Försäkringskassan. En utvärdering av AFU. Handläggare och läkares upplevelser av att arbeta med AFU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försäkringskassan. En utvärdering av AFU. Handläggare och läkares upplevelser av att arbeta med AFU"

Transkript

1 Försäkringskassan En utvärdering av AFU Handläggare och läkares upplevelser av att arbeta med AFU En rapport baserad på djupintervjuer med handläggare och läkare 1

2 Innehåll Inledning... 3 Övergripande attityder till AFU... 8 Handläggarnas övergripande attityder... 9 Läkarnas övergripande attityder till AFU Synen på information och utbildning beträffande AFU Handläggarna upplevelse Läkarnas upplevelse Beställningar av AFU Handläggarnas syn på beställningsförfarandet och antal beställningar Läkarnas syn på de AFU beställningar som görs Kommunikationen med den försäkrade/patienten Handläggarnas kommunikation med den försäkrade Läkarnas kommunikation med patienten Kommunikation mellan handläggare och läkare Handläggarnas upplevelse av kommunikationen med läkarna Läkarnas upplevelse av kommunikationen med handläggarna Skillnader mellan AFU, TMU och SLU Handläggarnas syn på skillnaderna Läkarnas syn på skillnaderna Avslutande kommentarer och rekommendationer

3 Inledning 3

4 Bakgrund Aktivitetsförmågeutredning, AFU, är en pilotverksamhet som pågår under 2013 och som innebär att Försäkringskassan kan beställa aktivitetsförmågeutredningar från olika landsting. Utredningsformen AFU är utvecklad inom ramen för ett regeringsuppdrag där Försäkringskassan i samverkan med Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen har vidareutvecklat metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Syftet med den medicinska delen i aktivitetsförmågeutredningen är att utreda individens aktivitetsförmågor för arbete. Detta görs för att Försäkringskassan ska få mer kunskap om dessa förutsättningar vid bedömningen av de försäkrades arbetsförmåga. Möjligheten till beställningar rör i första hand sjukskrivningar som är på väg att passera dag 181 i rehabiliteringskedjan. I korthet består metoden av: Ett underlag där den enskilde gör en självskattning av sina förmågor En medicinsk utredning med tester och undersökningar utförd av en läkare, som även kan konsultera ett vårdteam bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog. Samtliga är anlitade av landstinget eller regionen Ett kunskapsunderlag om arbetsmarknadens krav på medicinska förmågor. Underlaget beskriver olika yrkens kravprofiler och kan jämföras med individens förmågeprofil Försäkringskassan har nu fått i uppdrag av regeringen att utvärdera verksamheten gentemot berörda handläggare och läkare för att se hur detta bedömningsverktyg har fungerat. Syfte Syftet med studien är att kartlägga: Handläggare och läkares upplevelse av att arbeta med AFU? Vad som har fungerat bra respektive mindre bra? Vad som kan förbättras inom ramen för AFU? Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod. En kvalitativ undersökning utgår från öppna frågeställningar som gör att individens tankar och synpunkter inte anpassas efter i förväg givna svarsalternativ. Den tar hänsyn till hela resonemang och tillåter följdfrågor. Metoden klargör därmed hur människor resonerar, och varför de tycker och tänker på ett 4

5 visst sätt. Den kvalitativa metoden strävar även efter att synliggöra olika sätt att resonera och skapar förståelse för behov, attityder och värderingar. Målgrupp för undersökningen Målgrupp för undersökningen är: Handläggare som beställt AFU Läkare som genomfört AFU Totalt medverkade 18 personer i undersökningen. Av dem var 9 handläggare och 9 läkare. Intervjupersonerna har rekryterats utifrån listor som tagits fram av Försäkringskassan. Bland de namngivna personerna har Augur rekryterat in det antal som undersökningen skulle omfatta. Kriterierna för deltagande var att handläggare och läkare skulle ha genomfört AFU. I urvalet av intervjupersoner har eftersträvats en spridning vad gäller kön, ålder och antal genomförda AFU. Det har dock varit svårt att hitta handläggare som gjort ett större antal AFU. Intervjuerna genomfördes på följande orter: Stockholm/Linköping (5 intervjuer) Umeå/Lycksele/Sundsvall (6 intervjuer) Göteborg (7 intervjuer) Tabellen nedan visar undersökningsgruppen mer i detalj. Målgrupper Stockholm/Linköping Umeå/Skellefteå/Sundsvall Göteborg Handläggare 3 intervjuer Genomfört 1, 2, 3 AFU Ålder år 3 intervjuer Genomfört 1, 1, 5 AFU Ålder år 3 intervjuer Genomfört 2, 4, 5 AFU Ålder år Läkare 2 intervjuer Genomfört 15,15 AFU 3 intervjuer Genomfört 4, 6, 8, AFU 4 intervjuer Genomfört 7, 10, 25, 30 AFU 5

6 Studiens genomförande Undersökningen genomfördes med hjälp av personliga djupintervjuer och telefonintervjuer som var cirka 1 ½ till 2 timmar långa. I studien eftersträvades att få till stånd personliga intervjuer men detta visade sig svårt, framförallt när det gällde läkarna. Totalt genomfördes: 8 personliga djupintervjuer 10 telefonintervjuer (8 av dessa var läkare) Telefonintervjuerna var förbokade och genomfördes på tider som passade intervjupersonerna. De personliga djupintervjuerna i Stockholm genomfördes i Augurs lokaler på Barnhusgatan 4 och övriga djupintervjuer intervjuer genomfördes på deltagarnas arbetsplatser. Intervjuerna följde en diskussionsguide som utarbetats av Augur i samråd med Försäkringskassan. Undersökningen genomfördes under veckorna 11-12, år Om att läsa rapporten Alla uppgifter, där vi inte anger någonting annat, baseras på respondenternas egna upplevelser och beskrivningar. Deras synpunkter och upplevelser redovisas som de förmedlas oavsett om de överensstämmer med verkliga förhållanden eller inte. Viktigt att ha med sig i bakhuvudet när man som läsare tar del av rapportens resultat är att resultatet speglas genom 18 intervjuer. Resultatet bör läsas och tolkas med detta som utgångspunkt. Poängteras bör dock att resultatet har uppvisat en stor samstämmighet vilket talar för att resultatet inte skulle ändras om en mer omfattande kvalitativ eller kvantitativ undersökning skulle genomföras. Resultatet uppnådde också en mättnad vilket innebär att fler djupintervjuer med samma målgrupp troligtvis inte skulle tillföra ny relevant information. Då studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod används inga siffror i redovisningen av resultatet. I en kvalitativ studie används i stället ord som flertalet, flera, några, ett par för att beskriva var tyngden i resultatet ligger. Trots att alla deltagare har olika synpunkter så finns det också mycket som förenar dem. Inom många områden finns en samstämmighet när deltagarna beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med AFU. Det är dessa likheter som vi framförallt kommer att fokusera på och behandla i den fortsatta presentationen av undersökningens resultat. Det är 6

