The role of Europe/EU in an emerging new Transatlantic Security Structure

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "The role of Europe/EU in an emerging new Transatlantic Security Structure"

Transkript

1 Sida 1 (5) The role of Europe/EU in an emerging new Transatlantic Security Structure Seminarium anordnat av Folk och Försvar och Svenska Atlantkommittén på Armémuseum i Stockholm. Seminariet inleddes med att Anna Jardfelt, direktör vid Utrikespolitiska Institutet, reflekterade över förändringar som kommer att påverka Europa. Hon pekade på att Europas närområde genom utvecklingen i Nordafrika och Mellersta Östern kommer att skapa en till stora delar ny situation. Vi ska dock vara medvetna om att det som händer, automatiskt inte leder till att de nya makthavarna kommer att ha samma värderingar som vi bygger vårt samhälle på. Utvecklingen i USA, Kina och Ryssland kommer att påverka EU. Men inte minst EU:s egna problem kommer att ha en inverkan på vad som händer i framtiden enligt Jardfelt. För att kunna stötta länder som Libyen i dess utveckling skulle EU behöva öppna upp sin handel. Tyvärr finns det dock inga tecken på att EU är beredd att ge upp sin jordbrukspolitik som skapar handelshinder mot bland annat länder i Nordafrika. Ett annat problem är att EU främst har fått inflytande genom mjuk makt utövning, soft Power då man framträtt som ett föredöme för andra länder. Den pågående ekonomiska krisen gör att EU inte längre med samma trovärdighet som förr kan argumentera för den politiska modell som unionen utgör, menade Jardfelt. Den pågående händelseutvecklingen i EU kan också leda till att medlemsstaterna än mer kommer att agera genom bilaterala kontakter, något som minskar EU:s möjligheter att agera som en strategisk aktör. Vi måste också komma ihåg att alla medlemsländer inte har samma omvärldsbild som vi har i Sverige. Den ekonomiska krisen innebär så stora utmaningar för många länder att detta i huvudsak tagit allt intresse. Näste talare var Olof Skoog som är permanent ordförande i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP) sedan 2010 då han valdes av Cathrine Ashton att leda detta arbete. Skoog började med att tona ner förväntningarna på EU. Vi måste vara måttfulla och realistiska. EU kan inte spela en avgörande roll i världen. Inte minst måste vi inse de små möjligheter som EU har att påverka utvecklingen i Mellersta Östern. En ambitiös utrikes- och säkerhetspolitik, särskilt med militära inslag, kommer inte att inträffa. Ett skäl är att EU, trots Lissabon-fördraget, är mycket splittrat. Ofta återkommer vi till problemen med FN:s säkerhetsråd och de fem stater som har vetorätt. Skoog pekade, lite skämtsamt, på att han ledde en kommitté med 27 vetoländer. Det är med andra ord inte lätt att då en enighet kring svåra och komplicerade frågor i EU. En utmaning är hur EU ska kunna skapa added values till medlemstaternas utrikespolitik. Den nuvarande strategiska visionen, som togs fram 2003, har delvis spelat ut sin roll. Skoog trodde dock inte att det nu fanns några möjligheter att ta fram en ny. EU måste dock sluta upp med att ta en sak i taget utan någon strategisk analys eller överblick, men splittringen inom unionen tar mycket kraft från viktiga strategiska frågor.

2 Sida 2 (5) Skoog argumenterade för att de militära utgifterna i Europa generellt sett inte är låga, men att effektiviteten är låg på grund av för många dupliceringar. Han tyckte också att vi inte ska överdriva konsekvenserna av USA:s militära neddragningar i Europa. Detta har pågått under lång tid och de förband som nu försvinner har inte varit baserade i Europa under lång tid då de istället varit insatta i Irak och Afghanistan. Däremot menade Skoog att USA förväntar sig att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhetssituation. Som avslutning pekade Olof Skoog på några områden där EU behöver agera: 1) EU måste inta en gemensam politik i relation till Kina. Samtidigt ska denna politik inte lägga hinder i vägen för olika bilaterala handelsavtal. 2) EU måste söka partners i olika frågor, USA, Schweiz, Norge med flera. 3) BRIC-länderna ska inte ses som en förenad grupp. EU har stora möjligheter att få bilaterala avtal med varje land för sig. 4) Det militära samarbetet måste utvecklas. Den ekonomiska krisen har blivit en ögonöppnare. En trovärdig militär förmåga är viktig, men en sådan kan inte nås enbart genom samarbete som pooling & sharing. Samarbetet kräver också ett ökat politiskt samarbete. Relationerna mellan EU och Nato behöver tas om hand. Nu är det besvärande med den återkommande blockeringen från främst Grekland, Cypern och Turkiet. 5) Vi måste sänka våra förväntningar. De mål som anges i Head-Line Goals är fullständigt orealistiska. Våra ambitioner måste nyanseras och breddas för att EU ska kunna bli en betydelsefull strategisk aktör. Det militära instrumentet är bara en del när säkerheten byggs. Nästa militära insats blir inte heller en stor operation med marktrupper, jämför istället med Libyen. Skoog menade också att det är besvärande att EU:s stridgrupper, Battle Groups, aldrig blivit insatta. En möjlighet vore att erbjuda detta förband till FN-insatser. Tomas Ries uppgift var att ge en bild av tankegångarna i Putins Ryssland. Hans återkommande tema var att den politiska ledningen i Ryssland helt styrs av maktpolitiska strävanden utan någon tanke på att låta moraliska värderingar påverka beslutsfattningen. De utgår från det som brukar kallas för Westfaliska principer, där stater och dess förmåga att utöva makt, inte minst genom militära insatser, blir avgörande. De ryska strategiska kärnvapnen blir i detta perspektiv en helt central faktor för Rysslands maktambitioner. Ries argumenterade för att Ryssland är skrämd av demokratiska revolutioner eftersom de är oförutsägbara och kan leda till en minskat ryskt inflytande. Konflikter som hålls vid liv utan att övergå till öppna strider, så kallade frusna konflikter, ses däremot som gynnsamma tillfällen för Ryssland att kunna påverka den politiska utvecklingen. Tomas Ries varnade också för att vi ofta tror att våra värderingar delas av alla andra. Tvärtom, menade han, finns det många politiska ledare runt om i världen som delar Moskvas syn.

