Att skriva manus. Manus kan användas som. Protokoll Diskussionsunderlag Försäljningsunderlag Minnesverktyg Etc.

Transkript

1 Att skriva manus Manus kan användas som Protokoll Diskussionsunderlag Försäljningsunderlag Minnesverktyg Etc. 1

2 Analys Syfte + mål Vem är användaren? Definiera målgrupp ålder, språk, kunskapsnivå mm Få tittarna att leva sig in, känna Genre Tänkta plattformar, distribution? Analys Teknikprognos/förutsättningar? Kommer nya versioner ut innan det är klart? Research fakta, bilder, musik Projektplan budget, resurser, omfattning 2

3 Olika genres Edutainment, läromedel Underhållning Information Marknadsföring, reklam, försäljning Intern marknadsföring och utbildning Sammanhang? Fristående/del av presentation Manus är ett innehållsdokument. Personer som ska läsa manuset: Kund gränssnitt och innehållet Projektledaren grovmanus, ekonomi Arbetskamraterna ex.vis programmerare, grafiker, infodesigner, kameraman, ljudtekniker, den som har hand om rekvisita, osv 3

4 Manus Detaljer av berättelsens/filmens Utseende Innehåll Känsla som ska förmedlas Information om Kameravinklar Bildformat Tid på dagen Repliker Ljud Teknik Fullständigt Manus Synopsis Storyboard/Flödesschema Textmanus/Projektspecifikation Designmanus Teknik manus/funktionsdokument Ljudmanus 4

5 Synopsis Grov skiss som beskriver idé, form, budskap, mottagare mm Typ av berättelse Budskap Målgrupp Användning Syfte (Filmen) Berättelsen i korthet Synopsis Titel: Sätt sprätt på en miljon. Syfte: Med den här filmen har vi tänkt att visa hur fel det kan gå när man har mycket pengar. Budskap: Pengar gör folk giriga. Form: kortfilm för tv. Målgrupp: För ungdomar (använda ett snabbt klippningstempo, pumpande hög technomusik och mycket svordomar). Längd: 5 minuter. Filmen börjar med bilder på två killar i 30-årsåldern, Anders och John. De sitter framför TV:n med varsin tipskupong. Nyhetsuppläsaren ger den rätta tipsraden. Anders som skriker rakt ut - han har vunnit. Anders åker genast in för att inkassera kupongen och köper samtidigt en ny bil till sin fru och sig själv. Dagen efter knackar två stora män iklädda svart polisuniform. De går raka vägen in efter att ha visat sina brickor och tar TV:n och bilnycklarna och försvinner igen. Anders ringer John och berättar vad polisen har gjort. John skrattar och säger: Där fick du för att du inte delade med dig! 5

6 Storyboard Utveckling från synopsis Beskriver filmens scener med bild och text Flödesschema innehåll och längd på scener, typbeskrivning (hel-, halv-, närbild) Vidareutveckla till grovmanus Storyboard 6

7 7

8 Grovmanus Textmanus/Projektspecifikation Namn på produktionen Mål och syfte med produktionen Målgrupp Genrer Story och innehåll kort beskrivning Beskrivning av dialoger, texter och rubriker (scen för scen) 8

9 Designmanus Användargränssnitt Navigering Känsla stil som ska förmedlas Färger och förm på gränssnitt, objekt/aktörer Miljöer Storlek, färg och typsnitt på rubriker, löptext, etc Ska foton eller illustrationer användas. Teknik manus/funktionsdokument Plattform Version av läsare/uppspelare Namngivning av objekt och filer Speca interaction och navigering Scenövergångar Slå på/av ljudet 9

10 Ljudmanus Varför ljud? Funktion av ljudet?(bakgrundsljud, effektljud, tal, etc.) Hur låter ljudet? (högt, dovt, etc.) Vem säger vad? Känsla ljudet ska förmedla? Var? Vilken scen? Hur länge det gågår. Berättartekniska modeller Linjär Hierarkisk 10

11 Berättartekniska modeller Cyklisk Dramaturgi Grekiska: drama = väg Antyder ett linjärt, planerat förlopp Skapa dramatik motsättningar, konflikter, oväntade händelser Interaktiva berättelser fler möjligheter 11

12 Dramaturgi Vanligaste dramamodellen, amerikansk tre-aktare Akt 1 (början) - Anslag och presentation Akt 2 (mitten) - Fördjupning och konfliktupptrappning Akt 3 (slutet) - Konfliktförlösning och avtoning Start Vändpunkt Point of no return Vändpunkt Slut Akt 1 Akt 2 Akt 3 Dramaturgi Anslag introducera filmen Genre Presentera huvudkonflikten Många subkonflikter under filmen Dramatiskt, etablerande eller gåtfullt anslag 12

13 Dramaturgi Presentation presentera karaktärerna Vem är vem? Vad är deras mål? Huvudperson (Protagonist)/Motståndare (Antagonist) Onda / goda Hjälte Lär känna huvudkaraktärerna intressen, attityder, relationer till andra osv Måste känna dem för att kunna sympatisera med dem Tänk på framställningen schabloner, fördomar Dramaturgi Vändpunkt 1 (plot point) Leder över i andra akten Huvudkonflikten sätts verkligen igång Protagonisten ställs inför ett kritiskt val av antagonisten och blir tvungen att agera Kan också få uppdrag att lösa Start Vändpunkt Point of no return Vändpunkt Slut Akt 1 Akt 2 Akt 3 13

14 Dramaturgi Fördjupning Lär känna karaktärerna ännu bättre Goda blir ännu godare, onda blir ondare Skapar större kontraster och dramatik Kamp för rättvisa framåtrörelse Publiken sympatiserar med protagonisten Dramaturgi Point of no return Något inträffar som ställer saker på sin spets Kampen måste slutföras någon måste vinna! Konfliktupptrappning klimax Konflikten trappas upp Personerna framtvingar ageranden av varandra och uppgörelsen måste komma snart 14

15 Dramaturgi Vändpunkt 2 (plot point) Protagonisten försäkrar (både medspelare och publik) att han eller hon kommer att föra kampen vidare till slutet Konfrontation Leder fram till konfliktförlösningen Dramaturgi Konfliktförlösningen Nu har konflikten nått klimax och någon vunnit Oftast protagonisten Ligger i underläge ända till slutet, överlistar den onde Spänningen hålls uppe men publiken vet ofta vem som vinner vill ändå veta hur Låt aldrig slumpen avgöra 15

16 Dramaturgi Avtoning Eftertexterna kommer inte direkt Publiken måste smälta det som hänt Varva ner och hylla (eller sörja) protagonisten Små problem som ännu inte klarats upp avrundar Ofta en sammanfattning av budskapet Dramaturgi Andra modeller Episk berättelse Ingen huvudkonflikt En person som berättar (Forrest Gump) Flera små historier som flätas samman (Cross Roads) 16

17 Skräckfilm Slå an tonen direkt Miljön Fantasi visa så lite som möjligt 17

18 Skräckfilmspunkter Rädsla skrämd av omgivning, ljud etc Isolerad från hjälp från personer eller vapen Mysterium vad kommer att hända mig? Ovisshet när kommer det att hända? Varaktighet kampen måste vara ett tag Begränsade möjligheter att fly eller få tag på vapen Gripande spänning flera vändor, värre och värre Dramaturgiska knep Plantering omärkliga antydningar som ger maggropskänsla Förebrådande entydiga, klara signaler till publiken Spelrum för fantasi spar på detaljerna 18

19 Tidsdisposition Stryk alla onödiga repliker och scener! Först handling, relationer, känslor. Därefter repliker om nödvändigt. Stryk normalt ca 90 % av replikerna. Manuset ändå för långt? Stryk hela scener Kill your darlings Ljudets roll Stark samhörighet mellan bild och ljud Vi tror att ljudet kommer från den plats vi ser Kan utvidga bilden Poängtera budskap och skapa stämningar Bra filmljud hörs varken av karaktärerna eller publiken Bro över bildväxlingar Rikta uppmärksamheten till rätt del av bilden Rent informativ speaker, dialog 19

20 Störande ljud Indirekt ljud eko Örat kompenserar normalt, men kan inte via mikrofon Andra ljudkällor brus, vindbrummel Upptäcks ofta inte förrän senare Bildspråk Fullvärdigt språk med egen grammatik Alltid ett subjektivt utsnitt ur verkligheten Bild = ord, videosekvens = mening Måste variera bilderna precis som i skrift Längd, vinkel, utsnitt, betydelse, innehåll, komposition, bildutsnitt osv 20

21 Bildspråk Om viktiga bilder är för lika variera med klippbilder med annat innehåll Närbilder framför kameran cut in Närbilder utanför kameran cut out Annars: Tråkig bildberättelse Bildspråk Ordningen betydelsefull 21

22 Bildspråk Bildspråk Scenernas längd olika tempo Kort högt tempo - hetsig stämning Lång lågt tempo lugn stämning Extra lång skapar förväntan Bild med mycket info - visas längre 22

23 Bildutsnitt Välj medvetet. Olika bildutsnitt har olika funktioner. Ska precis omsluta den handling och miljön som ska skildras. Bildutsnitt Använd tittarnas fantasi 23

24 Bildutsnitt Bildutsnitt Översiktsbild/miljöbild Helbild Halvbild Närbild Detaljbild 24

25 Översiktsbild Etablerar plats och miljö Ger atmosfär åt övriga bilder Kan ligga länge utan att bli tröttsam Mycket info: Kan ersättas av en serie närmare bilder Helbild Karaktär Etablerar också platsen Berättar vad personen gör Kontrast och större verkan åt närbilderna 25

26 Halvbild Dialoger Berättar hur personen gör sin syssla Både helhet och mindre detaljer Närbild Känslor och tydlighet Ger karaktäristiska detaljer, utan att bli kryptisk Ger action och känsla, spänning och engagemang 26

27 Detaljbild (extremnärbild) Obehagliga Blir lätt kryptisk pga hård beskärning Dramatisk effekt Tydliga Både närbilder och detaljbilder måste vara helt relevanta i förhållande till budskapet. Klippning Flera bilder med klipp mellan Så ser vi världen Mänskliga ögon zoomar aldrig, panorerar sällan Vi tittar på en punkt, sedan snabbt till nästa Panorering endast vid följning av ett objekt 27

28 Bildkomposition Bildvinkel Utsnitt Fokus på rätt ställe Rikta tittarnas uppmärksamhet mot rätt ställe Bildkomposition Huvudmotiv Ett åt gången Huvudmotivet dra till sig intresse genom: storlek form belysning färg placering i bilden Bimotiv Snabbläst ej ta uppmärksamhet 28

29 Bildens balans Vi läser från vänster till höger ögat strävar åt höger Mer tyngdpunkt åt höger Kan lägga mer till vänster utan att bilden tippar Djup Skärmen är platt Fem sätt att få djup i bilden: Överlappningar Ljussättning Kort skärpedjup Långsam panorering Varma färger (gul, rött) närmare Kalla färger (blå, grön) längre bort 29

30 Två regler Bilder efter varandra hör ihop om inte annat anges Kvar på samma plats om ingen förflyttning skett Tydliga förändringar Gör tidsförkortningar tydliga! Miljöförändringar Klippbilder Lägg in avvikande bilder mellan klippen Försvinna ur bild Klippövergångar, toningar mm 30

31 Bildväxling Ska vara motiverat drar alltid uppmärksamhet från budskapet till mediet Olika sätt att växla bild: Klipp vanligaste och omärkligaste Default annan bildvinkel, samma tid och plats Mix, övertoning mellan bilderna Klassisk konvention för hopp i tiden Bildväxling Olika sätt att växla, forts. Ner- och upptoningar Markerar tidsförskjutningar Bromsar upp berättandet, kan begränsa helheter Trick (gardin, ring, zig zag mm) Avskiljer fristående avsnitt Digitala trick (bilden snurrar, ändrar form mm) Samma som ovan. Blir lätt tröttsamt 31

32 Bildväxling Gamla bilden ligger kvar något ögonblick Tittaren hittar snabbare i bilden om huvudmotivet ligger på samma plats 32

33 Läs mer om filmskapande 33

34 Manus för labben Synopsis Storyboard/Flödesschema Textmanus/projektspecifikation Ljudmanus Tips från Kalle: Online-verktygsprogram för manus: 34