7 utifrån dessa likheter vi kan formulera hur AFU fungerar idag och vilka drivkrafter och barriärer det finns för att arbeta med AFU. Projektteam Ansvarig projektledare hos Augur Marknadsanalys AB är Lotta Tunved. I projektgruppen ingår även Maria Bjelkemyr. Kontaktperson och ansvarig hos Försäkringskassan är Malin Ottevang, Christina Olsson Bohlin och Helen Nilsson. 7

8 Övergripande attityder till AFU 8

9 Övergripande attityder till AFU Initialt i intervjun ombads de deltagande handläggarna och läkarna att spontant reflektera över AFU. Båda grupperna hade mycket att säga och i denna initiala fråga framkom många aspekter på AFU, både positiva och negativa. Nedan redovisas deltagarnas spontana reflektioner. Handläggarnas övergripande attityder Handläggarna har överlag positiva attityder till AFU Handläggarnas spontana reflektioner beträffande AFU är överlag positiva. Flera av handläggarna menar att deras arbete har påverkats på ett positivt sätt i och med möjligheten till beställning av AFU. Jag tycker att möjligheten till AFU har underlättat för mig. Det har blivit tydligare för mig hur jag ska göra bedömningen, tänka och planera rehabiliteringen i framtiden. Handläggare, 4 AFU De positiva omdömena handlar framförallt om: En bra utredningsmöjlighet Större delaktighet för den försäkrade genom självskattningen Tidig bedömning förhindrar långdragna ärenden och långvarig sjukskrivning Tydliga underlag för handläggarna att utgå ifrån då de ska fatta beslut Aktivitetsförmågeprofil kopplad till kunskapsunderlaget ger en bra vägledning Större trygghet för den försäkrade En bra utredningsmöjlighet Handläggarna upplever AFU som en bra utredningsmöjlighet när det gäller bedömningen av rätten till sjukpenning. Framförallt om det inte är möjligt att göra bedömningen på det underlag som redan idag finns. Genom en AFU får de en second opinion som hjälper dem när de ska fatta beslut. AFU ger också handläggarna en stadigare grund att stå på då den utredning som görs i samband med en AFU upplevs som mer tillförlitlig än andra typer av utredningar. Det stora fokuset på vad en försäkrad klarar av att göra ger ett bättre underlag att arbeta utifrån. Större delaktighet för den försäkrade genom självskattningen AFU ligger, enligt handläggarna, helt i linje med Försäkringskassans förändrade synsätt som innebär ett fokus på kunden i allt som Försäkringskassan gör. Detta, tror några, kommer att 9

10 innebära att AFU kommer att ta över mer och mer som utredningsverktyg. I en AFU är den försäkrade själv delaktig i processen vilket medför att de som handläggare kan göra en planering som är förankrad hos den försäkrade. AFU är, enligt handläggarna, mer inriktad på de försäkrades egen bedömning av sin arbetsförmåga än de övriga verktyg som de kan använda sig av (TMU och SLU). Den försäkrade får göra en självskattning kring upplevelsen och synen på sin arbetsförmåga. Fokus är på vad de klarar och inte på vad de inte klarar, vilket upplevs som positivt av handläggarna. I en AFU är det inte enbart läkare och Försäkringskassans handläggares ord som gäller utan den försäkrade får själv berätta hur hen upplever sin situation och sina möjligheter till arbete. Denna skattning utgör en del av själva utredningen och ställs i relation till läkarens och Försäkringskassans bedömning. Enligt handläggarna så medför detta att de försäkrade känner sig sedda av Försäkringskassan och mer delaktiga i själva processen. Detta i sin tur utmynnar i beslut som blir mer förankrade i vad den försäkrade själv tänker om sin arbetsförmåga. Det som är bra är att man har kunden med sig. Vi får veta vad de själva tror. Att göra en plan för återgång som inte är förankrad hos kunden går inte. Här får vi denna förankring eftersom kunden själv är med i processen. Handläggare, 5 AFU Ett problem som handläggarna tar upp angående självskattningen är att de försäkrade har en tendens att överskatta eller underskatta sin egen förmåga av olika anledningar. De överskattar kanske sin förmåga därför att de vill visa sig duktiga i förhållande till Försäkringskassan och läkaren och de kanske underskattar sin förmåga av rädsla för att förlora sin sjukpenning. Tidig bedömning förhindrar långdragna ärenden och långvarig sjukskrivning Handläggarna ser det som positivt att de tvingas ta ställning tidigt i sjukfallet. Kommer Försäkringskassan och läkaren in så tidigt som innan 180 dagar i ett ärende har de en större möjlighet att göra nytta. Om de väntar för länge så är de medvetna om att kan det vara svårt att motivera en försäkrad att börja arbeta igen. Tidig utredning medför troligtvis att den försäkrade också har en mer positiv inställning till sin egen förmåga. Ju längre tiden går desto mer påverkas självförtroende i negativ riktning och synen på den egna förmågan minskar. Det finns stor risk för att den försäkrade blir fast i sin sjukdom och inte kommer vidare. Det är bra att få ett underlag tidigt. Man får en grund att stå på och någonting att gå vidare med. Handläggare, 1 AFU 10

11 Tydliga underlag för handläggarna att utgå ifrån då de ska fatta beslut Handläggarna ser mycket positivt på det underlag som kommer ut av en AFU om denna är genomförd på ett bra sätt. De upplever att de får mycket information som de inte kan få i ett vanligt läkarutlåtande. Den utredning som gjorts av behandlande läkare upplevs många gånger som bristfällig och därmed svår att agera på. Underlaget från en AFU upplevs ge bra vägledning i hur de som handläggare ska gå vidare i ett ärende och den stärker dem i deras bedömningar. De känner sig tryggare i att den egna bedömningen är rätt och riktig och minimerar oron för om det beslut de fattat var det rätta. Några av handläggarna menar att det som kommer ut av en AFU är mer av en slutprodukt och de som handläggare behöver inte lägga så mycket tid på analys och tolkning av resultatet. Resultatet från en AFU är så tydligt så någon mer omfattande analys av materialet behövs inte alltid. Om beslut tas om indragning av sjukpenning så både underlättar och försvarar utredningen beslutet. Handläggarna upplever att de får ett bra underlag att luta sig emot. Om jag gjort en AFU så får jag ett bättre underlag i förhållande till den försäkrade. Jag får mer svart på vitt vad denne klarar och inte klarar. Det är lätt att fastna i sjukdom. Man kan ju vara sjuk men samtidigt ha en arbetsförmåga och där måste vi se möjligheterna. Handläggare, 1 AFU En AFU stärker mig i min bedömning och den ger ett bra underlag att stå på. Det är en stor fördel för mig om jag kan känna mig trygg i att det beslut jag fattar är det rätta. Jag behöver då inte fundera så mycket på om jag gjort rätt eller fel eftersom det ger mig ett starkt underlag. Handläggare, 1 AFU Aktivitetsförmågeprofil kopplad till kunskapsunderlaget ger en bra vägledning En AFU utmynnar i en aktivitetsförmågeprofil baserad på den försäkrades och läkarens gemensamma bedömning. Denna aktivitetsförmågeprofil uttrycks i olika värden. Dessa värden kan stämmas av mot ett kunskapsunderlag och olika yrkens kravprofiler Av de som använt sig av kunskapsunderlaget så är flertalet positiva till den information som de får ut av underlaget. Men handläggarna poängterar att resultatet inte kan användas rakt upp och ner utan måste sättas i relation till övrig information. Nedan faktorer associeras till kunskapsunderlaget: Ger en tydligare och starkare grund att stå på Bra att ha som underlag i dialogen med den försäkrade och med arbetsgivaren Måste användas med sunt förnuft är inga absoluta sanningar Resultatet stämmer ibland inte med verkligheten Lätt att glömma bort att kunskapsunderlaget finns 11

12 Genom kunskapsunderlaget upplever handläggarna att de får en konkret bild av vad den försäkrade klarar och inte klarar. Det blir ett tydligt underlag i diskussionen med den försäkrade och många gånger också i diskussionerna med arbetsgivaren. Handläggarna får svart på vitt vad den försäkrade klarar för typ av arbete. Kunskapsunderlaget är ju bara fakta som baseras på de siffror jag matar in och hänsyn tas ju inte till det som utredningen säger. Det är ju denna man måste läsa och ta ställning till. Förslagen på arbete som kommer ut av kunskapsunderlaget är ju bara exempel och kan inte köpas rakt av utan det är mycket annat som man som handläggare måste ta hänsyn till. Handläggare, 1 AFU Större trygghet för den försäkrade En AFU ger den försäkrade en ordentlig utredning där en läkare har tagit sig god tid att kartlägga den aktivitetsförmåga den försäkrade har. Den försäkrade får också själv tala om hur hen ser på sin egen förmåga. Detta tror handläggarna medför att de försäkrade känner en större trygghet i att det beslut som fattas av Försäkringskassan är det rätta och beslutet ifrågasätts därför inte. Det finns en utredning som visar svart på vitt vilken aktivitetsförmåga hen har och vilken påverkan denna får för rätten till sjukpenning. Genom en AFU blir det även mer rättssäkert för den försäkrade då alla utreds på ett likartat sätt, genom en likartad mall. Samma frågor ställs till alla och alla gör en egen självskattning. Men det finns ifrågasättande bland handläggarna i förhållande till AFU Samtidigt som det finns många positiva aspekter beträffande AFU så finns det också ett visst ifrågasättande och mer negativa attityder till verktyget som sådant hos handläggarna. Följande punkter tas upp: AFU skulle egentligen inte behövas om behandlande läkare gjorde sitt jobb Ytterligare ett projekt i mängden som initieras av Försäkringskassan centralt För tidig bedömning Omständlig process som tar för mycket tid och därför inte hinns med För snäva kriterier Svårigheter att tolka underlaget från en AFU AFU skulle egentligen inte behövas om behandlande läkare gjorde sitt jobb Ett par av handläggarna menar att behovet av AFU egentligen inte skulle finnas om de behandlande och sjukskrivande läkarna gjorde sitt jobb d v s skrev utförliga och kompletta läkarutlåtanden. Ett behov av en AFU finns ofta när de som handläggare sitter med ofullständiga läkarutlåtanden och den behandlande/sjukskrivande läkaren nonchalerar alla propåer om nödvändiga kompletteringar. 12

13 Får man tydliga besked från behandlande läkare så behövs egentligen inte AFU. Jag valde AFU för en person för att jag inte fick tillräckligt bra underlag från de två läkare som var inblandade. Handläggare, 2 AFU Ytterligare ett projekt i mängden som initieras av Försäkringskassan centralt Ett par av handläggarna uttrycker sig också lite cyniskt och menar att AFU enbart är ytterligare ett projekt som Försäkringskassan försöker sig på för att visa att saker händer och de gör någonting för att komma åt långvariga sjukskrivningar. Ett av många projekt som Försäkringskassan kontinuerligt kastar ur sig. De verkar ha en föreställning om att man måste pröva någonting nytt hela tiden. Ja, ändra lite här och där för att se om saker kan bli bättre. Handläggare, 3 AFU För tidig bedömning Den gängse uppfattningen bland handläggarna är att en AFU beställning ska ske inom 180 dagar. Flera av handläggarna frågar sig dock hur de inom 180 dagar ska kunna veta om en AFU behöver göras eller inte. De upplever att det så tidig, i ett sjukdomsfall, är svårt att göra en bedömning beträffande behovet av en AFU. Ytterligare som talar mot gränsen 180 dagar är, enligt handläggarna, att det finns en tendens till att de försäkrade underskattar sin egen förmåga innan t ex en behandling har satt igång. Det är inte alltid de som handläggare och den försäkrade vet, så tidigt i sjukprocessen, hur det kommer att gå. Behandling kan göra underverk och det är mycket som kan hända i ett sjukfall. Tiden är också knapp med tanke på hur sjukvården ser ut idag. Långa väntetider på vård och behandling är mer regel än undantag. Många handläggare menar att den försäkrade många gånger inte hunnit få den vård och behandling som behövs inom dessa tidsramar. En AFU blir därför många gånger alldeles för tidig att genomföra med tanke på de fastställda tidskriterierna för AFU. Det är också lätt hänt att ett ärende hinner passera tidsgränsen för genomförandet av en AFU p.g.a. handläggarnas tunga arbetsbörda. Många upplever att de helt enkelt inte hinner med att ta tag i ett ärende så pass tidigt. Ärendena är helt enkelt för många. Flertalet, av de som känner till det, upplever det som positivt att tidskriteriet för AFU har utökats till att gälla upp till 1 år. Känslan av stress över att hinna med att göra AFU minskar och möjligheterna att genomföra AFU ökar. Det finns troligtvis då också en mer tydlig bild av den försäkrade och dennes sjukdomsbild. Överlag så råder en något diffus uppfattning om vilken tidsgräns som egentligen gäller när det kommer till att beställa och genomföra en AFU. Flera talar utifrån den absoluta tidsgränsen 180 dagar. Andra menar att det kan gå upp till ett år eller i vissa fall ännu längre. Handläggarna efterfrågar ett klargörande beträffande detta tidskriterie. 13

14 Omständlig process som tar för mycket tid och därför inte hinns med Genomförandet av en AFU beskrivs av många som omständligt och tidskrävande. Själva processen medför många olika moment som alla tar sin tid. En utredning kan, enligt flera handläggare, ta så lång tid som upp till 3 månader från början till slut. Processen kräver under denna tid handläggarens engagemang vid flera moment. Flera av handläggarna upplever att den tid som krävs för genomförandet av en AFU många gånger inte finns. Upplevelsen av processen som omständlig blir ett hinder beträffande genomförandet av AFU. Några av handläggarna berättar att de lägger in egna bevakningar för att hålla koll på själva processen och för att inte missa några steg. Nedan följer handläggarnas beskrivning av själva processen: Innan en AFU kan genomföras ska beslutet om en AFU tas. Diskussion sker ofta med specialist eller kollegor När beslut är taget ska den försäkrade informeras vid ett personligt möte Behandlande läkare ska kontaktas och informeras samt papper som ska med AFU beställningen ska beställas om de inte redan finns Den försäkrade ska fylla i en självskattningsblankett. Några av handläggarna gör detta tillsammans med den försäkrade. Risken är annars att den inte blir ifylld. AFU beställning ska göras och denna sker i två steg. Först ska själva beställningen göras och bekräftas inom 5 dagar. Sedan ska handlingar som ska medfölja beställningen skickas in Utredningen genomförs av läkaren Underlaget komma tillbaka till handläggaren som sedan ska utvärdera och analysera detta, i många fall i förhållande till kunskapsunderlaget och beslut ska fattas Den försäkrade ska informeras om beslutet och eventuellt ska utredning och beslut skickas till behandlande läkare I vissa fall har handläggaren ett möte med den försäkrade och arbetsgivaren för att diskutera igenom resultatet I värsta fall behövs kompletterande uppgifter från utredande läkare Blir det frågan om en kommunicering tar det ytterligare tid Det känns lite komplicerat. Det är många moment att gå igenom och mycket som ska göras. Nu har vi gjort en lathund men det är ändå många moment och det hindrar. Det får jag även höra av kollegorna. Men har man väl beställt några så känner man sig tryggare i att ta sig tiden. Men det går ju kanske 3-4 månader mellan varje beställning så det går ju inte på rutin. Handläggare, 2 AFU Alla dessa steg satt i relation till att fatta ett beslut på redan befintligt underlag, om än otydligt, gör att handläggarna ibland tvingas välja bort en beställning av AFU. Detta för att de helt enkelt inte hinner med. De är medvetna om att detta inte alla gånger är bra och 14

15 rättssäkert men ser inte att de kan agera på något annat sätt med tanke på den arbetsbelastning de har. Beslut tagna utifrån, många gånger, osäkra underlag handlar vanligtvis om beviljande av sjukpenning. Detta medför, enligt handläggarna, att det troligtvis är många som idag är beviljade sjukpenning som kanske inte har rätt till det. För snäva kriterier Ett par av handläggarna upplever att de inte fått förklarat varför just denna tidsgräns180 dagar är uppsatt och de förstår den därför inte. Flera menar att en AFU kan vara viktig att genomföra även på en återvändare och de förstår inte riktigt varför detta inte går. Beträffande återvändarna finns många oklarheter och omständigheterna kan vara klart förändrade när en försäkrad återigen blir sjukskriven. Det är inte alls säkert att problematiken är densamma som vid tidigare sjukskrivning och en AFU skulle i många fall underlätta för handläggarna när de ska göra sin bedömning av den försäkrades arbetsförmåga. Jag tror inte att jag har fått syftet med 180 dagar förklarat för mig. De vill väl avgränsa på något sätt så att det inte blir de mer komplicerade ärendena. Men det kan ju behövas en AFU på dem också. Handläggare, 1 AFU Jag saknar ibland möjligheten att genomföra en AFU även på återvändarna. De bara cirkulerar runt hela tiden och vi har svårt att få något grepp över dem. Handläggare, 4 AFU Svårigheter att tolka underlaget från en AFU Flera av handläggarna upplever det som svårt att tolka de siffror som kommer tillbaka från läkarna. Här tar de specifikt upp svårigheterna att tolka skillnaderna mellan de olika siffrorna. Vad är t ex skillnaden mellan en 2:a och en 3:a och mellan t ex lätt och måttligt, undrar de. Ibland upplevs det också som svårt att hantera det som kommer ut av kunskapsunderlaget då detta resultat ibland blir helt obegripligt och står helt i kontrast till vad som är möjligt enligt utredningen. 15

16 Läkarnas övergripande attityder till AFU Övergripande positiva attityder till AFU Flertalet läkare är mer eller mindre positiva till AFU. Nedan följer en redovisning av de faktorer som de upplever som positiva: Viktigt med en tidig bedömning Ger patienten en second opinion Bra upplägg utredningen lika för alla patienter Tar ett helhetsgrepp Ger en bra bedömning av patientens förmågor utifrån de medicinska förutsättningarna Självskattningen ger förberedda patienter och ett underlag att diskutera utifrån Möjligheter att vid behov plocka in andra professioner Möjlighet att vid behov träffa patienten ytterligare en gång Tillräckligt med avsatt tid Viktigt med en tidig bedömning Enligt läkarna så är det en känslig tidpunkt i en sjukskrivning just kring 6-8 månader. Efter det är det lätt att en person fastnar i ett beteende eller ett sjukdomsmönster. Detta talar för det positiva med att komma in tidigt med en AFU. Då finns det fortfarande en möjlighet att göra någonting. Det är också enligt läkarna lättare att ta ställning till en prognos tidigt i sjukdomsförloppet. När en patient varit sjukskriven länge blir det mycket svårare, menar de. Tanken att fånga upp en person i ett tidigt skede är god. Det är viktigt att de tidigt hamnar rätt. Läkare, 6 AFU Ger patienten en second opinion Genom en AFU får patienten möjlighet att träffa en oberoende läkare som kan ge en second opinion. En AFU fångar i ett tidigt skede upp vad som är gjort respektive inte gjort i förhållande till patienten. Är det någonting som behandlande läkare inte tänkt på så kan det vara lättare att se detta som utomstående läkare. Det kan också vara bra med ytterligare en bedömning av en läkare som inte på något sätt är känslomässigt engagerad i patienten. Ju längre tiden går och ju mer kontakt patient och läkare har desto närmare blir kontakten. Det kan då vara svårt att vara strikt i sin bedömning och att se med nya ögon. Det är lätt att missa helheten, menar läkarna. En AFU kan ge en ny diagnos och prognos. Några menar att en AFU också kan vara uppskattad av sjukskrivande läkare som ser det som positivt att även en annan läkare gör en bedömning innan sjukskrivningen gått längre. 16

17 Bra upplägg lika för alla patienter AFU har i grunden en ram som läkarna är vana vid från TMU och SLU. Läkarna ser i stort upplägget av utredningen som positivt. Det är bra att alla patienter utreds efter samma mall. Det blir lika för alla och som läkare missar de inte information som är viktig i sammanhanget. Tar ett helhetsgrepp Vid en AFU upplever läkarna att de tar ett helhetsgrepp över patienterna. Detta till skillnad mot primärvården som sällan har den tiden. Vid en AFU upplever läkarna att de har tid vilket innebär att patienten inte behöver känna någon stress. Detta medför att det i samtalet kommer fram mycket information som kanske inte kommit fram tidigare och bilden av patienten blir mer komplett. Patienten kanske är här för ett smärttillstånd och han fungerar inte på jobbet. Men när jag grävde lite i det så visade det sig att han hade haft det svårt i skolan. Han hade även gjort en IQ-test och fått väldigt lågt på denna. Dessutom så visade sig det att han hade dyslexi. Allt det här kan jag få fram i en AFU. Det bli så tydligt att allt hänger ihop. Läkare, 30 AFU Ger en bra bedömning av patientens förmågor utifrån de medicinska förutsättningarna AFU ger, enligt läkarna, en långsiktig belysning av patientens förmågor och utredningen innefattar en ganska god medicinsk bedömning. Det finns möjlighet att föra en diskussion med den försäkrade kring de medicinska begränsningarna. Självskattningen ger förberedda patienter och ett underlag att diskutera utifrån Självskattningen medför, enligt läkarna, att patienten innan mötet tagit sig tid och tänkt igenom sin situation och synen på sina framtida möjligheter. Detta ger en mer förberedd patient som i sin tur kan medföra att de som läkare får fram mer information än de annars skulle ha fått. Läkaren och patienten resonerar igenom självskattningen och det är ofta då det kan bli uppenbart att det finns t ex kognitiva funktionsnedsättningar eller skeva bilder av sjukdomstillståndet. Många patienter tycker dock att det är svårt att fylla i självskattningen och det finns de som skriver långa brev istället vilket, enligt läkarna, sällan tillför någonting. Vi penetrerar vad patienten själv har för tankar om framtiden och framtida jobb. Ibland kan de låtsas att de vill jobba men i själva verket är de jäkligt trötta på sitt jobb. Motivationsbiten är jätteviktig att ta tag i. Läkare, 30 AFU Möjlighet att vid behov plocka in andra professioner En AFU erbjuder möjligheten att vid behov plocka in andra professioner. Detta upplevs som positivt och utnyttjas av flera i ärenden där de upplever att deras egen kompetens inte räcker 17

18 till. Läkarna menar att en patient sällan har enbart ett problem. Vanligast, bland de deltagarna läkarna, är att de kopplat in psykolog för att utreda den kognitiva förmågan. Det är ett bra upplägg just det här att man kan plocka in andra när det behövs. Det har fungerat väldigt bra. Det finns en frihet att man har möjlighet att välja. Är det viktigt att få något belyst i förhållande till en viss person så finns möjligheten. Läkare, 15 AFU Möjlighet att vid behov träffa patienten ytterligare en gång Inom ramen för en AFU finns, enligt flera läkare, möjligheten att träffa patienten ytterligare en gång om mer information behövs eller om ytterligare underlag har tillkommit. Detta ses som mycket positivt, även om möjligheten sällan utnyttjas. Tillräckligt med avsatt tid Försäkringskassan har räknat med ett visst antal timmar för läkarens räkning när det gäller genomförandet av en AFU. Denna tid räcker, menar läkarna. Framförallt när de blivit varma i kläderna och genomfört ett antal AFU. Flera av läkarna poängterar dock att tidsåtgången variera stort mellan olika patienter utifrån problematik Jag upplever att det tidsmässigt fungerar bra. Den räcker till och jag hinner tänka igenom och skriva på den tid som är avsatt för varje patient. Läkare, 7 AFU Precis som handläggarna så uppvisar även läkarna ett visst ifrågasättande i förhållande till AFU Trots många positiva synpunkter beträffande AFU så dyker det också upp ett visst ifrågasättande på flera punkter. Dessa punkter redovisas nedan: AFU skulle egentligen inte behövas Mallformen styr för hårt och kan innebära att information missas AFU ger ej utrymme för en bakgrundsbeskrivning eller sammanfattande bedömning och förklaring Många gånger bristfälliga underlag från Försäkringskassan Självskattningen kan lura patienten att tro att hen sitter inne med hela sanningen AFU är inte kopplad till någon frågeställning från Försäkringskassans sida Svårigheter i att göra bedömningarna risk för subjektiva bedömningar Ser en fara i Försäkringskassans tolkning av resultaten 18

19 AFU skulle egentligen inte behövas Precis som handläggarna, så menar flera av läkarna att AFU egentligen inte skulle behövas. Om primärvårdens läkare gjorde tillräckligt bra utredningar och kommunikationen mellan Försäkringskassan och behandlande läkare fungerade bättre skulle AFU vara överflödig som verktyg, tror de. Någon menar dock att detta verktyg kom till som en konsekvens av just bristen på kommunikation mellan Försäkringskassan och sjukvården. Mallformen styr för hårt och kan medföra att information missas Att gå efter en mall kan vara bra men det inte alltid det fungerar. Går de som läkare enbart efter mallen kan det finnas intressanta frågeställningar som aldrig blir belysta och det kan i sin tur bli till nackdel för patienten. Utrymme i mallen för att ge en helhetsbild av patienten finns inte. Ont i axeln, ont i benet, depression, ja det är mycket som måste med. Men det är svårt att ge en helhetsbild p.g.a. begränsat utrymme. Vi kan missa mycket. Människan är komplex och det är sällan bara en sak som är problemet. Läkare, 30 AFU AFU ger ej utrymme för en bakgrundsbeskrivning och sammanfattande bedömning och förklaring Att kunna ge en bakgrundsbeskrivning av patienten upplevs av läkarna som mycket viktig. I bakgrunden kan det gömma sig faktorer som kan vara av stor betydelse för förståelsen för patientens problematik och för förståelsen för patientens sjukdomstillstånd. I en AFU finns inte utrymme för att ge denna bakgrundsbeskrivning. Detta signalerar att Försäkringskassan inte förstår betydelsen av denna. Läkarna själva skapar många gånger utrymme för bakgrundsbeskrivningen och de lämnar denna i ett tilläggsblad utanför AFU underlaget. Det finns inte heller utrymme för läkarna att ge en sammanfattande bedömning av patienten samt att ge en förklaring till varför de gör denna bedömning. Överlag så upplever läkarna att det är för lite utrymme för fritext och för stort fokus på siffror. För min del är bakgrunden väldigt viktig men jag har förstått att Försäkringskassan redan tycker att de har den. Det finns inte utrymme för denna beskrivning i mallen vilket är synd. Läkare, 7 AFU 19

20 Jag undrar över varför det inte är någon som vill veta vad jag tycker. Att det inte finns något utrymme för det när det kommer till aktivitetsförmåga. Vad säger egentligen förmåga till aktivitet i det dagliga livet? Försäkringskassan har ingen nytta av siffrorna utan de skulle ha mer nytta av mina bedömningar. Läkare, 25 AFU Många gånger bristfälliga underlag från Försäkringskassan Brist på underlag gör inte alltid så mycket utan beror till stora delar på patientens problematik. Ibland kan det vara bra, menar läkarna, att inte ha så omfattande underlag då detta underlättar objektiviteten. Men överlag så upplever flertalet av läkarna att underlaget från Försäkringskassans handläggare många gånger är bristfälligt. Ofta får de som läkare enbart sjukintyget medskickat beställningen. Det som saknas är många gånger sjukdomshistoriken. Detta är bakgrundsinformation som säger mycket och som är viktigt för läkarna att få ta del av. Finns inte denna med så måste de som läkare gå på vad patienten säger. Patientens egen berättelse säger oftast någonting helt annat och det kan bli lite magert med tanke på hur dyr utredningen är, menar de. I sjukdomshistoriken kan de hitta många förklaringar till patientens sjukdomstillstånd och sjukdomshistoriken kan underlätta fastställande av diagnos, prognos och aktivitetsförmåga. Ibland väljer läkarna att skicka efter underlag men vanligast är att de utgår från det underlag som följt med beställningen. Självskattningen kan medföra att patienten tror att hen sitter på sanningen Ett par av läkarna ser en viss risk med självskattningen. Att patienten själv får skatta sin förmåga kan medföra att de får uppfattningen att de själva sitter inne med alla svaren och att deras skattning är den enda rätta. Självskattningen kan låsa diskussionen i de fall läkare och patient inte är överens. Det blir då upp till dem som läkare att förklara att det är de som gör bedömningen av aktivitetsförmåga utifrån den medicinska bedömningen. En brist att AFU inte är kopplad till en frågeställning från Försäkringskassan Flera av läkarna tycker att det är synd att de inte har någon dialog med Försäkringskassans handläggare kring den frågeställning de har beträffande den patient de skickar iväg på en AFU. Läkarna får enbart i uppgift att göra en utredning utan att egentligen veta varför. Anledningen till utredningen blir oklar för läkarna vilket försvårar både för dem och troligtvis även för handläggarna, menar de. Hade de som läkare haft en frågeställning skulle de kunna genomföra utredningen med denna i bakhuvudet och troligtvis kunnat ge handläggarna svar på sådant de behöver få svar på. Vi vet ju inte hur Försäkringskassan tänker eftersom de inte har någon frågeställning som vi kan få ta del av. Vi vet ju inte vad som ligger bakom utredningen. Kanske misstror de planen, känner sig tveksam till diagnosen o s v. Vi kan ju ringa och fråga men det är ju inte sagt att beställningen ska innehålla någon frågeställning Läkare, 7 AFU 20

21 Svårigheter i att göra bedömning blir lätt subjektiva bedömningar Flera av läkarna upplever svårigheter att göra bedömningar av patientens aktivitetsförmåga. Aktivitetsförmågeprofilen upplevs av många som svår att fylla i. Flera förstår att Försäkringskassan har byggt upp verktyget som de har gjort för att skapa likhet i bedömningarna över hela landet. Men de siffror som ska användas i bedömningen upplevs som värderande och blir därför många gånger subjektiva och kan tolkas olika av olika läkare, tror man. Vad är egentligen skillnaden mellan en 1 och en 3? Läkarna trycker på att det är bedömningar som de gör och att de inte levererar sanningar. Siffrorna företräder också hopslagna områden som t ex minne/inlärning och koncentrationsförmåga. Detta är områden som läkarna menar inte alls hänger ihop utan borde bedömas frånkopplade från varandra. Frågeformuläret för psykisk bedömning beskrivs som skrattretande av psykologerna då frågeställningarna är formulerade på ett sätt som medför att svaren inte ger någonting alls. De beskrivs som naivt och för enkelt skrivna och fungerar inte i samtalet med patienten. Flera trycker också på att de har ett stort ansvar då deras bedömningar får stora konsekvenser för patienten. Det är viktigt att de hamnar rätt i sina bedömningar. Ser en fara i Försäkringskassans tolkning av resultatet Läkarna uttrycker en oro kring hur Försäkringskassans handläggare hanterar det underlag som en AFU utmynnar i. De tror att de slutsatser som dras från deras utredningar lätt kan bli fel om handläggarna enbart går efter siffrorna och det som kommer ut från kunskapsunderlaget och inte läser underlaget i sin helhet. Läkarna har känslan av att Försäkringskassan handläggare helst av allt vill ha ett ja eller ett nej och enbart en översiktsbild medan de som läkare vill presentera helheten och ge en bedömning utifrån denna. Jag hade en patient som inte kunde röra sina armar men enligt Försäkringskassans manual så kom det fram att han kan göra mycket och att det bara var svårt för honom att lyfta. Allt annat skulle han klara trots att han är väldigt handikappad. Det visar att om man bara tittar på kryssen så kan det bli väldigt fel. Läkare, 30 AFU 21

22 Synen på information och utbildning beträffande AFU 22

23 Information och utbildning beträffande AFU Ett frågeområde i intervjun berörde hur handläggare och läkare såg på AFU initialt och hur de upplevde själva införandet och utbildningen och informationen i anslutning till denna. Handläggarna upplevelse Positiv attityd när AFU initierades Flertalet handläggare hade en positiv inställning till AFU när detta verktyg presenterades. Se ovan Övergripande positiva attityder till AFU. Här kom någonting nytt som skulle kunna hjälpa dem i deras arbete. Stress initialt bara fokus på antal Flera av handläggarna beskriver den stress som rådde initialt när de skulle börja arbeta med AFU. De fick i uppgift att ta fram ett visst antal ärenden på kort tid som de skulle beställa en AFU på. Många av dessa ärenden var inte alls solklara vilket också visade sig då utredningsunderlaget återkom. I princip så plockade handläggarna ut ärenden utan att bry sig om de kriterier som gällde bara för att fylla kvoten. Vi fick till oss att leta upp ärenden runt tre månader och ärenden där vi kände oss tveksamma till om de hade rätt till sjukpenning eller inte. Vi fick en mall att gå efter och sedan var det bara att sätta igång. Handläggare, 5 AFU Bra information men gärna mer utbildning och träning Överlag så är handläggarna nöjda med den övergripande information de fick. Flertalet berättar att de fick en övergripande information från specialisterna kring AFU. Sedan fick de en mall att arbeta efter och en mängd information att ta del av på Internet. Mycket låg på dem själva att ta reda på och detta har medfört att handläggarna är mer eller mindre pålästa. Många medger att de inte har haft tid att sätta sig in i AFU. För handläggarna adderades ytterligare en arbetsuppgift i och med AFU och det kändes för flera som om det var det som fick bägaren att rinna över. Flera menar att de hade behövt och behöver mer konkret kunskap om hur om hur de ska välja ut försäkrade för AFU och om hur tolkningen av resultaten ska göras. De önskar också mer utrymme för att bolla ärenden och att få sitta tillsammans med andra handläggare och 23

24 diskutera ärenden, tolkningar o s v. Idag bollar de till viss del med specialisterna inför en beställning men mycket osäkerhet kvarstår. En ansvarig på kontoret hade en presentation om AFU med sjuttioelva slides och jag kommer inte ihåg hälften av vad som sas. Det låter bra i praktiken men sedan så kan man ju fråga sig vilka möjligheter som egentligen finns att jobba med detta. Handläggare, 3 AFU Behövs uppdatering och påminnelse Flera av handläggarna menar att det behövs en uppdatering beträffande AFU. En uppdatering om hur verktyget ska användas, hur processen går till och vad de som handläggare kan förvänta sig att få ut. Flera önskar också en uppföljning av de AFU som gjorts för att se om de som handläggare har använt sig av verktyget på rätt sätt och om de beslut de fattat har varit de rätta. Handläggarna upplever också att de behöver påminnas om att verktyget finns. Det är annars det lätt hänt att det försvinner i mängden arbete och glöms bort, menar handläggana. Flera upplever att det blir lättare att beställa en TMU eftersom detta är ett verktyg som de arbetat med och som de känner igen. Vanans makt styr framförallt de upplever brist på tid. Läkarnas upplevelse Initialt stort ifrågasättande Flera upplevde initialt att AFU var för styrd och riktad och att utrymme inte fanns för information som de som läkare bedömde som viktiga i sammanhanget. Flera vad de som tänkte hur ska vi kunna jobba med detta. Men kan idag se fördelarna Styrningen upplevs idag inte alls som lika stark och frågorna i utredningsmallen fungerar mer som en grund att stå på. Men någon av läkarna menar att mallen mer är skapad för att se snygg ut och att det har blivit viktigare än att ge utrymme för viktig information i sammanhanget. Bra utbildning men lite för lite tid för konkret arbete Flertalet läkare upplever att de fick en bra utbildning beträffande AFU. Några menar att det kanske var lite för mycket föreläsningstid där bakgrunden till AFU gicks igenom och lite för lite tid för att sitta tillsammans med andra läkare och diskutera. Viktigt är att initialt få jobba med specifika ärenden och diskutera utifrån dessa. 24

25 Efterfrågar uppföljning Flera läkare upplever att det skulle vara bra med någon form av uppföljning av den utbildning de fick. Det dyker hela tiden upp nya frågeställningar, felformuleringar i mallen, saker som bör förbättras o s v och dessa faktorer upplevs som viktiga att diskutera tillsammans med Försäkringskassan och andra läkare. Positivt med återkoppling på ärenden De läkare som ännu inte gjort så många AFU uppskattar möjligheten att kunna skicka in fem utredningar till Försäkringskassan för att sedan få återkoppling på dessa. I denna återkoppling blir det tydligt vad de som läkare har svårt att hantera. Återkopplingen upplevs ha fungerat mycket bra och denna har varit värdefull för det vidare arbete med AFU. Jag har fått respons på 3 utredningar och jag märker att jag har en klinisk blick och att jag snärjer in mig i punkt 4 och att jag där blir för otydlig. Läkare, 6 AFU Det har funkat jättebra. Hon har gett mig feedback via mail och telefon och hon har även varit här och gett feedback till hela gruppen, jag tror det var i höstas, och det var med hela teamet och hon hade då med sig några handläggare så det var bra. Läkare, 15 AFU 25

26 Beställningar av AFU 26

27 Beställningar av AFU Handläggarnas syn på beställningsförfarandet och antal beställningar Beställningarna fungerar bra men är onödigt omständliga och tar tid Beställningsförfarandet upplevs överlag fungera bra. Beställningarna görs av handläggarna själva och dessa skickas dels till avropssamordnaren och ansvarig för beställningarna inom landstinget. De har fem dagar på sig att svara och sedan har handläggarna ytterligare två dagar på sig att skicka in underlag som t ex läkarintyg. Varför beställning i två steg? Men flera av handläggarna anser att detta beställningsförfarande skulle kunna fungera bättre om själva beställningen inte skulle behöva göras i två steg d v s först skicka beställningen, invänta bekräftelse och sedan skicka in underlaget. Varför kontakt enbart via mail? Det finns även de som reagerar negativt på att all kommunikation med ansvariga för beställningarna måste ske via mail. Finns handläggarna inte tillgängliga på kontoret den dag de får bekräftelse så minskar tidsramarna för dem. Detta skapar irritation och smittar av sig på inställningen till att genomföra AFU. Flera menar att det skulle vara enklare om de kunde ha telefonkontakt med den ansvariga inom landstinget. Vi har en sådan arbetsbelastning och det medför att vi måste fördela tiden på bästa sätt. Vi måste hela tiden prioritera. Beställningen av en AFU är det som kan bli nedprioriterat. Jag vet inte om det finns möjlighet att förenkla sådana rutiner. Först så ska man skicka mail till samordnaren och sedan ska man skicka en beställning. När det kommer tillbaka ska man skicka hela beställningen, brev till den försäkrade o s v. Det är inte så stora grejer men allt tar tid. Handläggare, 4 AFU Bristfällig teknik varför kan man inte skicka underlag elektroniskt? Det finns också de handläggare som påpekar tekniska problem och som gärna ser en utvecklingen av tekniken. De vill t ex kunna skicka läkarintyg elektroniskt och ha en bevakning på att beställningen har gått vidare. 27

28 När väljer handläggarna att beställa en AFU? Fler AFU skulle beställas om tid fanns Många av handläggarna betonar att flera försäkrade skulle skickas iväg för en AFU om de hade tiden för att hantera dessa ärenden. Istället blir det många gånger så att handläggarna försöker fatta beslut utifrån det underlag som finns tillgängligt, även om detta inte alla gånger är tillfredsställande och fullständigt. Kriterierna för genomförande av AFU är relativt tydliga Kriterierna för vilka som de som handläggare kan beställa en AFU för är enligt flertalet tillfrågade relativt tydliga. Men det finns även de som är lite mer osäkra och som har svårt att redogöra för kriterierna i detalj Kriterierna, som flertalet beskriver dem, följer nedan: En AFU ska genomföras inom ett år Det ska finnas en osäkerhet kring om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte Det ska finnas en osäkerhet kring den försäkrades möjligheter att klara ett vanligt förekommande arbete på den ordinarie arbetsmarknaden Flera ställer sig kritiska till att AFU inte får genomföras på återvändarna. Här finns ett stort behov, menar handläggarna. Flera anledningar till att beställa AFU Nedan följer de vanligaste anledningarna till att handläggarna beställer en AFU: Den försäkrades rätt till sjukpenning är ifrågasatt det finns en osäkerhet kring om den försäkrade kan återgå till sitta arbete eller om hen kan göra annat vanligt förekommande arbete på den ordinarie arbetsmarknaden Handläggaren har bristfälliga underlag som inte är tillräckliga för att kunna fatta beslut utifrån och en second opinion behövs Den försäkrade har diffusa problem som t ex smärtproblematik, psykiska besvär o s v och det är svårt att avgöra hur dessa problem påverkar arbetsförmågan Den försäkrades rätt till sjukpenning är ifrågasatt En AFU beställs när handläggarna känner sig osäkra på om en försäkrad kan återgå till sitt ordinarie arbete eller utföra ett annat vanligt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Det finns en tveksamhet till om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte. En AFU blir aktuell först när en person är färdigbehandlad och tillståndet har stabiliserats och när de som handläggare inte vet om de kan göra en plan för återgång till arbete inom ett år. 28

29 Handläggaren har otydliga underlag och en second opinion behövs En AFU blir också aktuell när de som handläggare har ett otydligt och bristfälligt underlag från den sjukskrivande läkaren. De kan ha begärt att få kompletteringar från läkaren utan framgång. En AFU kan också bli aktuell när handläggarna inte riktigt litar på det underlag de har utan känner att det finns faktorer som skapar tveksamheter. De behöver då en second opinion för att kunna känna sig säkra i det beslut som de ska fatta. Den försäkrade har diffusa problem som t ex smärtproblematik och psykiska besvär Vanligt är också att beställa en AFU när en försäkrad har diffusa problem som t ex smärtproblematik och psykiska problem. Diagnosen är inte helt tydlig och det är svårt att avgöra, för handläggaren, hur problemen påverkar den försäkrades arbetsförmåga. Jag valde att genomföra en AFU på en person för att jag inte fick bra underlag från läkaren. Jag kände att jag inte hade riktigt koll på vad det fanns för aktivitetsbegränsningar. Handläggare, 2 AFU AFU blir relevant när jag har svårt att bedöma arbetsförmågans nedsättning och när jag upplever att jag inte kan få ytterligare information från de kanaler jag har. Jag känner att det finns någonting där men det syns inte i de underlag jag har. Handläggare, 3 AFU Ju fler gjorda beställningar desto lättare Handläggarna upplever att det blir lättare och lättare att beställa AFU ju fler de har gjort. Har de väl fått in rutinerna så flyter processen enklare. Men det har i dagsläget blivit lite av en ond cirkel. Har de som handläggare inte gjort så många AFU så är motståndet stort och de drar sig för att göra en beställning. Det blir då enklare att beställa en TMU då detta är en beställning de har gjort många gånger för. Det upplevs inte alls som lika tidskrävande och krångligt som att beställa en AFU. Har de som handläggare beställt ett antal AFU så är det också lättare att avgöra vilken typ av ärenden som lämpar sig för utredningsformen. Att välja ut ärenden flyter på smidigare då de snabbt kan identifiera aktuella ärenden. Som handläggare lär de sig under resans gång och det beskrivs som viktigt att komma igång. Man lär sig mycket när man gjort några AFU. Till exempel ortopediska skador är inte värt att skicka iväg på en AFU. Där kan det hända mycket. När den försäkrade är vid 180 dagar kan hen ha fått adekvat hjälp och plan till återgång i arbetet är fastställd. Handläggare, 5 AFU 29

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson

I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson I SKUGGAN AV VÄLFV LFÄRDEN -15 röster r om att vara sjuk och beroende av socialbidrag En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson Tillkommen med stöd av LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 1 (6) Information till landstingen: Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 Detta dokument beskriver de praktiska förutsättningarna för Försäkringskassans

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

8. Utredning av rätten till sjukpenning

8. Utredning av rätten till sjukpenning 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam KOLL PÅ LÄGET Bakgrund Insikten om funktionsnedsättningen Dialogen mellan verksamheterna Godtycklighet i stödinsatser Aktivitetsersättningen skolan vuxenlivet Läkarintyg Alla har uppdraget men ingen kan

Läs mer

Översättning av sammanfattning på: www.cancer.dk/arbejde

Översättning av sammanfattning på: www.cancer.dk/arbejde Översättning av sammanfattning på: www.cancer.dk/arbejde I Danmark drabbas över 13 000 människor i arbetsför ålder varje år av cancer. Det kan leda till osäkerhet och andra problem på arbetsplatsen. Vad

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer