3.1 Malmö Göteborg Södertälje Botkyrka Stockholm Uppsala... 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3.1 Malmö... 6. 3.2 Göteborg... 8. 3.3 Södertälje... 9. 3.4 Botkyrka... 10. 3.5 Stockholm... 12. 3.6 Uppsala... 13"

Transkript

1 Att hantera social oro och upplopp del av en hållbar samhällsutveckling

2

3 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1 Inledning Vad är social oro och upplopp? Hur kan det förklaras? Hur ser den generella bilden ut och vilka insatser finns? Malmö Göteborg Södertälje Botkyrka Stockholm Uppsala Sammanfattning av händelserna och samarbetet Hur kan samhällsaktörer strategiskt planera sina insatser? Förebyggande åtgärder Planering av det operativa arbetet och samarbetet Samverkan som verktyg Den ideala samtalssituationen som samverkansmetod Hur kan samhällsaktörer operativt stävja sociala oroligheter? Slutsatser och avslutande kommentar Litteratur Bilaga 1. Programteorin Bilaga 2. Fyra typer av förklaringar till mänskligt beteende Bilaga 3. Räddningstjänsten Storgöteborg - kartläggning hot och våld Bilaga 4. Mall för utsättningsmöten Bilaga 5. Sammanställning av varningssignaler Bilaga 6. Den ideala samtalssituationen Bilaga 7. Aktörsanalys Botkyrka kommun... 44

4 Oftast är det så att ju mer du betraktar det desto underligare blir det. Det är som att ligga i gräset och betrakta ett moln på himlen: först tycker du att det liknar en kamel, sedan förvandlas det till en kvinna och sedan ser du hur det förvandlas till en gubbe med långt skägg, men molnets snabba förändring gör också den bilden osann. Xingjian

5 Förord Den sociala oron och upploppen som ägt rum i Sverige under senare hälften av 2000-talet har fått stora konsekvenser i samhället: för den enskilda ungdomen inblandad i oroligheterna, för de ungdomar som misstas för att också vara delaktiga, för de boende och arbetande i ett drabbat område och för samhällsaktörer som har ett uppdrag att utföra. Mot bakgrund av de oroligheter som ägt rum i framförallt Alby och Fittja hösten 2009 uppmärksammade Botkyrka kommun att det finns ett behov av kunskap kring hur det fungerar och vad som kan göras för att komma tillrätta med de sociala oroligheterna och upploppen. Sofia Kjellén, statsvetare och projektkoordinator, fick i januari 2010 uppdraget att sammanställa den kunskap som finns hos kommuner, polis och räddningstjänst om social oro och upplopp. I uppdraget ingick särskilt att se hur samverkan kring det strategiska och operativa arbetet har sett ut och kan gå till. Förslaget som presenteras är tänkt att vara ett första steg mot en nationell sammanställning av vad som görs och vad som kan göras ytterligare, för att på ett klokt och nyanserat sätt hantera den sociala oron och dess konsekvenser, också i förebyggande syfte. Anställda på kommuner, polis och räddningstjänst har ställt upp på intervjuer och lämnat värdefull information. Förutom att de intervjuade har kommenterat det slutgiltiga utkastet har också utvecklingschefen i Botkyrka kommun, Helena Rojas Lundgren, och lektor Agneta Abrahamsson vid Högskolan i Kristianstad, lämnat värdefulla synpunkter. Ett stort tack till samtliga inblandade! Botkyrka i april 2010 Marcus Qvennerstedt Säkerhetschef

6

7 Sammanfattning Definitionen på begreppet social oro är, i detta sammanhang, anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. En socioekonomiskt utsatt situation i utanförskap, i kombination med en destruktiv gruppgemenskap och något slags bemötande från samhället ger konsekvenser i form av sociala oroligheter och upplopp. Inblandade i upploppen är ungdomar och unga vuxna, som vuxit upp i detta utanförskap. Sedan 2005 har social oro och upplopp generellt sett blivit mer omfattande, med en intensifiering under Utgångspunkten för rapporten är den förklaringsmodell som ger en förståelse kring händelser av social oro och begränsas till att försöka förklara de ungdomar som på grund av en socioekonomiskt utsatt situation och sina individuella förutsättningar kan handla på ett destruktivt sätt och vara inblandade i social oro och upplopp. I denna rapport beskrivs vad som har hänt på sex platser i Sverige, där social oro och upplopp har förekommit, och ges en förklaring till hur vi kan förstå sammanhanget kring social oro och upplopp. En kartläggning av både det förebyggande arbetet och den operativa och strategiska samverkan inom och mellan samhällsaktörer har gjorts. Resultatet består också av ett förslag på hur samhällsaktörer kan tänka, arbeta och samverka operativt under händelser av social oro och upplopp. Förslaget är en sammanställning av hur samhällsaktörer har arbetat på olika platser och är tänkt att kunna arbetas om efter olika platsers respektive förutsättningar. Underlaget har sammanställts genom intervjuer med anställda inom polis, kommun och räddningstjänst under våren 2010, men också genom litteraturstudier kring social oro, samverkan i krissituationer, kring ungdomar i risk för kriminalitet samt kring programteori och den ideala samtalssituationen. Nedan följer några av de faktorer som har varit/kan vara framgångsrika: - Mer resurser till förebyggande arbete innebär att de tidiga insatserna med fokus på det individuella barnet och ungdomen kan förbättras. Skolgången ska kunna anpassas efter elever som har särskilda behov och alla elever ska gå ut med godkända betyg. Samverkan kring individer i risk för kriminalitet ska kunna prioriteras. - Ungdomarna/de unga vuxna är medborgare med rättigheter som är i behov av alternativ istället för inlåsning i destruktiva och/eller kriminella beteenden. - Det tydliga ledarskapet behövs både i rollen som förälder och som chef, det kan vara polisen som förklarar sitt arbetssätt, chefen som värdesätter samverkan och föräldern

8 som tydligt tar ansvar för vad som händer ungdomar och område. Drivna aktörer på olika nivåer behöver stanna länge och ha resurser, mandat/stöd från sin chef och arbeta aktivt med nätverken på en plats eller i ett område. - Lokalt, kontinuerligt och långsiktigt relationsarbete i området betyder allt för att kunna skapa goda relationer mellan samhällsaktörer och medborgare och för att kunna mobilisera lokalsamhället i händelse av social oro. - Samverkan är en gemensam resursinvestering och ett verktyg för att klara både det operativa och långsiktiga samhällsuppdraget. - Den ideala samtalssituationen är en samverkansform som inkluderar olika samhällsaktörer på ett genuint sätt och samtidigt skapar kunskap om orsaker och förslag på åtgärder, tillsammans med aktörerna, utifrån ett interkulturellt perspektiv. Sammantaget har det skett många insatser och samverkan har blivit bättre, generellt sett. Däremot finns det behov av en medvetenhet hos kommuner vad det innebär att ställa om till en händelsestyrd organisation, samt ett utökat och högre värderat arbete hos polis och räddningstjänst att arbeta socialt och långsiktigt. Andra slutsatser är att det finns hinder för samverkan, med referens till personliga, resursmässiga och lagmässiga, men att samverkan utvecklats. Samverkan kan innebära att samhällsaktörer långsiktigt kan planera både det förebyggande och operativa arbetet tillsammans för att bättre klara samhällsuppdraget och kanske t o m spara pengar. Det finns också exempel på övergripande och långsiktig samverkan som syftar till att skapa program, i ett område eller på en plats, för att i en och samma process inkludera aktörer och på lång sikt förändra området eller platsen. Olika aktörer utför ofta ett liknande arbete på olika platser, och de har mycket kunskap om hur de behöver arbeta, men på samma gång saknas det både övergripande kunskapsbildning och samordnande instans på t ex regional eller nationell nivå, som kan hjälpa aktörerna i deras arbete. Det finns också exempel på hur dialog och relationer kan skapas med de ungdomar och unga vuxna som t ex är i behov av riktade insatser. För att kunna skapa ett program som träffar målet krävs det att aktörer tillsammans kan bygga upp den kunskap om platsen som krävs för att kunna hantera social oro och upplopp.

9 1 Inledning Under året 2009 har omfattningen av anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld samt upplopp ökat, och således också diskussionen kring vad social oro och upplopp är, hur det kan förklaras, och kanske framförallt, vad samhället kan göra åt det. För att kunna utveckla ett åtgärdsprogram kring social oro och upplopp måste det finnas grundläggande kunskap om det sammanhang av orsaker som i olika komplexa uppställningar bidrar till den situation där social oro kan uppstå. Grunden för den metod som utvecklas för att åtgärda situationen kan vara t ex teoribildning kring demokrati, mänskliga rättigheter och antidiskriminering, lagar, förordningar och avtal men också arbetssättet hos de yrkesverksamma som arbetar med risk och beredskap, med säkerhet och trygghet men också nära ungdomar och unga vuxna. Syftet med denna rapport är att beskriva social oro och upplopp på sex platser 1 i Sverige samt sammanställa hur samhällsaktörer på dessa platser har arbetat och samverkat för att hantera oroligheter och upplopp. Syftet är också att redogöra för hur samhällsaktörer kan samverka när det finns risk för social oro och upplopp. Frågeställningarna för att möta dessa syften är: 1. Hur kan de händelser som ägt rum förklaras? 2. Hur ser den generella problembilden ut, på de sex platserna? 3. Vad gör samhällsaktörerna strategiskt för att komma tillrätta med de sociala oroligheterna? 4. Hur kan samhällsaktörer samverka och arbeta operativt för att stävja social oro och upplopp? Det huvudsakliga materialet är resultatet från de öppna intervjuer som genomförts med dem som arbetar med problematiken kring social oro och upplopp. Underlaget består också av litteraturstudier kring social oro, samverkan i krissituationer, kring ungdomar i risk för kriminalitet samt kring programteori och den ideala samtalssituationen. Den övergripande metoden för arbetet har varit programteorin. 2 Resultatet består dels av en förklaringsmodell, en beskrivning av den generella problembilden på olika platser i Sverige, samt en sammanställning av hur aktörer kan arbeta och samarbeta operativt och strategiskt. 1 Platserna är Rosengård i Malmö; Biskopsgården, Backa, Lärjedalen och Angered i Göteborg; Ronna, Hovsjö och Fornhöjden i Södertälje; Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby i Botkyrka; Rinkeby och Tensta i Stockholm och Gottsunda i Uppsala. Urvalet har skett genom att en liknande problembild kunnat skönjas och en avgränsning i tid har gjorts. Tidsperioden omfattas av För en genomgång av programteorin se bilaga 1. 1

10 2 Vad är social oro och upplopp? Hur kan det förklaras? Begreppet social oro och upplopp har vuxit fram som benämning på anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. Upploppet kan ses som en öppen och våldsam konflikt mellan polis och ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk yttring för en mer underliggande konflikt. 3 De brottsrubriceringar som kan appliceras på dessa händelser är t ex mordbrand/grov mordbrand, skadegörelse/grov skadegörelse, hot/våld mot tjänsteman, förberedelse till och anstiftan av upplopp, skadegörelse genom brand och förberedelse till misshandel och misshandel. Nedanstående förklaringsmodell är tänkt att ge en förståelse kring händelser av social oro och begränsas till att försöka förklara de ungdomar och unga vuxna som på grund av en socioekonomiskt utsatt situation och sina individuella förutsättningar kan handla på ett destruktivt sätt och vara inblandade i social oro och upplopp. I intervjuerna har ett antal orsaker kommit fram, orsaker som kan kategoriseras enligt fyra förklaringar till mänskligt beteende (inklusive ungdomars kriminella eller asociala beteende): individuella, situationella, kulturella och samhälleliga orsaker. 4 De individuella och kulturella (d v s identifikation med olika subkulturer) faktorerna betonar inre processer i individen eller i deras omgivning, medan de situationella och samhälleliga betonar de yttre processer som kan förklara människors handlingar. Att inkludera alla dessa aspekter ger möjligheten att få överblick över alla de orsaker som kan påverka hur social oro och upplopp kan utvecklas, och därmed också ha förutsättningar för att bättre avgöra vilka åtgärder som kan passa i vilket sammanhang. Olika orsaker påverkar också varandra i stor utsträckning. Individen är en aktör som i dessa strukturer anpassar sig och söker nya alternativ. En socialt utsatt situation i ett upplevt utanförskap består av både individuella och samhälleliga begränsningar och möjligheter, och ungdomar/unga vuxna hittar sitt sätt att överleva och leva i dessa sammanhang. När det gäller individen kan traumatiska upplevelser (t ex erfarenheter av våld och våldsamma konflikter) och sjukdomar (t ex ADHD) men också kunskaper, färdigheter, självinsikt och identitet vara processer som påverkar huruvida individen kan utvecklas till en välfungerande vuxen. De intervjuade nämner vid olika tillfällen att särskilt individen eller individernas upplevelser och utbildningsnivå kan vara sådant som påverkar. 3 Kjellén (2009) 4 Denna indelning är baserad på Ken Wilbers kvadrantmodell och resonemanget är baserat på Andersson & Jordan (2007). För en beskrivning av de olika fälten se bilaga 2. 2

11 På samma sätt kan samhällets övergripande strukturer (regler, rutiner och bemötanden) vara processer som påverkar individens handlingsutrymme. De övergripande samhälleliga strukturerna kanske inte är tillräckligt anpassade för att ta hänsyn till ungdomars individuella förutsättningar. En kombination av olika orsaker 5 kan ge upphov till en för individen specifik och socioekonomiskt utsatt situation. Individen jämför sin situation med andras situation och i en miljö där många befinner sig i liknande socioekonomiskt utsatta situationer skapas på olika komplexa sätt, subkulturer som individen väljer att tillhöra. Denna process ger upphov till en relativ fattigdom 6 och ett relationellt utanförskap, där någon grad av uteslutning äger rum. 7 Det relativa utanförskapet, där ungdomar och unga vuxna med invandrarbakgrund är den mest utsatta gruppen, kan enligt många av de intervjuade vara en bakomliggande orsak till både kriminalitet 8 och inblandning i social oro och upplopp. I utanförskapet finns det alltså grund för en subkulturell gemenskap där ett destruktivt normbrytande beteende kan vara accepterat. Det skapas olika subkulturer som har gemensamt att de i någon utsträckning är präglade av samhällets uteslutning och således också ger en känsla av maktlöshet. 9 Ungdomar och unga vuxna kan i dessa situationer ha lite att förlora på att vara involverade i kriminella handlingar, och kan, tvärtom, tjäna på handlingen, beroende på situationen och sin position i gruppen. Den socioekonomiskt utsatta situationen i samspel med den subkulturella acceptansen för det destruktiva normbrytandet och samhällets oförstående strukturer kan ge upphov till en specifik situation där individen har lättare att välja destruktiva handlingar. 5 Som kan hittas i fyrfältarens alla delar, se bilaga 2. 6 För en diskussion om relativ fattigdom se Socialstyrelsen - Social rapport 2010 och Wilkinson & Pickett (2009). 7 För en diskussion om kopplingen mellan ojämlikhet, frånvaron av social tillit och ett våldsamt samhälle se Wilkinson & Pickett (2009). 8 Det finns en koppling mellan organiserad brottslighet och sociala oroligheter, men sammanhanget är komplext. De intervjuade har motstridiga uppfattningar om kopplingen till kriminellt beteende, även om tyngdpunkten väger åt att detta inte är organiserad brottslighet, utan snarare har det oftast handlat om varierande grad av organiserad reaktion med koppling till organiserad brottslighet i olika omfattning. 9 Som i alla kulturella processer finns det motsägelsefulla mönster: maktlöshet och stolthet kan t ex vara två sidor av samma mynt. Kulturen som utvecklas på en plats kan alltså vara högst motsägelsefull. 3

12 Således, den specifika och socialt utsatta situationen i utanförskap är en situation som samhället har gett förutsättningar för. 10 Den innebär en situation som för varje individ utgör en större risk för att bli kriminell och/eller att medverka i social oro. Individen väljer att i dessa situationer begå destruktiva handlingar, som inte alltid kan förklaras eller ingår i en begreppsmodell som arbetats fram för att försvara den egna personen eller gruppen. I en situation där ungdomar/unga vuxna genomför en (ibland kriminell) handling, och någon samhällsaktör, utifrån deras uppdrag, upplever sig vara tvungen att ingripa mot denna, kan dessa handlingar tillsammans med de bakomliggande faktorerna ge upphov till en konflikt. Misstänksamhet och hat mot polis, men också andra samhällsaktörer, bland ungdomar och unga vuxna i dessa subkulturer är en värdering som många av de intervjuade vittnar om. Upploppet kan i detta sammanhang ses som en öppen och våldsam konflikt mellan polis och ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk yttring för en mer underliggande motsättning. Reaktionen mot det socioekonomiska utanförskapet blir då destruktiva och ofta kriminella handlingar, inklusive handlingar betecknade som social oro och eller upplopp. Bemötandet från övriga samhället kan utgöra både ett uttryck för en strukturell diskriminering och en gränssättning. Samhällets bemötande innebär både den samhälleliga frånvaron av insatser eller ignorerandet av t ex ungdomsproblem, men i situationen också polisens bemötande av kriminella eller de handlingar som utgör en direkt möjlighet för ungdomar att försvara den egna personen eller området, få uppmärksamhet och bekräftelse och/eller för annan kriminell verksamhet att utnyttja situationen för egen vinning. Här går meningarna ofta isär om vad handlingarna står för. De sociala oroligheterna ger också upphov till avsedda och oavsedda konsekvenser, som kan omfatta olyckor och otrygghet, både för inblandade ungdomar/unga vuxna, yrkesverksamma poliser, brandmän och andra, samt för boende och verksamma i området. 10 Se Chicagoforskarnas diskussion om social desorganisation, hur samhället producerar individers brottslighet, återgiven i Sarnecki (2003). 4

13 Figur 1. Förklaringsmodell över social oro och upplopp. S o c i o e k o n o m i s k t u t s a t t s i t u a t i o n Utanförskap Kriminella handlingar, olyckor, otrygghet Närhet till eller umgänge i destruktiv och/eller kriminell subkultur Social oro eller upplopp Bemötande från omgivande samhälle Ju fler ungdomar/unga vuxna som befinner sig i denna socioekonomiskt utsatta situation, desto större risk finns det för att dessa ungdomar påverkar varandra att begå kriminella handlingar och/eller bli inblandade i sociala oroligheter. I alla de aktuella områdena finns en oproportionerligt stor andel barn och ungdomar. 11 Det ska också poängteras att det inte är alla som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation i utanförskap som väljer ett destruktivt och/eller kriminellt beteende. För att kunna komma tillrätta med både den kriminalitet och de olyckor samt den rädsla och otrygghet som de sociala oroligheterna både är bevis för och skapar, måste samhällsaktörer skapa de förutsättningar som har möjlighet att skapa andra situationer och konsekvenser. Baserat på motsatsen till orden i ovanstående figur torde dessa förutsättningar vara att en socioekonomiskt gynnsam situation och umgänge i konstruktiva subkulturer kan ha möjlighet att förändra förutsättningarna för människors beteende, och således också graden av destruktivt eller kriminellt beteende och inblandning i social oro och upplopp. 11 SOU 2006:73 5

14 Figur 2: Modell över en socioekonomiskt gynnsam situation. Socioekonomiskt gynnsam situation umgänge konstruktiva subkulturer konstruktivt beteende För att samhällsaktörer ska kunna skapa gynnsamma situationer och rätt sorts bemötande kan lokalt förankrade program med inspiration i både lokala arbetssätt och i övergripande teoretiska ramverk vara till hjälp. Ett förslag på hur detta kan göras presenteras i slutet på denna rapport. 3 Hur ser den generella bilden ut och vilka insatser finns? Detta avsnitt inleds med att beskriva den generella problembilden när det gäller anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp, samt redogöra för hur samhällsaktörer har arbetat på varje plats. De sex platserna är Rosengård i Malmö; Biskopsgården, Backa, Lärjedalen, Angered och Tynnered i Göteborg; Ronna, Hovsjö och Fornhöjden i Södertälje; Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby i Botkyrka; Husby, Rinkeby och Tensta i Stockholm och Gottsunda i Uppsala. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av likheter och olikheter mellan dessa platser, både vad gäller den generella bilden, långsiktigt förebyggande och samverkan. Vi börjar i södra Sverige. 3.1 Malmö I Rosengård är stenkastning mot bl a bussar och räddningstjänst och anlagda bränder en återkommande problematik som når toppar under vissa perioder. Mellan 2007 och 2008 fördubblades antalet bränder utomhus. De toppar som identifierats har inträffat i december 2008 till januari 2009 och i april 2009 då det brann 75 gånger på en månad. En normal månad inträffar det cirka tio anlagda bränder i Rosengård. Vid två tillfällen har de sociala oroligheterna resulterat i upplopp. Vid det första tillfället, i december 2008, var upploppen 6

15 omfattande medan de den andra gången var mer begränsade. Oroligheterna i december 2008 startade med att bostadsbolag och polis ville stänga en föreningslokal som användes till moské. Anledningarna var att området skulle rustas upp och lokalen användas till annat. Parterna hade kommit överens om överlämnandet av nyckel men en annan grupp ansåg inte att man kommit överens och ockuperade lokalen. När polis kom för att avhysa ockupanterna klev de in med skor och hade en hund med sig in i lokalen. Detta ansågs vara en provokation, enligt ockupanterna. Rondellen vid Ramels väg, med bensinstationen Shell intill, blev mittpunkt för oroligheterna. Under tre dagar fortsatte bränder, stenkastning och upplopp. I ett kritiskt skede hade hemtjänsten, p g a den omfattande polisiära insatsen, svårt att komma hem till äldre. Vid denna händelse var stadsdelen, polisen och räddningstjänsten överraskade och upplevde sig sakna samarbetsformer och arbetssätt för att hantera oroligheterna. Eskaleringen av händelsen kan bero på flera saker, t ex hur polisen hanterade situationen eller media belyste händelsen, men sammanfattningsvis saknades beredskap för att hantera omfattningen av upploppet. Efter den intensiva perioden med anlagda bränder i april 2009, kraftsamlade kommun, polis och räddningstjänst för att minska de anlagda bränderna och oroligheterna och de planerade oroligheterna hösten 2009 kunde begränsas. Samtidigt har idag antalet anlagda bränder minskat till nästan noll och tillbud mot räddningstjänstens personal har nästintill helt upphört. Idag arbetar kommunen långsiktigt med olika utvecklingsprojekt (upprustning av bostäder, ny tågstation) för att förbättra standarden och läget. Föräldrastöd finns i Rosengård men däremot uppges att det saknas tillräckligt med resurser i skolan. Räddningstjänsten genomför projekt som RISK 12, integrerad räddningstjänst 13, och har anställt brobyggare och startat brandstation i Rosengård. Polis i sin tur har sedan länge haft en polisstation i Rosengård. Långsiktig samverkan kring ungdomar i riskzonen sker i SSP, samverkansform för skola, socialtjänst och polis. 14 Dialog finns idag mellan miljöförvaltningen, räddningstjänsten och fastighetsbolag 12 och

16 där det också ställs tydligare krav på fastighetsbolagen. 15 Det har bl a utvecklats en gemensam strategi att gräva ner sopsorteringssystemen för att undvika brand i kärl eller container. De intervjuade beskriver att samverkan med aktörer i området blivit mycket bättre. Man fångar upp signaler mycket tidigare, delger varandra information på ett helt annat sätt och informationskanalerna har blivit tydligare. Avståndet mellan aktörer är mindre och alla samhällsaktörer är närvarande i området på ett helt annat sätt än förut. Samhällsaktörernas närvaro har på ett tydligt sätt minskat tillbuden i området. Samverkan operativt skedde framförallt vid det andra tillfället då en gemensam problembild drogs upp, och aktiviteter kommunicerades. Det operativa samarbetet har klart förbättrats sedan händelserna 2008, uppger samtliga av de intervjuade Göteborg I Göteborg är det fem områden, Backa, Biskopsgården, Hjällbo/Hammarkullen, Bergsjön och Västra Frölunda, som är mest drabbade. Mellan den 13 augusti och den 9 oktober 2009 steg antalet anlagda bränder (i bilar och i sopbehållare) från 51 till 161 stycken. Under samma period registrerades ca 40 fall av stenkastning och krossat glas. Skadegörelsen skiljer sig mellan olika områden: I Backa (det område som varit mest omskrivet och där allt började, se nedan) har man haft få bränder och få angrepp mot tjänsteman eller egendom. Norra Biskopsgården och Lundby är värst drabbat med flest bilbränder och mest stenkastning. I Västra Frölunda är det vanligare med krossat glas och angrepp på egendom. 16 Händelser under augusti, september och oktober föregicks av att polisen den tionde augusti 2009 gjorde ett ingripande gällande ett misstänkt vapeninnehav. Ett tiotal kunder i en butik på Blendas Gata i Backa drogs ut ur butiken och visiterades mot väggen. De första bränderna fick mycket uppmärksamhet i medierna och de efterkommande veckorna spred sig oroligheterna till de andra områdena. De olika angreppen skiftade mellan att vara till synes planerade, till att uppstå relativt spontant. Det var alltså svårt att utläsa ett enhetligt mönster. 17 I Göteborg har däremot inget regelrätt upplopp ägt rum. 15 Det kommunala bostadsbolaget MKB äger en stor del av fastigheterna i Rosengård. Materialet om MKB:s insatser är begränsat. 16 Ung och Trygg 2009 Nyhetsbrev nr Svensk Polis 2010 nr 2 8

17 För polisen var detta en särskild händelse och samarbetspartnerna i Ung och Trygg 18 samlades för ett s.k. rådslag. Genom spaning och iakttagelser kunde cirka 30 ungdomar under 18 år identifieras som aktiva. I Ung och Tryggs regi samlades stadsdelschefer och socialtjänstchefer i berörda områden och slutligen genomfördes bekymringssamtal med dessa ungdomar och deras föräldrar under en helg, med hjälp av ungdomspoliser 19 och socialsekreterare. Omfattningen av bränderna minskade snabbt i de flesta stadsdelar. Andra metoder som tagit vid är den invånardialog som i Biskopsgården gett upphov till en ny fritidsgård. Bostadsbolaget i Biskopsgården har fört dialog och tagit aktiv del i utvecklingen av bättre trygghet kring garage och parkeringar. I Hjällbo mobiliserades 250 boende i föreningen Aktiva Föräldrar, plus trygghetsvärdar, poliser och socialarbetare för att kunna hantera det som enligt ryktesvägen skulle bli ett omfattande upplopp. Långsiktigt kan nämnas att samverkan sker inom ramen för SSP(F) 20, samt genom ett avslutat projekt som heter SIM i Hjällbo. 21 I Göteborg är Ung och Trygg den drivande regionala aktören, när det gäller allt som har med ungdomar och trygghet att göra, inte bara social oro. Flera positiva effekter har kunnat fastställas. 22 Räddningstjänsten Storgöteborg arbetar och samarbetar kring hot och våld på olika sätt, för en överblick kring deras insatser se bilaga Södertälje Det är många som refererar till det upplopp under 2005 som resulterade i en beskjutning av polishuset i Södertälje. Bakgrunden till händelsen var de gripanden som gjordes i samband med ett större bråk i stadsdelen Ronna. Bråket gjorde att ett stort uppbåd av poliser skickades till området. Senare, under 2007, fanns problem med stenkastning mot ordinarie busslinjer till och från Hovsjö, och SL ställde in busstrafiken. Det fanns en koncentration av bränder och stenkastning kring Hovsjö och stenkastning förekom särskilt kring en gångbro över vägen. Efter det fick också polis och väktarbil sten mot sig även om det var uttalat att det var bussar som var målet. Under hösten 2008 var det mycket bekymmer med småbränder i soprum, 18 Samverkanspartnerna är Göteborgs kommun med stadsdelar, Mölndals kommun, Polisen, Åklagarmyndigheten, Förvaltnings AB Framtiden (som bl a äger de kommunala bostadsbolagen) SIM kopplade greppet på de äldre barnen: 22 För att se en genomgång av effekterna se 9

18 papperskorgar och containers kring Fornhöjden. Det registrerades ca 30 bränder på två månader, med eskalering under en månad. Bostadsbolaget Telge Hovsjö har brutits loss ur Telge Bostäder för att långsiktigt kunna arbeta med Hovsjö. Detta gör man genom att de boende har majoritet i styrelsen och att bostadsbolaget tar ett större socialt ansvar för stadsdelen än ett traditionellt bostadsbolag. Arbetssättet kännetecknas av att initiativ har tagits om dialog med de stökigaste ungdomarna, varav några av de inte var intresserade, men merparten var. Det resulterade i en träningslokal men också i Hovsjö Sommar och Hovsjö Höst. 23 I Södertälje finns det en samverkansform som heter Effektiv Samverkan Södertälje, som är framtagen av polismästaren i Södertälje och kommundirektören. Samverkansmodellen är skapad för att polis, kommun och andra aktörer i fem geografiska områden ska ta fram rutiner, lösningar och struktur för en effektivare samverkan. Skolan arbetar långsiktigt efter LUL-modellen 24, Lag om unga lagöverträdare. 3.4 Botkyrka Botkyrka består bl.a. av Norsborg, Hallunda, Alby, Fittja, Storvreten, Tumba och Tullinge. Även om flera delar av Botkyrka är drabbat av framförallt anlagda bränder är det Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja som är mest drabbat av social oro och upplopp. Under hösten 2009 fanns det framförallt två incidenter: den 16 och 20 september i Alby förekom anlagda bränder och den oktober upploppet i Fittja. Botkyrka har nästan inga problem med stenkastning mot räddningstjänst och polis, förutom i själva upploppssituationen. Bilbränderna under september 2009 i Alby ledde till ett intensifierat arbete mellan kommunens säkerhetsorganisation och den centrala och lokala polisen. I stället för att använda kravallutrustad polis i stora mängder såg man till att endast närpolisen vistades i området iklädda uniformer. Resterande polisstyrka bedrev spaning i civila kläder vilket ledde till att fem personer kunde gripas misstänkta för nya bildbränder. Det var första gången som någon kunde gripas i samband med bildbränder. Taktiken fick stort gensvar hos polisledningen i Stockholm och från politiskt håll i kommunen. Botkyrkabyggens ledningsgrupp var också ute och nattvandrade under oroligheterna vilket fick en mycket positiv respons från de boende i området. 23 För information om Hovsjö Sommar och Hovsjö Höst, se Hovsjo/HovsjoSommar/

19 Händelserna i Fittja började med att någon ungdom/ung vuxen pekade med grön laser mot polisen, som sedan polisen försökte beslagta på Ungdomens Hus. Reaktionen blev att ungdomar/unga vuxna tände eld på en bil och viss stenkastning förekom. Under måndagen var det fortfarande oroligt, någonting låg i luften. Det framkom till bl.a. fritidsledare att autonoma aktivister förväntades komma till Fittja under tisdagen. Under tisdagen förvärrades läget när de autonoma aktivisterna antände en bil på vägen under tunnelbanestationen/spåret så att röken gjorde att denna måste stänga. 25 Precis som under bilbränderna i Alby enades kommunen, polisen och räddningstjänsten om att inte använda för mycket uniformerade styrkor och blåljus och siren, utan att jobba mer med civil personal. Redan under tisdagskvällen kunde polisen identifiera två av ledargestalterna som visade sig tillhöra de autonoma aktivisterna. Dessa två greps och dagen efter hade en stor mängd tips inkommit till både polisen och kommunen om var de resterande aktivisterna gömde sig. Ungdomarna och de unga vuxna i Fittja hade gemensamt gått emot aktivisterna och deras förstörelse av Fittja centrum vilket ledde till att samtliga aktivister kunde gripas. Under händelserna var det följande aktörer som var mest inblandade: säkerhetsorganisation, polis, räddningstjänst, fritidsledare, områdessekreterare på socialtjänsten, nattvandrare, bostadsföretag, polisvolontärer 26 och väktare. Grannsamverkan och Grannstöd fanns där men var inte några av de centrala aktörerna. I Botkyrka kommun har man framförallt arbetat med samverkan kring lov- och helgverksamhet under kultur- och fritidsförvaltningen, som numera är en åretruntplanering, genom den lokala BRÅ-samverkan, men framförallt genom områdesgrupperna. Sammanlagt finns det nio fritidsgårdar i kommunen. I en situation av social oro bland ungdomar ger säkerhetschefen, trygghetssamordnaren i uppdrag att stämma av med chefen för kultur- och fritidsförvaltningen och att mobilisera nätverken i kommunen. Säkerhetschef, närpolischef och socialchef träffas i en samverkansgrupp. Efter att det varit stökigt på Ungdomens Hus under hösten 2009 utreds nu verksamheten. 25 Mer information om upploppet i Fittja kan hämtas från Sofia Kjellén (2009) Upplopp i den segregerade förorten handling och socialt system, C-uppsats, Södertörns Högskola

20 Långsiktigt har polisen arbetat med Ge och Ta Varje Dag, som innebär att skapa dialog och goda relationer mellan ungdomar och polis. Det är ett samarbete mellan Södertörns polismästardistrikt och Botkyrka, Haninge, Huddinge och Nynäshamns kommuner. Det finns fyra förslag på arbetsmetoder: värderingsövning, film och frågor till den, ungdomars frågor till polisen och ett avslutande rollspel som rymmer både allvar och lek. Handledningsmaterialet till Ge och Ta Varje Dag är ett resultat av det mångfaldsarbete som bedrivits inom Södertörns polismästardistrikt åren Under upploppet i Fittja fanns ett tätt samarbete mellan räddningstjänst, polis och säkerhetschef på kommunen, där en gemensam taktik om mindre blåljus, arbetades fram. Polisstaben valde i ett kritiskt läge att hörsamma önskemålet om att inte gå in med insatsstyrka i Fittja Centrum. Detta upplevdes medverka till att lugna situationen. Polisen arbetar också tillsammans med kommunen och räddningstjänsten i SPIRA 27 men också med att strategiskt samarbeta kring rutiner att flytta utbrända bilar. 3.5 Stockholm I Stockholm är den sociala oron och upploppen mest koncentrerad till en triangel bestående av Tensta, Rinkeby och Husby. Julen 2007 var det oroligt i främst Rinkeby men också i Tensta, då ungdomsgäng sköt raketer mot tunnelbanetåg. Tunnelbanestationen i Rinkeby stängde den 24 december under fyra kvällar och nätter. I Husby var det oroligt oktober 2008 och fortsatte sedan i Tensta julen 2008 (som reaktion på händelserna i Rosengård). I Rinkeby inträffade det värsta upploppet den 23 juni Brandbilarna från Kista blev utsatta för stenkastning i Husby och i Tensta. Polis och väktare var också utsatta för stenkastning och den 23 oktober 2009 träffades en polisman av en sten i ansiktet. Före Husby och Tensta hösten och vintern 2008 var stenkastning på bussar och tunnelbanor samt anlagda bränder i bilar vanligt. Efter det blev situationen allvarligare och det skedde en upptrappning av den oro som har funnits sedan tidigare och ungdomar/unga vuxna skapade bakhåll för att på det sättet lura dit räddningstjänst och polis. Alla intervjupersonerna håller med om att 2009 varit ett intensivt år med en upptrappning av hotbilder och upplopp, även om det motsägelsefullt nog har skett en minskning av brott med 34 % sedan det brottsförebyggande arbetet på fältet

21 startade Antalet anlagda bränder under 2008 var 126 och under 2009 var det 162 stycken. Långsiktigt har de olika stadsdelarna runt Järvafältet sedan 2007 arbetat med Järvaandan 28, och Järvalyftet, som är en långsiktig investering för att höja levnadsvillkoren området kring Järvafältet (Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta). Staden samarbetar med ett stort antal externa aktörer, i syfte att skapa en social och ekonomisk utveckling i ett område dit människor vill flytta och stanna kvar. Inom ramen för det brottsförebyggande har Tensta också arbetat med Tensta Against Crime 29 och Trygg i Tensta 30. I Rinkeby stadsdel har utsättningsmöten och sms-listor använts för att samverka kring t ex stökiga kvällar. 31 Ungdomsvärdar som arbetar vissa kvällar och medborgarvärdar som jobbar måndag till lördag med att skapa nätverk och relationer i området, utgör en resurs i arbetet med att hantera oroligheter. Polis och räddningstjänst har arbetat fram en gemensam taktik att gå till brytpunkt om det var brand i det fria och om det fanns risk för bakhåll. Områdesvärdar och närpolis hjälper då till att kontrollera så att det inte finns ungdomar eller högar med stenar i området. 3.6 Uppsala Mellan den 27 augusti och den 15 oktober 2009 inträffade ca 89 anlagda bränder i aktuella områden (Gottsunda och Stenhagen). Dessa händelser inkluderar bilbränder, brand i container, papperskorgar, lastpallar och på skola, dagis, badplats och två byggnader vid Norra Station. Det är emellertid osäkert om alla dessa bränder kan kopplas till just sociala oroligheter. Upploppet den 28 augusti började med att en polispatrull utsattes för stenkastning och kallade på förstärkning. När förstärkningen anlände trappades stenkastningen upp. Oroligheterna fortsatte under 29 och 30 augusti, bl.a. med att flera bilar sattes i brand, en brandbomb kastades in simhallen och två personer misshandlades. Dock ägde ingen stenkastning rum under de två följande nätterna. Tretton personer mellan år blev anhållna, skäligen misstänkta för våldsamt upplopp, men ingen av personerna åtalades. Före, under och efter de oroliga dagarna uppfattade ungdomar och unga vuxna att polisens närvaro, Crime/ %20Bilaga%201%20Projektplan%20Trygg%20i%20Tensta.pdf 31 För mer information om sms-listor och utsättningsmöten se bilaga 4. 13

22 bevakning och upprepade visitationskontroller var provocerande. Ett par anmälningar om övervåld från polisens sida gjordes. 32 Polisen har haft en omfattande närvaro i Gottsunda, där målet har varit att begränsa våldsbrott utomhus, öka ingripanden mot misstänkt narkotikabrott, brott mot knivlagen och trafikbrott, lagföra minst tio av de mest kriminellt aktiva personerna i området samt utöver de mätbara målen förändra attityderna mellan ungdomar och polis i området. I juli 2009 registrerades ca 45 narkotikabrott och i augusti-oktober 2009 inträffade oroligheterna, inklusive upploppet den augusti. 33 En stor del av arbetet under sommaren och hösten 2009 är inriktat på att förbättra relationer och skapa förtroende genom att utöka närpolisverksamheten. Efter händelserna upprättades ett krismöte mellan samhällsaktörer och ett möte mellan polis och ungdomar i syfte att förbättra relationerna. Långsiktigt arbetar räddningstjänsten med miljöåtgärder, kommunen med omfattande nattvandring men också med att ta initiativ till möten och samtal med de boende i området. I regi av det lokala brottsförebyggande rådet finns det framförallt två samverkansforum: Trygg utemiljö och Trygga bussar & brandbilar. I båda grupperna finns representanter från räddningstjänst, polis, bostadsbolag, kollektivtrafik samt olika kommunala verksamheter och kontor. Båda grupperna har ett ungdomsfokus och som syfte att lyfta oroliga områden och komma överens om möjliga gemensamma lösningar och åtgärder. Ett bra exempel på lyckat resultat är samarbetet mellan kollektivtrafik, bostadsbolag och skola i områden som har haft problem med stenkastning mot just kollektivtrafiken. Mellan räddningstjänst och skola finns samarbete i syfte att förebygga anlagd brand. 3.7 Sammanfattning av händelserna och samarbetet Under 2005 och 2007 ägde det rum mindre händelser och ett upplopp i Södertälje som resulterade i beskjutning av polishuset i Flemingsberg och den organiserade brottsligheten ställde till med bekymmer i Göteborg. Anlagda bränder ökade generellt men det är inte förrän i december 2008 som upploppet i Rosengård äger rum, följt av det i Tensta. Våren 2009 i Rosengård blir fortsatt orolig, medan oroligheterna i Tensta, Rinkeby och Husby fortsätter 32 Kompletteringar har gjorts med artiklar från 33 Uppgifter har hämtats ifrån Utvärderingen av polisens projekt i Gottsunda , polismyndigheten i Uppsala Län. 14

23 fram till sommaren. Under hösten 2009 inträffar ännu en händelse i Malmö, och oroligheter bryter ut i Göteborg, Alby/Fittja och Gottsunda. Sedan oktober 2009 är det förhållandevis lugnt på alla platser. Det finns ett normalläge i alla dessa områden där anlagda bränder och småbus som äggkastning mot kollektivtrafik eller skadegörelse förekommer som en generell problembild. Det finns däremot koncentrationer till s.k. hot spots, där det äger rum många bränder eller där det sker t ex stenkastning. Exempel på sådana platser är parkeringsplatser i bostadsområden, skolor eller förskolor, hållplatser, broar och centrumanläggningar. Det finns också tidsperioder då problematiken kring anlagd brand kan öka, t ex ledighet, varmt väder, när det inträffar konflikter på andra platser eller när en ledargestalt blir frigiven. 34 Det är ofta samma personer som är inblandade i sociala oroligheter, och dessa personer är, i de flesta fall, tidigare kända av socialtjänst och polis. På de olika platserna har det varit alltifrån 20 till ca 80 ungdomar/unga vuxna som har haft en problembild med inslag av kriminalitet och samtidigt varit involverade i social oro och/eller upplopp. Dessa personer är oftast de ledande gestalterna och har i varierande grad kontakt med en grövre eller organiserad brottslighet. Ibland är det ungdomar/unga vuxna som bor i området, ibland är det tillresta. I Rinkeby, Fittja och Rosengård finns inblandning av autonoma aktivister. I Rosengård, Rinkeby och framförallt några av stadsdelarna i Norra Göteborg verkar den organiserade brottsligheten vara tydligare inblandad. 35 Mönstret kan vara svårt att kartlägga, eftersom det finns olika inslag i varje enskilt fall av social oro och på varje plats. På vissa platser är stenkastning mot kollektivtrafik, räddningstjänst och polis vanligare, och mönstret för de anlagda bränderna kan vara olika. Anlagda bränder med annan bakgrund, t ex försäkringsbedrägeri, finns också. I Södertälje, Västra Frölunda och Rosengård är det vanligt med stenkastning mot kollektivtrafik. I vissa fall är den sociala oron och upploppen planerade och i en viss utsträckning organiserade (d v s stenar har samlats i högar, någon tankar bensin på flaskor, sms-utskick för att mobilisera) medan det i andra fall är mer eller mindre spontana uttryck. I samtliga fall av upplopp (Rosengård, Södertälje, Fittja, Rinkeby och Gottsunda) men också i några fall av omfattande anlagda bränder (Göteborg) har det föregåtts av någon insats från polisens sida (i sin tur reaktion på t ex misstanke om kriminalitet eller provocerande handling). 34 Se mer om olika exempel i bilaga Kopplingen till organiserad kriminalitet är komplicerad men finns på vissa platser. I Göteborg är kopplingen tydligare för att det finns ett större problem med organiserad brottslighet, men också i Rinkeby och Rosengård finns tecken på en koppling till kriminella nätverk. För en utvecklad diskussion om detta se avsnitt 4. 15

24 I många kommuner mobiliseras lokalsamhället. I Hjällbo mobiliserades ca 250 föräldrar och näringsidkare höll affärer och restauranger öppna för alla som vandrade omkring, pratade och hjälpte till att bära bort stenar som samlats i högar. I Tensta och Rinkeby finns sms-lista och utsättningsmöten. I alla områden har en varierande mobilisering av det lokala samhället skett. I Södertälje och Botkyrka finns också väktare som arbetar socialt i området. Räddningstjänsten bedriver redan idag ett omfattande arbete med att t ex sätta in okrossbara fönster och skapa rutiner kring brand utomhus. Det finns skillnader i hur räddningstjänst på olika platser deltar i uppdraget, detta beroende på hur deras respektive uppdrag ser ut, hur de har tolkat uppdragets mening och hur deras roll har utvecklats i samarbetet med sin uppdragsgivare kommunen/kommunerna, polis och eventuella andra aktörer. I Malmö har Räddningstjänsten Syd tagit en aktiv roll i att skapa relationer med boende och ungdomar i Rosengård och tydligare samverkan med skolorna i Rosengård. De har på ett par år anställt 8 personer med invandrarbakgrund från Rosengård och samverkar idag på ett mycket tydligare sätt med både samhällsaktörer och andra aktörer i området. Polisen arbetar långsiktigt och relationsbyggande bl.a. inom konceptet för Ge och Ta Varje Dag, och i ungdomsråden 36, där polischefer och ungdomar träffas och diskuterar bemötande, otrygghet och ungdomsbrottslighet. Polisen har också tagit initiativ till SPIRA 37 ett långsiktigt arbete med att öka mångfalden där också Södertörns Brandförsvarsförbund är delaktiga, samt till chefssamråd och ungdomsråd i syfte att både samverka och inkludera andra aktörer i sitt arbete. Polisen har efter oroligheter på olika ställen, insett vikten av den lokala närvaron i ett område. 38 Det finns exempel på bristande samverkan mellan polis och andra samhällsaktörer under det operativa arbetet. Ett par intervjupersoner berättar att ju mer kritiskt läget blir desto mer enkelriktad, eller bristfällig, blir både den interna och externa kommunikationen hos polisen. Samtidigt finns det också exempel på hur polisens stab samarbetat med kommun och räddningstjänst i det operativa arbetet, som i exempelvis Botkyrka. Polisens chefssamråd är också en mötesplats för att strategiskt verka brottsförebyggande Spira-fortsatter/ 38 Polisen har i olika län olika namn på den lokala verksamheten. 39 Denna samverkan sker också i Stockholm och Uppsala: 16

25 4 Hur kan samhällsaktörer strategiskt planera sina insatser? Detta avsnitt handlar om den långsiktiga planeringen av både förebyggande åtgärder och planering av det operativa samarbetet. Avsnittet delas in i fyra delar. Den första delen omfattar förebyggande åtgärder som baseras på den förklaringsmodell som tidigare presenterats. Den andra delen omfattar den långsiktiga planeringen av det operativa arbetet vid risk för social oro och upplopp, som också ligger till grund för avsnittet om det operativa samarbetet. Den tredje presenterar nivåer av samverkan och hur samverkan kan planeras. Den sista sammanfattar den ideala samtalssituationen, och hur denna kan användas som samverkansmetod. Hela avsnittet är en sammanställning baserad på innehållet i intervjuerna. 4.1 Förebyggande åtgärder Den första delen handlar alltså om att skapa så pass goda förutsättningar att det inte uppstår social oro och upplopp på det sätt som beskrivits. Att arbeta långsiktigt på det individuella planet betyder ofta att gå in så tidigt som möjligt i ett barns liv, om det finns risk för t ex ett framtida kriminellt beteende. Då kan samverkansprojekt som SIM i Hjällbo, Göteborg, vara ett sätt. I stort sett alla de ungdomar/unga vuxna som kan kopplas till social oro och upplopp har varit kända av skola, socialtjänst och polis tidigare. Detta gör att det finns möjligheter att avhjälpa många ungdomar. Vuxna människor, på olika aktörer och nivåer, har en viktig roll när det gäller att sätta gränser och uppmuntra ungdomar/unga vuxna till ett konstruktivt beteende. Det kan vara viktigt att stödja föräldrar i föräldraskapet, som i t ex Rosengård där det finns en verksamhet som omfattar riktat stöd till föräldrar som upplever sig behöva stöd. För att barn och ungdomar ska ha möjlighet att välja bort t ex en destruktiv utveckling och kriminellt beteende måste det förutom förebyggande stöd till barn och ungdomar, också finnas stöd till äldre ungdomar och unga vuxna som agerar förebilder. Base i Göteborg är ett sådant exempel. 40 I det förebyggande arbetet kan samhällsaktörer begränsa antalet möjliga tillfällen genom att till exempel gräva ner sopsorteringssystem så att det inte går att elda i kärl eller containrar

26 eller att skapa rutiner för att låsa parkeringshus om nätterna. Andra sådana begränsningar är övervakning på skolor eller andra heta platser 41 och väktare/nattvandrare/grannsamverkan som befinner sig på patrullering. För att dessa olika insatser ska kunna genomföras krävs ofta ett omfattande planeringsarbete och ofta också investeringar. Att gräva ner sopsorteringssystem kan vara en del av fastighetsägarnas ansvar, att skapa ett långsiktigt arbete med nattvandring kräver insatser från kommunala eller privata aktörer (som i Uppsala och Hjällbo från socialtjänsten). Det förebyggande kan också omfatta arbetet med de olika subkulturella uttrycken i området, som till exempel att tillsammans med ungdomarna diskutera och ifrågasätta fördomar om sig själva och varandra. De sanningar som behöver diskuteras är ungdomarnas/de unga vuxnas självbild, omvärldens syn på ungdomarna/de unga vuxna och följaktligen också deras syn på polisens eller andra samhällsaktörers roller och arbetssätt. En fritidsgård eller liknande kan vara en plats där ungdomar kan bli hjälpta av detta slags diskuterande och ifrågasättande. Mixgården i Hammarkullen är ett exempel där fritidsgården är ett pedagogiskt nav för att t ex förändra ungdomars föreställningar om omvärlden. 42 Det behövs en interkulturell förståelse och kompetens hos dem som arbetar med denna problematik, i området och på den egna arbetsplatsen. Det blir med en sådan förståelse enklare att förstå hur det fungerar i olika sammanhang och i olika subkulturer. Polis och räddningstjänst på olika platser har förstått vikten av detta i t ex sitt arbete med mångfald eller i det systematiska brandskyddsarbetet. 43 Ett annat sätt är att inkludera ungdomar/unga vuxna i planeringsarbetet. 44 Att låta medborgaren (ungdomen) påverka arbetet och se att denna gjort det innebär en livsviktig bekräftelse för de ungdomar som är inblandade. Andra sätt är informationsarbete och diskussion på påverkanstorg, utbildningsdagar och riktad praktik och rekrytering av medarbetare och kulturella brobyggare. Andra exempel på långsiktigt arbete är kommunala bostadsbolag med ett särskilt uppdrag (exempel Södertälje och Biskopsgården). Det finns i den kommunala verksamheten ett omfattande arbete med de förebyggande åtgärderna och det är egentligen inte huvudsyftet med denna rapport att belysa dessa åtgärder, men det förtjänar ändå ett omnämnande eftersom intervjupersonerna särskilt lyfte detta som 41 Här finns lagstiftning kring övervakning på offentlig plats, som ska skydda den personliga integriteten. 42 För mer information om Mixgården och deras arbete se Andersson & Jordan (2007) 43 De gör detta genom t ex SPIRA respektive RISK och brobyggarverksamheten. 44 Ett sådant är polisens Ungdomsråd i Stockholm. 18

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-06 Handläggare: Michael Frejd Telefon: 08-508 03 254 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till

Läs mer

2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro.

2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. 1 Samordning fo r trygghet och brottsfo rebyggande arbete i Ö rebro. En gemensam målsättning för kommunen, polisen och fastighetsägare är att

Läs mer

Samverkan i samband med upploppen i Botkyrka -fokus på civilsamhället. Trygghetssamordnare Beyron Ahxner Botkyrka kommun

Samverkan i samband med upploppen i Botkyrka -fokus på civilsamhället. Trygghetssamordnare Beyron Ahxner Botkyrka kommun Samverkan i samband med upploppen i Botkyrka -fokus på civilsamhället Trygghetssamordnare Beyron Ahxner Botkyrka kommun Snabbfakta om Botkyrka kommun 87000 invånare maj 2013 Botkyrka består av fem kommundelar

Läs mer

Metodhandbok för samverkan mot social oro

Metodhandbok för samverkan mot social oro #Samverkansocialoro www.polisen.se https://polisen.azurewebsites.net Polisen Samverkan social oro Metodhandbok för samverkan mot social oro Syftet med huvudrapporten Utvärdera samverkan i Järvaområdet

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete Försäkringskassan

Läs mer

Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende. Roger Hellström, Insatsledare.

Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende. Roger Hellström, Insatsledare. Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende Roger Hellström, Insatsledare. 1 Vision: Öka känslan av trygghet hos boende i Gottsunda. Ge Gottsunda ett bättre anseende. 2 Fakta,

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

BILBRÄNDER

BILBRÄNDER BILBRÄNDER 090827-091015 Uppsala brandförsvar 2009-09-19 Utredare Charlotta Puls Medutredare Stefan Gunstad Olycksdatum 090827-091015 Utredningsdatum 2009-10-19 Myndighet/organisation Uppsala brandförsvar

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun 2014-01-01-2014-12-31

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun 2014-01-01-2014-12-31 yppsala "KOMMUN KOMMUNLEDNINGS KONTORET Handläggare Datum Carina Börjesdotter Samordnare Lokala brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun 2015-03-04 UPPSALA KOMMUNSTYRELSE mk 2015-03- 2 7 Diarienr.)/ SA

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

Frivilligorganisationernas roll och arbeteen viktig del i Botkyrkamodellen kring sociala risker

Frivilligorganisationernas roll och arbeteen viktig del i Botkyrkamodellen kring sociala risker Frivilligorganisationernas roll och arbeteen viktig del i Botkyrkamodellen kring sociala risker Ayo Ajayi Fryshuset Selcuk Uysal Fryshuset Beyron Ahxner Botkyrka kommun Lena Maria Fritzberg Botkyrka kommun

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON

Läs mer

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM STÖD TILL RESULTATST YRNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 1.6-692-2012 2012-12-03 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Upplevd trygghet och anmälda brott

Läs mer

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:119 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Läs mer

Tumba dialogforum Hur främjar vi tryggheten i Tumba?

Tumba dialogforum Hur främjar vi tryggheten i Tumba? 1 [5] 2016-12-14 Referens Charlotte Rydberg Tumba dialogforum 2016-12-14 Hur främjar vi tryggheten i Tumba? Dag och tid 14 december kl. 18.30-20.30 Plats Närvarande Ej närvarande Tumba gymnasiums matsal

Läs mer

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Angående Upprustning, bemanning och beredskap i våra fritidsverksamheter

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Angående Upprustning, bemanning och beredskap i våra fritidsverksamheter RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING FÖREBYGGANDE UNGDOMS INSATSER OCH MEDBORG ARSERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6.-821-2011 SID 1 (6) 2012-04-04 SDN 2012-04-19 Handläggare: Christina Hermansson Telefon:

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen Dessa åtgärder bygger bland annat på problembilder från kartläggningar i Skärholmen som Svenska Bostäder och SDF Skärholmen har genomfört under 2007.

Läs mer

Förskolan Stallets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stallets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stallets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER - prioriterade åtgärder - Information i skolan Ansvarig person Brandutredningar Lokaltengagemang November 2002 I samverkan: 0 Anlagd brand - varför ett

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Dialog och samarbete. Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kortversion. Social resursförvaltning

Dialog och samarbete. Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kortversion. Social resursförvaltning Dialog och samarbete Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete Kortversion socialutveckling.goteborg.se Dialog och samarbete I den här broschyren får du en

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL - UNDERAVTAL

SAMVERKANSAVTAL - UNDERAVTAL SAMVERKANSAVTAL - UNDERAVTAL 1. BAKGRUND Närpolisområde Botkyrka har genom samverkansavtal (övergripande avtal, benämnt Avtalet ) med Botkyrka kommun åtagit sig att med tillämpning av Avtalets bestämmelser

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Uppföljning av sociala oron våren 2013/focus civilsamhälle/nattvandring Botkyrka kommun

Uppföljning av sociala oron våren 2013/focus civilsamhälle/nattvandring Botkyrka kommun Uppföljning av sociala oron våren 2013/focus civilsamhälle/nattvandring Botkyrka kommun Oktober 2013 Författare Sinem Bozkurt praktikant från Xenter Säkerhetssamordnare brottsprevention bjk_sinem@msn.com

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande

Handlingsplan mot våldsbejakande Handlingsplan mot våldsbejakande extremism November 2015 2 (6) Inledning Våldsbejakande extremism har blivit allt mer synligt i samhället de senaste åren och uppfattas ibland som ett hot mot vår demokrati.

Läs mer

Förslag till Vision Järva 2030

Förslag till Vision Järva 2030 ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DPLNR 106 DNR 255/2008 SID 1 (5) 2008-09-29 Handläggare: Lars B Strand Telefon: 508 36 205 Till Äldrenämnden den 14 oktober 2008 Äldreförvaltningens förslag till beslut

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Mårtensberg Förskolan Mårtensbergs Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016

Läs mer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande

Läs mer

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024 Vad är social oro? Fler än en Kollektiv

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Åtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun

Åtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun 2015-04-09 Åtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun 2015 Dnr KS 2012-416 Elisabeth Hansson Vik. folkhälsoutvecklare Antagen av Brottsförebyggande rådet 2015-04-02. Sida 2 av 6 Bakgrund

Läs mer

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Beyron Ahxner Projektledare, trygghetsamordnare Botkyrka kommun Bakgrund Diskussionen påbörjades för ca 3 år sedan. Botkyrkas tankar och inriktning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan

Läs mer

Samverkansforum. BRÅ-råd 2. Grannsamverkan 3. Grannstöd 4. Krissamverkan 5. Orossamtal 6. Samtidigt Först 7. Social Insatsgrupp (SIG) Unga Vuxna 8

Samverkansforum. BRÅ-råd 2. Grannsamverkan 3. Grannstöd 4. Krissamverkan 5. Orossamtal 6. Samtidigt Först 7. Social Insatsgrupp (SIG) Unga Vuxna 8 Bilaga 4 Dnr A156.566/2014 Dnr Spånga-Tensta sdf 1.1-253/2014 Sida 1 (11) 2014-04-10 Åtgärdsplaner Innehåll Samverkansforum Sida BRÅ-råd 2 Grannsamverkan 3 Grannstöd 4 Krissamverkan 5 Orossamtal 6 Samtidigt

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Skånepolisens trygghetsmätning 2013

Skånepolisens trygghetsmätning 2013 RAPPORT 1 (5) Skånepolisens trygghetsmätning 2013 Årets trygghetsmätning är den tionde i en obruten serie som inleddes år 2004. Trenden för problemnivåerna under åren har varit sjunkande. I ett skåneperspektiv

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011.

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011. Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 26 211. I denna redovisning används tre olika källor: - Brå:s rapport: Lokala poliser Hinder och möjligheter med lokala poliskontor - Statistik på polisanmälda

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg, förskola Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Riktlinjer för områdesutveckling

Riktlinjer för områdesutveckling Riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:173 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 31 mars 2016

Läs mer

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Uppföljning av PITEBOR PÅ STAN sommaren 2013. Föreningar nattvandrar i Piteå för att vara med och skapa tryggare miljöer

Uppföljning av PITEBOR PÅ STAN sommaren 2013. Föreningar nattvandrar i Piteå för att vara med och skapa tryggare miljöer Uppföljning av PITEBOR PÅ STAN sommaren 2013 Föreningar nattvandrar i Piteå för att vara med och skapa tryggare miljöer Ansvarig för sammanställningen: Helena Lindehag Folkhälsostrateg Piteå kommun september

Läs mer

Våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism Vad är radikalisering och våldsbejakande extremism? Radikalisering är en process som leder till att en individ gradvis accepterar våld och andra olagliga metoder i syfte att främja

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Disposition/syfte Beskriva och analysera ett exempel

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:9 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:4 av Anita Hagelbeck m.fl. (fp) om att starta fler familjecentraler i Stockholms län Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg 1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer