STUDIEMATERIAL. Kortfilm. på dina villkor GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Transkript

1 STUDIEMATERIAL Kortfilm på dina villkor 1 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

2 En av de starkaste driv kraft erna när det gäller kortfilm är lusten att berätta en historia. Runt omkring oss finns det massor av spännande, viktiga, roliga, dramatiska, sorgliga, inspirerande historier som bara väntar på att bli berättade, säger filmaren Gorki Glaser-Müller. Lusten att berätta Lusten att berätta har gett oss många fantastiska filmer genom historien och du kan genom din kortfilm bli en del av filmhistorien. Filmaren Gorki Glaser-Müller går i sin tutorial igenom grunderna i filmskapandet. Det handlar om vikten av en vision, formulering av filmens kärna och synopsis, manus arbete, produktionsplanering, inspelning, redigering och distribution. Det här studiematerialet är ett komplement till filmen Kortfilm på dina villkor. Hur arbetar man i en studiecirkel? Har du gått en studiecirkel tidigare känner du säkert till hur man arbetar, men har du bara gått traditionella utbildningar innan så är folkbildnings tanken kanske inte lika självklar. Grunden i cirkeln är att man lär sig tillsam mans. Det finns ingen lärare som säger att så här ska vi göra, utan ledaren delar med sig av sina kunskaper utifrån deltagarnas vilja och behov. Cirkeln bygger på delaktighet, att deltagarna inspirerar varandra. Det är ett aktivt och kreativt sätt att lära. Hur lägger ni upp cirkeln? Ni planerar tillsammans med ledaren hur ni vill lägga upp cirkeln. Utifrån gruppens förväntningar och erfarenheter gör ni en studieplan som blir ert arbetsdokument. En studieplan ger struktur och gör att alla vet vad man kommer att fokusera på och gör att deltagarna får ett gemensamt mål. Innan första cirkelträffen Gå gärna igenom för dig själv vad du vill få ut av cirkeln. Tänk igenom dina tidigare erfarenheter och om det finns något speciellt du vill fokusera på. Kanske har du gjort reportage innan, har kunskap som kan vara spännan de att göra reportage om, filmat eller fotat. Ju mer du delar med dig av dina erfarenheter, desto mer kreativ och givande blir filmcirkeln. 2

3 Intervju med dig som filmskapare Att sätta sig i en intervjusituation är en bra metod för att bli tydlig i sitt filmskapande. Man tvingas formulera sina visioner om sin kortfilm. Tänk dig att du ska ha premiär på din första kortfilm på en lokal biograf. En filmjournalist vill intervju dig inför premiären. Det handlar om varför du ville göra just den här filmen, en kort beskrivning av handlingen, val av inspelningsplatser, skådespelare etc. Antingen så svarar du på frågorna själv eller så ber du någon agera re por ter och ställa frågorna. En fördel med detta är att en reporter kan ställa följdfrågor om han eller hon inte förstår hur du tänker. Du kan också bestämma dig för att det är en tvjournalist som intervjuar dig. Då riggar ni en kamera och ber någon spela in intervjun. Man lär sig massor av att iaktta sig själv på bild, något som är bra för framtida projekt. I svaren du ger hittar du sedan filmens kärna, synopsis, arbetssätt mm som Gorki Glaser-Müller berättat om i sin tutorial Kortfilm på dina villkor. Reporter (R): Vad vill du säga med din film? (= filmens kärna) Filmskapararen (F):... R: Kan du beskriva din film lite kort så att jag får en bild av den? (= synopsis) F:... R: Men det här är din första kortfilm. Hur har du lyckats få resurser till filmen? (= film på dina villkor ensituationsfilm) F:... R: Hur har du byggt upp din film rent dramaturgiskt? (= val av berättarform, episk lyrisk eller anglosaxisk) F:... R: Hur känns det inför premiären? F:... Lycka till! 3

4 Lite filmkunskap Dramatiska rummet När vi bygger ett dramatiskt rum så skapar vi en ram runt en vald del av verkligheten. Det är filmskaparens tolkning av verkligheten. Det dramatiska rummet är ett rum inrett av manusförfattaren utifrån filmens vision och saker som har betydelse för historien. Detta för att berättelsen ska bli tydlig. Det handlar om att ge publiken en klar bild av det dramatiska rummet och vara tydlig med vilka spelregler som gäller. Filmen måste tidigt ge publiken förutsättningar att förstå den handlingskedja som sätts igång. Om tittaren inte förstår förutsättningarna så blir filmen ofta ointressant. En vision bär filmens själ. Kärnan eller premissen som den också kallas är visionen formulerad i en mening. Till exempel: Övermod leder till undergång. Under hela filmprocessen går man tillbaka till filmens kärna för att se att de val man gör i sitt berättande är kopplade till kärnan. Dramaturgi Dramaturgin ger dramat sin struktur. På film högskolan fokuserade vi på två dramaturgier den anglosaxiska och den episk lyriska Gorki Anglosaxisk dramaturgi Anglosaxisk dramaturgi kallas även hollywooddramaturgi eller treaktsdramaturgi. Den anglosaxiska dramaturgin är karaktärsbaserad. En person råkar ut för något som måste lösas och sen blir det ett avslut. I den anglosaxiska dramaturgin måste man hela tiden elda under huvudkonflikten, annars tappar tittarna intresset. Förändringar sker genom en dramatisk händelse. Aktioner ger reaktioner. Inget betyder något förrän någon har reagerat på det. Man måste planera och plantera de element i filmen som är viktiga i handlingen för att en dramatisk situation i en film ska få effekt. I dramat konstruerar vi dramatiska situationer som får människor att handla på ett sätt som gör att sanningen om dem kommer fram. Människor ställs inför val som de inte kan undvika. Inbyggda konfliktför utsättningar (den oberoende variabeln) sätter igång en handlings kedja (beroende variabeln). Oberoende Beroende Konfliktutgång Dramatiska konfliktförutsättningar Handlingskedja Dragna slutsatser premiss Den anglosaxiska dramaturgin har en tydlig berättarstruktur. Det igångsättande momentet är den störning i jämviktsförhållan det/balansen som får positiva och negativa krafter att reagera på varandra och som utlöser en dramatisk handlingskedja som stiger i intensitet till dess att ett krisläge nås, en så kallad point of no return, som gör en slutgiltig konfrontation oundviklig. I klimax så av - görs utgången av konfrontationen och avton ingen (en del filmskapare avslutar dramat innan av - toningen) gör att titta ren får känna känslan av det nya jämviktstillståndet, skratt eller tårar. *** Första akten: Anslag och presentation Ger oss konfliktförutsättningarna och gör publiken nyfiken och intresserad. Det är här man som filmskapare gör en överenskommelse med publiken om vad det är för film de ska se. Ett sätt att börja en film är att välja en scen som är hämtad ur filmens huvudkonflikt. I första akten presenteras karaktärer, miljöer, relationer och konfliktförutsättningar. Alla karaktärerna i filmen bör stå i relation till en eller flera karaktärer. Relationerna måste vara tydliga och det ska framgå om de är positivt eller negativt laddade. När man redogjort för karaktärernas relationer, mål, intressen och tillhörighet och placerat dem i en miljö som främjar konflikten så blir konfliktförutsättningarna tydliga. Genom det igångsättande momentet visar sig det dramatiska målet den slutpunkt som dramat rör sig mot för att konflikterna ska kunna lö sas. Momentet tvingar fram förändringen och människor måste handla. Det är nu konfliktupptrappningen kan börja. 4

5 *** Andra akten: Fördjupning och konfliktupptrappning En serie konfrontationer gör att konflikten fördjupas och utvecklas mot det dramatiska målet. Personen utvecklar en serie strategier som var för sig leder till konfrontation. Varje konfrontation är ett steg mot det dramatiska målet. Den dramatiska handlingskedjan ökar i intensitet tills ett krisläge uppstår point of no return. Det är en punkt i dramat som gör en slutgiltig konfrontation oundviklig. *** Tredje akten: Konfliktförlösning och avtoning I klimax så avgörs utgången på konfrontationen. Det är nu det dramatiska målet blir tydligt. Utgången i konfrontationen bär dramats kärna/ pre miss. Antingen väljer man som filmskapare att avsluta filmen direkt efter klimax eller så gör man en av - toning där publiken får känna in upplösningen av filmen. *** Episk lyrisk dramaturgi Ett mer poetiskt berättande som inte har andra måsten än de som filmaren har som mål. Gorki Den episka berättarformen finns i alla filmgenrer. I den episk lyriska dramaturgin finns inga givna berättarstrukturer. Det finns mer plats för stämningar och egna reflektioner. Den episka berättelsen har ett personligt och tydligt subjektivt perspektiv. Manus Om man håller sig till de mallar som finns när man skriver manus så brukar man säga att en sida är en minut. Gorki För att fotografer, scenografer, skådespelare och övriga filmarbetare lätt ska kunna ta till sig informationen i ett manus, så skriver man manus en ligt tydliga mallar. Manus är en instruktionsmanual för filmen. I ett manus är det bra att beskriva vilken funktion scenen har. När man skriver manus skriver man vad man ser och vad som händer. (I prosa skriver man också hur människor tänker etc.) Allt som skrivs i manu set ska kunna gestaltas i bild eller handling. Det finns ett antal olika sätt att visa en människas karaktär: t ex hand lingar, reaktion, andras reaktioner på personen, dialog, utseende, kläder, miljö er, beteende i förhållande till andra människor. Handling vad händer i scenen? Vem gör vad och varför? Funktion av en scen hur placeras den i helheten? I ett drama så ska varje scen leda konflikten mot dramats lösning. Skriv alltid i presens när du skriver manus, även när det gäller tillbakablickar. Beskriv bilden så att regissören väljer rätt bildutsnitt. Men utan att skriva ut bildutsnittet. Det ska vara skrivet på ett sådant sätt att regissör och fotograf förstår vad du menar, utan att du skriver exakt hur de ska göra sitt jobb (detta gäller även i scenbeskrivningar). Det får inte vara regianvisningar utan det ska bara vara en beskrivning av scenen. 5

6 Dialog Texter och undertexter Vad karaktären egentligen säger förstår man utifrån kroppsspråk, ton, mimik och den kunskap som tittaren fått om karaktären. Jag avskyr dig! Den repliken kan utifrån undertexten säga Jag älskar dig! Undertexten kommer ofta upp i starkt laddade situationer. I ett renodlat drama så kommer undertexten närmare ytan ju närmare klimax man kommer. Då börjar karaktärerna prata klartext. Mycket av dialogen handlar om att påverka den man talar med. Repliker Ett vanligt misstag man gör när man skriver dialog är att man tar med för mycket information. För att undvika detta så kan man först skriva scenen utan dialog. Man formulerar för sig själv vad det är personerna vill. Vad är det som händer egentligen? Kan de gestaltas på ett annat sätt än gen om en dialog? Till exempel med rekvisita, gester, blickar. Dialogen ska vara karaktäristisk för den som talar. Även det sinnestillstånd som personen befinner sig i ska speglas i replikerna. Dialogen ska vara dramatiskt drivande och föra handlingen framåt. Dialogen ska ge information. Information som ska komma naturligt. Ka raktärerna ska inte ge in - formationen frivilligt utan den ska lockas, tvingas, provoceras fram. Replikerna görs så korta som möjligt och alla ord som inte behövs stryks. Gorkis tips till dig som ska göra din första kortfilm: 1. Gör en ensituationsfilm 2. Välj ett drama du känner till 3. Formulera vision och kärna och låt kärnan styra din berättelse 4. Planera hela vägen från idé till distribution 5. Arbeta tillsammans med andra filmintresserade 6. Utse en producent tidigt som organiserar filmproduktionen 7. Utse en teknikansvarig för hela produktionskedjan så att all teknik är kompatibel 8. Sätt upp delmål 9. Förbered en inspelning noga, använd bland annat bildmanus och dagsschema 10. Välj lugna inspelningsmiljöer 11. Ge skådespelare (vare sig de är amatörer eller professionella) tid under inspelningen satsa på obrutna tagningar 12. Använd befintligt ljus 13. I redigeringen välj starkt spel Mer filmkunskap finns på filmsajten Voodoofilm, Här hittar du till exempel manusmallar, intervjuer med filmskapare och beskriv ningar av olika be grepp inom filmen. 6

7 Ta till dig de tips som du känner kan vara till nytta, släpp resten. Det är din lust att berätta som tar dig i mål. Gorki 7

8 Så kommer du i mål med din film I den tutorial som ligger till grund för det här studiematerialet delar filmaren Gorki Glaser-Müller med sig av sina kunskaper i filmskapande. Gorki har bland annat gjort kortfilmerna Vattenmelonen, Ägget och Tjejen med videokameran. Han har utbildat elever på Filmhögskolan i Göteborg, Beckmans Designhögskola i Stockholm och varit cirkelledare på ABF i Göteborg. I det här studiematerialet kan du läsa mer om dramaturgi och manus. Du får tips från Gorki Glaser-Müller om hur man som filmare kommer i mål med sin första kortfilm och förslag på inspirerande filmsajter. Mate rialet innehåller också en fiktiv intervju där du som filmskapare blir intervjuad av en journalist inför premiären av din första kortfilm. Inspiration Filmfestivaler och Hjälp och råd om filmproduktion ABF 2011 Text: Eva Lindgren Grafisk form & foto: Graffoto AB Foto s 2: Gorki Glaser-Müller Art.nr: AB1011