Skogsbruket. Omfattande stormskador i våra skogar. Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket. Omfattande stormskador i våra skogar. Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen 8-2010"

Transkript

1 Skogsbruket Omfattande stormskador i våra skogar Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g 80 4 Klimatförändring på gott och ont Kl i m at f ö r ä n d r i n g e n ä r f ö r skogsägaren ett t v e e g g at s v ä r d. Sk o g e n s t i l lv ä x t ö k a r, m e n på s a m m a g å n g h ö j s o c k s å r i s k e n f ö r skogsskador Sveriges Gudrun blev vår Asta och Veera I s o m m a r h a r s t o r m a r ställt till m e d o m fat ta n d e s k a d o r i s k o g a r n a. Lå n g v ä g f ö r s t u b b a r o c h g r o t at t b l i e n e r g i SKOGSBRUKET följde m e d d e relativt n ya virkessortimentens förvandling från avverkningsrester till energi. Stort intresse för miljöstöd Sk o g s ä g a r n a h a r alltmer b ö r jat få u p p ö g o n e n f ö r möjligheten att ansöka om miljöstödför en viktig livsmiljö i skogen Skogsvårdsskolan, d e l 7: Skogsbruksplanen Planera och din röjning blir gratis Ett b r a s ä t t at t få f r a m p e n g a r till r ö j n i n g e n ä r at t s a m t i d i g t göra en gallring eller slutavverkning. Efterfrågan på v i r k e ä r s t o r t m e n u t b u d e t ä r d å l i g t Ut b u d e t h a r va r i t relativt s va g t i å r trots at t v i r k e s p r i s e r na n u b ö r jat va r a på en relativt b r a n i vå. 28 Vindkraften växer explosionsartat Vi n d k r a f t e n ä r en av d e f ö r n y ba r a energikällor s o m k o m m e r at t få b ä t t r e f ö r u t s ä t t n i n g a r n ä r å tag a n d e pa k e t e t f ö r f ö r n y ba r energi verkställs Omslagsbild: Sakari Pönniö 2 Skogsbruket 8/2010

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 8/2010 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén (tjänstledig) Bjarne Andersson tfn Helena Forsgård tfn Marianne Palmgren Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund tfn Bertel Widjeskog tfn Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Fart på virkeshandeln igen Ko n j u n k t u r e n h a r s v ä n g t och efterfrågan på virke har stigit igen. Det här syns framförallt genom att skogsbolagen höjt virkespriserna och det har gett resultat i ett ökat utbud. Virkeshandelns volymer ligger nu på en normal nivå efter en mycket svag inledning på året. Virkeslagren är i det närmaste tömda och även om det finns en viss osäkerhet i marknaden för slutprodukterna finns ett stort behov av nya virkesaffärer för att hålla hjulen rullande. Timmerpriserna har reagerat först och jämfört med ifjol har priserna stigit med tjugofem procent. Det är alltid svårt att sia om framtiden och säga när priserna kommer att toppa. Att pristoppen passerats syns när priserna börjar sjunka igen. Det verkar ändå som om industrin skulle dra sig för att upprepa prisrallyt från En tydlig signal kom från Stora Enso som tidigt gick med permitteringsvarsel på sina sågar med hänvisning till eventuell råvarubrist. Den här gången drar man sig både för att köpa virke till överpriser och att skapa överutbud av sågade varor. Det finns tillräckligt med outnyttjad kapacitet i Europa för att totalt såga sönder marknaden om allt genast tas i bruk. Sågarna i Finland får nu draghjälp av att svenska kronan stärkts betydligt i förhållande till euron och av att konkurrenterna i Centraleuropa har problem med att få in tillräckligt med timmer till sina sågverk. Nu finns det goda förutsättningar att ta tillbaka förlorade marknadsandelar om bara virkeshandeln hålls igång. Även om byggnadskonjunkturen inte är urstark stöds efterfrågan på byggnadsvirke av en politisk vilja att befrämja användningen av trä som ett koldioxidneutralt byggnadsmaterial. Fransmännen har gått från ord till handling och bestämt att nya byggnader i snitt skall innehålla 25 liter virke per kvadratmeter byggnadsyta i år och kravet skärps till 35 liter Det kan låta som obetydliga virkesmängder, men faktum är att användning av trä är låg och ökningen är både stor och snabb. Om andra länder dessutom följer efter kan det bli mycket goda tider för alla dem som skall leverera virket! Höjda stockpriser är alltid välkommet och viktigt med tanke på ekonomin i skogsbruket. Cirka sjuttio procent av skogsbrukets intäkter kommer från stockförsäljning. Ändå kan man inte låta bli att fråga sig varför ingenting hänt med massavedspriserna. Priset på cellulosa har stigit kraftigt sedan årsskiftet medan priset på råvaran inte just har rört på sig. De stora skogsbolagen redovisar i sina halvårsrapporter kraftigt förbättrad lönsamhet. Det är framförallt cellulosa och pappersindustrin som förbättrat sina resultat och då tycker man ju att betalningsförmågan för massaved borde ha blivit betydligt bättre. Är det ändå så att affärerna med slutavverkningarna och intilliggande gallringar hämtar tillräckligt mycket virke för att täcka den kemiska industrins behov? Då kan prishöjningen på massaved låta vänta på sig. Det är synd med tanke på att aktiviteten i massavedsbetonade gallringar borde höjas om vi i framtiden skall ha stock att sälja. Staten ger ännu till årsskiftet en skattelättnad på tjugofem procent. Det är kanske värt att överväga en virkesaffär i höst. m JOHNNY SVED 3

4 I framtiden kan somrarna bestå av skyfall och extrema torrperioder. Klimatförändring på gott och ont Kl i m at f ö r ä n d r i n g e n ä r f ö r skogsägaren ett t v e e g g at s v ä r d. Sk o g e n s t i l lv ä x t ö k a r, m e n på s a m m a g å n g h ö j s också risken för skogsskador. I Finland har vetenskapsmän forskat i den globala uppvärmningen sedan 1960-talet, men fenomenet blev under åttiotalet i skuggan av de sura regnen. På nittiotalet var åter det uttunnade ozonlagret i fokus. Det är först nu under senare hälften av 2000-talet som klimatförändringen flitigt har debatterats bland annat på insändarspalter. Men inom forskarkretsar är vi överens om att jordens klimat håller på att förändras, säger meteo- rolog Reija Ruuhela på Meteorologiska institutet. Jordens medeltemperatur har stigit med 0,74 grader Celsius under de senaste hundra åren. Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, är nu ett obestridligt faktum som inte längre kan bortförklaras med naturliga variationer i klimatet. Skyfall och extrema torrperioder På basis av forskarnas prognoser ökar medeltemperaturen på jordklotet med 1 4 grader Celsius fram till år De mest dramatiska förändringarna skulle ske på de nordliga breddgraderna. Enligt Taimiuutiset skulle för Finlands del temperaturen kunna stiga upp till 7 grader Celsius fram till år Sommaren kommer i framtiden att bestå av skyfall och extrema torrperioder. Vintern skulle bli kort och regnig. Klimatförändringen kommer att påverka sambandet mellan skadegörare och träden, då flertalet skadegörare är beroende av väderleksförhållandena. Till exempel två på varandra påföljande regniga somrar kan utlösa en epidemi av tallens knopp- och grentorka, speciellt om också vintern är mild. Rotrötan kommer att trivas i framtiden Rotröta är en skadegörare som skulle gynnas av en klimatförändring. Redan nu betalar skogsbruket ett årligt pris på 40 miljoner euro för rotrötans framfart i våra skogar. En kort och mild vinter skulle öka sannolikheten att rotrötan sprids då vintern, alltså den säkraste tiden att avverka i skogen, blir avsevärt kortare. Om tjälen saknas i jorden ökar risken för driv- 4 Skogsbruket 8/2010

5 ningsskador och rötan kommer åt att infektera friska träd. Rötskadade träd är också mer utsatta för storm- och snöskador. Tillväxten ökar Foto: Jarkko Hantula Här uppe i Norden kommer klimatförändringen inte bara att vara negativ för skogsägarnas del. Forskarna utgår från att skogens tillväxt kommer att gynnas av ett varmare klimat. Hur stor tillväxten blir är beroende av trädens tillgång på vatten och näring, förklarar Elina Vapaavuori från Skogsforskningsinstitutet. Hon leder forskningsprogrammet hur klimatförändringen påverkar skogen. Skogen binder också koldioxid och minskar därmed på växthuseffekten. Den årliga nettoförbindelsen varierar årligen. Det här kommer att få en allt större betydelse i framtiden när bioenergins betydelse i samhället ökar. Fo r s k a r e misstänker ett s a m ba n d mellan k l i m atf ö r ä n d r i n g o c h massdöd av skog. Skogsbruket 8/2010 Rotrötan kommer att gynnas av att klimatet blir varmare. Plantorna ska klara av mycket De plantor som nu planteras kommer att bli tvungna att Omfattande skador i Kanada I Kanada har contortabastborren orsakat enorma skogsskador. Närmare 15 miljoner hektar tallskog i västra Kanada har angripits av borren. Forskarna misstänker att det finns ett samband mellan de omfattande skogsskadorna och klimatförändringen. Kanada har haft upprepade milda vintrar som har lett till att larverna överlevt, samtidigt som torkan och värmen har försvagat träden. Borrarna har dessutom på grund av det milda klimatet kunnat massföröka sig och sprida sig till nya näringsområden, säger Vapaavuori. I Finland har främst gran- barkborren potential att få till stånd lika omfattande skador som i Kanada. Unga skogar har en bättre tålighet mot borren än gamla skogar. I Finland har vi en lagstiftning som ska förhindra att liknande omfattande skogsskador kan bli aktuella hos oss. Därför ska till exempel obarkat färskt barrvirke inte lagras i skogen hela sommaren och omkullblåsta färska träd skall upparbetas så fort som möjligt, säger Vapaavuori. m Contortabastborren har orsakat enorm förödelse i Kanada. klara av det förändrade klimatet. Vårt plantmaterial har i regel förädlats att tåla de påfrestningar som en klimatförändring kan föra med sig, säger Vapaavuori. Därför är valet av plantans proveniens eller härkomst nästan lika viktigt som att välja rätt trädslag på förnyelseytan. Det lönar sig att satsa på inhemskt plantmaterial som har anpassats till vårt klimat och tål patogener och skadeinsekter. Det är inte någon rosenskimrande framtid som klimatförändringen för med sig för skogen. Borde skogsägarna mista sin nattsömn? För skogsägarna gäller det främst att vara medvetna om att skogsskadorna kan öka och att se till att vårda skogen på bästa möjliga sätt så att skogen kan stå emot klimatförändringen. Sist och slutligen vet vi inte vad som väntar i framtiden. Nya skadegörare som vi överhuvudtaget inte kunnat förutspå kan få fotfäste i Finland och rubba balansen i naturen, avslutar Vapaavuori. m Te x t: Marianne Palmgren 5

6 Sveriges Gudrun blev vår Asta och Veera I sommar har stormar ställt till med omfattande skador i skogarna. Stormarna har fått namn efter namn e n i d e n finska a l m a n ac k a n. Den första stormen, As ta, d r a b b a d e o s s d e n j u l i. Den a n d r a, Veera, k o m en v e c k a senare. To ta lt h a r d e fällt o m k r i n g t v å miljoner k u b i k m e t e r s k o g. Asta åstadkom större skador än Veera. Asta drog fram från sydöst i riktning mot nordväst och drabbade även Svenskfinland. I Kronoby, Terjärv och Nedervetil är skadorna ställvis förödande. Skog i alla åldrar har skadats Kustens skogscentral har gjort en inventering och uppskattar att stormarna har fält omkring m 3 skog i Österbotten. Skog i alla åldrar har drabbats, säger Alf Käld som inventerat stormskadorna. I Terjärv har vi de värsta skadorna, för där förekom fallvindar. Det finns områden där alla träd är nerblåsta eller avbrutna. Tallstammar är oftast avbrutna, då de djupgående rötterna håller stammen kvar i marken. Granstammarna drar oftast med sig rotvältan och en del av rötterna behåller därmed kontakten med marken. Det är en stor fördel, för då fungerar vatten- och näringstransporten mellan trädkronan och rötterna åtminstone till en del och därför är det inte lika bråttom med att upparbeta sådana stammar. Är stammen avbruten? Avbrutna stammar som fyller stockdimension ska upparbetas inom tre veckor för att virket inte ska få blånads- och insektskador och därmed bli oanvändbart för sågindustrin. Den del av stammen som är spjälkt duger varken till stock eller massaved utan kapas och blir kvar i skogen. Den enda användningen är som energived. Stammar med rotkontakt kan överleva en begränsad tid och därmed stå emot skador i form av uttorkning och svampangrepp. Det är arbetskrävande att upparbeta virke i en stormskadad skog, även med avverkningsmaskiner. Det påverkar virkespriset negativt. Nerblåsta träd har oftast Avbrutna träd ska upparbetas inom tre veckor på sommaren för att inte bli angripna av insekter och blånadssvamp. Foto: Sakari Pönniö 6 Skogsbruket 8/2010

7 sprickor inne i stammen och de är vanligtvis så små att de inte syns med blotta ögat. De framträder först när stocken är uppsågad. Det är ytterligare en av orsakerna till att virkesköparna betalar ett lägre pris för grovt virke från stormskadad skog. Vilka ersättningar finns det? Skogsägare som har en omfattande skogsförsäkring får stormskadorna ersätta till sitt fulla belopp, vilket innefattar även ersättning för kvalitetsförluster och tillväxtförluster. Om skogen är så förstörd att den ska förnyas ersätter försäkringen kostnaderna för planteringen och planteringsarbetet i sin helhet och även kostnader för markberedning. Skogsägare utan försäkring kan räkna med ersättning från staten enbart när skogen är så förstörd att den ska förnyas. Och den ersättningen är inte fullständig. Skogsägaren får plantorna gratis, men bara procent av planteringskostnaderna ersätts. Inga kvalitets- och tillväxtförluster ersätts. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Stormen tog m 3 skog på 30 sekunder Skogarna längs riksväg 13, stamväg 63 och i vissa delar av Nedervetil är värst drabbade, säger Stig Högnabba på Skogsvårdsföreningen Österbotten med ansvar för Terjärv och sydöstra delen av Nedervetil. En fallvind var ödesdiger. På drygt en halv minut tog stormen kubikmeter skog i Högnabba by i Terjärv. Träden är antingen nerblåsta eller avbrutna. En skogsägare som gallrade en ungskog för två år sedan ringde förra veckan och berättade att alla träd ligger omkull. Han har till all tur en omfattande skogsförsäkring och får full ersättning för skadan. Min insats blir att värdera skadan. Enstaka nerblåsta och avbrutna träd finns här och där i skogarna. Jag uppskattar att det är närmare kubikmeter virke som ska samlas in. m Veera Den här tallskogen som är omkring 40 år gallrades för två år sedan. Nu är den så förstörd att den måste förnyas. Samma skogsägare har på ett annat ställe knappt en hektar som också måste förnyas och ett tre hektar stort område med starkt lutande och skadade träd. Den här skogsägaren har inte sin skog försäkrad mot stormskador. Skogsbruket 8/2010 Asta Vasa Helsingfors Stormen Asta i slutet av juli drabbade även svenska Österbotten med stora skador i Kronoby, Terjärv och Nedervetil. Nygammal metod till undsättning Sverige har man undersökt den nygamla metoden att utnyttja den eventuella rotkontakt som träden har. Under- I sökningen gjordes i anslutning till upparbetningen av det virke som stormen Gudrun fällde. Resultaten visar att efter att ha legat i skogen med rotkontakt över hela sommaren och även den varma hösten så var cirka 90 procent av de undersökta granarna helt fria från svampangrepp kopplade till stormfällningen. Resten av träden hade blivit angripna av blånadssvamp i viss utsträckning. Av de helt avbrutna träd som studerades för jämförelse var nästan alla angripna av blånadssvamp. m 7