3 Sida 3 (5) Det finns en återkommande uppfattning att Ryssland känner sig hotad av utvecklingen i omvärlden. Vid sidan om utvecklingen i Mellersta Östern, inte minst i Syrien, upplever Ryssland en stor oror för USA helt dominerande militära styrka. Men ännu mer oroande, från ett ryskt perspektiv, är vad som händer i Kina. Ries avslutade med att lyfta fram problematiken med att Ryssland ofta ser förhandlingar som ett nollsummespel, där bara en part kan vinna. Detta leder sällan till pragmatiska samförståndslösningar utan snarare till konfrontation. Detta synsätt kan också bli mer framträdande inom EU där mycket talar för att medlemstaterna blir fattigare och risken för en återgång till ökad nationalism kan bli alltmer framträdande. Ries dystopiska analys blev att vi går mot en hårdare värld där risken för konventionella konflikter ökar. Lawrence J. Kinde från George C. Marshall European Center for Security Studies, presenterade i sitt anförande utvecklingen I USA. Kindes budskap byggde i hög grad på att den transatlantiska länken består. Det finns så många gemensamma intressen och värderingar mellan USA och Europa att ett fortsatt samarbete är helt naturligt och nödvändigt. Däremot kommer det att ske förändringar, inte minst vad avser den amerikanska militära närvaron. Inom ramen för en minskad ekonomisk ram måste den amerikanska försvarsmakten balansera sin militära styrka, både mellan olika funktioner och avseende närvaron på olika platser i världen. Medan Europa är en nettobidragsgivare till den internationella säkerheten finns det andra platser som kräver en amerikansk närvaro. Kinas alltmer växande makt kräver en balansering av USA och en ökad närvaro i Asien är därför nödvändig. Men det är inte en fråga om att lämna Europa, utan att förändras med Europa. Ett ökat militärt samarbete, inte minst i Europa, är en förutsättning för att möta framtiden på ett konstruktivt sätt. Kinde lyfte i detta avseende fram Sverige som ett föredöme. Den amerikanska försvarsmakten kommer att bli mindre och förutsetts samarbeta mer. De stora minskningarna görs på arméstridskrafter, men specialförband och kampen mot cyberkrigföring får ökade resurser. Det sker inte heller så stora nedskärningar på de blå stridskrafterna enligt Kinde. USA kommer även fortsättningsvis kunna projicera militär makt över hela världen med sina hangarfartygsgrupper och flygvapen. Näste talare var Gunilla Herolf från SIPRI. Hennes viktigaste budskap var EU:s svårigheter att hålla en gemensam linje. Vi kan enligt Herolf, se en ökad re-nationalisering vilket flyttar initiativet från Bryssel till medlemsländernas huvudstäder. Samtidigt pekar utvecklingen på att det i första hand inte är gemensamma värderingar som ligger bakom agerandet hos medlemsstaterna. Istället är det i hög grad synen på hot och maktpolitiska skäl som styr vilka vägval som görs. Detta betyder att EU har en variabel geometri där det är sällan att all 27 medlemsländerna går åt samma håll. Det europeiska samarbetet präglas istället av bilaterala kontakter som lyfts till EU nivå och i bästa fall påverkar utvecklingen på ett konstruktivt sätt. Det är dock olyckligt, menade Herolf, när de tre största länderna väljer att tala för hela EU. För att gå vidare är det viktigt att det bilaterala samarbetet inom EU sker på ett sätt som gynnar EU, och inte sker på bekostnad av EU. En oroväckande faktor i detta sammanhang är Tysklands ökade beroende av rysk energi vilket kan leda till en sårbarhet som kan missgynna EU. Herolf tyckte inte att den svenska solidaritetsförklaringen var någon stor sak utan

4 Sida 4 (5) snarare en naturlig följd av den utveckling som svensk säkerhetspolitik genomgått. Hon avslutade med att inta samma ståndpunkt som Olof Skoog, med att betona vikten av att vi måste sänka ambitionerna med EU. Siste talare var Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet. I sin inledning betonade han att vi inte ska överdramatisera utvecklingen inom EU. Europa är ständigt i kris, men har alltid haft en förmåga att komma tillbaka. I de kommentarer han får på sin ledarblogg har han dock märkt en förändring i de reaktioner som kommer. Särskilt efter den svenska insatsen i Libyen har han märkt en tydlig inställning till en ökad aktivism avseende svenska internationella insatser. Det finns enligt Lindberg, förväntningar på politiska initiativ. Mot bakgrund av vad som händer måste Europa ta ett allt större ansvar för sin egen säkerhet. Många länder i Europa har byggt sin säkerhet på Nato och en amerikansk närvaro. Men de nya hoten är enligt Lindberg inte militära. Det politiska systemet med Nato och OSSE är inte anpassade till den värld vi nu lever i. Samtidigt kan vi konstatera att EU inte levererar inte minst på grund av avsaknaden av koordination. Lindberg menade att svaret på detta problem är en flexibel integration där medlemsländerna kan välja att delta i olika projekt, men avstå från andra. Detta tillsammans med en strävan efter att i allt högre grad involvera enskilda medborgare i det europeiska samarbetet kan leda till en positiv utveckling i Europa. För en åhörare gav det budskap som fördes fram en ganska grå bild av utvecklingen i Europa. EU-samarbetet fungerar inte på grund av medlemsstaternas olika syn på vad som är viktigast. Maktpolitiska strävanden och hänsyn, inte minst till den egna nationella opinionen, omöjliggör i många fall nödvändiga, men svåra beslut. Inte minst visas detta i den ekonomiska krisen som nu plågar Europa. Olof Skoog och Gunilla Herolf tryckte på att vi måste sänka ambitionerna med EU. Den idé som tidigare fanns att unionen skulle bli en av de ledande strategiska aktörerna i världen, är orealistisk. Det viktigaste skälet är svårigheterna att få de 27 medlemmarna att gå i takt. Trots detta finns det ett påtagligt behov av ett europeiskt samarbete. Det ömsesidiga beroendet finns där oavsett om vi tycker om det eller inte. Enskilda händelser sprider sig snabbt och påverkar många länder, inte minst när det rör ekonomiska frågor. Anders Lindbergs lösning är flexibel integration. Vi deltar där det passar oss, men struntar i projekt som inte gynnar våra intressen. Antagligen skulle ett sådant förhållningssätt kunna fungera när det gäller mjuka frågor som inte har någon avgörande betydelse. Men det går inte att bortse från att det samtidigt uppmanar till nationell egoism som kan bli förödande om Europa skulle ställas inför svåra utmaningar. Olof Skoog uppmanade till ökat militärt samarbete i Europa och menade att det inte räckte med pooling & sharing utan att även ett ökat politiskt samarbete var nödvändigt. Det var inte helt klart vad han menade att detta samarbete skulle leda fram till en ökad överstatlighet inom detta område eller andra former av politiska åtaganden. Mot bakgrund av de samarbetssvårigheter som redovisades under seminariet verkar förhoppningarna om ett ökat politiskt samförstånd och en solidaritet som ställer sig ovanför de nationella intressena vara svårt att uppnå under lång tid.

