Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag

Transkript

1 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska unionens budget En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag SV

2 EESK verkar för att skattebetalarnas pengar ska användas på bästa sätt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att EU bör ha en ambitiös budget för att unionen ska kunna uppfylla sina nya förpliktelser i enlighet med Lissabonfördraget och för att kunna uppnå sina mål i fråga om tillväxt och sysselsättning. Kommitténs yttrande om översynen av EU:s budget antogs av en majoritet vid plenarsessionen i juni I yttrandet kommer EESK fram till slutsatsen att en ökning av EU:s budget inte bara är önskvärd, utan nödvändig mot bakgrund av de nya utmaningar som kräver att bli bemötta gemensamt. Framtida EU-utgifter bör vara rättvisa och målinriktade. Pengar bör spenderas på politik och projekt som verkligen gynnar EU-medborgarna och ett mervärde bör uppnås genom att det hela genomförs på ett bredare europeiskt plan. Staffan Nilsson, ordförande i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) För närvarande har EU inte tillräckliga budgetmedel för att fullfölja vare sig sin politiska strategi eller sina åtaganden inom ramen för det nya Lissabonfördraget. Det krävs därför fantasi för att utarbeta en intelligent budget som ger EU de medel unionen behöver för att uppnå sina mål utan att öka den totala skattebördan för medborgarna och företagen. Kommittén betonar att det är nödvändigt att se till att EU:s budget överensstämmer med målen och åtagandena i Europa 2020-strategin. Det krävs också tydliga kopplingar mellan de planerade budgetåtgärderna och de olika pelarna i Europa 2020-strategin. EESK kan inte acceptera att den europeiska integrationsprocessen, som är beroende av de budgetmedel den tilldelas, ska vara avhängig av frågan om en minskning av de offentliga underskotten.

3 Att göra det bättre på EU-nivå EU:s budget bör ha en hävstångseffekt, och EU:s budget och de nationella budgetarna bör komplettera varandra. De bör inte överlappa varandra utan samverka för att uppnå gemensamma prioriteringar. Utveckling av offentlig-privata partnerskap, användning av lån från Europeiska investeringsbanken och skapande av euroobligationer skulle kunna bidra till att finansiera stora investeringsprojekt och stödja Europa 2020-målen. Under dagens finansiella omvälvningar skulle dessutom en europeisk statskassa kunna användas för att sammanföra nationella skulder. Detta skulle vara ett uttryck för solidariteten mellan medlemsstaterna och engagemang för euron. Genom att överföra utgifter till EU-nivån och uppnå åtföljande skalfördelar kommer vi att se till att EU uppnår maximal effektivitet i användningen av de offentliga medel som EU får in. Henri Malosse, ordförande i Arbetsgivargruppen och EESK:s föredragande för yttrandet om översynen av EU:s budget EESK stöder de fyra grundprinciper för budgeten som fastställts av kommissionen: genomförande av prioriterade nyckelåtgärder, stärkande av mervärdet, skyldighet att uppvisa resultat samt optimering av de ömsesidiga fördelarna med solidaritet. EESK vill tillägga ytterligare ett krav, nämligen synlighet.

4 EU:s budget handlar inte bara om siffror. Den är framför allt ett verktyg för att genomföra ett politiskt projekt. Därför är det nödvändigt att på basis av stabila egna medel utöka den för att EU ska kunna möta de nya utmaningar som måste bemötas gemensamt. Gérard Dantin, vice ordförande i Arbetstagargruppen och EESK:s medföredragande för yttrandet om översynen av EU:s budget Den andra stora prioriteringen för EU:s budget är att stärka politiken för den magiska triangel med forskning, innovation och utbildning, som utgör kärnan i globaliseringsutmaningen. Även den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningspolitiken bidrar direkt till genomförandet av den europeiska solidariteten. EESK motsätter sig all avveckling av denna politik, som är en symbol för en union mellan folken. Kommittén kräver att sammanhållningspolitiken ska genomgå en grundlig reform för att bli effektivare, t.ex. genom att man förenklar förvaltningsmetoderna, satsar mer på flaggskeppsprojekt med koppling till EU:s prioriteringar och ser till att ekonomiska och sociala aktörer deltar i högre grad. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken upprepar EESK sitt stöd för en reform. Det handlar om att anpassa politiken till de nya utmaningarna utan att åternationalisera den eller överge de principer som kan räknas till dess fördelar: intern och extern solidaritet, hög kvalitet på livsmedelsproduktionen, gemenskapspreferens samt territoriell sammanhållning till förmån för jordbruksområden, i synnerhet bergs- och öregioner. Vidare anser EESK att det i nödsituationer kan krävas större flexibilitet och bättre anpassade mekanismer, i likhet med Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter.

5 Att hantera ogenomträngliga förfaranden Problemet är att EU-medborgarna för närvarande inte inser vilken effekt EU-budgeten har. Förfarandena är för omständliga och det hela förefaller ogenomträngligt för allmänheten. De operativa utgifterna är alltför ofta konfidentiella och utspridda på små projekt eller dolda inom ramen för komplicerad samfinansiering, enligt yttrandet. Detta gör det svårt att få allmänhetens stöd och det ger vissa medlemsstater en förevändning för att begränsa utgifterna. EESK uppmanar EU att drastiskt förändra sina förfaranden, i synnerhet att göra förfarandena snabbare och öka insynen, eftersom EU-budgeten bör vara ett föredöme i fråga om styressätt, ändamålsenlighet, öppenhet och kontroll över de administrativa utgifterna.

6 Nya källor till egna medel i stället för principen om rättvist återflöde ( juste retour ) EESK föreslår att man ska överge principen om rättvist återflöde ( juste retour ), enligt vilken varje enskild EU-medlemsstat eftersträvar att själv få största ekonomiska nytta utifrån gemenskapsbudgeten. Denna strategi anammades på 1980-talet efter Storbritanniens krav på en individuell rabatt. En sådan princip står dock i strid med värden som solidaritet och ömsesidig nytta, den undergräver uppbyggnaden av Europa och bär, enligt kommittén, en stor del av skulden för EU-projektets brister, förseningar och misslyckanden. Subsidiaritetsprincipen bör å sin sida innebära att man överför politiskt inflytande till EU när politiken inte längre uppnår bästa resultat på nationell nivå. Fördelarna och mervärdet med en ekonomisk, monetär och politisk union bör komma alla till nytta. EU:s framsteg bygger helt och hållet på multiplikatoreffekterna av gemensamma insatser, vilket är raka motsatsen till rättvist återflöde. Dessutom stöder EESK Europeiska kommissionens förslag om en återgång till principen om egna medel för EU, pengar som går direkt till EU:s kassa. Dessa nya medel skulle till exempel kunna komma från en avgift på koldioxidutsläpp eller finansiella transaktioner, eller från en överföring av en liten andel av de nationella skatterna. Olika förslag har redan lagts fram och EESK anser att kommissionen bör göra en konsekvensbedömning av de olika alternativen.

7 Kostnaden för ett icke-europa EESK håller på att inleda en utvärdering av kostnaden för icke-europa (dvs. att politiken genomförs separat på nationell nivå). Denna utvärdering kommer att visa hur saker och ting kan skötas på ett bättre och billigare sätt genom att länderna samarbetar och undviker dubbla kostnader i de nationella budgetarna. Den kommer också att visa hur mycket fördröjningen av EU-integrationen överenskommelser om t.ex. ett gemensamt patent eller ett gemensamt europeiskt luftrum kostar EU-medborgarna. Den senaste forskningen av detta slag genomfördes Det enda sättet att lyckas med en ambitiös budget är att vinna slaget om den allmänna opinionen. (Staffan Nilsson) EU:s medborgare och skattebetalare bör vara medvetna om storleken på den nota som de nu måste betala som ett resultat av onödiga dubbla kostnader för kvarvarande hinder på såväl administrativa som ekonomiska områden.

8 Yttrande CESE ECO/290 CESE 993/2011 Europeiska unionens officiella tidning C 248, , s Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Enheten för besök och publikationer Tfn Fax Rue Belliard/Belliardstraat Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË EESC SV QE SV-C Europeiska unionen, 2011 Kopiering tillåten med angivande av källan. Under 2009 tilldelade Bryssels regionala miljöförvaltning EESK den prestigefyllda kvalitetsmärkningen «Entreprise Ecodynamique» med tre stjärnor, vilket är högsta betyg. Märkningen är en belöning till företag för deras miljöprestanda. doi: /42888