8 Bioenergi Så här går stubbrytning till i praktiken. En maskinentreprenör river upp stubbarna som placeras i stora högar som därefter ska torka i minst ett år. Lång väg för stubbar och grot att bli energi Att b ry ta s t u b b a r o c h ta t i l lva r a g r o t, d v s. k v i s ta r o c h t o p pa r, i s a m ba n d m e d förnyelseavverkningar b l i r a l lt va n l i g a r e. SKOGSBRUKET följde m e d d e relativt nya virkessortimentens förvandling från avverkningsrester till energi. En maskinentreprenör arbetar med sin grävmaskin på en kalyta. Det knakar och brakar och föraren gräver djupt i marken. Upp i luften följer enorma stubbar med rötterna kvarhängandes och de läggs upp i stora högar. Alla vill ha skogsbränslen Överallt på den nyligen avverkade förnyelseytan finns enorma högar med stubbar. Längs skogsvägen som leder fram till avverkningsytan finns stora risbuntar, som har tagits ut innan själva stubbrytningen. Det ryker från risbuntarna när fukten avdunstas. Högar med risbuntar och stubbar är en syn som blir allt vanligare längs riksvägarna. Det här är energived eller skogsbränsle, som blir allt mera eftertraktat av virkesköpare. Vi har i drygt åtta år aktivt utfört stubbrytning. Det här är ett sortiment som vi betalar för i samband med att vi förnyelseavverkar. Efterfrågan är stor och vi eftersträvar att alltid köpa grot och stubbar om kalytan är lämplig, säger Sture Lågland, skogsenergiplanerare vid UPM. Lång torkningstid Till skillnad från stockar och massaved tar det lång tid för grot och stubbar att komma fram till slutanvändaren. Det gäller framför allt stubbarna, som ska torka i åtminstone ett år innan de krossas. Stubbarnas kvalitet förbättras ju längre de får torka, alltså helt tvärtemot vad som gäller normalt virke. Det bästa slutresultatet nås om stubbarna får torka i två eller till och med tre år, förklarar Lågland. UPM anskaffar råmaterialet och när stubbarna har lyfts upp samlas de i likhet med groten i stora högar längs vägen. Först har en specialmaskin, en så kallad risbuntare, samlat ihop, komprimerat och paketerat groten till lättransporterade risbuntar. Buntarna körs ut till bilväg, där de får torka. Slutprodukten säljer virkesbolaget främst till Alholmens Kraft OY i Jakobstad. Vi sköter själva uttagningen av råmaterialet och sedan transporterar vi det till Alholmens Kraft. Vi levererar det inte som färdig flis, utan som det är. Köparen krossar stubbarna och groten på egen hand. Skogsbränslet blir el Denna typ av energived går helt till förbränning och blir i slutändan energi, som Alholmens Kraft använder i sin biobränsleanläggning för att producera elektricitet. Från 8 Skogsbruket 8/2010

9 det aktuella beståndet i Pedersöre på drygt tre hektar räknar Lågland att stubb och grot förvandlas till cirka MWh (megawattimmar). Det motsvarar den energi som 40 egnahemshus förbrukar på ett år. Det här är ett utmärkt skifte och jag räknar med att det blir cirka 550 risbuntar och resten stubbar. Vi betalar cirka en euro per kubik för grot och stubbar, det vill säga femtio cent per sortiment, säger han. Från den här kalytan får vi ut cirka tvåhundra kubik per hektar och det innebär att skogsägaren netto får cirka 200 euro per hektar. Det låter kanske inte så mycket, men pengarna kommer definitivt till nytta. Lågland konstaterar att nettot i det här fallet räcker för att täcka markberedningskostnaderna. Vi kan alltså utföra markberedning och höglägger färdigt åt markägaren om marken lämpar sig för det. Enligt Lågland är det vanligt att skogsägaren och UPM gör upp om stubbrytning redan i samband med att köpekonraktet skrivs. Groten från en förnyelseavverkning tas först tillvara och görs till risbuntar. Här avdunstar fukten ur virket som ska torka och därefter brännas och förvandlas till energi. Beståndet avverkades i vintras, sedan tog vi ut groten. Under våren har vi tagit upp stubbarna. Om allt går som planerat kan planteringen av den nya trädgenerationen genomföras redan i höst. UPM föregångare UPM är en föregångare när det kommer till stubbrytning och var den första virkesköparen att börja köpa stubbar av skogsägarna. I samband med att vi köper virke marknadsför vi också att vi gärna köper stubbar och grot samtidigt. På nästan 80 procent av förnyelseavverkningarna som vi utför lämpar sig kalytan för stubbrytning. Det här är en relativt ny grej, men de allra flesta av skogsägarna som vi köper virke av är intresserade av stubbrytning. Och nu har våra konkurrenter samt skogsvårdsföreningarna också börjat ta tillvara det här sortimentet. Låglands anskaffningsområde är enormt och sträcker sig från Sideby i söder till Taivalkoski i norr samt ända till Kajana inåt landet. Omräknat i energi så tar vi på mitt område ungefär en miljon megawattimmar i form av stubbar och grot. Det motsvarar den energi som egnahemshus förbrukar på ett år. I framtiden blir behovet av grot och stubbar ännu större när biobränsleanläggningarna blir fler. m Sture Lågland, skogsenergiplanerare vid UPM, har ansvaret för att stubbar och grot tas tillvara i Österbotten. Men hans område sträcker sig betydligt längre än så och varje år omvandlas de skogliga avverkningsresterna i form av grotstubbar till energi. Skogsbruket 8/2010 Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk 9

10 Bioenergi Drivningsskadorna har ökat kraftigt i ungskogarna Ut tag e t av energived ö k a r f ö r va r j e å r. Men i s a m m a ta k t ö k a r o c k s å d r i v n i n g s s k a do r n a i d e n k va r l ä m na d e u n g s k o g e n. Den största o r s a k e n ä r at t skogen i n t e ä r f ö r h a n d s r ö j d, vilket f ö r s v å r a r a r b e t e t f ö r skogsmas k i n f ö r a r na. Årligen presenteras siffror som visar huruvida ett område uppfyller kraven för skogscertifieringen. När fältrevisionen i slutet av förra året delgav sina rapporter var det ingen trevlig läsning för Kustens skogscentrals område gällande granskningen av drivningsskador i energivedsgallringar. Stora skador på kvarlämnade träd Granskningen resulterade nämligen i en avvikelse eftersom skadeprocenten var betydligt högre än målet på maximalt fyra procent. Min uppfattning av läget är att det inte ser bra ut alls. Ställvis handlar det om stora drivningsskador på de kvarlämnade stammarna, säger Alf Käld, skogsbruksgranskare vid Kustens skogscentral. Det här är andra året som han ansvarar för granskninguppstår nämligen lättare i täta energivedsgallringar där träd och sly står tätt, vilket bidrar till att avverkningsmaskinerna tvingas arbeta i en svår terräng. En av de största orsakerna som jag ser det är att ungskogen inte har bottenröjts före själva ingreppet. Det finns Många skogsmaskinentreprenörer har för stora maskiner som inte är lämpliga för en energivedsgallring. en av drivningsskador i energivedsgallringar i området Sideby-Karleby. Att Kustens område fick avvikelse grämer honom eftersom drivningsskadorna i vanliga gallringsskogar har minskat och läget förbättrats under de senaste åren. I vissa objekt som jag har granskat kan det handla om skador på upp till tjugo procent av de kvarlämnade stammarna, så skadenivån är mycket hög. Det är synd att situationen är så här dålig i energivedsgallringar när vi har skärpt oss i fråga om vanliga avverkningar, säger Käld. Bottenröjning saknas Att drivningsskadorna har ökat beror naturligtvis på att intresset för energived har vuxit explosionsartat under de senaste åren. Stamskador Skogsbruksgranskare Alf Käld har fullt upp med att granska drivningsskador i energivedsgallringar. hindrande sly när de avverkar, vilket försämrar sikten. För det andra har ungskogen inte skötts ordentligt och vissa träd växer i knippor. När 7 8 stammar tas bort med en så kallad giljotin och en kvarlämnas är det svårt att undvika skador, förklarar Käld. Att skogsägarna inte bottenröjer innan skogsmaskinen inleder arbetet är en kostnadsfråga. Det kostar att bottenröja i ungskogen och därför väljer kanske många skogsägare, som inte kan utföra arbetet på egen hand, att lämna det viktiga arbetet ogjort. Två typer av skador Drivningsskador kan delas in i två olika kategorier. För det första handlar det om att avverkningsmaskinens aggregat berör närliggande stammar högt eller lågt ner på stammen. Den andra typiska skadan inträffar vid själva utkörningen av energiveden. Vid utkörningen kan det också handla om stamskador 10 Skogsbruket 8/2010

11 samt att skador uppstår på rotsystemet. För att en skadad stam ska räknas som en drivningsskada måste skadan uppgå till minst tolv kvadratcentimeter, det vill säga ungefär lika stor som en tändsticksask, berättar Käld. Årligen har tio objekt granskats på Kustens skogscentrals område. Men enligt Jord- och skogsbruksministeriets direktiv för i år ska hela tjugo stycken objekt granskas i år. Av de tolv objekt som jag har granskat hittills i år har fem underskridit skadeprocent på maximalt fyra procent. Resten har överskridit gränsen. En granskning genomförs genom att Käld tar tio provytor längs en linje från ett hörn till ett annat i en energivedsgallring som är minst en hektar. Jag märker ut provytorna och utför olika mätningar. Jag räknar antalet stammar som är kvar, mäter deras höjd och medeldiametern. Utöver det mäter jag avståndet mellan körstråken och slutligen räknar jag skadorna på de träd som finns innanför provytan. Beroende på terrängen tar det ungefär tre timmar att utföra en granskning. Vad kan skadorna på stammarna ge upphov till? Risken för att skadeinsekter kommer in i beståndet ökar mycket. I granbestånd är det vanligt att det kommer in rotröta. Skogsägare bör ge respons Efter utförd granskning skickas rapporten vidare till den part som har gjort upp ansökan om Kemera-medel och skogsägaren får också rapporten. Om någons ungskog har skadats mycket råder jag skogsägarna att kontakta den som har gjort upp ansökan Gallringsarbetet har blivit sämre I m e r ä n va r a n n a n energivedsgallring f i n n s o r s a k till a n m ä r k n i n g eller d i r e k ta fel i gallringsarbetet. Skogscentralernas u p p f ö l j n i n g v i s a r at t k va l i t e- ten på av v e r k n i n g s a r b e t e t i g a l l r i n g s s ko g a r s j u n k i t k r a f t i g t på ett å r. granskningarna uppdagades att skadorna på kvarlämnade I träd och spårbildning är nästan det dubbla jämfört med traditionella gallringar. Av de granskade energivedsgallringarna fick 53 procent en anmärkning eller betyget underkänt. När resultaten jämförs och tolkas måste man komma ihåg att energivedsgallringar vanligtvis utförs i oskötta skogar och där är förhållandena besvärligare. Avverkningen försvåras speciellt av stort stamantal, tät underväxt och ett stort antal träd som startat från stubbskott. En energivedsgallring är ofta räddningen för utan den skulle träden utvecklas till en störskog med långa och klena träd som för skogsägaren innebär stora ekonomiska förluster. Därför är det viktigt att du som skogsägare ger akt på kvaliteten i gallringsarbetet. Det är möjligt att gallra utan att ge avkall på arbetets kvalitet. Kunnig arbetskraft, rätt årstid för gallringen, rätt gallringsmetod och rätt maskinpark är utgångspunkterna för en lyckad och väl utförd avverkning. m Skogsbruket 8/2010 Så här ser en typisk drivningsskada ut. Skadan har uppstått när avverkningsmaskinens aggregat träffat stammen. Drivningsskadorna har ökat kraftigt på Kustens områden. samt utfört avverkningen för att få till stånd en förbättring. För det är ändå skogsägaren som beslutar om att vem som följande gång utför en avverkning i hans skog. Det är en bra påtryckning som en skogsägare kan göra. Utöver det hoppas jag att alla skogsägare är aktiva och ger feedback till de som utför avverkningarna. Käld vill tro att alla skogsmaskinentreprenörer och förare är seriösa och strävar efter att utföra ett gott arbete. En orsak till att många bevisligen inte klarar av att underskrida skadegränsen är att maskinerna inte är anpassade. Många skogsmaskinentreprenörer har för stora maskiner som inte är lämpliga för en energivedsgallring. Men jag hoppas också att virkesköparna utbildar sin personal ordentligt. Genom ökad kunskap kan resultaten förbättras. Kustens skogscentral arrangerade tillsammans med andra aktörer utbildning i energivedsgallring i augusti. Vi hade tre utbildningsdagar på olika håll i Österbotten. Det ligger i allas intresse att kvaliteten på arbetet som utförs i skogen är så hög som möjligt. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk 11

12 Stort intresse för miljöstöd Sk o g s ä g a r n a h a r alltmer b ö r jat få u p p ö g o n e n f ö r möjligheten at t a n s ö k a o m m i l j ö s t ö d f ö r en viktig livsmiljö i skogen. Som skogsägare kan du söka om miljöstöd ifall du har en särskilt viktig livsmiljö i din skog. Miljöstödet är en ersättning som du får för att du inte avverkar den ekologiskt värdefulla skogen under tio år. Självrisken fyra procent Det är Kustens skogscentral som betalar ut miljöstödet. Du kan kontakta en skogsfackman eller vända dig direkt till skogscentralen och till naturvårdsrådgivare Mona Bäckman på Sydkusten eller Björn Stenmark i Österbotten. Hela processen startar med att jag eller Björn kommer och kollar upp objektet. Det är ingen skada skedd ifall objektet vid en närmare granskning inte uppfyller kriterierna för en viktig livsmiljö, säger Mona Bäckman. Om det visar sig att det finns möjligheter till miljöstöd så inventerar jag hela skogen. Varje fall är unikt, förklarar Bäckman. Hela skogen måste inventeras eftersom skogsägarens självrisk är fyra procent eller maximalt euro av värdet på skogsägarens virkesförråd inom samma kommun. Virkespriset justeras varje år Miljöstödsavtalet görs mellan skogscentralen och skogsägaren. Miljöstödet är skattefri inkomst och betalas då avtalet träder i kraft. Nivån på miljöstödet baserar sig på marknadens medelvirkespris tre år bakåt. Priserna justeras årligen den första september. De priser som gäller från första september beaktar rotpriserna från 2008 och tre år framåt. Skattefrihet och tidsbundenhet lockar Det finns flera orsaker till att miljöstödet intresserar. De särskilt viktiga livsmiljöerna är små till arealen, många skogsägare har sådana i sin skog och den skattefria inkomsten lockar. En annan orsak till att miljöstödet nu har börjat vinna terräng är dess tidsbundenhet, avtalstiden är tio år. När avtalet går ut kan det förlängas med tio år och då görs en ny inventering av skogen. m Bördigt kärr Skogsägaren har m 3 som genast kan avverkas. Livsmiljön är 0,6 hektar och där finns 90 m 3 virke. Miljöstöd 700 euro. Bäck Skogsägaren har m 3 som genast kan avverkas. Livsmiljön är 1,2 hektar och där finns 250 m 3 virke. Miljöstöd euro. Te x t: Marianne Palmgren Exempel på särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen: Den omedelbara närmiljön till småvatten som till exempel bäck, källa eller rännil. Ört- och gräskärr Små lundområden Stup och skogen vid stupets nedre del Berg i dagen Trädfattiga torvmarker m Miljöstödens popularitet ökar Skogsbrukets miljöstöd , sammanlagt hektar Nya avtal 2009, 380 hektar Nya avtal hittills i år, 229 hektar m 12 Skogsbruket 8/2010

13 Foto: Skogscentralen Trädfattig torvmark Skogsägaren har m 3 som han kan avverkas. Livsmiljön är 1,0 hektar och där finns 10 m 3 virke. Miljöstöd 0 euro (självriskgränsen överskrids inte). Stup och berg i dagen Skogsägaren har m 3 som genast kan avverkas. Livsmiljön är 2,1 hektar och där finns 100 m 3 virke. Miljöstöd euro. Foto: Skogscentralen Foto: Skogscentralen Foto: Skogscentralen De områden som omfattas av skogsbrukets miljöstöd blir utmärkta i skogen med skyltar. Skogsbruket 8/

14 Tallsådd till heders igen Den s o m v i l l f ö r n ya ett bestånd m e d ta l l h a r i princip tre metoder att välja mellan, plantering, sådd eller nat u r l i g förnyelse. Så d d e n s o m förnyelsemetod g l ö m d e s b o r t f ö r en l ä n g r e tid, m e n d å d e n maskinella s å d d e n slog i g e no m i slutet av 1980-talet t o g s metoden till heders igen. På vilka marker passar sådd? Sådd är ett seriöst alternativ för den som vill satsa på tillräcklig säkerhet och kvalitativt högklassigt virke i framtiden. Sådden är inte, trots vissa fördelar, en metod som är gångbar överallt. Tvärtom ska såddobjekt väljas med stor noggrannhet. Lämpliga marker för sådd är grova marker, dvs. grusartad jordmån på lingon- och ljungtyp. Planteringen är den säkraste metoden och samtidigt också den mest kostsamma om man enbart ser till arbetskostnaderna. Naturlig förnyelse är den klart osäkraste förnyelsemetoden. Den enda växtplats där naturlig förnyelse kommer till sin rätt är på sandmoar. På dessa marker utvecklas vanligen plantor redan länge innan huvudbeståndet är avverkningsmoget. En misslyckad naturlig förnyelse blir i långa loppet den dyraste metoden. Frömaterial I de norra delarna av Österbotten använde vi i början enbart köpt frö. Eftersom det var dyrt startade skogsvårdsföreningen en kottinsamling och därmed fick vi frö av lokalt ursprung eller proveniens. En tid blandade vi båda frösorterna. Numera använder vi i huvudsak förädlat frö. Oberoende av fröets ursprung har resultaten av sådderna så gott som alltid blivit förträffligt. Maskinell sådd Numera är den maskinella sådden förhärskande. Den går till så att markberedning och sådd sker samtidigt. Det är möjligt att så för hand, men markberedning i form eller annan måste i alla fall utföras. Den normala frödosen är 400 gram frö per hektar vid maskinell sådd. Vid manuell sådd klarar man sig med 200 gram per hektar. Om man planerat för maskinell sådd är det onödigt att avlägsna stubbarna. Det kan vara direkt skadligt då för mycket mineraljord blottas vi stubbrytning med åtföljande slyproblem. Efter stubbrytning blir förnyelsemetoden manuell sådd eftersom det är onödigt att köra med skogsharv på en stubbrytningsyta. Vanligen lämpar Henrik Nylund, dåtida områdesansvarig i skogsvårdsföreningen, i det bestånd som inte godkändes 1993 av skogscentralen. Idag är tallsådden en förstklassig 15-årig ungskog. Denna yta såddes På andra sidan av vägen i bakgrunden finns den yta som planterades maskinellt samma år på Skogskulturs sommarexkursion. sig inte stubbrytningsytor för sådd eftersom de normalt är för bördiga. Fördelar och nackdelar med sådd Det största hotet för en sådd är försommartorkan. Har fröna hunnit gro och det därefter blir en lång torrperiod, blir resultatet därefter. Ett sådant år kommer alltid förr eller senare. Dessa år är det problem också med planteringarna. Ofta framhålls också det större röjningsbehovet som ett problem. Det problemet är enligt min åsikt ändå minimalt. Visst är det bättre att välja mellan flera tusen tallstammar per hektar än att röja bort allt sly och ha tallar kvar. Detta är samtidigt den största fördelen med sådd. Kvaliteten i ett såddbestånd är vanligen någon helt annan än i ett planterat även om det finns kvalitativt fina planterade bestånd också. Kostnader Och kostnaderna då. Harvningen kostar euro/ ha, sådden drygt 40 euro/ha och 400 gram frö euro/ha. Den som vill så själv manuellt sparar 40 euro för sådden och fröåtgången stannar vid cirka 200 gram/ha, dvs. frökostnaden halveras. En plantering kostar euro/ha för harvning, 240 euro för plantorna och arbetet går löst på cirka 300 euro/ha. Summasummarum kostar sådd en aning mera än hälften av vad en plantering kostar. Dra inte förhastade slutsatser Granska aldrig en sådd följande sommar. Du blir garanterat besviken. Granskningen ska utföras 3 5 år efter sådden. Då ser ytan ut som ett morotsland. Enda skillnaden är att du har tallar istället för morötter. En av de första maskinella sådderna i Pedersöre genomfördes Ett år senare granskade skogscentralen ytan. Den underkändes och skogscentralens folk ansåg att den maskinella sådden var ett hot mot skogsförnyelsen. Det stod att läsa i en ortstidning under en stor och fet rubrik där granskarna också poserade på ytan. m Te x t o c h f o t o : Måns Åkerblom 14 Skogsbruket 8/2010

15 Skogsvårdsskolan 7 Skogsbruksplanen ett bra beslutsverktyg I skogsbruket behövs informa - t io n o m v i r k e s f ö r r å d, v ä x t- platser, n at u r v ä r d e n o c h möjligheterna at t transport e r a v i r k e t u t f r å n skogen. En fastighetsvis skogsbruksplan ä r ett b r a hjälpmedel f ö r l å n g- siktig skötsel o c h a n v ä n d n i n g av skogen. Så här gör vi en skogsbruksplan Skogscentralen inventerar skogarna områdesvis. Planeringsområdet kan vara till exempel en by. Alla skogsägare i den byn får på våren ett brev och har då möjlighet att beställa en skogsbruksplan. Skogsbruksplanerare Jukka Loikala på Kustens skogscentral inventerar i år de privata skogarna i Esbo och Vanda. Jag börjar förbereda fältarbetet redan i februari-mars. Skogscentralen har ett år tidigare beställt flygfotografier över de områden som vi ska inventera. Utgående från flygbilden ritar jag på förhand in på kartan en preliminär indelning i beståndsfigurer. I skogen inventerar jag en beståndsfigur åt gången och preciserar vid behov Föreslagna avverkningar Skogsbruksplanen är ett nyttigt hjälpmedel för dig som skogsägare. Planen beskriver nuläget i din skog, de framtida avverkningsmöjligheterna och behovet av skogsvårdsarbeten. Den innehåller också information om ekologiskt värdefulla livsmiljöer och andra särdrag. Skogsbruksplanen hjälper dig att fatta kloka beslut och göra upp planer för skogen. Den är din skogliga handbok. Planen innehåller förslag till avverkningar, skogsvård och naturvård. Planeraren beaktar dina önskemål, det kan till exempel vara fråga om landskapsvärden eller viltvårdssynpunkter. Planeraren betraktar ditt skogsinnehav som en helhet. Förslagen till skötselåtgärder och avverkningar planeras och genomförs per bestånd. Skogsbruksplanen innehåller åskådliga temakartor som visar på avverkningsmöjligheterna och behovet av skötselarbeten. Lantmäteriverket licens nr 15/MYY/09 Skogsbruket 8/

16 Skogsvårdsskolan gränserna mellan de olika figurerna. Jag uppskattar med ögat växtplatsen, jordmånen, beståndets utvecklingsklass och ålder. När det gäller att definiera om beståndet enligt åldern går att slutavverka, bestämmer jag vid behov beståndets ålder genom att borra vid rothalsen av ett träd. I plantskogar beräknar skogsbruksplaneraren antalet plantor per hektar och noterar det eventuella behovet av att trampa gräs eller röja bort sly. I äldre bestånd mäter skogsbruksplaneraren trädens medelhöjd och medeldiameter. Beståndets grundyta fastställer han eller hon med hjälp av ett relaskop. När planeraren vet beståndets trädslag, grundyta och medelhöjd går det att beräkna virkesvolymen per hektar. I samband med inventeringen av beståndet fastställer planeraren avverkningsmöjligheterna och behovet av skötselarbeten. Planeraren uppskattar också den optimala tidtabellen för de åtgärder som han Det här beståndet gallrades senast år 1985 och nu är det dags igen. Det är trångt, de gröna kronorna har krympt och tillväxten har börjat lida, konstaterar Eva-Lotta Backman-Winqvist, Märta Backman och Jutta Aminoff. Hunden Molly uppskattar skogspromenaden. eller hon rekommenderar. Skogsbruksplanen omfattar tio år och alla åtgärdsförslag gäller följande tioårsperiod. Åtgärdsförslagen Brådskande Den första femårsperioden Den andra femårsperioden Skogscentralerna gör största delen av skogsbruksplanerna. Skogsvårdsföreningarna och skogsföretagare uppgör också skogsbruksplaner fastighetsvis. Planeraren inventerar också de särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen och de värdefulla livsmiljöer som ingår i skogscertifieringens kriterier. Det är viktigt att de blir inritade på kartan så att de säkert avgränsas och sparas i avverkningar och andra åtgärder. Planeraren samlar fältuppgifterna på en handdator. Handdatorn innehåller bland annat flygbilder och GPS-positionsbestämningar. Du kan delta i fältarbetet När du är med planeraren i skogen får du information om din skog och kan lätt framföra dina önskemål. Planeraren kan i sin tur konkretisera och motivera sina åtgärdsförslag. Eva-Lotta Backman-Winqvist och de övriga ägarna till skogen har beslutat sig för att beställa en skogsbruksplan. De tidigare generationerna och även vi har skött skogen utgående från det som är skogsvårdsmässigt bäst. Vi har under åren avverkat husbehovsvirke, både till byggnadsmaterial och till brännved, berättar Eva-Lotta Backman-Winqvist. En del av skogen har stått orörd i drygt 60 Skogsbruksplanerare Jukka Loikala mäter beståndets grundyta med relaskop. 16 Skogsbruket 8/2010

17 Skogsvårdsskolan år och det stället vill vi också i fortsättningen spara. Och blåbärsplatserna är viktiga för oss. Vi har inte tidigare haft någon skogsbruksplan, men nu vill vi ha en inventering av skogen och råd av en fackman om hur vi ska vårda skogen för att den ska må bra. Vad kan vi själva göra och när vi ska anlita fackmän? Hur ofta ska man gallra och vad annat är det viktigt att tänka på? Vi behöver också tydliga förslag till tidtabell för de olika åtgärderna. Med på rundan i skogen följer också Eva-Lottas son Eric, hennes mamma Märta Backman och hennes moster Jutta Aminoff. Du får en helhetsbild av skogen Skogsbruksplanen ger en åskådlig helhetsbild av skogen och det är lättare att fatta beslut själv. Planen är till hjälp också vid virkesaffärer. Så här säger de skogsägare som har en skogsbruksplan. Skogsägarna uppskattar enligt kundresponsen till skogscentralen också den personliga rådgivningen och det gemensamma skogsbesöket med fackmannen. De plastade kartorna har likaså fått ett stort plus. Här ska det gallras, säger Jutta Aminoff med eftertryck när vi kommer in i en tallskog med inslag av björk och gran. Först går jag lite runt och tittar på beståndet innan jag börjar mäta, redogör Jukka Loikala. Sedan tar jag några provytor för att mäta trädbeståndets grundyta, medeldiameter och medelhöjd. Jag räknar också trädslagsfördelningen när det är fråga om en blandskog. Efter att jag har mätt provytorna får jag fram volymen, det vill säga hur många kubikmeter virke det finns per hektar. Här är det drygt 200 kubikmeter. Mitt förslag på den här figuren är en gallringsavverkning under den första femårsperioden. Här stämmer alltså planerarens rekommendation väl överens med skogsägarnas egen uppfattning. Från fältarbetet till skogsbruksplan Planeraren sammanställer planen efter fältarbetet. Planeraren för över fältdata från handdatorn till skogscentralens lägesdatasystem. Därefter räknar kalkylprogrammet ut beståndsuppgifter och prognoser för fastighetens skogar för den kommande tioårsperioden. När kal- Vad kostar en skogsbruksplan? Skogscentralens skogsbruksplan kostar 8 euro per hektar skogsmark och 4 euro per hektar tvinmark. Därtill kommer en grundavgift på 45 euro per plan. En skogsbrukplan för en fastighet med exempelvis 35 hektar skogsmark kostar 325 euro. Kostnaden kan du dra av i skogsbeskattningen. Den som saknar skogsbrukplan får Kemera-stöden nedsatt med 10 procent. n Eva-Lotta Backman-Winqvist räknar årsringar, tallen är drygt 130 år gammal. Mamma Märta och sonen Eric följer noggrant med. Skogsbruket 8/

18 Skogsvårdsskolan Skogsbruksplanerare Jukka Loikala förklarar handdatorns funktioner åt skogsägare Märta Backman. ORDLISTA: Bestånd Enhetlig del av skogen med avseende på växtplats och träd. Figur Termen används inom skogsbruksplaneringen. En enhetlig del av skogen. Grundyta Skogens grundyta mäts med hjälp av ett relaskop för att fastställa mängden virke per hektar. Grundytan är ett mått på den sammanlagda tvärsnittsytan av alla träd på 1,3 meters höjd, uttryckt i kvadratmeter per hektar. Virkesvolym Volyminnehållet av virke i ett bestånd, kubikmeter per hektar. Också uttrycket virkesförråd används. Utvecklingsklass Klassificering av skog enligt dess utvecklingsskede. Till exempel plantbestånd och klenare gallringsbestånd.n kylerna är slutförda, skriver planeraren ut skogsbruksplanen och sammanställer den i en mapp. Planeraren tar sedan kontakt med skogsägaren och kommer överens om att personligen överlåta planen och presentera planens innehåll och användning. Nu har skogsägaren igen möjlighet att diskutera, fråga och få personliga råd. Jag räknar med att få den här planen färdig i början av september, säger Jukka Loikala. Sedan träffar jag skogsägarna och presenterar planens innehåll och de avverknings- och skogsvårdsförslag jag ger. Vi kan också göra en runda i skogen om skogsägarna så önskar. n Text och foto: Annikka Selander Aktuellt från naturen Den halmgula tallörten är unik. Den saknar klorofyll som ger växterna deras gröna färg och som är en förutsättning för fotosyntes. Tallörten kan alltså inte binda luftens koldioxid och tillverka socker, utan den är tvungen att leva på det som andra producerar. Den skaffar sin näring unik parasit från andra växter, vanligen från tall, med hjälp av sina svamprötter. Tallörtens alla delar är svagt väldoftande och saftiga. Den svartnar lätt när den torkar. Tyskarna kallar tallörten för gransparris. På norska kallas den vaniljerot. n 18 Skogsbruket 8/2010

19 Planera och din röjning blir gratis Det f i n n s ett a k u t r ö j- n i n g s b e ho v i m å n g a s kog a r. Ett b r a s ä t t at t få f r a m p e n g a r till r ö j n i n g- en ä r at t s a m t i d i g t g ö r a en g a l l r i n g eller slutavv e r k n i n g. Ett tydligt tecken på att du behöver röja är att lövet i ungskogen är högre än barrträden. Röjningen handlar om att gynna rätt träd. Den utförs vanligen när ungskogen är omkring 15 år och då är den 3 5 meter hög. När du röjer flyttar du över tillväxten till stammar som ska bli stock och massaved. Det är samma principer som i ett morotsland: om du inte gallrar bland morötterna, så får du bara smala morötter. Den fixa röjer och gallrar samtidigt Kostnaderna för en röjning varierar beroende på hur många stammar som ska röjas och hur höga de är. Medelpriset på en röjning är 300 euro per hektar plus moms. Men om ungskogen är tät på grund av att slyröjningen blivit ogjord, kan röjningen kosta över 500 euro. Ett bra sätt att finansiera röjningen är att göra en gallring och betala röjningen med en del av inkomsterna från gallringen. Då betalar du också mindre skatt eftersom du minskar dina inkomster från skogen samtidigt som du återinvesterar pengar i din skog. Har du till exempel fått en virkeslikvid på euro från en gallring och gör en röjning för euro, betalar du skatt bara för euro. Skogsbruket 8/2010 Skatteeffekten betalar då 280 euro av din röjning, vilket nästan motsvarar medelpriset för röjning av en hektar. Du kan också ansöka om statsstöd, s.k. Kemera-medel, för röjningen (se skild ruta). I södra Finland är stödet minst 93 euro per hektar och max 220 euro och i Österbotten minst 112 euro och max. 252 euro. Med skatteeffekten och statsstödet betalar du i praktiken inget för röjningen. Röjningsvinsten är mera stock i framtiden Vid röjningen tar man bort icke önskvärda stammar, så att tillväxten fördelas på de bästa träden. Du gör en vinst på längre sikt eftersom den röjda skogen växer så mycket bättre. Röjning ger ett jämnare be- Du får statsstöd, s.k. Kemera-medel, både för röjningsarbete som du utför själv och för arbete som du har avlönad arbetskraft att utföra. I södra Finland är statsstödet 50 procent och i Österbotten 60 procent av fastställda kalkylmässiga kostnader som jord- och skogsbruksministeriet fastställt. Alla röjningsobjekt dras inte över samma kam utan det finns en indelning i normala röjningsobjekt och exceptionellt svåra. För att klassas som exceptionellt svårt röjningsobjekt ska antalet röjstammar vara över per hektar. Röjningen görs av stånd med bättre dimensionsutveckling och en önskvärd trädslagssammansättning. Kvaliteten förbättras när föväxande, fula träd, s.k. vargar, och skadade träd tas bort. Röjningen ger långsiktiga vinster genom att träden i kommande gallringar och Te x t: Gerd Mattsson-Turku Lövträden är lika höga eller högre än barrträden Du ser att barrträdsstammarna lider av konkurrensen, t.ex. genom att jämföra hur mycket de har vuxit de senaste åren. Det kan du se genom att jämföra avståndet mellan kvistvarven. Är avståndet kortare mellan de sista kvistvarven än de tidigare? Då är det dags att röja. Sommaren är en utmärkt tid för att ge sig ut i skogen och kolla röjningsbehovet. m Statsstöd för röjning Kalkylmässig kostnad Tips Statsstöden är skattefria. Det betyder att då är inte heller de motsvarande utgifterna avdragbara. Den del av utgifterna som överstiger själva stödet är naturligtvis avdragsgilla. Detta kan vålla problem i bokföringen, inte minst när utgifterna och stödet kommer olika kalenderår. Ett sätt att tackla problemet är att uppge stödet i deklarationsblanketten som inkomst fastän det är skattefri inkomst. Då har du fria händer att dra av alla utgifter utan att behöva tänka på om de hör ihop med ett arbete som du fått understöd för. m Södra Finland, stöd 50 % slutavverkningen är grövre och stockandelen därmed större. m Två tecken på att du behöver röja Österbotten, stöd 60 % Skogsägaren 186 euro/ha 93 euro/ha 111,60 euro/ha exceptionellt svår 270 euro/ha 135 euro/ha 162 euro/ha Avlönad arbetskraft 278 euro/ha 139 euro/ha 166,80 euro/ha exceptionellt svårt 421 euro/ha 210,50 euro/ha 252,50 euro/ha 19

20 Brokistan är ett hantverk med framtid Un d e r t u r e r i s k ä r g å r d e n k a n v i v i d g a m l a h e m m a n s t ö ta på ä l d r e b å t h u s m e d b r o k i s to r. Br o k i s to r na h a r b y g g t s i m å n g a å r t io n d e n o c h d e h a r v i s at sig va r a ett h å l l ba rt b ry g g a lt e r nat i v. Brokistan ser ut som ett invecklat tändstickshus. Tanken är att konstruktionen ska bli så stark och stabil som möjligt för att hålla alla påfrestningar från vatten och is. Brokistans värsta fiende är isen, som kan bryta på kistan från många håll. Kistan anpassas efter bottnens form och kan således bli mycket hög och sned. I forna tider byggdes brokistan på isen så att man vartefter kunde fälla ner den. I dag använder byggarna griplastare för att kunna bygga kistan på land under bättre och bekvämare förhållanden. Kilformade stockar En som varit med och byggt brokistor sedan barnsben är Mats Westerlund i Nagu. Mats är idag 25 år gammal och kommer snart att ta över hemgården. Byggnation har alltid varit ett stort intresse och arbetet med brokistor har många intressanta arbetsmoment. Vi börjar med att mäta djupet där brokistan ska bli och det är viktigt att komma ihåg att beakta vattenståndet för den dagen. Stockarna sågar jag därefter med gårdens bandsåg. Stockarna är sex tum breda och kilformade för att få kistan vågrät cirka 20 cm över vattenytan, berättar Mats Westerlund. Vi brukar göra våra brokistor tre meter breda och sex meter långa. Vi vill ha dem tillräckligt stora för att undvika att de välter, förklarar Mats. Beställaren brukar förundra sig över att kistan måste vara så stor, men så fort den kommit på sin rätta plats brukar den inte alls verka överdrivet stor. Laxstjärtar och stenfickor Hörnstockarna fälls in i varandra med så kallade laxstjärtar Laxstjärt och säkras därtill med syrefasta rundjärn. Rundjärnen är lite längre än stockarnas bredd, för att man med slägga ska kunna slå den överblivna tappen in i virket. Tappen böjs tvärs över ådringen för att ge maximal hållbarhet. Tidigare slog vi in järnstängerna med bara muskelkraft och slägga, men sedan några år tillbaka använder vi oss av en bultare som slår in stängerna i träet. Det enda negativa är att maskinen har ett förskräckligt ljud, skrattar Mats. Det gäller att vara lätt på handen då man fäller ur hörnen med motorsågen. Det gäller dessutom att ha mätt noggrant och såga därefter, för att undvika många lyft upp och ner. Både av bekvämlighetsoch av säkerhetsskäl är det bäst att använda motorsågen med fast mark under fötterna, säger Westerlund. Efter att brokistan är färdig bogseras kistan på plats av en lokal entreprenör, som också har stenar med sig till stenfickorna, fortsätter Mats. Stenfickorna byggs som stora V-n inuti kistan och de ser till att kistan hålls på plats. Många tror att det finns tillräckligt med sten på den egna stranden, men det behövs mången kubik. Kistan sätter vi oftast på plats under försommaren och sedan får den ligga och vila under nästa vinter. Det är viktigt att brokistan får sätta Brokistorna verkar stora på landbacken. Hörnstockarna fälls in i varandra med så kallade laxstjärtar. 20 Skogsbruket 8/2010

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket 10-2011 Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 10 2011.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 4 SKOGSPROGRAMMET VÄL TEORETISKT DET FINNS ETT GLAPP MELLAN DET REGIONALA SKOGSPROGRAMMETS SIFFROR OCH VERKLIGHETEN.

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket 6/7-2010 Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2010. År g å n g 80

Läs mer

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2007. ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2 Skogsbruket

Läs mer

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010 Skogsbruket 2-2010 Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2010. År g å n g 80 4 Många fördelar med kall

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Bekämpning av rotröta med stubbehandling

Bekämpning av rotröta med stubbehandling Bekämpning av rotröta med stubbehandling HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Handledningen har utarbetats av arbetsgruppen: Erkki Hänninen, Metsäteho Oy Kari Korhonen, Skogsforskningsinstitutet Katriina Lipponen,

Läs mer

Skogsbruket 3-2011. Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara

Skogsbruket 3-2011. Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Skogsbruket 3-2011 Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 3 2011.

Läs mer

Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 6 7 2008. Årgång 78. Sett i skogen. Rivstart på förnyelseytan

Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 6 7 2008. Årgång 78. Sett i skogen. Rivstart på förnyelseytan Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2008. Årgång 78 5 6 8 11 12 14 16 18 20 Sett i skogen Döda träd utan yttre spår kan indikera tallens rotröta. Rivstart på

Läs mer

Skogsbruket VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL MARKNADSSITUATIONEN FINNS DET AVSÄTTNING PÅ ÖSTERBOTTNISK MASSAVED EFTER ATT

Skogsbruket VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL MARKNADSSITUATIONEN FINNS DET AVSÄTTNING PÅ ÖSTERBOTTNISK MASSAVED EFTER ATT Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 3 2009. ÅRGÅNG 79 4METSÄ-BOTNIA 7 LÄGGER NED SIN CELLULOSAFABRIK? VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL MARKNADSSITUATIONEN FINNS

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogsbruket 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID

Skogsbruket 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 1 2007. ÅRGÅNG 77 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING BEGREPPEN LÅGGALLRING, HÖGGALLRING OCH BLÄDNING INNEBÄR UT- GLESNING AV BESTÅND. 6 KVISTAT

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG. Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015

De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG. Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015 De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015 IF SKOGSFÖRSÄKRING Innehåll Fakta som är bra att känna till... 3 If Skogsförsäkring som skydd för din skog...

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Skogsbruket 5-2011. Väg- och åkerkanter outnyttjad bränsleresurs Bra att veta vid köp av röjsåg Gör eget grillkol

Skogsbruket 5-2011. Väg- och åkerkanter outnyttjad bränsleresurs Bra att veta vid köp av röjsåg Gör eget grillkol Skogsbruket 5-2011 Väg- och åkerkanter outnyttjad bränsleresurs Bra att veta vid köp av röjsåg Gör eget grillkol Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 5 2011. År g å

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka?

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka? Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 9 2007. Årgång 77 4 Pejling av virkesmarknaden Skogsindustrins virkesköp har ökat med åttio procent från årets början. 9 10 12

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2009. År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

Skogsbruket 1-2011. Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare

Skogsbruket 1-2011. Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare Skogsbruket 1-2011 Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 1 2011. År g å n g 81 4 6 10 15 18 19 24 28 29 Fyra hektar

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Här finns de beståndsplaneringar

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Skogsbruket SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE.

Skogsbruket SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2008. ÅRGÅNG 78 4 6 8 10 14 16 18 20 22 26 SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE. BEREDSKAPEN

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta

Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över

Läs mer

Rätt skogsvård kan minimera risker under stormar

Rätt skogsvård kan minimera risker under stormar Rätt skogsvård kan minimera risker under stormar En caseundersökning av barrträdsbestånd i Västra Nyland Fredrik Bergman Examensarbete för Skogsbruk 08 Utbildningsprogrammet för Skogsbruksingenjör Ekenäs

Läs mer

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Nord 2011 PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

En ny förening grundas för att ansöka om PEFC-certifikat. Cannabisodlingar blir allt vanligare, också i skogen. Nu kör cellulosamaskinerna för fullt.

En ny förening grundas för att ansöka om PEFC-certifikat. Cannabisodlingar blir allt vanligare, också i skogen. Nu kör cellulosamaskinerna för fullt. En ny förening grundas för att ansöka om PEFC-certifikat. Cannabisodlingar blir allt vanligare, också i skogen. Nu kör cellulosamaskinerna för fullt. Under årets första hälft minskade både virkes- och

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid SBO-NYTT Information från Mark skogsbruksområde juni 2015 Vilken härlig tid Nu är väl livet som bäst, dagarna är långa, solen värmer gott ibland och det händer mycket i naturen när allting förnyas. I går

Läs mer