Global energi och svensk säkerhet
|
|
- Maja Åberg
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Global energi och svensk säkerhet Referat från seminarium den 23 februari 2012 av Tommy Jeppsson dryga hundratalet åhörare hade lockats till ett seminarium den 23 februari om globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik i Ångpanneföreningens moderna och ändamålsenliga lokaler i Solnastadsdelen Frösunda. Evenemanget var ett samarrangemang mellan Folk och Försvar, Nätverket för Olja och Gas (NOG) samt Kungl Krigsvetenskapsakademien och ett mycket lyckat sådant. Auditoriet blev påmint om säkerhetspolitikens bredd i vår tid genom säkerhetsfrågornas mycket nära sammanhang med energiförsörjning. Det var budskap som gavs i välkomstorden från Stefan Riben, ordförande i NOG:s programråd, och Akademiens styresman liksom moderatorn Lars Ekemans öppningskommentarer. Styresmannen introducerade också det projekt som en arbetsgrupp ur Akademien genomför på uppdrag av Energimyndigheten på vilket det material som presenterades under seminariet baseras. Klimat, energi, säkerhet samt den arabiska våren Ledamoten Ingolf Kiesow gav en bred redovisning av projektet med fokus på energifrågornas säkerhetspolitiska aspekter och gick här in på frågans säkerhetisering. Föreläsaren gav ett antal exempel kopplade till det som han angav som det akuta respektive långa perspektivet. I det akuta perspektivet är de många frågor som sammanhänger med utvecklingen i Iran och Syrien de mest aktuella, medan det långa perspektivet handlar om konsekvenserna av utvecklingen inom skiffertekniken, kärnkraftens utveckling, satta klimatmål inom EU samt vår egen oljeberedskap. Militärt relaterade exempel gavs i form av den betydelse för energiflödet som passagen av ett antal strategiskt viktiga sund har. Det historiska exemplet med Suezkrisen 1956 är belysande, liksom betydelsen i vår tid av passagerna genom Hormuzsundet och Malackasundet. Likaså har USA:s strävan efter militär kontroll över viktiga produktionsområden kring Persiska Viken lett till att denna region hamnat mycket högt på den säkerhetspolitiska agendan i Washington. Inte minst intressant ur ett amerikanskt perspektiv är de möjligheter som utvecklingen inom skiffertekniken erbjuder, där de mera euforiska förhoppningarna hos oljebolagen är knutna till en hög nationell försörjningsgrad och där politiker talar om nya arbetstillfällen. En konsekvens av en ökad amerikansk självförsörjningsgrad på energiområdet skulle kunna vara att USA:s roll som väktare av oljetrafiken nedprioriteras i väsentlig utsträckning vilket givetvis skulle återverka på de nationer 27
2 NR 1 januari/mars 2012 som i decennier fått sin oljetillförsel säkrad genom amerikanska militära skyddsåtgärder. Här kan man tala om att skiffergastekniken håller på att förändra den amerikanska omvärldsbilden. Kiesow betonade att EU har sämre förutsättningar än USA avseende skifferteknikens vinstmöjligheter och att vårt land står helt utanför med fortsatt oljeberoende som resultat. Också ett antal viktiga civilt relaterade aspekter på energifrågornas säkerhetsdimension gavs. Drivhuseffekten som är resultatet av mänskliga aktiviteter och något som kan förgöra oss om inte extraordinära åtgärder vidtas, var ett av seminariets kärvare budskap, vilket som utgångspunkt hade en framtid karakteriserad av en kamp mellan globala intressen. Kiesow lyfte också fram den så kallade peak-oil - problematiken som utgår ifrån det faktum att vi konsumerar något som vi inte kan återskapa och att också detta kräver extraordinära åtgärder. Det tyska målet att avskaffa kärnkraften till 2022 belystes, och här uppstår frågan om vilka substitut som är aktuella. Är det till del kol och vilka miljökonsekvenser får då detta? I Mellanöstern har den arabiska våren sett framväxten av modererande liberala krafter i annars auktoritära samhällen. Gamla etniska motsättningar har fått nytt liv vilka förstärks av religiös fanatism. Således en uppsjö av konfliktanledningar som försetts med nya revor. Kina och Ryssland stöder Irans och Syriens shiamuslimer, USA och Europa (om än inte lika tydligt) stöder regimerna i Saudiarabien, Bahrain, Quatar och Kuwait liksom oppositionen i Syrien, alltså stater dominerade av sunnimuslimer. Således god grogrund för tvistefrön att växa inte minst då det gäller relationerna USA och Kina-Ryssland. EU:s energipolitik Näste föreläsare, ledamoten Mikael Eriksson, betonade inledningsvis sambandet mellan den interna utvecklingen inom den europeiska unionen och de externa relationerna. Han tryckte också på att energipolitiken toppar dagordningen inom EU vilket har sin grund i att leverantörerna till unionsmedlemmarna är ett relativt fåtal stater och att den globala efterfrågan är ökande samtidigt som energipriserna stiger och EU:s importberoende av såväl olja som gas likaledes är uppåtgående. Av vilket följer risken för akuta försörjningskriser. EU:s energipolitik bygger på de tre pelarna konkurrenskraft, miljömässig hållbarhet och försörjningstrygghet. Konkurrenskraften baseras på en inre el- och gasmarknad liksom marknadsöppning och liberalisering. Den miljömässiga hållbarheten bygger på förnybar energi, energieffektivisering liksom forskning och utveckling av alternativa teknologier. Då det gäller försörjningstryggheten avslöjade gaskrisen mellan Ryssland, Ukraina och EU 2009 de stora risker som finns med ett starkt beroende av enstaka länder såväl i produktions- som transitledet. Det kan motverkas dels av en utökad internationell dialog, dels genom krismekanismer liksom beredskapsplaner inom el-, olja och gassektorerna Effekterna efter kärnkraftsolyckan i Fukushima våren 2011 fortsätter att påverka den europeiska energipolitiken, där Tysklands beslut att avveckla kärnkraften till 2022 har gett upphov till oro kopplat till sannolikheterna för en bristande produktionskapacitet. Att notera är att Italien och Belgien följer det tyska exemplet. Det sker parallellt med krisen med dåliga offentliga finanser inom EU vilket bland annat resulterar i att åtgärder kopplade till faktorn hållbarhet anses för dyra, samtidigt 28
3 som bioenergin ifrågasätts. Av detta följer en stark oro för hur klimatomställningen skall kunna genomföras i en situation där kärnkraften allt mer ifrågasätts. Föreläsaren talade mycket om den förstärkta externa energipolitiken som bland annat avser en utvidgning av EU:s energimarknadsmodell, således ett antal länder som tillämpar samma energimarknadsmodell som Europa, liksom bättre intern samordning av de externa energirelationerna. Viktigt är också en fortlöpande energidialog mellan producent-, transit- och konsumentländer. De energi- och säkerhetspolitiska utmaningarna för EU toppas föga överraskande av Ryssland, men också Östersjöregionen rankar högt. Det senare sammanhänger med att de baltiska staterna löst sina säkerhetsproblem genom medlemskapet i Nato, de ekonomiska genom EU medlemskapet medan däremot energisäkerheten kvarstår som olöst. Varmed frågan lika tydligt säkerhetiserats som den sammanhänger med de baltiska staternas relationer med Moskva. Östra Medelhavet kan utvecklas till ett energipolitiskt hotspot genom de gasfyndigheter som lokaliserats i havet utanför Cyperns respektive Israels kuster. Sedan behöver vi givetvis mycket noggrant följa vad som sker i länderna kring södra Medelhavet liksom i Mellanöstern. Viktiga slutsatser som drogs av Eriksson var bland annat att en sammanhållen europeisk energipolitik har utvecklats under det senaste decenniet, att fokus ligger på försörjningstryggheten och att vårt land innehar en unik position vad avser såväl energimix som marknad. Samtidigt ger budskapet om energifrågornas starka säkerhetiseringstendenser i vårt närområde anledning att aktivt arbeta för de baltiska staternas energitrygghet. Intressant var i det sammanhanget Erikssons slutsats att det ömsesidiga beroendet mellan EU och Ryssland bör hanteras av marknaden och inte med mera säkerhetspolitik. Den ryska faktorn Att Ryssland är en superenergistat, ekonomiskt såväl som politiskt och samt att energi-, utrikes- och säkerhetspolitik smälter samman slogs inledningsvis fast av näste föreläsare, ledamoten Jan Leijonhielm. Han fortsatte med att betona energisektorns avgörande betydelse för rysk ekonomi samtidigt som detta skapar stora problem. Intressant var att höra att det i en av världens största producenter sker ett enormt inhemskt slöseri, vari ligger en betydande besparingspotential. I de av Kreml utformade energistrategiska målen från 2009, vilka sträcker sig fram till 2030, anges att energins roll för ekonomin skall minska och att stora effektiviseringar skall genomföras där siffrorna 30-40% nämnts. Vidare skall en utbyggnad av kärnkraften öka energiexporten, långsiktiga exportavtal eftersträvas liksom att köp av utländsk infrastruktur skall öka. Dessa energistrategiska mål grundas på en 5 % -ig genomsnittlig ökning av BNP. Produktionen av olja väntas stagnera samtidigt som exportens andel under stipulerad period avses öka från 50 till cirka 65 %. Däremot bedöms gasproduktionen öka snabbt till 2030, varefter en nedgång förutses. Samtidigt väntas en kraftig exportökning till Kina. Föreläsaren lyfte också upp ett antal problemområden. Bland annat att gasunderskottet i exporten måste balanseras och att stora investeringar och samarbete med väst är en nödvändig förutsättning för att nya fyndigheter off shore skall kunna exploateras. Vidare skall 50 (!) nya kärnkraftverk frigöra gas och olja för export. Föreläsaren 29
4 NR 1 januari/mars 2012 uttryckte tvivel om att de nödvändiga ekonomiska resurserna för detta finns. Kopplingen politisk makt-energi ger upphov till beroenden och korruption, förhindrar viktiga reformer och kan utgöra ett vapen i de internationella relationerna. Ryssland har kommit att inta positionen som ett av världens mest korrupta länder och detta gäller inom viktiga samhällssektorer som energisektorn, politiken och rättsväsendet. Sammantaget något som verkar avskräckande på presumtiva investerare samtidigt som värdet av redan gjorda investeringar minskar. Leijonhielm anförde vidare att energiexporten styrs av Kremls värderingar och inte av ekonomisk analys. Varvid frågan omedelbart infinner sig rörande Rysslands pålitlighet som leverantör, där beskedet var att i volymer är landet i huvudsak att lita på som leverantör. Däremot om utgångspunkt tas i antalet incidenter och friktioner blir pålitligheten mera tveksam, vilket kontrasterar mot Moskvas strävan efter att uppfattas pålitligt i dessa avseenden vilket i sin tur nära sammanhänger med i vilken utsträckning Kreml önskar använda energin som ett säkerhetspolitiskt verktyg. Slutsatser om energiråvaror För föreläsarnas sammanfattande reflektioner och slutsatser redogjorde ledamoten Kiesow. Ett budskap var att oljan inte kan ersättas för vare sig civila eller militära tran sportändamål, ett besked som väcker farhågor givet att bristen på lätt tillgängliga energiresurser ökar den mellanstatliga konkurrensen. Det i sin tur genererar risker för territoriellt präglade konflikter om olja och gas vilket igen tenderar att öka betydelsen av militärstrategiska positioner som internationella sund där exemplifieringar med Hormuzsundet och Malackasundet kan tjäna som nästintill övertydliga exempel på vad som avses. Ett annat budskap var att USA kommer att få mera inhemsk skiffergas och skifferolja vilket kan komma att, om än inte helt, resultera i ett reducerat importbehov liksom minskad vikt vid skyddet av energitransportvägarna. Ryssland kommer fortsatt att vara en betydande leverantör av energi till EU, samtidigt som det råder osäkerhet om de kvantiteter som avses. Sverige bör integrera sig i större utsträckning med EU liksom aktivt påverka unionens energipolitiska prioriteringar. EU förlorar stort på en förvärrad ekonomisk kris och att energifrågorna måste ses i ett mycket långsiktigt perspektiv var några andra avslutande budskap från Kiesow. Kommentarer och diskussion Inledande kommentarer gjordes av ledamoten Karlis Neretnieks som förmedlade intressanta synpunkter på hur en säkerhetisering av energifrågorna skulle kunna utvecklas till konfliktbegränsande instrument. Begreppet säkerhetisering skulle enligt ledamoten Neretnieks för det första kunna ses som ett fredsskapande instrument och för det andra som en koppling till den Westfaliska modellens återkomst Exempel gavs på hur energifrågorna kan kopplas ihop med övriga konfliktanledningar i syfte att ta fram metoder med vilka kriser kan hindras eskalera. Nästa kommentator var Dr Kristina Haraldsson från NOG som tog upp energifrågorna brett. Resursägarskapet, energiförsörjningstryggheten, energitransportsektorns totala beroende av sjö- och landtransporter liksom energieffektivisering var några av de områden hon lyfte fram. Seminariet avslutades med en frågeoch diskussionstimme där åhörarna hade 30
5 tillgång till föreläsarna och de båda kommentatorerna i form av en expertpanel. Många intressanta vinklingar på ämnet energi och energisäkerhet lyftes fram som liberalismens begränsningar då det gäller frågan om energisäkerhet, frågan om förnyelsebar energi och energieffektivisering liksom behovet av en svensk linje kopplat till begreppet försörjningssäkerhet. Sammantaget ett seminarium av hög klass som tydligt påvisar vad som kan uppnås i samverkan med andra organisationer vilka innehåller bred och djup specialkompetens. Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA samt redaktör för dess Handlingar och Tidskrift 31
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,
Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens
Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95
Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Energi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för utrikesfrågor 2008/2212(INI)
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utrikesfrågor 2009 2008/2212(INI) 12.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Justas Vincas Paleckis (PE414.203v01-00) Åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna (2008/2212(INI))
Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid
NOG:s 10-års jubileum 18 maj 2011 på Näringslivets hus Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG har noggrant följt trenderna i vår omvärld vad gäller energiförsörjning
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet
Globala energiutmaningar och gasens roll
Globala energiutmaningar och gasens roll Båstad, 22 oktober 2014 Mikael Eriksson Utrikesdepartementet Energi är en del i utrikes- och säkerhetspolitiken - Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft - Geopolitiska
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser
Säkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
SWEDEN ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN
SWEDEN N AT U R A L A S S E T S A B ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN VÄRLDSPRODUKTION OCH KONSUMTION AV RÅOLJA 120 000 100 000 Produktion Oljebehov (Per dag i miljoner
Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur
Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige
Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter
Energiförsörjningens risker
Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund
Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust
Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken
Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken Jan Joel Andersson Utrikespolitiska Institutet Almedalen, Visby 5 juli 2011 Jan Joel Andersson Fil.dr, utvecklingschef Forskningsledare Försvar, säkerhet
Från politik till finansiering inom energiområdet
Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
KUNGL KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS
KUNGL KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS Handlingar och Tidskrift Årsregister 2014 218. ÅRGÅNGEN Redaktör och ansvarig utgivare: överstelöjtnant Tommy Jeppsson Handlingar Årliga redovisningar En studie rörande
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0220(COD) 6 mars 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?
Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om
Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften
Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen
ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Elförsörjningsdirektivet Näringsdepartementet 2004-03-09 Dokumentbeteckning KOM (2003) 740 slutlig Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för
Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner
YTTRANDE 1 (5) Datum 2009-11-02 40-2009-000311 Avdelningen för hållbar energianvändning Enheten för energi och samhälle Daniel Lundqvist 016-544 20 57 daniel.lundqvist@energimyndigheten.se Energimyndighetens
Vad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När
EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.
Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
The role of Europe/EU in an emerging new Transatlantic Security Structure
2012-02-12 Sida 1 (5) The role of Europe/EU in an emerging new Transatlantic Security Structure Seminarium anordnat av Folk och Försvar och Svenska Atlantkommittén 2012-02-09 på Armémuseum i Stockholm.
Världens viktigaste fråga idag är freden.
Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer
Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet
Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften
Sverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten
Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing
en hållbar utrikes och försvarspolitik
en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera
Transatlantic Trends 2012
Q0A När du träffar dina vänner, skulle du säga att ni då diskuterar politiska frågor? [LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR] EU 7 EU 9 EU 11 EU 12 USA TR RU BG FR GER IT NL PL PT RO SE SK SP UK (7000) (9005) (11037)
I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Att mäta konkurrenskraft
Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,
PM om paketet förnybar energi och klimatförändring
MEMO/08/33 Bryssel den 23 januari 2008 PM om paketet förnybar energi och klimatförändring 1. INLEDNING Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat energisektorn på
EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt
EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar
- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015
PRESSINFORMATION 2015-05- 08 Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 Tillväxt i väst fortfarande utmaningar i Ryssland Koncernen Nokian Tyres omsättning minskade med 9.8 procent och var 281.3 MEUR
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23
24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA
Pertti Joenniemi Mariehamn, den 25.03.2013 NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Det är anmärkningsvärt att försvar, militära frågor samt säkerhet har blivit en av de främsta drivkrafterna
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR
BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens
Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser
2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.2.2016 COM(2016) 53 final 2016/0031 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga
RYSSLAND OCH CENTRALASIEN
RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Om Säkerhets- och försvarsföretagen
Om Säkerhets- och försvarsföretagen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) är en branschorganisation för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige. Vi har 62 medlemsföretag
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag
Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen
Oljan, gasen och geopolitiken i Europa
Oljan, gasen och geopolitiken i Europa 14 juni 2016 Samuel Ciszuk 1 Marknadsutbredning styr förutsättningar för hantering, intressen, politiknivå jan-1970 jun-1972 nov-1974 apr-1977 sep-1979 feb-1982 jul-1984
Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar. Vi behöver ert stöd!
Bakgrund Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar Vi behöver ert stöd! Bred syn på säkerhetspolitiska hot Terrorism, klimat, migration, pandemier och människosmuggling utgör utrikes- och
Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
Tellus Midas. Strategi under februari. Månadsbrev Februari. I korthet: I korthet:
Tellus Midas Strategi under februari Trädet började återigen växa Efter korrektionen i slutet av januari som kapade de största värderingstopparna såg vi, vilket vi beskrev i vårt förra månadsbrev återigen
Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från riksdagens delegation vid OSSE:s
Europa Anne Graf
Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria En flygstrategi för Europa Näringsdepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM (2015) 598 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska
Sociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Sverige tar ansvar i en orolig värld
Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner
Allmänna rådets möte den 13 december 2016
Kommenterad dagordning rådet 2016-12-05 Statsrådsberedningen Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.) A-punkter
Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer
BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-
För en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet
Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen
1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för
Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Summering av gruppdiskussionerna
2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson
ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson TRE FRÅGOR I FOKUS Konflikten i Ukraina Oljepriset Sanktioner 2 RYSSLAND - UKRAINA Krims anslutning till Ryssland - Stöds helhjärtat
Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S
Omvärldsanalys MRS Sjukvård i det civila försvaret Verksamhet i vårt närområde maj-okt 2015 Maj Arctic Challenge Exercise (ACE15) - Samordnad planering Sverige, Norge, Finland - 3600 soldater, 9 länder,
Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se
Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och
Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys
Ett nytt Arktis Niklas Granholm, Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys niklas.granholm@foi.se Stockholms Universitet, 15 mars 2012 Das Eismeer, Caspar David Friedrich, 1823/24. Ett nytt Arktis
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten
Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Företagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,