5 Sida 5 (5) Trots detta, fortsätter jakten på ekonomiska besparingar i försvarssektorn och där regeringarna hoppas att ett ökat samarbete ska kunna ersätta behovet av höjda försvarsanslag. Risken är påtaglig att detta kan leda till att den nationella försvarsförmågan offras utan att någon form av garantier från andra stater har erhållits på ett trovärdigt sätt. Stefan Ring Generalsekreterare AFF

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

Vi ska kunna hantera det oförutsedda Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid Pax Nordica 2012 Nya hot i ny tid Världen förändras. Detta måste den svenska säkerhetspolitiken identifiera och anpassa sig till. Men den slits alltmer mellan olika och kanske också bitvis oförenliga prestationskrav.

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap 1 Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap En väg att minska spänningen i Östersjöområdet och oron hos svenska folket är att tydligt klargöra hur värdlandsavtalet med Nato inte

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Hybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet

Hybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y Hybridhot Till försvarsutskottet Försvarsutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 27 september 2016 att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

EU och riksdagen i världen. Fortbildning för lärare den 29 april 2013

EU och riksdagen i världen. Fortbildning för lärare den 29 april 2013 EU och riksdagen i världen Fortbildning för lärare den 29 april 2013 2 EU och riksdagen i världen EU och riksdagen i världen Fortbildningsdag för lärare den 29 april 2013 Hur ser EU:s och riksdagens roll

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utrikesfrågor 12.3.2015 2015/2001(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland (2015/2001(INI)) Utskottet för utrikesfrågor

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? VARFÖR? En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? En stark svensk säkerhets- och försvarsindustri stärker Sveriges internationella inflytande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

Svensk säkerhetspolitik om tjugo år Quo vadis?

Svensk säkerhetspolitik om tjugo år Quo vadis? Svensk säkerhetspolitik om tjugo år Quo vadis? av Stig Rydell sveriges säkerhetspolitik 1 har, i likhet med många andra länders, förändrats efter det kalla krigets slut. Övergången från neutralitetspolitik

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

DiVA, http://fhs.diva-portal.org/

DiVA, http://fhs.diva-portal.org/ DiVA, http://fhs.diva-portal.org/ This is an author produced version of a paper published in Vårt Försvar. Citation for the published paper: Lars Wedin Gemensam säkerhets- och försvarspolitik en vision

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Oljan, gasen och geopolitiken i Europa

Oljan, gasen och geopolitiken i Europa Oljan, gasen och geopolitiken i Europa 14 juni 2016 Samuel Ciszuk 1 Marknadsutbredning styr förutsättningar för hantering, intressen, politiknivå jan-1970 jun-1972 nov-1974 apr-1977 sep-1979 feb-1982 jul-1984

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för utrikesfrågor 2008/2212(INI)

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för utrikesfrågor 2008/2212(INI) EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utrikesfrågor 2009 2008/2212(INI) 12.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Justas Vincas Paleckis (PE414.203v01-00) Åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna (2008/2212(INI))

Läs mer

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Europas förenta krafter 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Centerpartiet vill: Göra EU till en global ledare som har goda möjligheter att bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska unionens budget En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag SV EESK verkar för att skattebetalarnas pengar ska användas på bästa sätt Europeiska

Läs mer

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte 1 (4) 2015-03-27 Rapporten är skriven av Christer Ljungwall, Daniel Ekström och Felix Nyström Tillväxtanalys kontor i Peking christer.ljungwall@growthanalysis.se En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken

Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken Frågan är om någon tillträdande amerikansk president haft större förväntningar på sig än Barack Obama. Det råder inte någon brist på inrikespolitiska

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Europa i kontinuitet och förändring

Europa i kontinuitet och förändring Europa i kontinuitet och förändring ST09 1 Hemuppgifter - Examination 5 hemuppgifter kan mejlas in till malin.stegmann-mccallion@kau.se tänk på vilken typ av dokument du mejlar in bör vara i word. Formalia:

Läs mer

PROTOKOLL. 11 september 2012 EUROPAPARLAMENTET TALMANSKONFERENSEN. Strasbourg. SV Förenade i mångfalden SV. från det extra sammanträdet tisdagen den

PROTOKOLL. 11 september 2012 EUROPAPARLAMENTET TALMANSKONFERENSEN. Strasbourg. SV Förenade i mångfalden SV. från det extra sammanträdet tisdagen den PV CPG 19.04.2012 PE-7/CPG/PV/2012-09 EUROPAPARLAMENTET TALMANSKONFERENSEN PROTOKOLL från det extra sammanträdet tisdagen den 11 september 2012 LOW-byggnaden lokal: R.1.1 Strasbourg PV\913520.doc PE494.374/CPG

Läs mer

Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar. Vi behöver ert stöd!

Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar. Vi behöver ert stöd! Bakgrund Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar Vi behöver ert stöd! Bred syn på säkerhetspolitiska hot Terrorism, klimat, migration, pandemier och människosmuggling utgör utrikes- och

Läs mer

Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet?

Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet? Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd VI den 22 oktober 2008 av Cecilia Malmström Det blåser en stark vind och den ger dig

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Transatlantic Trends 2012

Transatlantic Trends 2012 Q0A När du träffar dina vänner, skulle du säga att ni då diskuterar politiska frågor? [LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR] EU 7 EU 9 EU 11 EU 12 USA TR RU BG FR GER IT NL PL PT RO SE SK SP UK (7000) (9005) (11037)

Läs mer

INTERNATIONELL POLITIK

INTERNATIONELL POLITIK Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen

Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld U trikes- och säkerhetspolitiska frågor spelar sällan eller aldrig en avgörande roll i svenska valrörelser.

Läs mer

Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken

Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här bilden för att skydda din integritet. Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken 1552 Åkers Krutbruk 1937 Saab 1600

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi:

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi: 1 (10) Samtliga Norden Danmark Finland 660 7 4 3 16 19 27 22 74 50 101 216 44 42 21 8 4 2 742 1 7 11 2 18 16 18 23 36 41 98 282 59 55 35 15 18 7 64 2 8 4 2 8 2 2 3 2 2 3 22 3 1 57 4 12 2 2 4 1 2 2 14 1

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (22) Delredovisning. Opinioner 2012 MSB-51.1

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (22) Delredovisning. Opinioner 2012 MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner 0 MSB-. samhällsskydd och beredskap () Kontaktpersoner: Thomas Gell, 0-0, thomas.gell@msb.se Ingela Stenbäck, 0-0, ingela.stenback@msb.se samhällsskydd

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1 MSB-. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner samhällsskydd och beredskap () Inledning Opinioner är en undersökning med lång historik. Frågeställningarna har rört allmänhetens

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Feministisk utrikespolitik

Feministisk utrikespolitik Partimotion Motion till riksdagen 2016/17:1073 av Jan Björklund m.fl. (L) Feministisk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flickors

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer