3.1 Malmö Göteborg Södertälje Botkyrka Stockholm Uppsala... 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3.1 Malmö... 6. 3.2 Göteborg... 8. 3.3 Södertälje... 9. 3.4 Botkyrka... 10. 3.5 Stockholm... 12. 3.6 Uppsala... 13"

Transkript

1 Att hantera social oro och upplopp del av en hållbar samhällsutveckling

2

3 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1 Inledning Vad är social oro och upplopp? Hur kan det förklaras? Hur ser den generella bilden ut och vilka insatser finns? Malmö Göteborg Södertälje Botkyrka Stockholm Uppsala Sammanfattning av händelserna och samarbetet Hur kan samhällsaktörer strategiskt planera sina insatser? Förebyggande åtgärder Planering av det operativa arbetet och samarbetet Samverkan som verktyg Den ideala samtalssituationen som samverkansmetod Hur kan samhällsaktörer operativt stävja sociala oroligheter? Slutsatser och avslutande kommentar Litteratur Bilaga 1. Programteorin Bilaga 2. Fyra typer av förklaringar till mänskligt beteende Bilaga 3. Räddningstjänsten Storgöteborg - kartläggning hot och våld Bilaga 4. Mall för utsättningsmöten Bilaga 5. Sammanställning av varningssignaler Bilaga 6. Den ideala samtalssituationen Bilaga 7. Aktörsanalys Botkyrka kommun... 44

4 Oftast är det så att ju mer du betraktar det desto underligare blir det. Det är som att ligga i gräset och betrakta ett moln på himlen: först tycker du att det liknar en kamel, sedan förvandlas det till en kvinna och sedan ser du hur det förvandlas till en gubbe med långt skägg, men molnets snabba förändring gör också den bilden osann. Xingjian

5 Förord Den sociala oron och upploppen som ägt rum i Sverige under senare hälften av 2000-talet har fått stora konsekvenser i samhället: för den enskilda ungdomen inblandad i oroligheterna, för de ungdomar som misstas för att också vara delaktiga, för de boende och arbetande i ett drabbat område och för samhällsaktörer som har ett uppdrag att utföra. Mot bakgrund av de oroligheter som ägt rum i framförallt Alby och Fittja hösten 2009 uppmärksammade Botkyrka kommun att det finns ett behov av kunskap kring hur det fungerar och vad som kan göras för att komma tillrätta med de sociala oroligheterna och upploppen. Sofia Kjellén, statsvetare och projektkoordinator, fick i januari 2010 uppdraget att sammanställa den kunskap som finns hos kommuner, polis och räddningstjänst om social oro och upplopp. I uppdraget ingick särskilt att se hur samverkan kring det strategiska och operativa arbetet har sett ut och kan gå till. Förslaget som presenteras är tänkt att vara ett första steg mot en nationell sammanställning av vad som görs och vad som kan göras ytterligare, för att på ett klokt och nyanserat sätt hantera den sociala oron och dess konsekvenser, också i förebyggande syfte. Anställda på kommuner, polis och räddningstjänst har ställt upp på intervjuer och lämnat värdefull information. Förutom att de intervjuade har kommenterat det slutgiltiga utkastet har också utvecklingschefen i Botkyrka kommun, Helena Rojas Lundgren, och lektor Agneta Abrahamsson vid Högskolan i Kristianstad, lämnat värdefulla synpunkter. Ett stort tack till samtliga inblandade! Botkyrka i april 2010 Marcus Qvennerstedt Säkerhetschef

6

7 Sammanfattning Definitionen på begreppet social oro är, i detta sammanhang, anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. En socioekonomiskt utsatt situation i utanförskap, i kombination med en destruktiv gruppgemenskap och något slags bemötande från samhället ger konsekvenser i form av sociala oroligheter och upplopp. Inblandade i upploppen är ungdomar och unga vuxna, som vuxit upp i detta utanförskap. Sedan 2005 har social oro och upplopp generellt sett blivit mer omfattande, med en intensifiering under Utgångspunkten för rapporten är den förklaringsmodell som ger en förståelse kring händelser av social oro och begränsas till att försöka förklara de ungdomar som på grund av en socioekonomiskt utsatt situation och sina individuella förutsättningar kan handla på ett destruktivt sätt och vara inblandade i social oro och upplopp. I denna rapport beskrivs vad som har hänt på sex platser i Sverige, där social oro och upplopp har förekommit, och ges en förklaring till hur vi kan förstå sammanhanget kring social oro och upplopp. En kartläggning av både det förebyggande arbetet och den operativa och strategiska samverkan inom och mellan samhällsaktörer har gjorts. Resultatet består också av ett förslag på hur samhällsaktörer kan tänka, arbeta och samverka operativt under händelser av social oro och upplopp. Förslaget är en sammanställning av hur samhällsaktörer har arbetat på olika platser och är tänkt att kunna arbetas om efter olika platsers respektive förutsättningar. Underlaget har sammanställts genom intervjuer med anställda inom polis, kommun och räddningstjänst under våren 2010, men också genom litteraturstudier kring social oro, samverkan i krissituationer, kring ungdomar i risk för kriminalitet samt kring programteori och den ideala samtalssituationen. Nedan följer några av de faktorer som har varit/kan vara framgångsrika: - Mer resurser till förebyggande arbete innebär att de tidiga insatserna med fokus på det individuella barnet och ungdomen kan förbättras. Skolgången ska kunna anpassas efter elever som har särskilda behov och alla elever ska gå ut med godkända betyg. Samverkan kring individer i risk för kriminalitet ska kunna prioriteras. - Ungdomarna/de unga vuxna är medborgare med rättigheter som är i behov av alternativ istället för inlåsning i destruktiva och/eller kriminella beteenden. - Det tydliga ledarskapet behövs både i rollen som förälder och som chef, det kan vara polisen som förklarar sitt arbetssätt, chefen som värdesätter samverkan och föräldern

8 som tydligt tar ansvar för vad som händer ungdomar och område. Drivna aktörer på olika nivåer behöver stanna länge och ha resurser, mandat/stöd från sin chef och arbeta aktivt med nätverken på en plats eller i ett område. - Lokalt, kontinuerligt och långsiktigt relationsarbete i området betyder allt för att kunna skapa goda relationer mellan samhällsaktörer och medborgare och för att kunna mobilisera lokalsamhället i händelse av social oro. - Samverkan är en gemensam resursinvestering och ett verktyg för att klara både det operativa och långsiktiga samhällsuppdraget. - Den ideala samtalssituationen är en samverkansform som inkluderar olika samhällsaktörer på ett genuint sätt och samtidigt skapar kunskap om orsaker och förslag på åtgärder, tillsammans med aktörerna, utifrån ett interkulturellt perspektiv. Sammantaget har det skett många insatser och samverkan har blivit bättre, generellt sett. Däremot finns det behov av en medvetenhet hos kommuner vad det innebär att ställa om till en händelsestyrd organisation, samt ett utökat och högre värderat arbete hos polis och räddningstjänst att arbeta socialt och långsiktigt. Andra slutsatser är att det finns hinder för samverkan, med referens till personliga, resursmässiga och lagmässiga, men att samverkan utvecklats. Samverkan kan innebära att samhällsaktörer långsiktigt kan planera både det förebyggande och operativa arbetet tillsammans för att bättre klara samhällsuppdraget och kanske t o m spara pengar. Det finns också exempel på övergripande och långsiktig samverkan som syftar till att skapa program, i ett område eller på en plats, för att i en och samma process inkludera aktörer och på lång sikt förändra området eller platsen. Olika aktörer utför ofta ett liknande arbete på olika platser, och de har mycket kunskap om hur de behöver arbeta, men på samma gång saknas det både övergripande kunskapsbildning och samordnande instans på t ex regional eller nationell nivå, som kan hjälpa aktörerna i deras arbete. Det finns också exempel på hur dialog och relationer kan skapas med de ungdomar och unga vuxna som t ex är i behov av riktade insatser. För att kunna skapa ett program som träffar målet krävs det att aktörer tillsammans kan bygga upp den kunskap om platsen som krävs för att kunna hantera social oro och upplopp.

9 1 Inledning Under året 2009 har omfattningen av anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld samt upplopp ökat, och således också diskussionen kring vad social oro och upplopp är, hur det kan förklaras, och kanske framförallt, vad samhället kan göra åt det. För att kunna utveckla ett åtgärdsprogram kring social oro och upplopp måste det finnas grundläggande kunskap om det sammanhang av orsaker som i olika komplexa uppställningar bidrar till den situation där social oro kan uppstå. Grunden för den metod som utvecklas för att åtgärda situationen kan vara t ex teoribildning kring demokrati, mänskliga rättigheter och antidiskriminering, lagar, förordningar och avtal men också arbetssättet hos de yrkesverksamma som arbetar med risk och beredskap, med säkerhet och trygghet men också nära ungdomar och unga vuxna. Syftet med denna rapport är att beskriva social oro och upplopp på sex platser 1 i Sverige samt sammanställa hur samhällsaktörer på dessa platser har arbetat och samverkat för att hantera oroligheter och upplopp. Syftet är också att redogöra för hur samhällsaktörer kan samverka när det finns risk för social oro och upplopp. Frågeställningarna för att möta dessa syften är: 1. Hur kan de händelser som ägt rum förklaras? 2. Hur ser den generella problembilden ut, på de sex platserna? 3. Vad gör samhällsaktörerna strategiskt för att komma tillrätta med de sociala oroligheterna? 4. Hur kan samhällsaktörer samverka och arbeta operativt för att stävja social oro och upplopp? Det huvudsakliga materialet är resultatet från de öppna intervjuer som genomförts med dem som arbetar med problematiken kring social oro och upplopp. Underlaget består också av litteraturstudier kring social oro, samverkan i krissituationer, kring ungdomar i risk för kriminalitet samt kring programteori och den ideala samtalssituationen. Den övergripande metoden för arbetet har varit programteorin. 2 Resultatet består dels av en förklaringsmodell, en beskrivning av den generella problembilden på olika platser i Sverige, samt en sammanställning av hur aktörer kan arbeta och samarbeta operativt och strategiskt. 1 Platserna är Rosengård i Malmö; Biskopsgården, Backa, Lärjedalen och Angered i Göteborg; Ronna, Hovsjö och Fornhöjden i Södertälje; Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby i Botkyrka; Rinkeby och Tensta i Stockholm och Gottsunda i Uppsala. Urvalet har skett genom att en liknande problembild kunnat skönjas och en avgränsning i tid har gjorts. Tidsperioden omfattas av För en genomgång av programteorin se bilaga 1. 1

10 2 Vad är social oro och upplopp? Hur kan det förklaras? Begreppet social oro och upplopp har vuxit fram som benämning på anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. Upploppet kan ses som en öppen och våldsam konflikt mellan polis och ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk yttring för en mer underliggande konflikt. 3 De brottsrubriceringar som kan appliceras på dessa händelser är t ex mordbrand/grov mordbrand, skadegörelse/grov skadegörelse, hot/våld mot tjänsteman, förberedelse till och anstiftan av upplopp, skadegörelse genom brand och förberedelse till misshandel och misshandel. Nedanstående förklaringsmodell är tänkt att ge en förståelse kring händelser av social oro och begränsas till att försöka förklara de ungdomar och unga vuxna som på grund av en socioekonomiskt utsatt situation och sina individuella förutsättningar kan handla på ett destruktivt sätt och vara inblandade i social oro och upplopp. I intervjuerna har ett antal orsaker kommit fram, orsaker som kan kategoriseras enligt fyra förklaringar till mänskligt beteende (inklusive ungdomars kriminella eller asociala beteende): individuella, situationella, kulturella och samhälleliga orsaker. 4 De individuella och kulturella (d v s identifikation med olika subkulturer) faktorerna betonar inre processer i individen eller i deras omgivning, medan de situationella och samhälleliga betonar de yttre processer som kan förklara människors handlingar. Att inkludera alla dessa aspekter ger möjligheten att få överblick över alla de orsaker som kan påverka hur social oro och upplopp kan utvecklas, och därmed också ha förutsättningar för att bättre avgöra vilka åtgärder som kan passa i vilket sammanhang. Olika orsaker påverkar också varandra i stor utsträckning. Individen är en aktör som i dessa strukturer anpassar sig och söker nya alternativ. En socialt utsatt situation i ett upplevt utanförskap består av både individuella och samhälleliga begränsningar och möjligheter, och ungdomar/unga vuxna hittar sitt sätt att överleva och leva i dessa sammanhang. När det gäller individen kan traumatiska upplevelser (t ex erfarenheter av våld och våldsamma konflikter) och sjukdomar (t ex ADHD) men också kunskaper, färdigheter, självinsikt och identitet vara processer som påverkar huruvida individen kan utvecklas till en välfungerande vuxen. De intervjuade nämner vid olika tillfällen att särskilt individen eller individernas upplevelser och utbildningsnivå kan vara sådant som påverkar. 3 Kjellén (2009) 4 Denna indelning är baserad på Ken Wilbers kvadrantmodell och resonemanget är baserat på Andersson & Jordan (2007). För en beskrivning av de olika fälten se bilaga 2. 2

11 På samma sätt kan samhällets övergripande strukturer (regler, rutiner och bemötanden) vara processer som påverkar individens handlingsutrymme. De övergripande samhälleliga strukturerna kanske inte är tillräckligt anpassade för att ta hänsyn till ungdomars individuella förutsättningar. En kombination av olika orsaker 5 kan ge upphov till en för individen specifik och socioekonomiskt utsatt situation. Individen jämför sin situation med andras situation och i en miljö där många befinner sig i liknande socioekonomiskt utsatta situationer skapas på olika komplexa sätt, subkulturer som individen väljer att tillhöra. Denna process ger upphov till en relativ fattigdom 6 och ett relationellt utanförskap, där någon grad av uteslutning äger rum. 7 Det relativa utanförskapet, där ungdomar och unga vuxna med invandrarbakgrund är den mest utsatta gruppen, kan enligt många av de intervjuade vara en bakomliggande orsak till både kriminalitet 8 och inblandning i social oro och upplopp. I utanförskapet finns det alltså grund för en subkulturell gemenskap där ett destruktivt normbrytande beteende kan vara accepterat. Det skapas olika subkulturer som har gemensamt att de i någon utsträckning är präglade av samhällets uteslutning och således också ger en känsla av maktlöshet. 9 Ungdomar och unga vuxna kan i dessa situationer ha lite att förlora på att vara involverade i kriminella handlingar, och kan, tvärtom, tjäna på handlingen, beroende på situationen och sin position i gruppen. Den socioekonomiskt utsatta situationen i samspel med den subkulturella acceptansen för det destruktiva normbrytandet och samhällets oförstående strukturer kan ge upphov till en specifik situation där individen har lättare att välja destruktiva handlingar. 5 Som kan hittas i fyrfältarens alla delar, se bilaga 2. 6 För en diskussion om relativ fattigdom se Socialstyrelsen - Social rapport 2010 och Wilkinson & Pickett (2009). 7 För en diskussion om kopplingen mellan ojämlikhet, frånvaron av social tillit och ett våldsamt samhälle se Wilkinson & Pickett (2009). 8 Det finns en koppling mellan organiserad brottslighet och sociala oroligheter, men sammanhanget är komplext. De intervjuade har motstridiga uppfattningar om kopplingen till kriminellt beteende, även om tyngdpunkten väger åt att detta inte är organiserad brottslighet, utan snarare har det oftast handlat om varierande grad av organiserad reaktion med koppling till organiserad brottslighet i olika omfattning. 9 Som i alla kulturella processer finns det motsägelsefulla mönster: maktlöshet och stolthet kan t ex vara två sidor av samma mynt. Kulturen som utvecklas på en plats kan alltså vara högst motsägelsefull. 3

12 Således, den specifika och socialt utsatta situationen i utanförskap är en situation som samhället har gett förutsättningar för. 10 Den innebär en situation som för varje individ utgör en större risk för att bli kriminell och/eller att medverka i social oro. Individen väljer att i dessa situationer begå destruktiva handlingar, som inte alltid kan förklaras eller ingår i en begreppsmodell som arbetats fram för att försvara den egna personen eller gruppen. I en situation där ungdomar/unga vuxna genomför en (ibland kriminell) handling, och någon samhällsaktör, utifrån deras uppdrag, upplever sig vara tvungen att ingripa mot denna, kan dessa handlingar tillsammans med de bakomliggande faktorerna ge upphov till en konflikt. Misstänksamhet och hat mot polis, men också andra samhällsaktörer, bland ungdomar och unga vuxna i dessa subkulturer är en värdering som många av de intervjuade vittnar om. Upploppet kan i detta sammanhang ses som en öppen och våldsam konflikt mellan polis och ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk yttring för en mer underliggande motsättning. Reaktionen mot det socioekonomiska utanförskapet blir då destruktiva och ofta kriminella handlingar, inklusive handlingar betecknade som social oro och eller upplopp. Bemötandet från övriga samhället kan utgöra både ett uttryck för en strukturell diskriminering och en gränssättning. Samhällets bemötande innebär både den samhälleliga frånvaron av insatser eller ignorerandet av t ex ungdomsproblem, men i situationen också polisens bemötande av kriminella eller de handlingar som utgör en direkt möjlighet för ungdomar att försvara den egna personen eller området, få uppmärksamhet och bekräftelse och/eller för annan kriminell verksamhet att utnyttja situationen för egen vinning. Här går meningarna ofta isär om vad handlingarna står för. De sociala oroligheterna ger också upphov till avsedda och oavsedda konsekvenser, som kan omfatta olyckor och otrygghet, både för inblandade ungdomar/unga vuxna, yrkesverksamma poliser, brandmän och andra, samt för boende och verksamma i området. 10 Se Chicagoforskarnas diskussion om social desorganisation, hur samhället producerar individers brottslighet, återgiven i Sarnecki (2003). 4

13 Figur 1. Förklaringsmodell över social oro och upplopp. S o c i o e k o n o m i s k t u t s a t t s i t u a t i o n Utanförskap Kriminella handlingar, olyckor, otrygghet Närhet till eller umgänge i destruktiv och/eller kriminell subkultur Social oro eller upplopp Bemötande från omgivande samhälle Ju fler ungdomar/unga vuxna som befinner sig i denna socioekonomiskt utsatta situation, desto större risk finns det för att dessa ungdomar påverkar varandra att begå kriminella handlingar och/eller bli inblandade i sociala oroligheter. I alla de aktuella områdena finns en oproportionerligt stor andel barn och ungdomar. 11 Det ska också poängteras att det inte är alla som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation i utanförskap som väljer ett destruktivt och/eller kriminellt beteende. För att kunna komma tillrätta med både den kriminalitet och de olyckor samt den rädsla och otrygghet som de sociala oroligheterna både är bevis för och skapar, måste samhällsaktörer skapa de förutsättningar som har möjlighet att skapa andra situationer och konsekvenser. Baserat på motsatsen till orden i ovanstående figur torde dessa förutsättningar vara att en socioekonomiskt gynnsam situation och umgänge i konstruktiva subkulturer kan ha möjlighet att förändra förutsättningarna för människors beteende, och således också graden av destruktivt eller kriminellt beteende och inblandning i social oro och upplopp. 11 SOU 2006:73 5

14 Figur 2: Modell över en socioekonomiskt gynnsam situation. Socioekonomiskt gynnsam situation umgänge konstruktiva subkulturer konstruktivt beteende För att samhällsaktörer ska kunna skapa gynnsamma situationer och rätt sorts bemötande kan lokalt förankrade program med inspiration i både lokala arbetssätt och i övergripande teoretiska ramverk vara till hjälp. Ett förslag på hur detta kan göras presenteras i slutet på denna rapport. 3 Hur ser den generella bilden ut och vilka insatser finns? Detta avsnitt inleds med att beskriva den generella problembilden när det gäller anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp, samt redogöra för hur samhällsaktörer har arbetat på varje plats. De sex platserna är Rosengård i Malmö; Biskopsgården, Backa, Lärjedalen, Angered och Tynnered i Göteborg; Ronna, Hovsjö och Fornhöjden i Södertälje; Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby i Botkyrka; Husby, Rinkeby och Tensta i Stockholm och Gottsunda i Uppsala. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av likheter och olikheter mellan dessa platser, både vad gäller den generella bilden, långsiktigt förebyggande och samverkan. Vi börjar i södra Sverige. 3.1 Malmö I Rosengård är stenkastning mot bl a bussar och räddningstjänst och anlagda bränder en återkommande problematik som når toppar under vissa perioder. Mellan 2007 och 2008 fördubblades antalet bränder utomhus. De toppar som identifierats har inträffat i december 2008 till januari 2009 och i april 2009 då det brann 75 gånger på en månad. En normal månad inträffar det cirka tio anlagda bränder i Rosengård. Vid två tillfällen har de sociala oroligheterna resulterat i upplopp. Vid det första tillfället, i december 2008, var upploppen 6

15 omfattande medan de den andra gången var mer begränsade. Oroligheterna i december 2008 startade med att bostadsbolag och polis ville stänga en föreningslokal som användes till moské. Anledningarna var att området skulle rustas upp och lokalen användas till annat. Parterna hade kommit överens om överlämnandet av nyckel men en annan grupp ansåg inte att man kommit överens och ockuperade lokalen. När polis kom för att avhysa ockupanterna klev de in med skor och hade en hund med sig in i lokalen. Detta ansågs vara en provokation, enligt ockupanterna. Rondellen vid Ramels väg, med bensinstationen Shell intill, blev mittpunkt för oroligheterna. Under tre dagar fortsatte bränder, stenkastning och upplopp. I ett kritiskt skede hade hemtjänsten, p g a den omfattande polisiära insatsen, svårt att komma hem till äldre. Vid denna händelse var stadsdelen, polisen och räddningstjänsten överraskade och upplevde sig sakna samarbetsformer och arbetssätt för att hantera oroligheterna. Eskaleringen av händelsen kan bero på flera saker, t ex hur polisen hanterade situationen eller media belyste händelsen, men sammanfattningsvis saknades beredskap för att hantera omfattningen av upploppet. Efter den intensiva perioden med anlagda bränder i april 2009, kraftsamlade kommun, polis och räddningstjänst för att minska de anlagda bränderna och oroligheterna och de planerade oroligheterna hösten 2009 kunde begränsas. Samtidigt har idag antalet anlagda bränder minskat till nästan noll och tillbud mot räddningstjänstens personal har nästintill helt upphört. Idag arbetar kommunen långsiktigt med olika utvecklingsprojekt (upprustning av bostäder, ny tågstation) för att förbättra standarden och läget. Föräldrastöd finns i Rosengård men däremot uppges att det saknas tillräckligt med resurser i skolan. Räddningstjänsten genomför projekt som RISK 12, integrerad räddningstjänst 13, och har anställt brobyggare och startat brandstation i Rosengård. Polis i sin tur har sedan länge haft en polisstation i Rosengård. Långsiktig samverkan kring ungdomar i riskzonen sker i SSP, samverkansform för skola, socialtjänst och polis. 14 Dialog finns idag mellan miljöförvaltningen, räddningstjänsten och fastighetsbolag 12 och

16 där det också ställs tydligare krav på fastighetsbolagen. 15 Det har bl a utvecklats en gemensam strategi att gräva ner sopsorteringssystemen för att undvika brand i kärl eller container. De intervjuade beskriver att samverkan med aktörer i området blivit mycket bättre. Man fångar upp signaler mycket tidigare, delger varandra information på ett helt annat sätt och informationskanalerna har blivit tydligare. Avståndet mellan aktörer är mindre och alla samhällsaktörer är närvarande i området på ett helt annat sätt än förut. Samhällsaktörernas närvaro har på ett tydligt sätt minskat tillbuden i området. Samverkan operativt skedde framförallt vid det andra tillfället då en gemensam problembild drogs upp, och aktiviteter kommunicerades. Det operativa samarbetet har klart förbättrats sedan händelserna 2008, uppger samtliga av de intervjuade Göteborg I Göteborg är det fem områden, Backa, Biskopsgården, Hjällbo/Hammarkullen, Bergsjön och Västra Frölunda, som är mest drabbade. Mellan den 13 augusti och den 9 oktober 2009 steg antalet anlagda bränder (i bilar och i sopbehållare) från 51 till 161 stycken. Under samma period registrerades ca 40 fall av stenkastning och krossat glas. Skadegörelsen skiljer sig mellan olika områden: I Backa (det område som varit mest omskrivet och där allt började, se nedan) har man haft få bränder och få angrepp mot tjänsteman eller egendom. Norra Biskopsgården och Lundby är värst drabbat med flest bilbränder och mest stenkastning. I Västra Frölunda är det vanligare med krossat glas och angrepp på egendom. 16 Händelser under augusti, september och oktober föregicks av att polisen den tionde augusti 2009 gjorde ett ingripande gällande ett misstänkt vapeninnehav. Ett tiotal kunder i en butik på Blendas Gata i Backa drogs ut ur butiken och visiterades mot väggen. De första bränderna fick mycket uppmärksamhet i medierna och de efterkommande veckorna spred sig oroligheterna till de andra områdena. De olika angreppen skiftade mellan att vara till synes planerade, till att uppstå relativt spontant. Det var alltså svårt att utläsa ett enhetligt mönster. 17 I Göteborg har däremot inget regelrätt upplopp ägt rum. 15 Det kommunala bostadsbolaget MKB äger en stor del av fastigheterna i Rosengård. Materialet om MKB:s insatser är begränsat. 16 Ung och Trygg 2009 Nyhetsbrev nr Svensk Polis 2010 nr 2 8

17 För polisen var detta en särskild händelse och samarbetspartnerna i Ung och Trygg 18 samlades för ett s.k. rådslag. Genom spaning och iakttagelser kunde cirka 30 ungdomar under 18 år identifieras som aktiva. I Ung och Tryggs regi samlades stadsdelschefer och socialtjänstchefer i berörda områden och slutligen genomfördes bekymringssamtal med dessa ungdomar och deras föräldrar under en helg, med hjälp av ungdomspoliser 19 och socialsekreterare. Omfattningen av bränderna minskade snabbt i de flesta stadsdelar. Andra metoder som tagit vid är den invånardialog som i Biskopsgården gett upphov till en ny fritidsgård. Bostadsbolaget i Biskopsgården har fört dialog och tagit aktiv del i utvecklingen av bättre trygghet kring garage och parkeringar. I Hjällbo mobiliserades 250 boende i föreningen Aktiva Föräldrar, plus trygghetsvärdar, poliser och socialarbetare för att kunna hantera det som enligt ryktesvägen skulle bli ett omfattande upplopp. Långsiktigt kan nämnas att samverkan sker inom ramen för SSP(F) 20, samt genom ett avslutat projekt som heter SIM i Hjällbo. 21 I Göteborg är Ung och Trygg den drivande regionala aktören, när det gäller allt som har med ungdomar och trygghet att göra, inte bara social oro. Flera positiva effekter har kunnat fastställas. 22 Räddningstjänsten Storgöteborg arbetar och samarbetar kring hot och våld på olika sätt, för en överblick kring deras insatser se bilaga Södertälje Det är många som refererar till det upplopp under 2005 som resulterade i en beskjutning av polishuset i Södertälje. Bakgrunden till händelsen var de gripanden som gjordes i samband med ett större bråk i stadsdelen Ronna. Bråket gjorde att ett stort uppbåd av poliser skickades till området. Senare, under 2007, fanns problem med stenkastning mot ordinarie busslinjer till och från Hovsjö, och SL ställde in busstrafiken. Det fanns en koncentration av bränder och stenkastning kring Hovsjö och stenkastning förekom särskilt kring en gångbro över vägen. Efter det fick också polis och väktarbil sten mot sig även om det var uttalat att det var bussar som var målet. Under hösten 2008 var det mycket bekymmer med småbränder i soprum, 18 Samverkanspartnerna är Göteborgs kommun med stadsdelar, Mölndals kommun, Polisen, Åklagarmyndigheten, Förvaltnings AB Framtiden (som bl a äger de kommunala bostadsbolagen) SIM kopplade greppet på de äldre barnen: 22 För att se en genomgång av effekterna se 9

18 papperskorgar och containers kring Fornhöjden. Det registrerades ca 30 bränder på två månader, med eskalering under en månad. Bostadsbolaget Telge Hovsjö har brutits loss ur Telge Bostäder för att långsiktigt kunna arbeta med Hovsjö. Detta gör man genom att de boende har majoritet i styrelsen och att bostadsbolaget tar ett större socialt ansvar för stadsdelen än ett traditionellt bostadsbolag. Arbetssättet kännetecknas av att initiativ har tagits om dialog med de stökigaste ungdomarna, varav några av de inte var intresserade, men merparten var. Det resulterade i en träningslokal men också i Hovsjö Sommar och Hovsjö Höst. 23 I Södertälje finns det en samverkansform som heter Effektiv Samverkan Södertälje, som är framtagen av polismästaren i Södertälje och kommundirektören. Samverkansmodellen är skapad för att polis, kommun och andra aktörer i fem geografiska områden ska ta fram rutiner, lösningar och struktur för en effektivare samverkan. Skolan arbetar långsiktigt efter LUL-modellen 24, Lag om unga lagöverträdare. 3.4 Botkyrka Botkyrka består bl.a. av Norsborg, Hallunda, Alby, Fittja, Storvreten, Tumba och Tullinge. Även om flera delar av Botkyrka är drabbat av framförallt anlagda bränder är det Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja som är mest drabbat av social oro och upplopp. Under hösten 2009 fanns det framförallt två incidenter: den 16 och 20 september i Alby förekom anlagda bränder och den oktober upploppet i Fittja. Botkyrka har nästan inga problem med stenkastning mot räddningstjänst och polis, förutom i själva upploppssituationen. Bilbränderna under september 2009 i Alby ledde till ett intensifierat arbete mellan kommunens säkerhetsorganisation och den centrala och lokala polisen. I stället för att använda kravallutrustad polis i stora mängder såg man till att endast närpolisen vistades i området iklädda uniformer. Resterande polisstyrka bedrev spaning i civila kläder vilket ledde till att fem personer kunde gripas misstänkta för nya bildbränder. Det var första gången som någon kunde gripas i samband med bildbränder. Taktiken fick stort gensvar hos polisledningen i Stockholm och från politiskt håll i kommunen. Botkyrkabyggens ledningsgrupp var också ute och nattvandrade under oroligheterna vilket fick en mycket positiv respons från de boende i området. 23 För information om Hovsjö Sommar och Hovsjö Höst, se Hovsjo/HovsjoSommar/

19 Händelserna i Fittja började med att någon ungdom/ung vuxen pekade med grön laser mot polisen, som sedan polisen försökte beslagta på Ungdomens Hus. Reaktionen blev att ungdomar/unga vuxna tände eld på en bil och viss stenkastning förekom. Under måndagen var det fortfarande oroligt, någonting låg i luften. Det framkom till bl.a. fritidsledare att autonoma aktivister förväntades komma till Fittja under tisdagen. Under tisdagen förvärrades läget när de autonoma aktivisterna antände en bil på vägen under tunnelbanestationen/spåret så att röken gjorde att denna måste stänga. 25 Precis som under bilbränderna i Alby enades kommunen, polisen och räddningstjänsten om att inte använda för mycket uniformerade styrkor och blåljus och siren, utan att jobba mer med civil personal. Redan under tisdagskvällen kunde polisen identifiera två av ledargestalterna som visade sig tillhöra de autonoma aktivisterna. Dessa två greps och dagen efter hade en stor mängd tips inkommit till både polisen och kommunen om var de resterande aktivisterna gömde sig. Ungdomarna och de unga vuxna i Fittja hade gemensamt gått emot aktivisterna och deras förstörelse av Fittja centrum vilket ledde till att samtliga aktivister kunde gripas. Under händelserna var det följande aktörer som var mest inblandade: säkerhetsorganisation, polis, räddningstjänst, fritidsledare, områdessekreterare på socialtjänsten, nattvandrare, bostadsföretag, polisvolontärer 26 och väktare. Grannsamverkan och Grannstöd fanns där men var inte några av de centrala aktörerna. I Botkyrka kommun har man framförallt arbetat med samverkan kring lov- och helgverksamhet under kultur- och fritidsförvaltningen, som numera är en åretruntplanering, genom den lokala BRÅ-samverkan, men framförallt genom områdesgrupperna. Sammanlagt finns det nio fritidsgårdar i kommunen. I en situation av social oro bland ungdomar ger säkerhetschefen, trygghetssamordnaren i uppdrag att stämma av med chefen för kultur- och fritidsförvaltningen och att mobilisera nätverken i kommunen. Säkerhetschef, närpolischef och socialchef träffas i en samverkansgrupp. Efter att det varit stökigt på Ungdomens Hus under hösten 2009 utreds nu verksamheten. 25 Mer information om upploppet i Fittja kan hämtas från Sofia Kjellén (2009) Upplopp i den segregerade förorten handling och socialt system, C-uppsats, Södertörns Högskola

20 Långsiktigt har polisen arbetat med Ge och Ta Varje Dag, som innebär att skapa dialog och goda relationer mellan ungdomar och polis. Det är ett samarbete mellan Södertörns polismästardistrikt och Botkyrka, Haninge, Huddinge och Nynäshamns kommuner. Det finns fyra förslag på arbetsmetoder: värderingsövning, film och frågor till den, ungdomars frågor till polisen och ett avslutande rollspel som rymmer både allvar och lek. Handledningsmaterialet till Ge och Ta Varje Dag är ett resultat av det mångfaldsarbete som bedrivits inom Södertörns polismästardistrikt åren Under upploppet i Fittja fanns ett tätt samarbete mellan räddningstjänst, polis och säkerhetschef på kommunen, där en gemensam taktik om mindre blåljus, arbetades fram. Polisstaben valde i ett kritiskt läge att hörsamma önskemålet om att inte gå in med insatsstyrka i Fittja Centrum. Detta upplevdes medverka till att lugna situationen. Polisen arbetar också tillsammans med kommunen och räddningstjänsten i SPIRA 27 men också med att strategiskt samarbeta kring rutiner att flytta utbrända bilar. 3.5 Stockholm I Stockholm är den sociala oron och upploppen mest koncentrerad till en triangel bestående av Tensta, Rinkeby och Husby. Julen 2007 var det oroligt i främst Rinkeby men också i Tensta, då ungdomsgäng sköt raketer mot tunnelbanetåg. Tunnelbanestationen i Rinkeby stängde den 24 december under fyra kvällar och nätter. I Husby var det oroligt oktober 2008 och fortsatte sedan i Tensta julen 2008 (som reaktion på händelserna i Rosengård). I Rinkeby inträffade det värsta upploppet den 23 juni Brandbilarna från Kista blev utsatta för stenkastning i Husby och i Tensta. Polis och väktare var också utsatta för stenkastning och den 23 oktober 2009 träffades en polisman av en sten i ansiktet. Före Husby och Tensta hösten och vintern 2008 var stenkastning på bussar och tunnelbanor samt anlagda bränder i bilar vanligt. Efter det blev situationen allvarligare och det skedde en upptrappning av den oro som har funnits sedan tidigare och ungdomar/unga vuxna skapade bakhåll för att på det sättet lura dit räddningstjänst och polis. Alla intervjupersonerna håller med om att 2009 varit ett intensivt år med en upptrappning av hotbilder och upplopp, även om det motsägelsefullt nog har skett en minskning av brott med 34 % sedan det brottsförebyggande arbetet på fältet

21 startade Antalet anlagda bränder under 2008 var 126 och under 2009 var det 162 stycken. Långsiktigt har de olika stadsdelarna runt Järvafältet sedan 2007 arbetat med Järvaandan 28, och Järvalyftet, som är en långsiktig investering för att höja levnadsvillkoren området kring Järvafältet (Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta). Staden samarbetar med ett stort antal externa aktörer, i syfte att skapa en social och ekonomisk utveckling i ett område dit människor vill flytta och stanna kvar. Inom ramen för det brottsförebyggande har Tensta också arbetat med Tensta Against Crime 29 och Trygg i Tensta 30. I Rinkeby stadsdel har utsättningsmöten och sms-listor använts för att samverka kring t ex stökiga kvällar. 31 Ungdomsvärdar som arbetar vissa kvällar och medborgarvärdar som jobbar måndag till lördag med att skapa nätverk och relationer i området, utgör en resurs i arbetet med att hantera oroligheter. Polis och räddningstjänst har arbetat fram en gemensam taktik att gå till brytpunkt om det var brand i det fria och om det fanns risk för bakhåll. Områdesvärdar och närpolis hjälper då till att kontrollera så att det inte finns ungdomar eller högar med stenar i området. 3.6 Uppsala Mellan den 27 augusti och den 15 oktober 2009 inträffade ca 89 anlagda bränder i aktuella områden (Gottsunda och Stenhagen). Dessa händelser inkluderar bilbränder, brand i container, papperskorgar, lastpallar och på skola, dagis, badplats och två byggnader vid Norra Station. Det är emellertid osäkert om alla dessa bränder kan kopplas till just sociala oroligheter. Upploppet den 28 augusti började med att en polispatrull utsattes för stenkastning och kallade på förstärkning. När förstärkningen anlände trappades stenkastningen upp. Oroligheterna fortsatte under 29 och 30 augusti, bl.a. med att flera bilar sattes i brand, en brandbomb kastades in simhallen och två personer misshandlades. Dock ägde ingen stenkastning rum under de två följande nätterna. Tretton personer mellan år blev anhållna, skäligen misstänkta för våldsamt upplopp, men ingen av personerna åtalades. Före, under och efter de oroliga dagarna uppfattade ungdomar och unga vuxna att polisens närvaro, Crime/ %20Bilaga%201%20Projektplan%20Trygg%20i%20Tensta.pdf 31 För mer information om sms-listor och utsättningsmöten se bilaga 4. 13

22 bevakning och upprepade visitationskontroller var provocerande. Ett par anmälningar om övervåld från polisens sida gjordes. 32 Polisen har haft en omfattande närvaro i Gottsunda, där målet har varit att begränsa våldsbrott utomhus, öka ingripanden mot misstänkt narkotikabrott, brott mot knivlagen och trafikbrott, lagföra minst tio av de mest kriminellt aktiva personerna i området samt utöver de mätbara målen förändra attityderna mellan ungdomar och polis i området. I juli 2009 registrerades ca 45 narkotikabrott och i augusti-oktober 2009 inträffade oroligheterna, inklusive upploppet den augusti. 33 En stor del av arbetet under sommaren och hösten 2009 är inriktat på att förbättra relationer och skapa förtroende genom att utöka närpolisverksamheten. Efter händelserna upprättades ett krismöte mellan samhällsaktörer och ett möte mellan polis och ungdomar i syfte att förbättra relationerna. Långsiktigt arbetar räddningstjänsten med miljöåtgärder, kommunen med omfattande nattvandring men också med att ta initiativ till möten och samtal med de boende i området. I regi av det lokala brottsförebyggande rådet finns det framförallt två samverkansforum: Trygg utemiljö och Trygga bussar & brandbilar. I båda grupperna finns representanter från räddningstjänst, polis, bostadsbolag, kollektivtrafik samt olika kommunala verksamheter och kontor. Båda grupperna har ett ungdomsfokus och som syfte att lyfta oroliga områden och komma överens om möjliga gemensamma lösningar och åtgärder. Ett bra exempel på lyckat resultat är samarbetet mellan kollektivtrafik, bostadsbolag och skola i områden som har haft problem med stenkastning mot just kollektivtrafiken. Mellan räddningstjänst och skola finns samarbete i syfte att förebygga anlagd brand. 3.7 Sammanfattning av händelserna och samarbetet Under 2005 och 2007 ägde det rum mindre händelser och ett upplopp i Södertälje som resulterade i beskjutning av polishuset i Flemingsberg och den organiserade brottsligheten ställde till med bekymmer i Göteborg. Anlagda bränder ökade generellt men det är inte förrän i december 2008 som upploppet i Rosengård äger rum, följt av det i Tensta. Våren 2009 i Rosengård blir fortsatt orolig, medan oroligheterna i Tensta, Rinkeby och Husby fortsätter 32 Kompletteringar har gjorts med artiklar från 33 Uppgifter har hämtats ifrån Utvärderingen av polisens projekt i Gottsunda , polismyndigheten i Uppsala Län. 14

23 fram till sommaren. Under hösten 2009 inträffar ännu en händelse i Malmö, och oroligheter bryter ut i Göteborg, Alby/Fittja och Gottsunda. Sedan oktober 2009 är det förhållandevis lugnt på alla platser. Det finns ett normalläge i alla dessa områden där anlagda bränder och småbus som äggkastning mot kollektivtrafik eller skadegörelse förekommer som en generell problembild. Det finns däremot koncentrationer till s.k. hot spots, där det äger rum många bränder eller där det sker t ex stenkastning. Exempel på sådana platser är parkeringsplatser i bostadsområden, skolor eller förskolor, hållplatser, broar och centrumanläggningar. Det finns också tidsperioder då problematiken kring anlagd brand kan öka, t ex ledighet, varmt väder, när det inträffar konflikter på andra platser eller när en ledargestalt blir frigiven. 34 Det är ofta samma personer som är inblandade i sociala oroligheter, och dessa personer är, i de flesta fall, tidigare kända av socialtjänst och polis. På de olika platserna har det varit alltifrån 20 till ca 80 ungdomar/unga vuxna som har haft en problembild med inslag av kriminalitet och samtidigt varit involverade i social oro och/eller upplopp. Dessa personer är oftast de ledande gestalterna och har i varierande grad kontakt med en grövre eller organiserad brottslighet. Ibland är det ungdomar/unga vuxna som bor i området, ibland är det tillresta. I Rinkeby, Fittja och Rosengård finns inblandning av autonoma aktivister. I Rosengård, Rinkeby och framförallt några av stadsdelarna i Norra Göteborg verkar den organiserade brottsligheten vara tydligare inblandad. 35 Mönstret kan vara svårt att kartlägga, eftersom det finns olika inslag i varje enskilt fall av social oro och på varje plats. På vissa platser är stenkastning mot kollektivtrafik, räddningstjänst och polis vanligare, och mönstret för de anlagda bränderna kan vara olika. Anlagda bränder med annan bakgrund, t ex försäkringsbedrägeri, finns också. I Södertälje, Västra Frölunda och Rosengård är det vanligt med stenkastning mot kollektivtrafik. I vissa fall är den sociala oron och upploppen planerade och i en viss utsträckning organiserade (d v s stenar har samlats i högar, någon tankar bensin på flaskor, sms-utskick för att mobilisera) medan det i andra fall är mer eller mindre spontana uttryck. I samtliga fall av upplopp (Rosengård, Södertälje, Fittja, Rinkeby och Gottsunda) men också i några fall av omfattande anlagda bränder (Göteborg) har det föregåtts av någon insats från polisens sida (i sin tur reaktion på t ex misstanke om kriminalitet eller provocerande handling). 34 Se mer om olika exempel i bilaga Kopplingen till organiserad kriminalitet är komplicerad men finns på vissa platser. I Göteborg är kopplingen tydligare för att det finns ett större problem med organiserad brottslighet, men också i Rinkeby och Rosengård finns tecken på en koppling till kriminella nätverk. För en utvecklad diskussion om detta se avsnitt 4. 15

24 I många kommuner mobiliseras lokalsamhället. I Hjällbo mobiliserades ca 250 föräldrar och näringsidkare höll affärer och restauranger öppna för alla som vandrade omkring, pratade och hjälpte till att bära bort stenar som samlats i högar. I Tensta och Rinkeby finns sms-lista och utsättningsmöten. I alla områden har en varierande mobilisering av det lokala samhället skett. I Södertälje och Botkyrka finns också väktare som arbetar socialt i området. Räddningstjänsten bedriver redan idag ett omfattande arbete med att t ex sätta in okrossbara fönster och skapa rutiner kring brand utomhus. Det finns skillnader i hur räddningstjänst på olika platser deltar i uppdraget, detta beroende på hur deras respektive uppdrag ser ut, hur de har tolkat uppdragets mening och hur deras roll har utvecklats i samarbetet med sin uppdragsgivare kommunen/kommunerna, polis och eventuella andra aktörer. I Malmö har Räddningstjänsten Syd tagit en aktiv roll i att skapa relationer med boende och ungdomar i Rosengård och tydligare samverkan med skolorna i Rosengård. De har på ett par år anställt 8 personer med invandrarbakgrund från Rosengård och samverkar idag på ett mycket tydligare sätt med både samhällsaktörer och andra aktörer i området. Polisen arbetar långsiktigt och relationsbyggande bl.a. inom konceptet för Ge och Ta Varje Dag, och i ungdomsråden 36, där polischefer och ungdomar träffas och diskuterar bemötande, otrygghet och ungdomsbrottslighet. Polisen har också tagit initiativ till SPIRA 37 ett långsiktigt arbete med att öka mångfalden där också Södertörns Brandförsvarsförbund är delaktiga, samt till chefssamråd och ungdomsråd i syfte att både samverka och inkludera andra aktörer i sitt arbete. Polisen har efter oroligheter på olika ställen, insett vikten av den lokala närvaron i ett område. 38 Det finns exempel på bristande samverkan mellan polis och andra samhällsaktörer under det operativa arbetet. Ett par intervjupersoner berättar att ju mer kritiskt läget blir desto mer enkelriktad, eller bristfällig, blir både den interna och externa kommunikationen hos polisen. Samtidigt finns det också exempel på hur polisens stab samarbetat med kommun och räddningstjänst i det operativa arbetet, som i exempelvis Botkyrka. Polisens chefssamråd är också en mötesplats för att strategiskt verka brottsförebyggande Spira-fortsatter/ 38 Polisen har i olika län olika namn på den lokala verksamheten. 39 Denna samverkan sker också i Stockholm och Uppsala: 16

25 4 Hur kan samhällsaktörer strategiskt planera sina insatser? Detta avsnitt handlar om den långsiktiga planeringen av både förebyggande åtgärder och planering av det operativa samarbetet. Avsnittet delas in i fyra delar. Den första delen omfattar förebyggande åtgärder som baseras på den förklaringsmodell som tidigare presenterats. Den andra delen omfattar den långsiktiga planeringen av det operativa arbetet vid risk för social oro och upplopp, som också ligger till grund för avsnittet om det operativa samarbetet. Den tredje presenterar nivåer av samverkan och hur samverkan kan planeras. Den sista sammanfattar den ideala samtalssituationen, och hur denna kan användas som samverkansmetod. Hela avsnittet är en sammanställning baserad på innehållet i intervjuerna. 4.1 Förebyggande åtgärder Den första delen handlar alltså om att skapa så pass goda förutsättningar att det inte uppstår social oro och upplopp på det sätt som beskrivits. Att arbeta långsiktigt på det individuella planet betyder ofta att gå in så tidigt som möjligt i ett barns liv, om det finns risk för t ex ett framtida kriminellt beteende. Då kan samverkansprojekt som SIM i Hjällbo, Göteborg, vara ett sätt. I stort sett alla de ungdomar/unga vuxna som kan kopplas till social oro och upplopp har varit kända av skola, socialtjänst och polis tidigare. Detta gör att det finns möjligheter att avhjälpa många ungdomar. Vuxna människor, på olika aktörer och nivåer, har en viktig roll när det gäller att sätta gränser och uppmuntra ungdomar/unga vuxna till ett konstruktivt beteende. Det kan vara viktigt att stödja föräldrar i föräldraskapet, som i t ex Rosengård där det finns en verksamhet som omfattar riktat stöd till föräldrar som upplever sig behöva stöd. För att barn och ungdomar ska ha möjlighet att välja bort t ex en destruktiv utveckling och kriminellt beteende måste det förutom förebyggande stöd till barn och ungdomar, också finnas stöd till äldre ungdomar och unga vuxna som agerar förebilder. Base i Göteborg är ett sådant exempel. 40 I det förebyggande arbetet kan samhällsaktörer begränsa antalet möjliga tillfällen genom att till exempel gräva ner sopsorteringssystem så att det inte går att elda i kärl eller containrar

26 eller att skapa rutiner för att låsa parkeringshus om nätterna. Andra sådana begränsningar är övervakning på skolor eller andra heta platser 41 och väktare/nattvandrare/grannsamverkan som befinner sig på patrullering. För att dessa olika insatser ska kunna genomföras krävs ofta ett omfattande planeringsarbete och ofta också investeringar. Att gräva ner sopsorteringssystem kan vara en del av fastighetsägarnas ansvar, att skapa ett långsiktigt arbete med nattvandring kräver insatser från kommunala eller privata aktörer (som i Uppsala och Hjällbo från socialtjänsten). Det förebyggande kan också omfatta arbetet med de olika subkulturella uttrycken i området, som till exempel att tillsammans med ungdomarna diskutera och ifrågasätta fördomar om sig själva och varandra. De sanningar som behöver diskuteras är ungdomarnas/de unga vuxnas självbild, omvärldens syn på ungdomarna/de unga vuxna och följaktligen också deras syn på polisens eller andra samhällsaktörers roller och arbetssätt. En fritidsgård eller liknande kan vara en plats där ungdomar kan bli hjälpta av detta slags diskuterande och ifrågasättande. Mixgården i Hammarkullen är ett exempel där fritidsgården är ett pedagogiskt nav för att t ex förändra ungdomars föreställningar om omvärlden. 42 Det behövs en interkulturell förståelse och kompetens hos dem som arbetar med denna problematik, i området och på den egna arbetsplatsen. Det blir med en sådan förståelse enklare att förstå hur det fungerar i olika sammanhang och i olika subkulturer. Polis och räddningstjänst på olika platser har förstått vikten av detta i t ex sitt arbete med mångfald eller i det systematiska brandskyddsarbetet. 43 Ett annat sätt är att inkludera ungdomar/unga vuxna i planeringsarbetet. 44 Att låta medborgaren (ungdomen) påverka arbetet och se att denna gjort det innebär en livsviktig bekräftelse för de ungdomar som är inblandade. Andra sätt är informationsarbete och diskussion på påverkanstorg, utbildningsdagar och riktad praktik och rekrytering av medarbetare och kulturella brobyggare. Andra exempel på långsiktigt arbete är kommunala bostadsbolag med ett särskilt uppdrag (exempel Södertälje och Biskopsgården). Det finns i den kommunala verksamheten ett omfattande arbete med de förebyggande åtgärderna och det är egentligen inte huvudsyftet med denna rapport att belysa dessa åtgärder, men det förtjänar ändå ett omnämnande eftersom intervjupersonerna särskilt lyfte detta som 41 Här finns lagstiftning kring övervakning på offentlig plats, som ska skydda den personliga integriteten. 42 För mer information om Mixgården och deras arbete se Andersson & Jordan (2007) 43 De gör detta genom t ex SPIRA respektive RISK och brobyggarverksamheten. 44 Ett sådant är polisens Ungdomsråd i Stockholm. 18

Metodhandbok för samverkan mot social oro

Metodhandbok för samverkan mot social oro #Samverkansocialoro www.polisen.se https://polisen.azurewebsites.net Polisen Samverkan social oro Metodhandbok för samverkan mot social oro Syftet med huvudrapporten Utvärdera samverkan i Järvaområdet

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Rapport om Grannsamverkan och Grannstöd i Botkyrka Kommun

Rapport om Grannsamverkan och Grannstöd i Botkyrka Kommun Rapport om Grannsamverkan och Grannstöd i Botkyrka Kommun Grannstöds insats mot bilinbrott/ Töm bilen själv februari 2014 Bild tagen av Terje Mörkfalk Av: Piero Ciangherotti praktikant från Företagsuniversitetet,

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Beyron Ahxner Projektledare, trygghetsamordnare Botkyrka kommun Bakgrund Diskussionen påbörjades för ca 3 år sedan. Botkyrkas tankar och inriktning

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Denna överenskommelse är Landskrona stads och Närpolisen i Landskronas

Läs mer

Reportage FÄLTASSISTENTER

Reportage FÄLTASSISTENTER Reportage FÄLTASSISTENTER 20 nr 6 2013 social qrage HÄR SATSAR FÄLTARNA POSITIVT Det tar tid att vända en skuta. En våg av skottlossningar har sköljt över Göteborg och än en gång har Biskopsgården hamnat

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet With the financial support from the Prevention of and Fight aganist Crime Programme of the European Union European Commission - Directorate-General Home affairs This publication reflects the views only

Läs mer

Datum 2012-08-01. Slutrapport angående avtal om lokalt utvecklingsarbete i Gottsunda- Valsätra

Datum 2012-08-01. Slutrapport angående avtal om lokalt utvecklingsarbete i Gottsunda- Valsätra KS 8 5 SEPT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Morén Åsa Datum 2012-08-01 Diarienummer KSN-2010-0321 Kommunstyrelsen Slutrapport angående avtal om lokalt utvecklingsarbete i Gottsunda- Valsätra Förslag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse.

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset En gatusmart väg till ökad förståelse. 2 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

Walk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet

Walk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet www.valbo.nu Walk%Over En#föreläsning#om#kriminalitet Bakgrund Kriminalitet#som#livsstil##(livsstils#begreppet) Brottslighet#kan#ses#som#en#livsstil#med#fyra# grunddrag: Upprepande%brott%mot%sociala%och%juridiska%lagar%och%

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Bakgrund. Genomförande 2009-11-25

Bakgrund. Genomförande 2009-11-25 Lokala brottsförebyggande rådet Sofie Ceder, samordnare Tel: 0457-61 89 61 E-post: sofie.ceder@ronneby.se Till Ansvariga verksamhetschefer Bakgrund Det lokala brottsförebyggande rådet (Brå) genomför två

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Brottsförebyggande rådet 2013-05-27 10 (19) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 18 februari 2013, kl 08.30-11.00. Beslutande Björn Andersson, ordförande Anneli Bengtsson, vice kommunstyrelsens

Läs mer

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand BF 26-71 Per Blomqvist, Henrik Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Målsättning med projektet Kvantifiera omfattningen av anlagd brand Fördelningen

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Josefine Östfeldt, Rikspolisstyrelsen

Josefine Östfeldt, Rikspolisstyrelsen Praktikfall 2 Så blir dina medarbetare säkrare Josefine Östfeldt, Rikspolisstyrelsen 1 Verksamhetsskydd ett samordnat säkerhetsarbete Medarbetare Tillgångar Information Lokaler 2 Medarbetare i verksamhetsskyddspolicy

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva En del i Vision Järva 2030 Byggprojekt i urval Rinkebystråket 1 Rinkebystråket ska upprustas och göras om till ett levande affärstråk med butiker. Det som

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer