvis har Shaw och McKay (1942) samt Merton (1968) diskuterat utifrån begreppet subkultur. Shaw och McKay menar att brottsliga subkulturer uppstår i segregerade områden där man delar antisociala normer och värderingar. Merton menar att subkulturer uppstår bland underklassens ungdomar som ett resultat över deras frustration att inte kunna uppnå vissa mål, och därav utvecklas ett brottsligt beteende. Sarnecki har valt benämningen nätverk när han studerar hur personer begår brott med varandra (2001). Studier av nätverk innebär bland annat att man inte behöver begränsa sig till att undersöka ett visst gäng. Man kan utifrån individer fånga upp deras nätverk och därmed få information om personerna i deras närhet. Det innebär att man till viss del kommer ifrån det komplicerade med att definiera och begränsningarna som det innebär. 2.2 GÄNG Forskning om gäng och deras inblandning i kriminalitet har en lång tradition. Som nämnts i inledningen studerade Thrasher (1927) gängbildningar i Chicago redan på 1920-talet. Han menade att uppkomsten av detta fenomen var ett naturligt resultat av att växa upp i storstadens slumområde. Shaw och McKay (1931) valde också Chicago för att studera gäng. De ungdomar som var kriminellt belastade och tillhörde gäng uteslöts ur den gängse sociala ordningen. De diskuterade vilka sociala aspekter som påverkade ungdomarna att ansluta sig och menade att erkännande från kamrater, skydd, spänning och kamratskap var betydande faktorer. De konstaterade samtidigt att det var samma faktorer som var betydelsefulla även för ungdomar som inte var kriminella. Under 1940-talet uppstod gängbildningar på flera platser i USA (Kinnear, 1996 s. 39). I Los Angeles var det grupper av män med mexikanskt ursprung som ansåg sig diskriminerade och utan skydd i samhället, som slöt sig samman för att skydda sitt territorium. I New York, företrädesvis i Harlem, bildades gäng som studerades av olika forskare. Exempelvis skrev Bernard (1949) om kvinnor som var medlemmar i gäng. Han ansåg att antalet kvinnor i gäng hade ökat och att de ofta hade kontakt med de gäng som bestod av män. Under 1950-talet rapporterade forskare om organiserade gängaktiviteter även i mindre städer. I diskussioner om dessa bildningar togs faktorer upp som territorium, maskulinitet, slagsmål och droganvändning. Cohen gav ut boken Delinquent Boys: The Culture of the Gang (1955), i vilken han bland annat diskuterade omständigheter i det amerikanska samhället som ledde till ungdomsbrottslighet. Han ansåg att gängbeteendet inte skiljde sig från mer generellt brottsligt beteende. På 1960-talet var åtgärder för att förebygga gängbildning och brottslighet en prioriteringsfråga för hela nationen (Kinnear, 1996 s. 44). Under den tiden hade en del gäng vissa förbindelser med medborgsrättsliga och politiska rörelser. I slutet av 60-talet minskade gängaktiviteterna menade vissa experter. Andra ansåg att det enbart skett en förändring av definitionen av gäng och hur man identifierade dess medlemmar, vilket i sin tur ledde till att deras aktiviteter uppmärksammades mindre. I The Violent Gang (1963) diskuterar Yablonsky sambandet mellan ungdomars gängtillhörighet och en låg social status

13 Låg social status innebär försämrade möjligheter till utbildning och bra ekonomi samt sämre sociala förutsättningar överhuvudtaget. Det är konsekvenserna av att tillhöra en grupp med låg social status som gör att ungdomar ansluter sig. I början av 1970-talet rapporterades färre incidenter med våld där gäng var involverade (Kinnear, 1996 s. 48). Studier av dessa grupper minskade, men det bildades dock organisationer på gräsrotsnivå för att bekämpa gängvåld. Under 1980-talet blev det återigen en fokusering, då man menar att gängen och deras aktiviteter ökade. Den bidragande orsaken ansågs vara den ökade tillgången av droger och vapen. Många av gatugängen jämfördes i större utsträckning med den organiserade brottsligheten. Grupper med nazistiska sympatier uppmärksammades i USA under den här perioden. Gängens förflyttning ut i förorterna förekom i diskussionerna under 1990-talet och graffitimålningar uppmärksammades som en gängaktivitet under samma period (Kinnear, 1996 s. 53). Det är också under den här tidsperioden som gängfenomenet börjar uppmärksammas i Europa. Forskare från USA och Europa med intresse för ämnet utbyter erfarenheter, vilket resulterar i boken The Eurogang Paradox (Klein m.fl., 2001). I den diskuteras både likheter och skillnader mellan gängbildningar i dessa delar av världen. I Sverige har forskning om dessa fenomen varit sparsam. Sarnecki (2001) har dock studerat ungdomars brottslighet som gruppfenomen med hjälp av nätverksanalytisk metod. Han menar att den typ av gäng som finns i storstäderna i USA, inte existerar i Sverige. Det har även förekommit studier om MC-gäng (BRÅ, 1999) samt forskning om högerextremistiska grupper (Lööw, 1998). 2.3 FÄNGELSEGÄNG Eftersom forskning om fängelsegäng är relativt ovanlig, har diskussionerna om en definition varit sällsynta. Fängelsegängen har blivit definierade enligt följande: closeknit and disruptive group of inmates organized around common affilitation for the purpose of mutual caretaking, solidarity, and profit-making criminal activity (C. Camp & Camp, 1988 s. 71 i Spergel, 1996, s. 125). På 1970-talet började man uppmärksamma gängbildningar på fängelser i USA (Kinnear, 1996 s. 48). Medlemmar från olika gatugäng fick en mer framträdande roll i och med att de organiserade sig även innanför murarna. De var många i antal och skaffade sig en maktposition, vilket gjorde att det uppstod rivalitet mellan olika grupper och därmed en upptrappning av våldet. Det finns stora variationer mellan gäng i fängelse vad gäller graden av brottsligt beteende samt statusrelaterade eller symboliska aktiviteter (Spergel, 1995 s. 125). Variationerna kan relateras till etniska, regionala, historiska och inom kriminalvårdsinrättningar speciella faktorer. Uppkomsten av fängelsegäng relateras till faktorer som, skydd mot det våld som förekommer på fängelserna, rasmotsättningar och maktutövning (Leet m.fl., 1997 s. 193). Det har konstaterats att medlemmar oftare är inblandade i disciplinära problem än icke-medlemmar (Spergel, 1995 s. 126). Om det ska ses som en orsak till att man kommer med i ett gäng eller att det är ett resultat av att man är med i ett gäng kan diskuteras

14 Bakomliggande faktorer till uppkomsten av fängelsegäng kan bero på överfulla fängelser, dåliga levnadsvillkor för de intagna, bristfällig administration, våldsbenägna gängledare, konflikter mellan olika gäng, bristfälliga resurser, samhällsproblem samt rasism (ibid. s. 236). Vissa forskare hävdar att rekrytering av nya medlemmar till fängelsegäng nästan uteslutande sker på fängelserna (Leet m.fl., 1997 s. 229). Andra menar att kunskaper om etablerandet av kontakter inne på anstalterna är bristfälliga (Tremblay, 1993 s. 23f.). Den enda svenska forskning som finns om fängelsegäng är två rapporter från KVS (2000; 2001). Syftet med dessa rapporter är att försöka beskriva gängbildningar bland de fängelsedömda, deras genomförande av fängelsevistelsen, att återge anstaltspersonalens åsikter samt att diskutera gängproblematiken vid landets anstalter. 2.4 FÖRHÅLLANDET GÄNG - FÄNGELSEGÄNG Hur fängelsegäng och gatugäng kommunicerar, påverkar och influerar varandra är ett outforskat område (Spergel, 1995 s. 235). Det antas att enskilda individer på fängelserna är i kontakt med gäng verksamma utanför murarna. Hur intensiv den verksamheten är och hur den påverkar säkerheten inne på fängelserna är inte klarlagt. Medlemmar i gatugäng som hamnar i fängelse upprätthåller kontakten med sitt gäng eftersom det ger dem fördelar inne på anstalterna som skydd och bekvämligheter (Decker, 2001 s. 33). Dessa kontakter kan också ha en mer informell karaktär, baserad på familjerelationer. Vissa forskare anser att det finns en stark länk mellan fängelsegäng och gatugäng eftersom fängelsegängen har sitt ursprung i gatugängen (Jacobs, 1974, 1977; Fong, 1991 i Houston & Prinsloo, 1998). Knox menar att fängelsegäng kan verka för att gatugäng utför vissa handlingar utanför fängelset och att gatugäng i sin tur kan beordra fängelsegäng att utsätta någon fånge för våld eller att skydda en fånge (Knox, 1991 s. 514 i Spergel, 1995). Reiner menar att det finns kontakter mellan nämnda gängbildningar, men att det är stor skillnad mellan dessa då det gäller deras karaktärer (Reiner, 1992 s i Spergel, 1995). Exempelvis är fängelsegäng involverade i organiserad brottslighet i större utsträckning än gatugäng. Medlemmar i ett gatugäng återvänder i stor utsträckning till sitt gatugäng, trots att de under en fängelseperiod varit medlemmar i ett fängelsegäng. Reiner menar att det beror på att gatugängen är mer etablerade än fängelsegängen. 2.5 KRIMINELLA KARRIÄRER Det finns vissa antaganden att medlemskap i ett fängelsegäng medför att individens brottslighet förändras och blir av mer allvarlig karaktär. Därför är även förändring av brottslighetens karaktär för gängmedlemmar och andra intagna av intresse i denna studie. Den förändrade karaktären kan diskuteras i termer av kriminella karriärer. Med begreppet kriminell karriär menas de brott en individ begår under en viss period, vanligtvis under stora delar av livet. Det användes redan på 1930-talet i kriminologiska kvalitativa studier från Chicagoskolan, för att beskriva kriminella aktiviteter och utvecklingsprocesser (Kyvsgaard, 1998 s. 1 ff.). Senare studier i ämnet bygger för det mesta på kvantitativa data av longitudinell karaktär

15 Det finns möjligheter att studera kriminella karriärer både på aggregerad nivå och på individnivå (Farrington, 1992 s. 521). På aggregerad nivå kan exempelvis olika gängs kriminella aktiviteter undersökas. Farrington menar att kriminella karriärer bör studeras utifrån individers allvarliga brottslighet och att sådan forskning bör användas när man vill förklara brottslighet i ett längre tidsperspektiv (1992 s. 522). Inom det här området kan man också studera specialiseringar av olika slag när det gäller inriktning på brottslighet. Farrington (1991) har undersökt personer som har specialiserat sig på våldsbrott och Kyvsgaard (1998) har studerat specialisering utifrån en indelning i 11 olika brottskategorier. Inom ämnet kriminella karriärer kan det också vara av intresse att undersöka förändringar av brottslighetens grovhet. Det finns vissa antaganden att brottsligheten blir mer allvarlig ju längre man har varit kriminell (Kyvsgaard, 1998 s. 151). I dessa sammanhang diskuteras också fängelsemiljöns påverkan av den framtida brottsligheten för dem som varit intagna på anstalt. Kyvsgaard har då hon studerat kriminella karriärer kommit fram till att de som begår många brott, också begår grövre brott än de som begår få brott (1998 s. 166 f.). Sett ur ett tidsperspektiv sker det en eskalering i början av den kriminella karriären som sedan stannar av eller avtar. För de med korta kriminella karriärer sker en minskning över tid. Sammanfattningsvis menar dock Kyvsgaard att när det sker en förändring i kriminalitetens grovhet så tenderar den att minska i stället för att öka. Svensk forskning om kriminella karriärer har förekommit i samband med att även påföljdsval har studerats (Andersson, 1991). Andersson menar att..en ihållande och högaktiv karriär, mätt med antal lagföringar per tidsenhet, är ett ovanligt förekommande mönster i den individuella kriminella karriären (s. 250). 2.6 NÄTVERKSFORSKNING Som tidigare nämnts har Sarnecki använt nätverksanalys då han studerat relationer mellan brottsliga ungdomar (1986; 2001). Dessa undersökningar berör ungdomar dels i Borlänge och dels i Stockholm. Sarnecki har även studerat brottsliga ungdomsnätverk i Köpenhamn (2002). Han menar att det finns stora likheter mellan ungdomsnätverken i Stockholm respektive Köpenhamn. I båda städernas finns det ett centralt nätverk där de mest brottsbelastade individerna ingår. Det av polisen kända gemensamma brottsdeltagandet präglas av kortvarighet och spontanitet. Ett annat exempel på kriminologiska undersökningar med nätverksperspektiv finner man i Pettersons avhandling, där hon studerat supporterbråk, etnicitet och genus (2002). Det kan dock konstateras att metoden inte har varit vanligt förekommande inom den kriminologiska forskningen. Däremot har den använts inom andra vetenskapliga grenar och har sitt ursprung inom den socialpsykologiska respektive den antropologiska traditionen (Borell & Johansson, 1996 s. 9). Den socialpsykologiska nätverkstraditionen är hämtad från psykiatern Moreno som under 1930-talet studerade hur psykiskt välbefinnande påverkas av relationer till andra. Moreno utvecklade sociometriska metoder som används än idag för att beskriva relationer mellan aktörer. Flera av de analytiska begreppen som idag används inom samhällsvetenskaplig nätverksanalys har sina rötter i den socialantropologiska traditionen

16 3 METOD I metodkapitlet presenteras material och urval. Sedan följer en kort genomgång av de metoder som kommer att användas i analysen av materialet. Avslutningsvis sker diskussioner om materialets begränsningar och om etik. 3.1 MATERIAL OCH URVAL Ursprungsmaterialet i undersökningen är hämtat från en anstalt. Möjligheter att få information av personalen om deras uppfattning om fängelsegäng och dess medlemmar var en förutsättning för undersökningen. En annan anledning till valet av den aktuella anstalten var att det är en sluten anstalt utan förhöjd säkerhet. Ett antagande är att fångarna har större sannolikhet att komma i kontakt med varandra på en anstalt där man inte har förhöjd säkerhet. Om man valt en öppen anstalt hade det troligtvis inneburit både mindre möjligheter att få information från personalen samt ett mindre ursprungsmaterial, då medlemmar i fängelsegäng anses ovanliga på dessa anstalter (KVS, 2000 & 2001). Ursprungsmaterialet består av 17 män som är identifierade som gängmedlemmar av den säkerhetsansvarige på anstalten. Identifiering av gängmedlemmar sker i samråd med polis och andra personer inom kriminalvården som anses ha information inom detta område. De 17 individerna har varit intagna på anstalten någon gång under åren Under verkställighetstiden på anstalten har de bedömts tillhöra något av fängelsegängen. 5 I det här materialet kan man hänföra dessa till sex olika slags gängbildningar. Åldern på dessa personer då de var intagna på anstalten varierar mellan 18 och 40 år, flertalet var dock i tjugoårsåldern. En annan förutsättning för att de skulle kunna ingå i ursprungsmaterialet var att de skulle ha varit frisläppta, eftersom eventuell senare brottslighet är av intresse för studien. Nästa steg i urvalsprocessen har varit att ta reda på vilka individer som har varit intagna på anstalten under samma period som gängmedlemmarna. För det ändamålet har det skett en genomgång av så kallade gallringslistor. På den aktuella anstalten har man haft som rutin att gallra bort individer ur datasystemet KLAS två månader efter avgång från anstalten. I gallringslistorna finns det uppgifter om individens namn och personnummer, ankomst och avgång från anstalten samt vilken avdelning på anstalten som individen senast varit intagen på. I det här skedet har individer som varit på anstalten en kortare period än en månad sorterats bort ur materialet. Detta har skett dels för att få ett lagom stort material i pilotstudien och dels på grund av att jag anser att det krävs en längre tidsperiod än en månad för att skapa relationer mellan individer, som kan vara relevanta för den här undersökningen. Valet av tidsperiod bör dock ses som godtyckligt. 5 Se första kapitlet under rubriken definitioner och begrepp för information om vilka slags gäng som ingår i underökningen

17 Det kan tänkas att det vore lämpligt med en kortare period, vilket bör beaktas i en framtida studie. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar har ytterligare material beställts från BRÅ (Brottsförebyggande rådet). I det materialet har jag utgått från de 17 identifierade gängmedlemmarna samt de individer som har varit intagna på anstalten under samma period som gängmedlemmarna. Det gav ett material på sammanlagt 687 individer efter det att 59 individer sorterats bort då dessa saknade de fyra sista siffrorna i födelsenumret, vilket krävdes för datakörningarna hos BRÅ. Materialet från BRÅ består av data från belastningsregistret och från registret över anmälda brott (misstänkta personer). Ur belastningsregistret har uppgifter om de 687 individernas samtliga lagföringar från 1974 till 2001 hämtats in. Ur registret över anmälda brott (misstänkta personer) har samtliga anmälningar gällande de aktuella individerna samlats in för tidsperioden Det sistnämnda registret är det enda som innehåller upplysningar över medmisstänkta personer, vilket är av intresse för denna studie. Det slutgiltiga materialet från BRÅ visade sig innehålla 624 individer. Denna reducering kan bero på vissa fel i mitt material då det gäller uppgifter om personnummer. Det har konstaterats i efterhand att vissa individer har varit intagna på anstalten flera gånger under den aktuella perioden och därmed förekommit två eller flera gånger i materialet som lämnats till BRÅ. 6 Valet av tidsperioderna har varit beroende av BRÅ:s tillgängliga data. 3.2 NÄTVERKSANALYTISK METOD För att studera valet av medbrottsling i denna studie kommer nätverksanalytisk metod att användas. Nedan följer en kort genomgång av metoden och en förklaring av vissa begrepp som används i detta sammanhang. Nätverksanalysen utgår från vissa grundläggande beståndsdelar (Borell & Johansson, 1996 s. 14 ff.). Enheterna är noder (i sociala nätverk även kallade aktörer) som är sammanbundna med länkar till en struktur som kallas nätverk. Noderna kan utgöras av individer och länkarna av sociala relationer. Det är mönstret av relationer som utgör nätverket. Aktörernas positioner i nätverket är därmed kopplade till vad de tycker, tänker, gör etc. Det är alltså inte aktörernas egenskaper som är det tongivande i ett nätverk, utan det är aktörernas relationer som är det intressanta. I den föreliggande studien består noderna av de 624 individerna som ingår i urvalet från den aktuella anstalten samt deras eventuella medbrottslingar. Uppgifterna om medbrottslingarna är hämtade från registret över anmälda brott. Länkarna mellan individerna utgörs av brott som de är misstänkta för tillsammans. Relationerna mellan individerna har i den här undersökningen studerats med hjälp av dataprogrammet The Analyst Nootebook. Formen på ett nätverk handlar om förhållandet mellan noderna, ett mönster av sammanlänkningar. Detta brukar vanligtvis åskådliggöras i form av en graf. Relationerna i ett nätverk kan vara riktade på olika sätt. Om en relation är ömsesidig mellan två aktörer är länken riktad åt båda håll. Om en relation däremot bara går från en aktör till en annan, så är den enbart riktad åt ett håll

18 I den föreliggande analysen kommer länkarna att vara riktade åt båda håll om två personer är misstänkta för samma brott och ingår i ursprungsmaterialet, det vill säga de 624 individerna som har varit intagna på den aktuella anstalten. Det beror på att det finns två brottsanmälningar i materialet som kan hänföras till samma brott. 7 I de fall då pilarna enbart är riktade åt ett håll så innebär det att det bara är den ena personen som har varit intagen på anstalten. Det finns då bara en anmälan i materialet eftersom datainsamlingen har begränsats till dem som varit intagna på anstalten. Nedan följer en illustration hur det kan se ut i nätverket. Under I ovanstående illustration ser vi tre figurer som symboliserar olika individer i materialet. Den översta figuren är en person som ingår i ett av de sex fängelsegängen. Figuren i mitten är en person som har varit intagen under samma period som någon av fängelsegängmedlemmarna. Den 7 Det innebär att om person A är misstänkt för ett brott med person B, så finns det två anmälningar i materialet. I den ena är A anmäld med B som medmisstänkt och i den andra är B anmäld med A som medmisstänkt. nedre figuren, cirkeln, är en individ som inte har varit intagen på anstalten under den aktuella perioden. Den personen är dock misstänkt för ett brott med personen i mitten, vilket den enkelriktade länken står för. Den dubbelriktade länken visar att de två översta är misstänkta för ett brott tillsammans. Eftersom båda har varit intagna på anstalten har brottsanmälningar hämtats in för dem båda och därmed blir länken dubbelriktad. På länken finns texten under, vilket betyder att brottsmisstanken kan hänföras till tiden under anstaltsvistelsen för dem båda. Under varje figur finns uppgifter om födelseår och kön (M står för man och K för kvinna). 3.3 METOD FÖR ATT STUDERA FÖRÄNDRINGAR I BROTTSLIGHETEN Som nämnts tidigare finns det vissa antaganden att medlemskap i fängelsegäng även medför en förändring av individernas brottslighet i form av en mer allvarlig och grövre brottslighet. För att studera förändringar i brottsligheten har de registrerade lagförda brotten för de 624 utvalda individerna använts. Karaktären på brottsligheten kommer att studeras utifrån ett grövre och mer allvarligt brottsligt perspektiv. För att mäta den förändringen hos de enskilda individerna har straffsatserna för respektive lagföring använts. 8 Ett alternativ hade varit att studera påföljderna för respektive lagföring. 8 Endast det första lagrummet har använts i respektive lagföring. Som regel brukar det allvarligaste brottet registreras i det första lagrummet och det är just allvarlighetsgraden som är av intresse för den här studien. Straffsatserna är hämtade från lagboken Sveriges rikes lag (2000) samt från Rixlex, författningsregistret

19 Då påföljderna påverkas av tidigare brottslighet och utdömda straff, ansåg jag att straffsatserna bättre mäter förändringar i brottsligheten i det här fallet. 9 Det kan sägas vara en mer objektiv bedömning av respektive lagföring. Lagföringarna har sedan kodats efter ett speciellt schema, vilket redovisas mer utförligt i bilagan tillsammans med en redovisning av tillvägagångssätt för att studera förändringar i brottsligheten. I nästa steg har lagföringstillfällena för varje individ delats in i ett tidsperspektiv, före respektive efter anstaltsvistelsen. Det datum som använts för detta ändamål är ankomstdatum till anstalten. Eventuella lagföringar som skett under anstaltsvistelsen kommer att hamna i kategorin efter anstaltsvistelsen. Ett antagande är att brottslighet under anstaltsvistelsen kan ha påverkats av den gemensamma vistelsen med andra medintagna och bör hänföras till den senare kategorin anser jag. Slutligen har medelvärden räknats ut för samtliga lagföringar före respektive efter anstaltsvistelsen för varje enskild individ. En jämförelse mellan dessa två medelvärden har sedan skett för att studera om det föreligger skillnad i allvarlighetsgrad avseende brottslighet före respektive efter anstaltsvistelsen. Av de 624 individerna i ursprungsmaterialet var det 341 som hade lagförda brott både före och efter anstaltsvistelsen. Av de resterande var det 281 som enbart hade lagförd brottslighet före 9 Kyvsgaard har analyserat förändringar i brottslighetens grovhet, utifrån både straffsatser och utdömda straff, och kommit fram till att medan det generellt sett sker en minskning av brottslighetens grovhet mätt efter straffsatserna så sker det en svag ökning i straffens stränghet (1998 s. 167). Det kan tolkas som att straffet inte bara påverkas av vilket brott som har begåtts utan att även andra faktorer har betydelse, som exempelvis tidigare brottslighet och utdömda straff. anstaltsvistelsen och för två personer saknades uppgifter helt om lagförd brottslighet. 10 Förändringar i brottsligheten kommer också att studeras utifrån två uppdelningar av materialet, dels efter födelseår och dels efter ankomstår till anstalten. Tanken med den förstnämnda uppdelningen är att studera om förändringar påverkas av den ålder man befinner sig i. Den andra uppdelningen efter ankomstår tillkom för att kunna undersöka om antal uppföljningsår av den kriminella karriären påverkar resultatet av förändringar i brottsligheten. 3.4 MATERIALETS BEGRÄNSNINGAR Materialet i den här studien har i sitt ursprung avgränsats, eftersom det är en pilotstudie där huvudsyftet är att testa om datainsamling och metoder fungerar tillfredsställande. Det innebär dock en del begränsningar som bör beaktas och diskuteras. Det faktum att det endast är en anstalt som har studerats, innebär att det inte finns information om eventuella kontakter mellan individer som kan ha skett under tidigare anstaltsvistelser. Därför kan det vara svårt att uttala sig om just den här anstaltsvistelsens betydelse, för de kontakter som kan ha skapats och om det i sin tur kan ha påverkat den framtida brottslighetens karaktär. De uppgifter som finns i de så kallade gallringslistorna, om vilken avdelning personen har varit på under anstaltsvisten, innehåller vissa begränsningar. I de uppges den avdelning där personen i fråga sist var på innan avgång. 10 Enligt uppgifter från BRÅ finns det vissa brister i lagföringsregistret som innebär risk för bortfall

20 Det innebär exempelvis att om en person hamnar på sjukavdelningen före avgång så uppges den avdelningen i gallringslistorna och inte den avdelning som personen tidigare varit på. Eftersom uppgifterna i gallringslistorna är begränsade och anstalten har isoleringsavdelningar, finns det en osäkerhet beträffande de intagnas kontaktmöjligheter. De registerdata från brotts- och lagföringsregistret som används i studien innehåller också en del begränsningar. Det välkända faktum att all brottslighet inte kommer till polisens kännedom och därmed inte blir registrerad, innebär att personer i materialet kan ha begått brott med varandra men inte blivit upptäckta och alltså inte heller blivit registrerade. I nätverksanalysen används registret över misstänkta personer eftersom det finns uppgifter om medmisstänkta personer där. Användandet av detta register innebär en osäkerhet eftersom man inte vet om personerna i fråga senare har blivit dömda för dessa brott. Eftersom datainsamling och metodval är en viktig del i pilotstudien, kommer materialets begränsningar att diskuteras mer i de avslutande kapitlena. 3.5 ETIK Jag har i den här rapporten studerat en grupp mycket utsatta människor. Det har dock inte varit möjligt att fråga de personer som ingår i studien om deras samtycke att delta. För att inte utsätta dessa individer för mer lidande har datainsamling och bearbetning av data skett med stor sekretess. I de resultat som presenteras ska det inte vara möjligt att kunna identifiera enskilda personer. Därför är exempelvis inte gängen namngivna någonstans i rapporten. Man bör också ha i åtanke att en studie om fängelsegäng riskerar att bidra till att fängelsegängen ses som ett större problem än vad de kanske är. Det kan i sin tur leda till en oberättigad uppmärksamhet både inom forskningen och i media

Fångar i ett nätverk? Fängelser, interaktioner och medbrottslingsskap. Nr 24

Fångar i ett nätverk? Fängelser, interaktioner och medbrottslingsskap. Nr 24 KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONENS AVHANDLINGSSERIE Fångar i ett nätverk? Fängelser, interaktioner och medbrottslingsskap. Nr 24 Fångar i ett nätverk? Fängelser, interaktioner och medbrottslingsskap Lena Roxell

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg

Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg 2005-10-21 Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg Polismyndigheten Västra Götaland Länskriminalpolisen Underrättelseroteln U-415/05 Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg Rapporten innehåller

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Belastningsregisterkontroller vid rekrytering

Belastningsregisterkontroller vid rekrytering Belastningsregisterkontroller vid rekrytering Christel Backman Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap christel.backman@gu.se Varför intressant? En rättsfilosofisk motsättning mellan å ena sidan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Kriminella gäng i Göteborg

Kriminella gäng i Göteborg Kriminella gäng i Göteborg Sommaren 2001 drabbade medlemmar i Original Gangsters samman med ett annat gäng på Nästets badplats utanför Göteborg. Ett stort antal vanliga badande utsattes för fara i samband

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Kriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors

Kriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 470 Kriminella nätverk Fucked for Lifes etablering i Kramfors Anna-Karin Arvidsson Malin Isaksson Rapport

Läs mer

Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Ekonomisk brottslighet i organiserad form en studie om gärningsmän och deras bekanta C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2006 Susanna Lindqvist SAMMANFATTNING I denna uppsats

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kriminella ungdomsnätverk utanförskapets pris. En förstudie

Kriminella ungdomsnätverk utanförskapets pris. En förstudie Kriminella ungdomsnätverk utanförskapets pris En förstudie Olli Puhakka Juni 2005 Kriminella ungdomsnätverk utanförskapets pris En förstudie 1 2 Förord Då och då blossar diskussionen upp om ungdomsbrottslighet

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Delad kunskap nya möjligheter

Delad kunskap nya möjligheter Delad kunskap nya möjligheter Hur Riksförbundet Attentions lokalföreningar bedriver besöksverksamhet riktad mot anstalter Besöksverksamhet ger stöd innan och efter frigivning Häktning, rättegång och strafftid

Läs mer

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården Ny undersökning från SEKO: Allvarlig utveckling inom Kriminalvården Sex av tio kriminalvårdare upplever att

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Utvisning på grund av brott

Utvisning på grund av brott Utvisning på grund av brott De dömda och deras barn BRÅ-rapport 2000:18 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91,

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Butiksrån var, när, hur och vem?

Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån är ett allvarligt brott som har ökat under många år. År 2008 och 2009 nåddes de hittills högsta nivåerna med över 1 000 anmälda

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

Mer lönsam med bättre feedback?

Mer lönsam med bättre feedback? Introduktion Mer lönsam med bättre feedback? Pulsen är ett av de första svenska IT-konsultbolag, etablerat redan 1964, som verkar över hela landet. Idag arbetar ca 400 personer inom Pulsen med alltifrån

Läs mer

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald 2015 Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald Allt färre går från ord till handling vad gäller mångfald Det är positivt att fler inser betydelsen av att arbeta med mångfald, men tankeväckande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934); SFS 2001:413 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Kortanalys Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå)

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning

Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning Handläggare: Administrativ chef Enhet: Central administration Beslutad i: Samverkat i förvaltningsråd 2013-04-03 Anteckningsärende i VON 2013-04-10 Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning Rutin

Läs mer

MANUAL RAPPORTER UR SENIOR ALERT

MANUAL RAPPORTER UR SENIOR ALERT MANUAL RAPPORTER UR SENIOR ALERT Senior alerts rapporter ger utdata för olika syften och målgrupper. Rapporterna ger stöd för utvecklingsarbete och överblick för hur det förebyggande arbetssättet fungerar

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Bank-, post- och värdetransportrån

Bank-, post- och värdetransportrån 3/2004 Bank-, post- och värdetransportrån En analys av rånen under 1990-talet BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott sammanfattning En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Förord Regeringen beslutade den 8 december 2005 och den 14 december 2006 att ge Åklagarmyndig heten

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer