Försäkringskassan. En utvärdering av AFU. Handläggare och läkares upplevelser av att arbeta med AFU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försäkringskassan. En utvärdering av AFU. Handläggare och läkares upplevelser av att arbeta med AFU"

Transkript

1 Försäkringskassan En utvärdering av AFU Handläggare och läkares upplevelser av att arbeta med AFU En rapport baserad på djupintervjuer med handläggare och läkare 1

2 Innehåll Inledning... 3 Övergripande attityder till AFU... 8 Handläggarnas övergripande attityder... 9 Läkarnas övergripande attityder till AFU Synen på information och utbildning beträffande AFU Handläggarna upplevelse Läkarnas upplevelse Beställningar av AFU Handläggarnas syn på beställningsförfarandet och antal beställningar Läkarnas syn på de AFU beställningar som görs Kommunikationen med den försäkrade/patienten Handläggarnas kommunikation med den försäkrade Läkarnas kommunikation med patienten Kommunikation mellan handläggare och läkare Handläggarnas upplevelse av kommunikationen med läkarna Läkarnas upplevelse av kommunikationen med handläggarna Skillnader mellan AFU, TMU och SLU Handläggarnas syn på skillnaderna Läkarnas syn på skillnaderna Avslutande kommentarer och rekommendationer

3 Inledning 3

4 Bakgrund Aktivitetsförmågeutredning, AFU, är en pilotverksamhet som pågår under 2013 och som innebär att Försäkringskassan kan beställa aktivitetsförmågeutredningar från olika landsting. Utredningsformen AFU är utvecklad inom ramen för ett regeringsuppdrag där Försäkringskassan i samverkan med Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen har vidareutvecklat metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Syftet med den medicinska delen i aktivitetsförmågeutredningen är att utreda individens aktivitetsförmågor för arbete. Detta görs för att Försäkringskassan ska få mer kunskap om dessa förutsättningar vid bedömningen av de försäkrades arbetsförmåga. Möjligheten till beställningar rör i första hand sjukskrivningar som är på väg att passera dag 181 i rehabiliteringskedjan. I korthet består metoden av: Ett underlag där den enskilde gör en självskattning av sina förmågor En medicinsk utredning med tester och undersökningar utförd av en läkare, som även kan konsultera ett vårdteam bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog. Samtliga är anlitade av landstinget eller regionen Ett kunskapsunderlag om arbetsmarknadens krav på medicinska förmågor. Underlaget beskriver olika yrkens kravprofiler och kan jämföras med individens förmågeprofil Försäkringskassan har nu fått i uppdrag av regeringen att utvärdera verksamheten gentemot berörda handläggare och läkare för att se hur detta bedömningsverktyg har fungerat. Syfte Syftet med studien är att kartlägga: Handläggare och läkares upplevelse av att arbeta med AFU? Vad som har fungerat bra respektive mindre bra? Vad som kan förbättras inom ramen för AFU? Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod. En kvalitativ undersökning utgår från öppna frågeställningar som gör att individens tankar och synpunkter inte anpassas efter i förväg givna svarsalternativ. Den tar hänsyn till hela resonemang och tillåter följdfrågor. Metoden klargör därmed hur människor resonerar, och varför de tycker och tänker på ett 4

5 visst sätt. Den kvalitativa metoden strävar även efter att synliggöra olika sätt att resonera och skapar förståelse för behov, attityder och värderingar. Målgrupp för undersökningen Målgrupp för undersökningen är: Handläggare som beställt AFU Läkare som genomfört AFU Totalt medverkade 18 personer i undersökningen. Av dem var 9 handläggare och 9 läkare. Intervjupersonerna har rekryterats utifrån listor som tagits fram av Försäkringskassan. Bland de namngivna personerna har Augur rekryterat in det antal som undersökningen skulle omfatta. Kriterierna för deltagande var att handläggare och läkare skulle ha genomfört AFU. I urvalet av intervjupersoner har eftersträvats en spridning vad gäller kön, ålder och antal genomförda AFU. Det har dock varit svårt att hitta handläggare som gjort ett större antal AFU. Intervjuerna genomfördes på följande orter: Stockholm/Linköping (5 intervjuer) Umeå/Lycksele/Sundsvall (6 intervjuer) Göteborg (7 intervjuer) Tabellen nedan visar undersökningsgruppen mer i detalj. Målgrupper Stockholm/Linköping Umeå/Skellefteå/Sundsvall Göteborg Handläggare 3 intervjuer Genomfört 1, 2, 3 AFU Ålder år 3 intervjuer Genomfört 1, 1, 5 AFU Ålder år 3 intervjuer Genomfört 2, 4, 5 AFU Ålder år Läkare 2 intervjuer Genomfört 15,15 AFU 3 intervjuer Genomfört 4, 6, 8, AFU 4 intervjuer Genomfört 7, 10, 25, 30 AFU 5

6 Studiens genomförande Undersökningen genomfördes med hjälp av personliga djupintervjuer och telefonintervjuer som var cirka 1 ½ till 2 timmar långa. I studien eftersträvades att få till stånd personliga intervjuer men detta visade sig svårt, framförallt när det gällde läkarna. Totalt genomfördes: 8 personliga djupintervjuer 10 telefonintervjuer (8 av dessa var läkare) Telefonintervjuerna var förbokade och genomfördes på tider som passade intervjupersonerna. De personliga djupintervjuerna i Stockholm genomfördes i Augurs lokaler på Barnhusgatan 4 och övriga djupintervjuer intervjuer genomfördes på deltagarnas arbetsplatser. Intervjuerna följde en diskussionsguide som utarbetats av Augur i samråd med Försäkringskassan. Undersökningen genomfördes under veckorna 11-12, år Om att läsa rapporten Alla uppgifter, där vi inte anger någonting annat, baseras på respondenternas egna upplevelser och beskrivningar. Deras synpunkter och upplevelser redovisas som de förmedlas oavsett om de överensstämmer med verkliga förhållanden eller inte. Viktigt att ha med sig i bakhuvudet när man som läsare tar del av rapportens resultat är att resultatet speglas genom 18 intervjuer. Resultatet bör läsas och tolkas med detta som utgångspunkt. Poängteras bör dock att resultatet har uppvisat en stor samstämmighet vilket talar för att resultatet inte skulle ändras om en mer omfattande kvalitativ eller kvantitativ undersökning skulle genomföras. Resultatet uppnådde också en mättnad vilket innebär att fler djupintervjuer med samma målgrupp troligtvis inte skulle tillföra ny relevant information. Då studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod används inga siffror i redovisningen av resultatet. I en kvalitativ studie används i stället ord som flertalet, flera, några, ett par för att beskriva var tyngden i resultatet ligger. Trots att alla deltagare har olika synpunkter så finns det också mycket som förenar dem. Inom många områden finns en samstämmighet när deltagarna beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med AFU. Det är dessa likheter som vi framförallt kommer att fokusera på och behandla i den fortsatta presentationen av undersökningens resultat. Det är 6

7 utifrån dessa likheter vi kan formulera hur AFU fungerar idag och vilka drivkrafter och barriärer det finns för att arbeta med AFU. Projektteam Ansvarig projektledare hos Augur Marknadsanalys AB är Lotta Tunved. I projektgruppen ingår även Maria Bjelkemyr. Kontaktperson och ansvarig hos Försäkringskassan är Malin Ottevang, Christina Olsson Bohlin och Helen Nilsson. 7

8 Övergripande attityder till AFU 8

9 Övergripande attityder till AFU Initialt i intervjun ombads de deltagande handläggarna och läkarna att spontant reflektera över AFU. Båda grupperna hade mycket att säga och i denna initiala fråga framkom många aspekter på AFU, både positiva och negativa. Nedan redovisas deltagarnas spontana reflektioner. Handläggarnas övergripande attityder Handläggarna har överlag positiva attityder till AFU Handläggarnas spontana reflektioner beträffande AFU är överlag positiva. Flera av handläggarna menar att deras arbete har påverkats på ett positivt sätt i och med möjligheten till beställning av AFU. Jag tycker att möjligheten till AFU har underlättat för mig. Det har blivit tydligare för mig hur jag ska göra bedömningen, tänka och planera rehabiliteringen i framtiden. Handläggare, 4 AFU De positiva omdömena handlar framförallt om: En bra utredningsmöjlighet Större delaktighet för den försäkrade genom självskattningen Tidig bedömning förhindrar långdragna ärenden och långvarig sjukskrivning Tydliga underlag för handläggarna att utgå ifrån då de ska fatta beslut Aktivitetsförmågeprofil kopplad till kunskapsunderlaget ger en bra vägledning Större trygghet för den försäkrade En bra utredningsmöjlighet Handläggarna upplever AFU som en bra utredningsmöjlighet när det gäller bedömningen av rätten till sjukpenning. Framförallt om det inte är möjligt att göra bedömningen på det underlag som redan idag finns. Genom en AFU får de en second opinion som hjälper dem när de ska fatta beslut. AFU ger också handläggarna en stadigare grund att stå på då den utredning som görs i samband med en AFU upplevs som mer tillförlitlig än andra typer av utredningar. Det stora fokuset på vad en försäkrad klarar av att göra ger ett bättre underlag att arbeta utifrån. Större delaktighet för den försäkrade genom självskattningen AFU ligger, enligt handläggarna, helt i linje med Försäkringskassans förändrade synsätt som innebär ett fokus på kunden i allt som Försäkringskassan gör. Detta, tror några, kommer att 9

10 innebära att AFU kommer att ta över mer och mer som utredningsverktyg. I en AFU är den försäkrade själv delaktig i processen vilket medför att de som handläggare kan göra en planering som är förankrad hos den försäkrade. AFU är, enligt handläggarna, mer inriktad på de försäkrades egen bedömning av sin arbetsförmåga än de övriga verktyg som de kan använda sig av (TMU och SLU). Den försäkrade får göra en självskattning kring upplevelsen och synen på sin arbetsförmåga. Fokus är på vad de klarar och inte på vad de inte klarar, vilket upplevs som positivt av handläggarna. I en AFU är det inte enbart läkare och Försäkringskassans handläggares ord som gäller utan den försäkrade får själv berätta hur hen upplever sin situation och sina möjligheter till arbete. Denna skattning utgör en del av själva utredningen och ställs i relation till läkarens och Försäkringskassans bedömning. Enligt handläggarna så medför detta att de försäkrade känner sig sedda av Försäkringskassan och mer delaktiga i själva processen. Detta i sin tur utmynnar i beslut som blir mer förankrade i vad den försäkrade själv tänker om sin arbetsförmåga. Det som är bra är att man har kunden med sig. Vi får veta vad de själva tror. Att göra en plan för återgång som inte är förankrad hos kunden går inte. Här får vi denna förankring eftersom kunden själv är med i processen. Handläggare, 5 AFU Ett problem som handläggarna tar upp angående självskattningen är att de försäkrade har en tendens att överskatta eller underskatta sin egen förmåga av olika anledningar. De överskattar kanske sin förmåga därför att de vill visa sig duktiga i förhållande till Försäkringskassan och läkaren och de kanske underskattar sin förmåga av rädsla för att förlora sin sjukpenning. Tidig bedömning förhindrar långdragna ärenden och långvarig sjukskrivning Handläggarna ser det som positivt att de tvingas ta ställning tidigt i sjukfallet. Kommer Försäkringskassan och läkaren in så tidigt som innan 180 dagar i ett ärende har de en större möjlighet att göra nytta. Om de väntar för länge så är de medvetna om att kan det vara svårt att motivera en försäkrad att börja arbeta igen. Tidig utredning medför troligtvis att den försäkrade också har en mer positiv inställning till sin egen förmåga. Ju längre tiden går desto mer påverkas självförtroende i negativ riktning och synen på den egna förmågan minskar. Det finns stor risk för att den försäkrade blir fast i sin sjukdom och inte kommer vidare. Det är bra att få ett underlag tidigt. Man får en grund att stå på och någonting att gå vidare med. Handläggare, 1 AFU 10

11 Tydliga underlag för handläggarna att utgå ifrån då de ska fatta beslut Handläggarna ser mycket positivt på det underlag som kommer ut av en AFU om denna är genomförd på ett bra sätt. De upplever att de får mycket information som de inte kan få i ett vanligt läkarutlåtande. Den utredning som gjorts av behandlande läkare upplevs många gånger som bristfällig och därmed svår att agera på. Underlaget från en AFU upplevs ge bra vägledning i hur de som handläggare ska gå vidare i ett ärende och den stärker dem i deras bedömningar. De känner sig tryggare i att den egna bedömningen är rätt och riktig och minimerar oron för om det beslut de fattat var det rätta. Några av handläggarna menar att det som kommer ut av en AFU är mer av en slutprodukt och de som handläggare behöver inte lägga så mycket tid på analys och tolkning av resultatet. Resultatet från en AFU är så tydligt så någon mer omfattande analys av materialet behövs inte alltid. Om beslut tas om indragning av sjukpenning så både underlättar och försvarar utredningen beslutet. Handläggarna upplever att de får ett bra underlag att luta sig emot. Om jag gjort en AFU så får jag ett bättre underlag i förhållande till den försäkrade. Jag får mer svart på vitt vad denne klarar och inte klarar. Det är lätt att fastna i sjukdom. Man kan ju vara sjuk men samtidigt ha en arbetsförmåga och där måste vi se möjligheterna. Handläggare, 1 AFU En AFU stärker mig i min bedömning och den ger ett bra underlag att stå på. Det är en stor fördel för mig om jag kan känna mig trygg i att det beslut jag fattar är det rätta. Jag behöver då inte fundera så mycket på om jag gjort rätt eller fel eftersom det ger mig ett starkt underlag. Handläggare, 1 AFU Aktivitetsförmågeprofil kopplad till kunskapsunderlaget ger en bra vägledning En AFU utmynnar i en aktivitetsförmågeprofil baserad på den försäkrades och läkarens gemensamma bedömning. Denna aktivitetsförmågeprofil uttrycks i olika värden. Dessa värden kan stämmas av mot ett kunskapsunderlag och olika yrkens kravprofiler Av de som använt sig av kunskapsunderlaget så är flertalet positiva till den information som de får ut av underlaget. Men handläggarna poängterar att resultatet inte kan användas rakt upp och ner utan måste sättas i relation till övrig information. Nedan faktorer associeras till kunskapsunderlaget: Ger en tydligare och starkare grund att stå på Bra att ha som underlag i dialogen med den försäkrade och med arbetsgivaren Måste användas med sunt förnuft är inga absoluta sanningar Resultatet stämmer ibland inte med verkligheten Lätt att glömma bort att kunskapsunderlaget finns 11

12 Genom kunskapsunderlaget upplever handläggarna att de får en konkret bild av vad den försäkrade klarar och inte klarar. Det blir ett tydligt underlag i diskussionen med den försäkrade och många gånger också i diskussionerna med arbetsgivaren. Handläggarna får svart på vitt vad den försäkrade klarar för typ av arbete. Kunskapsunderlaget är ju bara fakta som baseras på de siffror jag matar in och hänsyn tas ju inte till det som utredningen säger. Det är ju denna man måste läsa och ta ställning till. Förslagen på arbete som kommer ut av kunskapsunderlaget är ju bara exempel och kan inte köpas rakt av utan det är mycket annat som man som handläggare måste ta hänsyn till. Handläggare, 1 AFU Större trygghet för den försäkrade En AFU ger den försäkrade en ordentlig utredning där en läkare har tagit sig god tid att kartlägga den aktivitetsförmåga den försäkrade har. Den försäkrade får också själv tala om hur hen ser på sin egen förmåga. Detta tror handläggarna medför att de försäkrade känner en större trygghet i att det beslut som fattas av Försäkringskassan är det rätta och beslutet ifrågasätts därför inte. Det finns en utredning som visar svart på vitt vilken aktivitetsförmåga hen har och vilken påverkan denna får för rätten till sjukpenning. Genom en AFU blir det även mer rättssäkert för den försäkrade då alla utreds på ett likartat sätt, genom en likartad mall. Samma frågor ställs till alla och alla gör en egen självskattning. Men det finns ifrågasättande bland handläggarna i förhållande till AFU Samtidigt som det finns många positiva aspekter beträffande AFU så finns det också ett visst ifrågasättande och mer negativa attityder till verktyget som sådant hos handläggarna. Följande punkter tas upp: AFU skulle egentligen inte behövas om behandlande läkare gjorde sitt jobb Ytterligare ett projekt i mängden som initieras av Försäkringskassan centralt För tidig bedömning Omständlig process som tar för mycket tid och därför inte hinns med För snäva kriterier Svårigheter att tolka underlaget från en AFU AFU skulle egentligen inte behövas om behandlande läkare gjorde sitt jobb Ett par av handläggarna menar att behovet av AFU egentligen inte skulle finnas om de behandlande och sjukskrivande läkarna gjorde sitt jobb d v s skrev utförliga och kompletta läkarutlåtanden. Ett behov av en AFU finns ofta när de som handläggare sitter med ofullständiga läkarutlåtanden och den behandlande/sjukskrivande läkaren nonchalerar alla propåer om nödvändiga kompletteringar. 12

13 Får man tydliga besked från behandlande läkare så behövs egentligen inte AFU. Jag valde AFU för en person för att jag inte fick tillräckligt bra underlag från de två läkare som var inblandade. Handläggare, 2 AFU Ytterligare ett projekt i mängden som initieras av Försäkringskassan centralt Ett par av handläggarna uttrycker sig också lite cyniskt och menar att AFU enbart är ytterligare ett projekt som Försäkringskassan försöker sig på för att visa att saker händer och de gör någonting för att komma åt långvariga sjukskrivningar. Ett av många projekt som Försäkringskassan kontinuerligt kastar ur sig. De verkar ha en föreställning om att man måste pröva någonting nytt hela tiden. Ja, ändra lite här och där för att se om saker kan bli bättre. Handläggare, 3 AFU För tidig bedömning Den gängse uppfattningen bland handläggarna är att en AFU beställning ska ske inom 180 dagar. Flera av handläggarna frågar sig dock hur de inom 180 dagar ska kunna veta om en AFU behöver göras eller inte. De upplever att det så tidig, i ett sjukdomsfall, är svårt att göra en bedömning beträffande behovet av en AFU. Ytterligare som talar mot gränsen 180 dagar är, enligt handläggarna, att det finns en tendens till att de försäkrade underskattar sin egen förmåga innan t ex en behandling har satt igång. Det är inte alltid de som handläggare och den försäkrade vet, så tidigt i sjukprocessen, hur det kommer att gå. Behandling kan göra underverk och det är mycket som kan hända i ett sjukfall. Tiden är också knapp med tanke på hur sjukvården ser ut idag. Långa väntetider på vård och behandling är mer regel än undantag. Många handläggare menar att den försäkrade många gånger inte hunnit få den vård och behandling som behövs inom dessa tidsramar. En AFU blir därför många gånger alldeles för tidig att genomföra med tanke på de fastställda tidskriterierna för AFU. Det är också lätt hänt att ett ärende hinner passera tidsgränsen för genomförandet av en AFU p.g.a. handläggarnas tunga arbetsbörda. Många upplever att de helt enkelt inte hinner med att ta tag i ett ärende så pass tidigt. Ärendena är helt enkelt för många. Flertalet, av de som känner till det, upplever det som positivt att tidskriteriet för AFU har utökats till att gälla upp till 1 år. Känslan av stress över att hinna med att göra AFU minskar och möjligheterna att genomföra AFU ökar. Det finns troligtvis då också en mer tydlig bild av den försäkrade och dennes sjukdomsbild. Överlag så råder en något diffus uppfattning om vilken tidsgräns som egentligen gäller när det kommer till att beställa och genomföra en AFU. Flera talar utifrån den absoluta tidsgränsen 180 dagar. Andra menar att det kan gå upp till ett år eller i vissa fall ännu längre. Handläggarna efterfrågar ett klargörande beträffande detta tidskriterie. 13

14 Omständlig process som tar för mycket tid och därför inte hinns med Genomförandet av en AFU beskrivs av många som omständligt och tidskrävande. Själva processen medför många olika moment som alla tar sin tid. En utredning kan, enligt flera handläggare, ta så lång tid som upp till 3 månader från början till slut. Processen kräver under denna tid handläggarens engagemang vid flera moment. Flera av handläggarna upplever att den tid som krävs för genomförandet av en AFU många gånger inte finns. Upplevelsen av processen som omständlig blir ett hinder beträffande genomförandet av AFU. Några av handläggarna berättar att de lägger in egna bevakningar för att hålla koll på själva processen och för att inte missa några steg. Nedan följer handläggarnas beskrivning av själva processen: Innan en AFU kan genomföras ska beslutet om en AFU tas. Diskussion sker ofta med specialist eller kollegor När beslut är taget ska den försäkrade informeras vid ett personligt möte Behandlande läkare ska kontaktas och informeras samt papper som ska med AFU beställningen ska beställas om de inte redan finns Den försäkrade ska fylla i en självskattningsblankett. Några av handläggarna gör detta tillsammans med den försäkrade. Risken är annars att den inte blir ifylld. AFU beställning ska göras och denna sker i två steg. Först ska själva beställningen göras och bekräftas inom 5 dagar. Sedan ska handlingar som ska medfölja beställningen skickas in Utredningen genomförs av läkaren Underlaget komma tillbaka till handläggaren som sedan ska utvärdera och analysera detta, i många fall i förhållande till kunskapsunderlaget och beslut ska fattas Den försäkrade ska informeras om beslutet och eventuellt ska utredning och beslut skickas till behandlande läkare I vissa fall har handläggaren ett möte med den försäkrade och arbetsgivaren för att diskutera igenom resultatet I värsta fall behövs kompletterande uppgifter från utredande läkare Blir det frågan om en kommunicering tar det ytterligare tid Det känns lite komplicerat. Det är många moment att gå igenom och mycket som ska göras. Nu har vi gjort en lathund men det är ändå många moment och det hindrar. Det får jag även höra av kollegorna. Men har man väl beställt några så känner man sig tryggare i att ta sig tiden. Men det går ju kanske 3-4 månader mellan varje beställning så det går ju inte på rutin. Handläggare, 2 AFU Alla dessa steg satt i relation till att fatta ett beslut på redan befintligt underlag, om än otydligt, gör att handläggarna ibland tvingas välja bort en beställning av AFU. Detta för att de helt enkelt inte hinner med. De är medvetna om att detta inte alla gånger är bra och 14

15 rättssäkert men ser inte att de kan agera på något annat sätt med tanke på den arbetsbelastning de har. Beslut tagna utifrån, många gånger, osäkra underlag handlar vanligtvis om beviljande av sjukpenning. Detta medför, enligt handläggarna, att det troligtvis är många som idag är beviljade sjukpenning som kanske inte har rätt till det. För snäva kriterier Ett par av handläggarna upplever att de inte fått förklarat varför just denna tidsgräns180 dagar är uppsatt och de förstår den därför inte. Flera menar att en AFU kan vara viktig att genomföra även på en återvändare och de förstår inte riktigt varför detta inte går. Beträffande återvändarna finns många oklarheter och omständigheterna kan vara klart förändrade när en försäkrad återigen blir sjukskriven. Det är inte alls säkert att problematiken är densamma som vid tidigare sjukskrivning och en AFU skulle i många fall underlätta för handläggarna när de ska göra sin bedömning av den försäkrades arbetsförmåga. Jag tror inte att jag har fått syftet med 180 dagar förklarat för mig. De vill väl avgränsa på något sätt så att det inte blir de mer komplicerade ärendena. Men det kan ju behövas en AFU på dem också. Handläggare, 1 AFU Jag saknar ibland möjligheten att genomföra en AFU även på återvändarna. De bara cirkulerar runt hela tiden och vi har svårt att få något grepp över dem. Handläggare, 4 AFU Svårigheter att tolka underlaget från en AFU Flera av handläggarna upplever det som svårt att tolka de siffror som kommer tillbaka från läkarna. Här tar de specifikt upp svårigheterna att tolka skillnaderna mellan de olika siffrorna. Vad är t ex skillnaden mellan en 2:a och en 3:a och mellan t ex lätt och måttligt, undrar de. Ibland upplevs det också som svårt att hantera det som kommer ut av kunskapsunderlaget då detta resultat ibland blir helt obegripligt och står helt i kontrast till vad som är möjligt enligt utredningen. 15

16 Läkarnas övergripande attityder till AFU Övergripande positiva attityder till AFU Flertalet läkare är mer eller mindre positiva till AFU. Nedan följer en redovisning av de faktorer som de upplever som positiva: Viktigt med en tidig bedömning Ger patienten en second opinion Bra upplägg utredningen lika för alla patienter Tar ett helhetsgrepp Ger en bra bedömning av patientens förmågor utifrån de medicinska förutsättningarna Självskattningen ger förberedda patienter och ett underlag att diskutera utifrån Möjligheter att vid behov plocka in andra professioner Möjlighet att vid behov träffa patienten ytterligare en gång Tillräckligt med avsatt tid Viktigt med en tidig bedömning Enligt läkarna så är det en känslig tidpunkt i en sjukskrivning just kring 6-8 månader. Efter det är det lätt att en person fastnar i ett beteende eller ett sjukdomsmönster. Detta talar för det positiva med att komma in tidigt med en AFU. Då finns det fortfarande en möjlighet att göra någonting. Det är också enligt läkarna lättare att ta ställning till en prognos tidigt i sjukdomsförloppet. När en patient varit sjukskriven länge blir det mycket svårare, menar de. Tanken att fånga upp en person i ett tidigt skede är god. Det är viktigt att de tidigt hamnar rätt. Läkare, 6 AFU Ger patienten en second opinion Genom en AFU får patienten möjlighet att träffa en oberoende läkare som kan ge en second opinion. En AFU fångar i ett tidigt skede upp vad som är gjort respektive inte gjort i förhållande till patienten. Är det någonting som behandlande läkare inte tänkt på så kan det vara lättare att se detta som utomstående läkare. Det kan också vara bra med ytterligare en bedömning av en läkare som inte på något sätt är känslomässigt engagerad i patienten. Ju längre tiden går och ju mer kontakt patient och läkare har desto närmare blir kontakten. Det kan då vara svårt att vara strikt i sin bedömning och att se med nya ögon. Det är lätt att missa helheten, menar läkarna. En AFU kan ge en ny diagnos och prognos. Några menar att en AFU också kan vara uppskattad av sjukskrivande läkare som ser det som positivt att även en annan läkare gör en bedömning innan sjukskrivningen gått längre. 16

17 Bra upplägg lika för alla patienter AFU har i grunden en ram som läkarna är vana vid från TMU och SLU. Läkarna ser i stort upplägget av utredningen som positivt. Det är bra att alla patienter utreds efter samma mall. Det blir lika för alla och som läkare missar de inte information som är viktig i sammanhanget. Tar ett helhetsgrepp Vid en AFU upplever läkarna att de tar ett helhetsgrepp över patienterna. Detta till skillnad mot primärvården som sällan har den tiden. Vid en AFU upplever läkarna att de har tid vilket innebär att patienten inte behöver känna någon stress. Detta medför att det i samtalet kommer fram mycket information som kanske inte kommit fram tidigare och bilden av patienten blir mer komplett. Patienten kanske är här för ett smärttillstånd och han fungerar inte på jobbet. Men när jag grävde lite i det så visade det sig att han hade haft det svårt i skolan. Han hade även gjort en IQ-test och fått väldigt lågt på denna. Dessutom så visade sig det att han hade dyslexi. Allt det här kan jag få fram i en AFU. Det bli så tydligt att allt hänger ihop. Läkare, 30 AFU Ger en bra bedömning av patientens förmågor utifrån de medicinska förutsättningarna AFU ger, enligt läkarna, en långsiktig belysning av patientens förmågor och utredningen innefattar en ganska god medicinsk bedömning. Det finns möjlighet att föra en diskussion med den försäkrade kring de medicinska begränsningarna. Självskattningen ger förberedda patienter och ett underlag att diskutera utifrån Självskattningen medför, enligt läkarna, att patienten innan mötet tagit sig tid och tänkt igenom sin situation och synen på sina framtida möjligheter. Detta ger en mer förberedd patient som i sin tur kan medföra att de som läkare får fram mer information än de annars skulle ha fått. Läkaren och patienten resonerar igenom självskattningen och det är ofta då det kan bli uppenbart att det finns t ex kognitiva funktionsnedsättningar eller skeva bilder av sjukdomstillståndet. Många patienter tycker dock att det är svårt att fylla i självskattningen och det finns de som skriver långa brev istället vilket, enligt läkarna, sällan tillför någonting. Vi penetrerar vad patienten själv har för tankar om framtiden och framtida jobb. Ibland kan de låtsas att de vill jobba men i själva verket är de jäkligt trötta på sitt jobb. Motivationsbiten är jätteviktig att ta tag i. Läkare, 30 AFU Möjlighet att vid behov plocka in andra professioner En AFU erbjuder möjligheten att vid behov plocka in andra professioner. Detta upplevs som positivt och utnyttjas av flera i ärenden där de upplever att deras egen kompetens inte räcker 17

18 till. Läkarna menar att en patient sällan har enbart ett problem. Vanligast, bland de deltagarna läkarna, är att de kopplat in psykolog för att utreda den kognitiva förmågan. Det är ett bra upplägg just det här att man kan plocka in andra när det behövs. Det har fungerat väldigt bra. Det finns en frihet att man har möjlighet att välja. Är det viktigt att få något belyst i förhållande till en viss person så finns möjligheten. Läkare, 15 AFU Möjlighet att vid behov träffa patienten ytterligare en gång Inom ramen för en AFU finns, enligt flera läkare, möjligheten att träffa patienten ytterligare en gång om mer information behövs eller om ytterligare underlag har tillkommit. Detta ses som mycket positivt, även om möjligheten sällan utnyttjas. Tillräckligt med avsatt tid Försäkringskassan har räknat med ett visst antal timmar för läkarens räkning när det gäller genomförandet av en AFU. Denna tid räcker, menar läkarna. Framförallt när de blivit varma i kläderna och genomfört ett antal AFU. Flera av läkarna poängterar dock att tidsåtgången variera stort mellan olika patienter utifrån problematik Jag upplever att det tidsmässigt fungerar bra. Den räcker till och jag hinner tänka igenom och skriva på den tid som är avsatt för varje patient. Läkare, 7 AFU Precis som handläggarna så uppvisar även läkarna ett visst ifrågasättande i förhållande till AFU Trots många positiva synpunkter beträffande AFU så dyker det också upp ett visst ifrågasättande på flera punkter. Dessa punkter redovisas nedan: AFU skulle egentligen inte behövas Mallformen styr för hårt och kan innebära att information missas AFU ger ej utrymme för en bakgrundsbeskrivning eller sammanfattande bedömning och förklaring Många gånger bristfälliga underlag från Försäkringskassan Självskattningen kan lura patienten att tro att hen sitter inne med hela sanningen AFU är inte kopplad till någon frågeställning från Försäkringskassans sida Svårigheter i att göra bedömningarna risk för subjektiva bedömningar Ser en fara i Försäkringskassans tolkning av resultaten 18

19 AFU skulle egentligen inte behövas Precis som handläggarna, så menar flera av läkarna att AFU egentligen inte skulle behövas. Om primärvårdens läkare gjorde tillräckligt bra utredningar och kommunikationen mellan Försäkringskassan och behandlande läkare fungerade bättre skulle AFU vara överflödig som verktyg, tror de. Någon menar dock att detta verktyg kom till som en konsekvens av just bristen på kommunikation mellan Försäkringskassan och sjukvården. Mallformen styr för hårt och kan medföra att information missas Att gå efter en mall kan vara bra men det inte alltid det fungerar. Går de som läkare enbart efter mallen kan det finnas intressanta frågeställningar som aldrig blir belysta och det kan i sin tur bli till nackdel för patienten. Utrymme i mallen för att ge en helhetsbild av patienten finns inte. Ont i axeln, ont i benet, depression, ja det är mycket som måste med. Men det är svårt att ge en helhetsbild p.g.a. begränsat utrymme. Vi kan missa mycket. Människan är komplex och det är sällan bara en sak som är problemet. Läkare, 30 AFU AFU ger ej utrymme för en bakgrundsbeskrivning och sammanfattande bedömning och förklaring Att kunna ge en bakgrundsbeskrivning av patienten upplevs av läkarna som mycket viktig. I bakgrunden kan det gömma sig faktorer som kan vara av stor betydelse för förståelsen för patientens problematik och för förståelsen för patientens sjukdomstillstånd. I en AFU finns inte utrymme för att ge denna bakgrundsbeskrivning. Detta signalerar att Försäkringskassan inte förstår betydelsen av denna. Läkarna själva skapar många gånger utrymme för bakgrundsbeskrivningen och de lämnar denna i ett tilläggsblad utanför AFU underlaget. Det finns inte heller utrymme för läkarna att ge en sammanfattande bedömning av patienten samt att ge en förklaring till varför de gör denna bedömning. Överlag så upplever läkarna att det är för lite utrymme för fritext och för stort fokus på siffror. För min del är bakgrunden väldigt viktig men jag har förstått att Försäkringskassan redan tycker att de har den. Det finns inte utrymme för denna beskrivning i mallen vilket är synd. Läkare, 7 AFU 19

20 Jag undrar över varför det inte är någon som vill veta vad jag tycker. Att det inte finns något utrymme för det när det kommer till aktivitetsförmåga. Vad säger egentligen förmåga till aktivitet i det dagliga livet? Försäkringskassan har ingen nytta av siffrorna utan de skulle ha mer nytta av mina bedömningar. Läkare, 25 AFU Många gånger bristfälliga underlag från Försäkringskassan Brist på underlag gör inte alltid så mycket utan beror till stora delar på patientens problematik. Ibland kan det vara bra, menar läkarna, att inte ha så omfattande underlag då detta underlättar objektiviteten. Men överlag så upplever flertalet av läkarna att underlaget från Försäkringskassans handläggare många gånger är bristfälligt. Ofta får de som läkare enbart sjukintyget medskickat beställningen. Det som saknas är många gånger sjukdomshistoriken. Detta är bakgrundsinformation som säger mycket och som är viktigt för läkarna att få ta del av. Finns inte denna med så måste de som läkare gå på vad patienten säger. Patientens egen berättelse säger oftast någonting helt annat och det kan bli lite magert med tanke på hur dyr utredningen är, menar de. I sjukdomshistoriken kan de hitta många förklaringar till patientens sjukdomstillstånd och sjukdomshistoriken kan underlätta fastställande av diagnos, prognos och aktivitetsförmåga. Ibland väljer läkarna att skicka efter underlag men vanligast är att de utgår från det underlag som följt med beställningen. Självskattningen kan medföra att patienten tror att hen sitter på sanningen Ett par av läkarna ser en viss risk med självskattningen. Att patienten själv får skatta sin förmåga kan medföra att de får uppfattningen att de själva sitter inne med alla svaren och att deras skattning är den enda rätta. Självskattningen kan låsa diskussionen i de fall läkare och patient inte är överens. Det blir då upp till dem som läkare att förklara att det är de som gör bedömningen av aktivitetsförmåga utifrån den medicinska bedömningen. En brist att AFU inte är kopplad till en frågeställning från Försäkringskassan Flera av läkarna tycker att det är synd att de inte har någon dialog med Försäkringskassans handläggare kring den frågeställning de har beträffande den patient de skickar iväg på en AFU. Läkarna får enbart i uppgift att göra en utredning utan att egentligen veta varför. Anledningen till utredningen blir oklar för läkarna vilket försvårar både för dem och troligtvis även för handläggarna, menar de. Hade de som läkare haft en frågeställning skulle de kunna genomföra utredningen med denna i bakhuvudet och troligtvis kunnat ge handläggarna svar på sådant de behöver få svar på. Vi vet ju inte hur Försäkringskassan tänker eftersom de inte har någon frågeställning som vi kan få ta del av. Vi vet ju inte vad som ligger bakom utredningen. Kanske misstror de planen, känner sig tveksam till diagnosen o s v. Vi kan ju ringa och fråga men det är ju inte sagt att beställningen ska innehålla någon frågeställning Läkare, 7 AFU 20

21 Svårigheter i att göra bedömning blir lätt subjektiva bedömningar Flera av läkarna upplever svårigheter att göra bedömningar av patientens aktivitetsförmåga. Aktivitetsförmågeprofilen upplevs av många som svår att fylla i. Flera förstår att Försäkringskassan har byggt upp verktyget som de har gjort för att skapa likhet i bedömningarna över hela landet. Men de siffror som ska användas i bedömningen upplevs som värderande och blir därför många gånger subjektiva och kan tolkas olika av olika läkare, tror man. Vad är egentligen skillnaden mellan en 1 och en 3? Läkarna trycker på att det är bedömningar som de gör och att de inte levererar sanningar. Siffrorna företräder också hopslagna områden som t ex minne/inlärning och koncentrationsförmåga. Detta är områden som läkarna menar inte alls hänger ihop utan borde bedömas frånkopplade från varandra. Frågeformuläret för psykisk bedömning beskrivs som skrattretande av psykologerna då frågeställningarna är formulerade på ett sätt som medför att svaren inte ger någonting alls. De beskrivs som naivt och för enkelt skrivna och fungerar inte i samtalet med patienten. Flera trycker också på att de har ett stort ansvar då deras bedömningar får stora konsekvenser för patienten. Det är viktigt att de hamnar rätt i sina bedömningar. Ser en fara i Försäkringskassans tolkning av resultatet Läkarna uttrycker en oro kring hur Försäkringskassans handläggare hanterar det underlag som en AFU utmynnar i. De tror att de slutsatser som dras från deras utredningar lätt kan bli fel om handläggarna enbart går efter siffrorna och det som kommer ut från kunskapsunderlaget och inte läser underlaget i sin helhet. Läkarna har känslan av att Försäkringskassan handläggare helst av allt vill ha ett ja eller ett nej och enbart en översiktsbild medan de som läkare vill presentera helheten och ge en bedömning utifrån denna. Jag hade en patient som inte kunde röra sina armar men enligt Försäkringskassans manual så kom det fram att han kan göra mycket och att det bara var svårt för honom att lyfta. Allt annat skulle han klara trots att han är väldigt handikappad. Det visar att om man bara tittar på kryssen så kan det bli väldigt fel. Läkare, 30 AFU 21

22 Synen på information och utbildning beträffande AFU 22

23 Information och utbildning beträffande AFU Ett frågeområde i intervjun berörde hur handläggare och läkare såg på AFU initialt och hur de upplevde själva införandet och utbildningen och informationen i anslutning till denna. Handläggarna upplevelse Positiv attityd när AFU initierades Flertalet handläggare hade en positiv inställning till AFU när detta verktyg presenterades. Se ovan Övergripande positiva attityder till AFU. Här kom någonting nytt som skulle kunna hjälpa dem i deras arbete. Stress initialt bara fokus på antal Flera av handläggarna beskriver den stress som rådde initialt när de skulle börja arbeta med AFU. De fick i uppgift att ta fram ett visst antal ärenden på kort tid som de skulle beställa en AFU på. Många av dessa ärenden var inte alls solklara vilket också visade sig då utredningsunderlaget återkom. I princip så plockade handläggarna ut ärenden utan att bry sig om de kriterier som gällde bara för att fylla kvoten. Vi fick till oss att leta upp ärenden runt tre månader och ärenden där vi kände oss tveksamma till om de hade rätt till sjukpenning eller inte. Vi fick en mall att gå efter och sedan var det bara att sätta igång. Handläggare, 5 AFU Bra information men gärna mer utbildning och träning Överlag så är handläggarna nöjda med den övergripande information de fick. Flertalet berättar att de fick en övergripande information från specialisterna kring AFU. Sedan fick de en mall att arbeta efter och en mängd information att ta del av på Internet. Mycket låg på dem själva att ta reda på och detta har medfört att handläggarna är mer eller mindre pålästa. Många medger att de inte har haft tid att sätta sig in i AFU. För handläggarna adderades ytterligare en arbetsuppgift i och med AFU och det kändes för flera som om det var det som fick bägaren att rinna över. Flera menar att de hade behövt och behöver mer konkret kunskap om hur om hur de ska välja ut försäkrade för AFU och om hur tolkningen av resultaten ska göras. De önskar också mer utrymme för att bolla ärenden och att få sitta tillsammans med andra handläggare och 23

24 diskutera ärenden, tolkningar o s v. Idag bollar de till viss del med specialisterna inför en beställning men mycket osäkerhet kvarstår. En ansvarig på kontoret hade en presentation om AFU med sjuttioelva slides och jag kommer inte ihåg hälften av vad som sas. Det låter bra i praktiken men sedan så kan man ju fråga sig vilka möjligheter som egentligen finns att jobba med detta. Handläggare, 3 AFU Behövs uppdatering och påminnelse Flera av handläggarna menar att det behövs en uppdatering beträffande AFU. En uppdatering om hur verktyget ska användas, hur processen går till och vad de som handläggare kan förvänta sig att få ut. Flera önskar också en uppföljning av de AFU som gjorts för att se om de som handläggare har använt sig av verktyget på rätt sätt och om de beslut de fattat har varit de rätta. Handläggarna upplever också att de behöver påminnas om att verktyget finns. Det är annars det lätt hänt att det försvinner i mängden arbete och glöms bort, menar handläggana. Flera upplever att det blir lättare att beställa en TMU eftersom detta är ett verktyg som de arbetat med och som de känner igen. Vanans makt styr framförallt de upplever brist på tid. Läkarnas upplevelse Initialt stort ifrågasättande Flera upplevde initialt att AFU var för styrd och riktad och att utrymme inte fanns för information som de som läkare bedömde som viktiga i sammanhanget. Flera vad de som tänkte hur ska vi kunna jobba med detta. Men kan idag se fördelarna Styrningen upplevs idag inte alls som lika stark och frågorna i utredningsmallen fungerar mer som en grund att stå på. Men någon av läkarna menar att mallen mer är skapad för att se snygg ut och att det har blivit viktigare än att ge utrymme för viktig information i sammanhanget. Bra utbildning men lite för lite tid för konkret arbete Flertalet läkare upplever att de fick en bra utbildning beträffande AFU. Några menar att det kanske var lite för mycket föreläsningstid där bakgrunden till AFU gicks igenom och lite för lite tid för att sitta tillsammans med andra läkare och diskutera. Viktigt är att initialt få jobba med specifika ärenden och diskutera utifrån dessa. 24

25 Efterfrågar uppföljning Flera läkare upplever att det skulle vara bra med någon form av uppföljning av den utbildning de fick. Det dyker hela tiden upp nya frågeställningar, felformuleringar i mallen, saker som bör förbättras o s v och dessa faktorer upplevs som viktiga att diskutera tillsammans med Försäkringskassan och andra läkare. Positivt med återkoppling på ärenden De läkare som ännu inte gjort så många AFU uppskattar möjligheten att kunna skicka in fem utredningar till Försäkringskassan för att sedan få återkoppling på dessa. I denna återkoppling blir det tydligt vad de som läkare har svårt att hantera. Återkopplingen upplevs ha fungerat mycket bra och denna har varit värdefull för det vidare arbete med AFU. Jag har fått respons på 3 utredningar och jag märker att jag har en klinisk blick och att jag snärjer in mig i punkt 4 och att jag där blir för otydlig. Läkare, 6 AFU Det har funkat jättebra. Hon har gett mig feedback via mail och telefon och hon har även varit här och gett feedback till hela gruppen, jag tror det var i höstas, och det var med hela teamet och hon hade då med sig några handläggare så det var bra. Läkare, 15 AFU 25

26 Beställningar av AFU 26

27 Beställningar av AFU Handläggarnas syn på beställningsförfarandet och antal beställningar Beställningarna fungerar bra men är onödigt omständliga och tar tid Beställningsförfarandet upplevs överlag fungera bra. Beställningarna görs av handläggarna själva och dessa skickas dels till avropssamordnaren och ansvarig för beställningarna inom landstinget. De har fem dagar på sig att svara och sedan har handläggarna ytterligare två dagar på sig att skicka in underlag som t ex läkarintyg. Varför beställning i två steg? Men flera av handläggarna anser att detta beställningsförfarande skulle kunna fungera bättre om själva beställningen inte skulle behöva göras i två steg d v s först skicka beställningen, invänta bekräftelse och sedan skicka in underlaget. Varför kontakt enbart via mail? Det finns även de som reagerar negativt på att all kommunikation med ansvariga för beställningarna måste ske via mail. Finns handläggarna inte tillgängliga på kontoret den dag de får bekräftelse så minskar tidsramarna för dem. Detta skapar irritation och smittar av sig på inställningen till att genomföra AFU. Flera menar att det skulle vara enklare om de kunde ha telefonkontakt med den ansvariga inom landstinget. Vi har en sådan arbetsbelastning och det medför att vi måste fördela tiden på bästa sätt. Vi måste hela tiden prioritera. Beställningen av en AFU är det som kan bli nedprioriterat. Jag vet inte om det finns möjlighet att förenkla sådana rutiner. Först så ska man skicka mail till samordnaren och sedan ska man skicka en beställning. När det kommer tillbaka ska man skicka hela beställningen, brev till den försäkrade o s v. Det är inte så stora grejer men allt tar tid. Handläggare, 4 AFU Bristfällig teknik varför kan man inte skicka underlag elektroniskt? Det finns också de handläggare som påpekar tekniska problem och som gärna ser en utvecklingen av tekniken. De vill t ex kunna skicka läkarintyg elektroniskt och ha en bevakning på att beställningen har gått vidare. 27

28 När väljer handläggarna att beställa en AFU? Fler AFU skulle beställas om tid fanns Många av handläggarna betonar att flera försäkrade skulle skickas iväg för en AFU om de hade tiden för att hantera dessa ärenden. Istället blir det många gånger så att handläggarna försöker fatta beslut utifrån det underlag som finns tillgängligt, även om detta inte alla gånger är tillfredsställande och fullständigt. Kriterierna för genomförande av AFU är relativt tydliga Kriterierna för vilka som de som handläggare kan beställa en AFU för är enligt flertalet tillfrågade relativt tydliga. Men det finns även de som är lite mer osäkra och som har svårt att redogöra för kriterierna i detalj Kriterierna, som flertalet beskriver dem, följer nedan: En AFU ska genomföras inom ett år Det ska finnas en osäkerhet kring om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte Det ska finnas en osäkerhet kring den försäkrades möjligheter att klara ett vanligt förekommande arbete på den ordinarie arbetsmarknaden Flera ställer sig kritiska till att AFU inte får genomföras på återvändarna. Här finns ett stort behov, menar handläggarna. Flera anledningar till att beställa AFU Nedan följer de vanligaste anledningarna till att handläggarna beställer en AFU: Den försäkrades rätt till sjukpenning är ifrågasatt det finns en osäkerhet kring om den försäkrade kan återgå till sitta arbete eller om hen kan göra annat vanligt förekommande arbete på den ordinarie arbetsmarknaden Handläggaren har bristfälliga underlag som inte är tillräckliga för att kunna fatta beslut utifrån och en second opinion behövs Den försäkrade har diffusa problem som t ex smärtproblematik, psykiska besvär o s v och det är svårt att avgöra hur dessa problem påverkar arbetsförmågan Den försäkrades rätt till sjukpenning är ifrågasatt En AFU beställs när handläggarna känner sig osäkra på om en försäkrad kan återgå till sitt ordinarie arbete eller utföra ett annat vanligt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Det finns en tveksamhet till om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte. En AFU blir aktuell först när en person är färdigbehandlad och tillståndet har stabiliserats och när de som handläggare inte vet om de kan göra en plan för återgång till arbete inom ett år. 28

29 Handläggaren har otydliga underlag och en second opinion behövs En AFU blir också aktuell när de som handläggare har ett otydligt och bristfälligt underlag från den sjukskrivande läkaren. De kan ha begärt att få kompletteringar från läkaren utan framgång. En AFU kan också bli aktuell när handläggarna inte riktigt litar på det underlag de har utan känner att det finns faktorer som skapar tveksamheter. De behöver då en second opinion för att kunna känna sig säkra i det beslut som de ska fatta. Den försäkrade har diffusa problem som t ex smärtproblematik och psykiska besvär Vanligt är också att beställa en AFU när en försäkrad har diffusa problem som t ex smärtproblematik och psykiska problem. Diagnosen är inte helt tydlig och det är svårt att avgöra, för handläggaren, hur problemen påverkar den försäkrades arbetsförmåga. Jag valde att genomföra en AFU på en person för att jag inte fick bra underlag från läkaren. Jag kände att jag inte hade riktigt koll på vad det fanns för aktivitetsbegränsningar. Handläggare, 2 AFU AFU blir relevant när jag har svårt att bedöma arbetsförmågans nedsättning och när jag upplever att jag inte kan få ytterligare information från de kanaler jag har. Jag känner att det finns någonting där men det syns inte i de underlag jag har. Handläggare, 3 AFU Ju fler gjorda beställningar desto lättare Handläggarna upplever att det blir lättare och lättare att beställa AFU ju fler de har gjort. Har de väl fått in rutinerna så flyter processen enklare. Men det har i dagsläget blivit lite av en ond cirkel. Har de som handläggare inte gjort så många AFU så är motståndet stort och de drar sig för att göra en beställning. Det blir då enklare att beställa en TMU då detta är en beställning de har gjort många gånger för. Det upplevs inte alls som lika tidskrävande och krångligt som att beställa en AFU. Har de som handläggare beställt ett antal AFU så är det också lättare att avgöra vilken typ av ärenden som lämpar sig för utredningsformen. Att välja ut ärenden flyter på smidigare då de snabbt kan identifiera aktuella ärenden. Som handläggare lär de sig under resans gång och det beskrivs som viktigt att komma igång. Man lär sig mycket när man gjort några AFU. Till exempel ortopediska skador är inte värt att skicka iväg på en AFU. Där kan det hända mycket. När den försäkrade är vid 180 dagar kan hen ha fått adekvat hjälp och plan till återgång i arbetet är fastställd. Handläggare, 5 AFU 29

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar

För kvalitet Med gemensamt ansvar För kvalitet Med gemensamt ansvar Betänkande av FörMed-utredningen Stockholm 2015 SOU 2015:17 Innehåll Sammanfattning... 11 1 Författningsförslag... 19 1.1 Förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar...

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga). Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Försöksverksamhet med AFU 2015

Försöksverksamhet med AFU 2015 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (8) Försöksverksamhet med AFU 2015 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2015 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en förlängd

Läs mer

SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) www.skane.se/utvecklingscentrum

SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) www.skane.se/utvecklingscentrum SAMS (SAmverkan om Sjukvårdsförsäkrade) Detta är vår verklighet SAMS - samverkansprojekt mellan Malmö Stad, Försäkringskassan, Hälso- oh sjukvård och Arbetsförmedlingen Tvådelat uppdrag: -Att göra fördjupade

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga 14 juni Jan Larsson Prövning av arbetsförmåga Day 1 to 90: Nuvarande arbete Dag 91 to 180: Nuvarande arbetsgivare Dag 181 to 364: Arbetsmarknaden 1997

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Vad tycker besökarna om socialkontoret?

Vad tycker besökarna om socialkontoret? 2005-04-28 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Vad tycker besökarna om socialkontoret? Hur blev du bemött av personalen? Ganska dåligt 2% (5%) Mycket dåligt 9% (5%) Ganska bra 22% (26%) Mycket

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar

Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar 1 (10) Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar Redovisningskrav och rutiner 2016 2 (10) Generella utgångspunkter Det här dokumentet innehåller gällande redovisningskrav och rutiner för hantering

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

Hitta patienter - med behov av tidiga insatser med risk för långvarig sjukskrivning

Hitta patienter - med behov av tidiga insatser med risk för långvarig sjukskrivning Hitta patienter - med behov av tidiga insatser med risk för långvarig sjukskrivning Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1 PATIENTENS VÄG Här beskrivs patientens väg genom sjukskrivningsproseccen. Du får förståelse för Rehabkedjan och kan använda dokumentet som en kom ihåg. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU

Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU 1 (9) Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU Redovisningskrav och rutiner 2016 2 (9) Generella utgångspunkter Det här dokumentet innehåller gällande redovisningskrav och rutiner för hantering

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer