Stubbrytningens följder Skogsfastigheter går åt 4-hjulingar populära

Transkript

1 Stubbrytningens följder Skogsfastigheter går åt 4-hjulingar populära

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g Stubbar ger inkomster, men också mera röjningsarbete St u b b k r o s s h a r blivit ett viktigt b r ä n s l e. Fr å n va r t io n d e k a l avverkningsyta tar vi idag tillvara stubbar. Nytt statsstöd för skogsbränslen En e r g i s t ö d f ö r k l e n v i r k e ä r ett n y t t s t ö d till s k o g s ä g a r e s o m ta r u t klenvirke från sina ungskogar och förstagallringar som bränsle. Mönkijän blir populär bland skogsägare Allt fler skogsägare som har en 4-hjuling utrustar den med griplastare och släpvagn. 10 Dö d s b o n ä r i n t e b r a f ö r skogen En stor del av finländska skogar ägs av dödsbon eller sammans l u t n i n g a r. Det k a n o f ta va r a ett h i n d e r f ö r at t b e d r i va effektivt s k o g s b r u k Skogsfastigheter går åt som smör i solen Efterfrågan på skogsfastigheter ä r s t ö r r e ä n u t b u d e t. Vid d e t h ä r laget ä r k ö pa r na b e r e d da at t betala ett h ö g r e p r i s ä n d e t efterfrågade för att få skogen Skogsvårdsskolan, d e l 11: Beställa skogsbrukstjänster b l i en b r a beställare Granmassavedens pris sjunker I b ö r ja n på 2000-talet va r r ot p r i s e t på g r a n m a s s av e d 8 e u r o per kubikmeter högre än för tallmassaved. I oktober 2010 var prisskilln a d e n n e r e i 3 e u r o. Skogscertifieringen Det h a r n u g å t t 10 å r sedan d e flesta s k o g s ä g a r e f i c k s i n a s k o g a r certifierade Omslagsbild: Kuvaliiteri/Veikko Rissanen 2 Skogsbruket 12/2010

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 12/2010 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén (tjänstledig) Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Snabba konjunktursvängningar År e t s o m g i c k ser ut att bli ett gott år för skogsindustrin. Priset på cellulosa sköt i höjden, efterfrågan på sågvaror steg och valutakurserna ändrades till vår fördel. Återhämtningen gick snabbt med höga priser och stora volymer vilket betyder goda ekonomiska resultat. Efter flera knaggliga år är det välkommet med ett bättre år för att fylla på i bolagens kassor. Tyvärr verkar det nu som om konjunkturen skulle börja svänga för skogsindustrin. Lagren med sågvaror är fyllda och sågverken försöker nu bromsa produktionen så mycket de hinner. Det finns en enorm sågverkskapacitet i Europa och det tycks vara svårt att få produktionen att balansera med förbrukningen. När priserna stiger vill alla vara med och göra vinster och efter en tid svämmas marknaden över av virke med prisfall som följd. Rent konkret syns bromsandet som längre juluppehåll på sågarna, inköpsbegränsningar på stock, tillfälliga avverkningsstopp och en avvaktande hållning överlag. De fortsatta problemen inom finanssektorn och i den offentliga ekonomin i många EU-länder leder till kraftiga sparåtgärder på många håll. Byggsektorn i Europa är ännu nere för räkning efter finanskrisen och de senaste räddningsoperationerna i Irland och oro för ekonomin i Portugal, Spanien och Italien har ytterligare bromsat investeringsivern. Det verkar som om byggandet skulle gå på sparlåga i Europa i ännu ett eller två år. Europa är vår klart viktigaste marknad och det går att förstå att sågverkscheferna är bekymrade. Men på annat håll byggs det. Jag har nyss besökt Kina och sett en växande ekonomi och ett samhälle i kraftig utveckling. I Kina investeras det friskt i vägar, järnvägar och hus. Uttrycket att höghus växer som svampar ur jorden fick en ny innebörd för mig när jag såg skogen av byggkranar i utkanten av Peking. Ett litet krux är att kineserna inte bygger i trä. De bygger i betong, stål, glas och sten. Kina använder fem gånger mer betong per capita än världsmedborgaren i snitt! Det finns ändå ett enormt behov av virke i Kina. Det finns redan en växande mellanklass som vill ha boendekvalitet till exempel i form av träprodukter som golv, paneler, dörrar och fönster. Den kinesiska marknaden växer så det knakar och kan ge nya exportmöjligheter. Vi skall inte heller glömma bort den inhemska marknaden. Vi pratar ofta om export, men en stor andel av det sågade virket säljs i hemlandet. I småhus använder vi mycket trä, men när det gäller att bygga höghus i trä finns mycket att göra. Det har skett en attitydförändring till att bygga högt i trä efter flera lyckade byggen både utomlands och här i Finland. Man har bevisat att det går att bygga säkra hus i trä och att högre kostnader uppvägs av kortare byggnadstid. Det som nu behövs är att vidareutveckla byggkoncepten och ingenjörsprodukter av trä. För att trä skall ha en chans måste det bli lika enkelt att bygga i trä som i stål och betong. Ökade volymer ger skalfördelar och effektivitet i byggandet, den vägen kan kostnaderna sänkas så att trä får ännu flera fördelar. Det löser inte de akuta problemen med vikande efterfrågan, men har betydelse på sikt. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

4 Bioenergi Stubbar ger inkomster, men också mera röjningsarbete St u b b k r o s s h a r blivit ett viktigt b r ä n s l e. Fr å n va r tio n d e k a l av v e r k n i n g s y ta ta r v i i d a g t i l lva r a s t u b b a r. Volymmässigt är det fråga om nästan en miljon fastkubikmeter per år. Men vad vet vi egentligen om stubbrytn i n g e n s följder o c h vilken betydelse k o m m e r s t u b ba r na att ha i energiförsörjningeni framtiden? Tillgången på kväve i marken är den faktor som på mineraljordar mest påverkar trädens tillväxt. I förnyelsemogna granskogar i de södra delarna av landet finns det rätt lite kväve i stubbar och grövre rötter, omkring 70 kg per hek- tar. Det är mindre än hälften av den mängd kväve som förs bort med massaveden och stockarna och bara en sjättedel av den mängd kväve som finns i barr och kvistar. Vid stubbrytning tar vi tillvara procent av stubbarna och grövre rötter. Största delen av de klenare rötterna blir kvar i marken. På lermarker kan syretillgången i marken minska när grövre rötter tas bort och ju mera skogsmaskinerna kör på avverkningsytan desto mera kompakt blir marken. Forskning fram till dags datum visar dock att stubbrytning till och med kan förbättra tillväxten i planteringar om man inte beaktar följderna av att groten tas tillvara och körs bort. Vilka följderna kan bli på längre sikt är ännu outrett och det tar många år innan vi har svaret på den frågan. Mera röjningsarbete när mineraljorden blottas På förnyelseytor där vi tar tillvara stubbar kan markberedningen utföras antingen i samband med stubbrytningen eller som en separat markberedning. Det senare alternativet är vanligtvis både effektivare och billigare, då det varken finns stubbar, virke eller ris som stör arbetet. Markberedningen på stubbrytningsytor har kvalitetsmässigt blivit mycket bättre de senaste åren tack vare bättre markberedningsutrust- 4 Skogsbruket 12/2010

5 ning och större satsningar på förarutbildningen. Den kanske mest negativa följden av stubbrytningen kommer fram när den nya skogen är några år gammal. Stubbrytningen har sönder markytan rätt så effektivt och det leder till att det kommer 1,5 gånger mera lövträdsplantor på naturlig väg än efter en traditionell markberedning. De här lövträdsplantorna kompletterar skogsodlingen, men ger mera arbete i plantskogsstadiet, det vill säga mera röjningsarbete Om du är skogsägare och vill satsa på hög lönsamhet i skogsbruket ska du försöka få skogsvårdsarbetena utförda så kostnadseffektivt som möjligt i början av omloppstiden, men du ska inte glömma det rotpris som du kan få för stubbarna. Rotrötan och snytbaggen Stubbrytningen och dess effekt på bekämpningen av rotrötan beror i praktiken på hur mycket av den rötangripna veden som blir kvar i marken. Stubbrytningen i sin nuvarande form försämrar klart livsbetingelserna för rotrötan i våra skogar. Den verkliga effekten som bekämpningsmetod är inte ännu påvisad. Det är viktigt med tanke på bekämpningen av rotrötan att rötangripna stubbar som lyfts upp i högar transporteras bort från skogen innan det börjar bildas fruktkroppar som avger sporer. Många skogsägare har råkat ut för förödande angrepp av snytbagge på förnyelseytor, där man tagit bort stubbar. Forskning påvisar ändå inte att angreppen skulle vara värre än i medeltal på stubbrytningsytor. En rätt utförd markberedning, med en minst 25 cm bred remsa runt plantan där mineraljorden är blottad, är det klart bästa vapnet i kampen mot snytbagge. Stubbar är en viktig del av kraftverkens mix av skogsbränslen Stubbar används som bränsle i stora kondenskraftverk och kraftvärmeverk. Alternativa bränslen är i praktiken klenvirke från gallringar, stenkol, torv, naturgas eller uran. I Arbets- och näringsministeriets färska utredning uppskattar man att vi kan ta tillvara stubbar som motsvarar 9 10 TWh, dvs. omkring 5 miljoner fastkubikmeter per år. Det kan jämföras med Helsingfors Energis förbrukning av stenkol som år 2009 var 5 TWh. De två kärnreaktorerna i Olkiluoto producerade 2009, som var ett toppår, drygt 14 TWh el. Torr och ren stubbkross av hög kvalitet är eftertraktat bränsle av kraftverk. Stubbarna bibehåller sin kvalitet vid lagring i vältor och kvaliteten blir till och med bättre. Det gör däremot inte groten. Kraftverken blandar torr stubbkross med fuktigare grot och flis av helträd för att bränslet ska få rätt fukthalt. Stubbar hjälper helt enkelt till att höja kvaliteten på andra skogsbränslen som kan ha mycket skiftande kvalitet. m Te x t o c h f o t o : Martti Ku u s i n e n, expert på b io e n e r g i o c h nat u rv å r d, Ta p i o De här sakerna ska du komma överens om med den som köper stubbarna, helst skriftligt: Tidpunkten för stubbrytningen, så att inte skogsförnyelsen drar ut på tiden Markberedningsmetoden och kvalitetskriterierna om markberedningen utförs i samband med stubbrytningen. Det viktigaste är antalet högar avsedda som planteringspunkter (st/ha). De får inte bli sönderkörda när stubbarna körs bort. Lagringstiden på avverkningsytan och på avlägg intill bilväg, högst 2 år. Att djupa hjulspår jämnas ut. Detta är speciellt viktigt om stubbarna körs bort under barmarkstiden och markens bärighet är dålig. Eventuella avgränsningar om avverkningsytan gränsar till bebyggelse, friluftsområden, vattendrag osv. Vi på Skogsbruket har i år valt att göra en inbetalning till Finlands Skogsstiftelse i stället för att skicka julkort. Finlands Skogsstiftelse förmedlar information om det finländska familjeskogsbruket och om skötseln och användningen av våra skogar. Stiftelsen ger också stöd till skolor och daghem för besök och läromedel. Skogsbruket 12/2010 5

6 Bioenergi Nytt statsstöd för skogsbränslen Energistöd för klenvirke är ett nytt stöd till skogsä g a r e s o m ta r u t k l e n v i r k e f r å n s i n a u n g s k o g a r o c h förstagallringar s o m b r ä n s l e. Det n ya stödet k o m m e r at t ersätta d e n u va r a n d e stöden f ö r u t tag o c h flisn i n g av energived. Regeringens förslag till lag om energistöd för klenvirke gavs till riksdagen i november. Enligt lagförslaget får skogsägaren ett energistöd på 10 euro/fastkubikmeter för uttag av skogsbränsle ur sina ungskogar och förstagallringsobjekt. Gränsen är i det nuvarande förslaget 45 kubikmeter per hektar. Om virkesuttaget är större får skogsägaren inget stöd för den överstigande delen. Olika åsikter Den här gränsen finns det delade åsikter om. SLC och MTK vill höja den till 70 kubikmeter medan skogsindustrin vill få den sänkt till 30 kubikmeter. SLC säger i sitt utlåtande att en höjning inte äventyrar skogsindustrins tillgång på virke. I utlåtandet konstaterar SLC vidare att stödet enbart ska riktas till privata skogsägare. Enligt lagförslaget ska även forststyrelsen, kommuner, församlingar och skogsbolag kunna ansöka om energistödet. SLC anser att dessa skogsägare har helt andra förutsättningar att sköta sitt skogsbruk än privata skogsägare. Tidigast i kraft till sommaren De första åren kommer det att behövas omkring 18 miljoner euro som energistöd för klenvirke. I takt med att virkesmängderna ökar, behövs också mera pengar. För 2011 utlovar jord- och skogsbruksministeriet 13,5 miljoner euro. Under perioden januarioktober i år utbetalades över 14 miljoner euro för uttag och Energistöd för klenvirke (förslag) Ersätter stöden för uttag och flisning av energived som finns i Kemera-lagen Kan beviljas för energived som tas ut i samband med vård av ungskog och alla förstagallringar. Minimimängden ska vara 40 fastkubikmeter. Stödet för uttaget av energived betalas för högst 45 fastkubikmeter per hektar. Därtill kan avverkningen ge massaved, som förs till cellulosafabriker. För massaveden fås inget energistöd. Energistödet är 10 euro per fastkubikmeter ( euro/ha). Staten, kommuner och församlingarna får eventuellt ett lägre stöd. Det stiftas senare i förordning. Det ska finnas ett mätbevis, som fogas till ansökan som skickas skogscentralen. Av ansökan ska framgå att klenvirket, energiveden, överlåts som bränsle. Den som fått stödet ska inom två år efter att stödet utbetalts skicka ett intyg till skogscentralen varav framgår att energiveden överlåtits som bränsle. Energistödet börjar utbetalas tidigast sommaren Energistödet är skattefritt liksom de nuvarande stöden för uttag och flisning av energived flisning av energived. Det är ännu oklart när de nya stöden börjar utbetalas, men en uppskattning är att det blir först till sommaren. EU ska ge sitt godkännande först. Fram till dess gäller de gamla stöden. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku 6 Skogsbruket 12/2010

7 Foto: Kranman Som skogsägare kan du dra av en del av kostnaderna i skogsbeskattningen och även göra avskrivningar. Mönkijän blir populär bland skogsägare Al lt fler s k o g s ä g a r e s o m h a r en 4-h j u l i n g eller d e t s o m v i k a l l a r mönkijä, u t r u s ta r d e n m e d g r i p l a s ta r e o c h släpvagn. Re d a n m e d en 400 c m 3 m o t o r d u g e r d e n f ö r skogskörslor. Kranman har kommit ut med en ny drivvagn och en ny griplastare, som är lite större än de gamla modellerna. Ramen på vagnen är byggd enligt samma principer som ramen på en skogstraktor och därmed något upphöjd baktill för att den inte ska ta i mar- Skogsbruket 12/2010 ken. Frigångshöjden är 40 centimeter under midjan och 28 centimeter under boggin. Stockar på släpvagnen På vagnen kan man obehindrat lasta 5 meter långa stockar. Längre stockar placeras med grovändan i körriktningen för att inte glida av. Lastkapaciteten är kilo, vilket motsvarar drygt 2 kubikmeter färskt virke. Vagnen är lite under 1,4 meter bred, vilket gör att den rör sig behändigt mellan träden i en gallringsskog. Däcken är 12 tum breda och kraftigt mönstrade för att ge bra grepp även när det finns snö på marken. Det går inte att sätta kättingar runt däcken på grund av drivrullarna. Vagnen har hydraulisk drivning. Griplastaren eller kranen har en räckvidd på 3,5 meter och väger strax under 200 kilo. Vid fullt utskjut är lyftkraften 170 kilo och med 1,2 meters utskjut 410 kilo. Kranen monteras framtill på vagnen. Brett användningsområde Christer Nilsson på Mecanil i Liljendal uppger att han just fått in de första exemplaren av Kranmans nya vagn och griplastare. Kranmans produkter har Mecanil länge importerat från Sverige. De flesta går vidare till återförsäljare i Finland. En stor del av köparna är 7

8 Foto: Kranman Ramen på vagnen är byggd enligt samma principer som ramen på en skogstraktor och därmed något upphöjd baktill. personer och företag som jobbar med skogsvård i känsliga områden, säger Christer Nilsson. En ny grupp är seniorer, dvs. yngre pensionärer, som har köpt skog på äldre dagar och trivs med att jobba i skogen, ofta för motionens skull. Mönkijän med tillhörande skogsutrustning har egentligen ett brett användingsområde; köra ut plantor, köra ut nedlagda älgar under jaktsäsongen, inspektera skogen efter en storm, kontrollera rårna, trampa ned snön runt plantorna när det är rikligt med sorkar i skogen. Vad kostar utrustningen är den avdragsgill? God Jul och Gott Nytt År önskar ANDELSLAGET ÅLANDS SKOGSÄGARFÖRBUND FIN GODBY TEL: FAX E-post: info@skogen.aland.ax Det är inte helt billigt att utrusta en mönkija för skogskörslor. Släpvagnen och griplastaren kostar tillsammans omkring euro utan moms. Som skogsägare kan du dra av en del av kostnaderna i skogsbeskattningen och även göra avskrivningar. Det avgörande är hur mycket du använder mönkijän i skogen i förhållande till annan användning. Mönkijän ska dock vara av sådan typ att den lämpar sig för skogsbruket, minst 350 cm 3, och den ska vara utrustad med släpvagn, släde eller annan utrustning. Om mönkijän används i mindre skala i skogsbruket kan du för enkelhetens skull använda skattestyrelsens normer som anger att avdraget är 13,50 euro/brukstimme (år 2009). Kostnaderna för huggning och transport av ved till eget hushåll är inte avdragsgilla. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku 8 Skogsbruket 12/2010

9 Bioenergi Torkning av flis Ju to r r a r e flis desto h ö g r e v ä r m e v ä r d e h a r d e n. Med eftertorkning k a n m a n få n e r f u k t h a lt e n till 15 p r o c e n t. Flis som används för uppvärmning har vanligtvis en fukthalt mellan 30 och 50 procent. Med god tur och rätt lagring kan fukthalten sjunka till 25 procent. Med eftertorkning, som sänker fukthalten till 15 procent, får man bättre kvalitet på flisen och högre värmevärde. Se upp med mögel I flis som har en fukthalt över procent bildas det lätt mögel. Ju fuktigare flisen är desto snabbare startar mögelbildningen. Redan efter ett par veckor finns det mögel i färsk flis. När flisen ska användas i närheten av bostaden bör den alltid eftertorkas. Den som hanterar flis som inte är eftertorkad bör alltid använda andningsskydd med minst ett P2 filter. Skogsbruket 12/2010 Torkningen kräver dock en hel del energi och kostnaderna för att producera flisen ökar. Mycket vatten ska avdunsta Torkningen kan göras med en kalluftstork eller en tork med förvärmd luft. Principen är den samma i båda; luft blåses in i flisen underifrån genom hål i golvet. Oberoende av vilken typ av tork som används, är det viktigt att luftmängden anpassas till flismängden och att luften strömmar med rätt hastighet via luftkanalerna upp i flisblädden. Om man med en kalluftstork sänker fukthalten i flisen från 35 procent till 20 procent, avger 300 löskubikmeter flis omkring liter ( kg) vatten. På sensommaren när utomhusluften är varm och luftfuktigheten Exempel på två kalluftstorkar: Minneslista för den som bygger en tork Flisbäddens tjocklek bör inte vara högre än 2 meter Luften får strömma med en hastighet som är högst 5 m/sek Fläkten bör ge m 3 luft/timme/löskubikmeter Flistorken bör ha körbart golv som håller för en traktor Tvärreglarna ska placeras i körriktningen. låg behövs det en kubikmeter luft för varje gram vatten som avdunstar från flisen. Torkningstiden blir omkring två veckor och elförbrukningen 6 10 kwh per löskubikmeter flis. Gemensam vagnstork Torkningen kan ske i en permanent tork, t.ex. i den spannmålstork som finns på många gårdar, eller med en mobil tork som t.ex. en vagnstork. En mobil tork som byggs på en spannmålsvagn kan med fördel köpas gemensamt av flera småskaliga flisanvändare. Den fukt som avdunstar från flisen kondenseras uppe i taket. Därför är det av vikt att den fuktiga luften leds bort med fläktar eller via luckor strax under kroppåsen så att den inte tränger in i väggar och tak. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Serien med artiklar om uttag av energived från gallringsskogar fortsätter. Artiklarna baserar sig på Laatuhakkeen tuotanto -opas som är skriven av energivedsexpert Tanja Lepistö på Norra Österbottens skogscentral. m Tork Fläktens storlek Golvyta Flisbäddens volym Spannmålsvagn 3 kw 12,5 m 2 12 lös-m 3 Permanent tork 11 kw 100 m lös-m 3 9

10 Dödsbon är inte bra för skogen En s t o r d e l av f i n l ä n d s k a s k o g a r ä g s av d ö d s b o n eller s a m m a n s l u t n i n g a r. Det k a n o f ta va r a ett h i n d e r för att bedriva effektivt skogsbruk. Behovet av en tidsg r ä n s f ö r h u r l ä n g e skogen f å r ä g a s av ett d ö d s b o b ö r ja r d ä r m e d va r a s t o r t. Enligt rikskogstaxeringen finns en hel del att göra i de finländska skogarna. En stor del sköts dåligt och många viktiga åtgärder som vård av ungskog och gallringar släpar efter. Det här präglar speciellt skog som ägs av dödsbon eller sammanslutningar. Och dödsbon är en vanlig ägoform av skog i Finland. På Kustens skogscentrals område finns hela dödsbon, vars medelareal är litet över 30 hektar. I Österbotten ägs en tredjedel av skogarna av dödsbon eller sammanslutningar ingen liten mängd. Ett dödsbo innefattar all den egendom som den avlidne efterlämnar sig. Rättsinnehavarna, det vill säga arvingarna som oftast består av änka eller änkling samt barn, bildar dödsboet. Dödsboet upphör först efter att arvingarna skiftar upp det, det vill säga delar upp egendomen och skriver ett skriftligt arvskifte, som undertecknas av samtliga rättsinnehavare. Dödsboet upphör naturligtvis också om skogen säljs. 10 Skogsbruket 12/2010

11 Konflikter mellan arvingarna Det är vanligt att så länge dödsboet inte är skiftat så sköts skogen dåligt. Det kan bero på flera olika saker, däribland att rättsinnehavarna inte kommer överens sinsemellan. I ett dödsbo krävs enhälliga beslut och om sämjan mellan arvingarna är dålig är det svårt att fatta beslut om viktiga skötselåtgärder eller stora projekt Hit hör iståndsättningsdikningar, grundförbättring av skogsbilvägar, förnyande av jaktarrenden och så vidare. Här kan det till och med bli stopp för stora gemensamma projekt där skogsägare inom ett område är beroende av varandra. Det finns dock brådskande Skogsbruket 12/2010 Foto: Fotoakuten skogsarbeten som kan förverkligas oavsett om en eller flera delägare inte ger sitt medgivande. Fullmakt att sköta dödsboets ärenden I stort sett alla som arbetar inom skogsbranschen virkesköpare, drivningsansvariga, skogsförbättrare och andra tjänstemän ger rådet att man inom ett dödsbo utser en ansvarsperson, som har fullmakt att handha dödsboets angelägenheter. Det underlättar på alla sätt skogsskötseln eftersom det inte då längre är nödvändigt med att alla ska ge sitt medgivande till exempelvis en skötselåtgärd. Dödsbo var under arealbeskattningens tid det bästa skattemässiga alternativet och när skogsägare i större utsträckning var beroende av inkomsterna från skogen. Fall där skogen ägs i ett dödsbo kan vara att föredra om änkan eller änklingen bor på fastigheten och sköter det administrativa. Detsamma gäller om det finns omyndiga barn eller andra personer som inte har inkomster. Sammanslutning att föredra Men i dagsläget kan det av skattemässiga skäl löna sig att omvandla dödsboet till en sammanslutning. Det gäller framför allt om skogsbruket har utgifter, men litet inkomster. Om så planeras är det bra med utomstående hjälp med att värdera skogen och undersöka olika alternativ till delning eller till eventuell försäljning. Eventuella skattepåföljder bör utredas på förhand. Det bör påminnas om att besluten också ska vara enhälliga om skogen ägs genom en sammanslutning. Om tre delägare vill till exempel göra en virkesförsäljning går den om intet om en fjärde är emot. I Finland kan det ta flera år innan egendomen skiftas eftersom det inte finns någon tidsgräns. Men vad beror det på egentligen? Det är vanligt att arvingarna inte vill lägga sig i skogsbruket eller inleda arbetet med att skifta egendomen så länge den ena föräldern lever. Känslomässiga band Fall där båda föräldrarna har dött och arvingarna inte har kommit sig för att skifta är också vanliga. Alternativt kan det handla om att en arvinge inte är beredd att köpa ut den andra eller att man inte kommer överens. Det är inte heller ovanligt att arvingar inte kan eller orkar skifta eftersom man har känslomässiga band till egendomen. Då står det klart att egendom som väntar på att åtgärdas inte sköts ändamålsenligt. Andra svåra fall är där rättsinnehavare har flyttat utomlands, vanligen till Nordamerika eller Sverige. I Österbotten har det gått så långt att det handlar om andra och tredje generations emigranter som inte längre har någon direkt anknytning till den forna hembygden. Då försvåras kontakten med arvingarna som äger skogen i dödsboet för exempelvis skogsvårdsföreningen. Speciellt om en person som bor utomlands byter adress ställer det till bekymmer om de inte meddelar adressförändringen åt skogsvårdsföreningen. Vill ha tidsgräns En stor del av skogsägarkåren, skogsfackmän och beslutsfattare är överens om att det i Finland bör lagstiftas om en gräns för hur länge skogsfastigheter får drivas i ett dödsbos namn. En bakre gräns finns till exempel i våra grannländer Sverige och Norge. En tidsgräns skulle underlätta arbetet för skogsfackmännen betydligt. Men det kommer att ta tid innan det stiftas lagar som stipulerar att dödsboet ska skiftas inom en viss tid. Det beror på att vi i Finland av tradition betonar skyddandet av äganderätten. En ändring är dock nödvändig så att ägandet av skogen kan redas upp. m Te x t: Christoffer Thomasfolk God Jul och Gott Nytt År önskar Svenska Småbruk och egna hem Ab 11

12 åt som smör i sols Skogsfastigheter Efterfrågan på skogsfastigheter är större än utb u d e t. Vid d e t h ä r laget ä r k ö pa r na b e r e d da at t betala ett h ö g r e p r i s ä n d e t efterfrågade, f ö r at t f ö r s ä k r a sig o m at t få skogen. Prisutvecklingen på skogsfastigheter har varit stabilare i jämförelse med virkespriserna. Under rekordåret 2007 då virkespriserna var extra höga höjdes inte priset på skogsfastigheter så kraftigt. Och tvärtom, när virkespriserna sjunkit har det inte påverkat priset på skogsfastigheter, säger vd Reivo Järvenpää på Family Timber Finland Ab. Bolaget förmedlar cirka skogsfastigheter per år i södra Finland. Bolaget ägs av Metsänomistajien liitto Etelä-Suomi, MTK-Uusimaa och MTK-Häme. Små fastigheter intresserar köpare Järvenpää tillägger att ända sedan recessionen i början av 1990-talet har efterfrågan på skogsfastigheter varit större än utbudet. I grova drag kan man dela in köparna i två kategorier. De som köper skog med tanke på virkesintäkter och de som av känsloskäl köper skog, till vilka jag också räknar dem som har skog som hobby. Järvenpää tycker att andelen personer som köper skog av känsloskäl har ökat under den senaste tiden. 12 Skogsbruket 12/2010

13 går ken Skogsbruket 12/2010 Foto: Gerd Mattsson-Turku Folk är intresserade av små skogsfastigheter. De vill köpa en ungskog där de kan utföra skogsvårdsarbeten och konkret se resultatet av sitt jobb. Medelpriset på våra skogsfastigheter som vi förmedlar är cirka euro per hektar och då är virkesförrådet på fastigheten ungefär 100 kubikmeter per hektar, säger Järvenpää. År 2010 var storleken på de skogsfastigheter vi förmedlade drygt 20 hektar. Han tillägger att skogsfastigheten säljs till högstbjudande. Vanligtvis ser köparen ett tilläggsvärde i skogen som han eller hon är beredd att betala för. Genom att erbjuda ett högre pris försäkrar sig köparen om att få skogsfastigheten. Faktorer som påverkar priset på en skogsfastighet är bland annat virkesförrådet, vägrättigheter och tillgången till strand. Vägrättigheten är en mycket viktig faktor som höjer priset, säger Järvenpää. Skog istället för riskplacering Enligt grunderna i marknadsekonomi höjs priset då efterfrågan är större än utbudet. Vid köpögonblicket brukar köparna beklaga sig över det höga priset. Men efter en tid är de nöjda. Det finns fall där köpare bytt ut riskplaceringar mot skogsfastigheter. Man utgår från att skogsfastighetens värde hålls stabil, förklarar Järvenpää. En skog som har alla utvecklingsklasser representerade och dessutom har bra vägförbindelser är det bästa alternativet vid ett skogsköp. Om skogsfastigheten genast kan ge tillbaka en del av pengarna man satt ut på köpet är det ytterligare ett plus. Men de flesta köpare är ute efter den här typen av skog, Köparen kan se ett tilläggsvärde i skogen som han eller hon är beredd att betala för. så det märks i priset, säger Järvenpää. De billigaste skogsfastigheterna är de alternativ som har dålig vägförbindelse eller ingen väg alls. Vilken typ av skog ger den bästa räntan på placerat kapital? Vanligtvis unga skogar som växer bra. Men de här skogarna är efterfrågade så priset blir därefter, säger Järvenpää. Mycket att tänka på vid skogsköp Då man ger sig in för att köpa en skogsfastighet är det skäl att fundera med hur hög ränta man är villig att finansiera sitt skogsköp. Det gäller också att ha klart för sig var gränsen går då det inte mera lönar sig att köpa skogen. Vid finansieringen bör man också hålla i minnet att det vanligtvis är köparen som betalar överlåtelseskatten på fyra procent av köpesumman, konstaterar Järvinen. Järvenpää tillägger att då man ger ett köpanbud förbinder man sig inte ännu att köpa skogsfastigheten. Köpanbudet blir officiellt bindande först då man till exempel gjort upp ett så kallat föravtal. Många saker måste granskas innan det slutliga beslutet fattas. Se till att skogsfastigheten har ett ordentligt prospekt med figurkartor, figuruppgifter och ett sammandrag. Och kolla noga vägrättigheterna och övriga servitut som skogsfastigheten har, säger Järvenpää. Lagfartsbevis och gravatationsbevis skall också kollas noggrant. Vanligtvis är utdraget ur fastighetsregistret det som köparen skall fästa extra uppmärksamhet vid. Där framgår de servitut och särskilda rättigheter som gäller fastigheten man är på väg att köpa. Till exempel rätten till vissa vatten- och markområden, eller grannens rätt att använda en kartväg över fastigheten. Och se till att fastigheten inte är pantsatt till säkerhet för en fordran, tipsar Järvenpää slutligen. m Te x t: Marianne Palmgren Självverksamma skogsägare köper skog i Österbotten Ab Skogsfastigheter AFM I Österbotten k ö r d e i gå n g med sin verksamhet i fjol. I år har vi haft cirka 35 uppdrag. Anbuden på de objekt som vi haft till salu har i de flesta fall varit över värderingspriset, berättar vd Dorrit Högbacka. Det är främst självverksamma skogsägare som köpt skog på vårt område. I många fall är det grannen till skogsskiftet som är mest intresserad av köp, tillägger Högbacka. Hon konstaterar att medelarealen på de förmedlade skogsfastigheterna i år har varit ungefär 11 hektar och medelpriset ligger kring euro per hektar. Anbudsgivare har i nästan alla fall varit redo att betala ett högre pris än skogsvärderingen. Säljaren väljer den som bjuder högst. Endast i ett fall sålde säljaren till en som gav ett lägre anbud. Typiska särdrag för skogsfastigheterna i Österbotten är att de är små och avlånga. I många fall är ägaren till skogsfastigheterna dödsbon, med delägare lite varstans, säger Högbacka. m 13

14 Skog i Estland intresserar placerare Vi f å r f ö r f r å g n i n g a r o m möjligheterna at t k ö pa s k o g i Estland så g o t t s o m va r j e v e c k a. Det ä r i främsta h a n d p l ac e r a r e o c h s ko g s fac k m ä n s o m ta r k o n ta k t, konstaterar s ko g s b r u k s r å d, AFF Pertti Sa a r i n e n f r å n PJT-Forest Oy. Det är en hel del som är annorlunda i Estland jämfört med Finland. Beskattningen är annorlunda i Estland. Åkrarna och skogen har en liten fastighetsskatt. Av beskattningsskäl är aktiebolag den lämpligaste formen då man äger skog. Virkespriserna varierar stort, ibland är priset högre än i Finland och ibland finns det inte en efterfrågan på massaved. Fanerbjörk och björkmassaved har oftast ett högre pris i Estland jämfört med Finland, tillägger Saarinen. Begränsningar för utlänningar I Estland är det ännu i ett halvår ikraft en begränsning för utlänningar att köpa fastigheter. För tillfället kan man bara köpa små under tio hektar stora fastigheter utan jordköpslov. Eftersom marken har varit billig i de baltiska länderna, mycket billigare än i andra länder runt Östersjön, har det här intresserat placerare. Speciellt skogsbolagen i Sverige har varit intresserade av att köpa stora skogsområden. Markens värdestegring har gett en bra avkastning på placerat kapital. I framtiden kommer den ökade efterfrågan på biomassa att fortsättningsvis få placerarna att rikta blickarna mot de baltiska skogarna, konstaterar Saarinen. Med skogen följer ofta åkermark Han tillägger att enligt officiell statistik är medelstorleken på en skogsfastighet i Estland 12 hektar. Skogar som ägs i företagsform finns det dock mycket av. På samma gång som man köper skog hör det ofta till åkerarealer i köpet. Ibland finns det mer åkermark än skog. Marken är i regel bördig och skogen lövdominerade naturskogar. I Estland är skogen i mycket varierande skick och det här påverkar priset. Beroende på virkesförrådet är priset för skogsmark mellan 500 och euro per hektar. I medeltal har priset på de fastigheter som kommit till försäljning varit euro per hektar inklusive åkermark. På den senaste tiden går det att skönja en viss prisstegring på skogsmarken, avslutar Saarinen. m Te x t: Marianne Palmgren De ryska virkestullarna sänks I stället för en höjning blir det en ordentlig sänkning av de ryska exporttullarna på virke. Ryssland har ännu inte meddelat exakt hur stor sänkningen blir, men enligt vad Skogsindustrin rf. erfarit kommer exporttullen på björkvirke att sjunka med 75 procent och exporttullen på barrvirke med 50 procent. De sänkta tullarna träder i kraft när Ryssland blir medlem i världshandelsorganisationen WTO. Det sker sannolikt under senare delen av I dagsläget är exporttullen på barrvirke 15 euro/m 3 och på björkvirke som är grövre än femton centimeter också 15 euro/m 3. För klenare björkvirke uppbärs ingen tull. Om sänkningen blir 75 respektive 50 procent betyder det att exporttullen på björkvirke sjunker till 7,50 euro/m 3 och på barrvirke till 3,75 euro. Vd Timo Jaatinen på Skogsindustrin rf, ser det som positivt ut den finska skogsindustrins synvinkel. Vår skogsindustri har de senaste åren anpassat sig till en minskad virkesimport från Ryssland och använder i stället inhemskt virke. Hur virkesimporten från Ryssland kommer att utvecklas efter sänkningen av exporttullarna beror på hur handeln med skogsindustriprodukterna utvecklas och hurdan tillgången på inhemskt virke är och naturligtvis på prisnivån. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Tillväxthormon bildas snabbt i skugga Plantor som står tätt i plantskolor och i ogallrade skogar, känner av att de skuggas. De utsätts nämligen för en ökad andel infrarött ljus i förhållande till rött ljus. Det röda ljuset absorberas av de översta bladen och infrarött ljus reflekteras från närstående plantor och träd. Beskuggningen sätter igång flera växtfysiologiska processer på grund av den förändrade ljuskvaliteten: Bland annat ökar produktionen av växthormonet auxin som leder till att trädstammarnas längdtillväxt ökar och bildningen av sidoskott och blad minskar. m Källa: SLU, Sverige. 14 Skogsbruket 12/2010

15 11 Skogsvårdsskolan Beställa skogsbrukstjänster bli en bra beställare En a k t i v s k o g s ä g a r e ta r t i l lva r a d e möjligheter s o m skogen e r b j u d e r. Oavsett o m d e t gäller av v e r k n i n g och pengar i dag eller skogsvårdsinsatser som result e r a r i ö k a d e intäkter på l ä n g r e s i k t. Att va r a a k t i v i n n e b ä r i n t e at t d u behöver g ö r a a l lt s j ä lv. Det d u behöver besluta är vilka åtgärder som behöver utf ö r a s o c h se till at t resultatet b l i r i e n l i g h e t m e d d e m å l d u h a r f ö r d i t t s k o g s b r u k. Vilka mål har du med ditt skogsbruk? Vad vill du få ut av din skog? Skog kan skötas på många sätt och därför är det viktigt att du som skogsägare själv vet vad du vill. Då kan du anlita de rådgivare du behöver och kan jämföra olika alternativ med varandra. Vissa arbetsintensiva åtgärder kan du som skogsägare med fördel göra själv. I allmänhet är det bäst ekonomi i arbeten som kräver stora manuella insatser. Sådana är till exempel att trampa gräs och röja sly runt plantorna. Ett annat exempel är den egentliga röjningen. Kom i håg att alla arbeten tar längre tid än du tror, i synnerhet om du är ovan. Gör realistiska uppskattningar Det är lätt att överskatta sin kapacitet eller att vara tidsoptimist. Att försöka göra allt själv kan innebära att många planerade arbeten inte hinner göras vid Skogsbruket 9/2010 rätt tidpunkt. Finns det andra inom familjen som kan hjälpa till? Gör en realistisk bedömning av den tid ni har till förfogande. Tidpunkten för skötselåtgärder och avverkningar inverkar på kostnaderna och inkomsterna. Kostnaderna för arbeten gjorda vid en senare tidpunkt blir ofta högre, eller också förlorar du en del av tillväxt och kvalitet och därmed inkomster. Om du behöver hela din semester för att plantera eller röja, är det säkert värt att fundera på andra alternativ. Du får räkna med att behöva 2 4 dagar för att plantera en hektar och ungefär 3 dagar för att röja en hektar plantskog. Att man ska sköta det man äger är en självklarhet. Som skogsägare har du stor frihet att välja inriktning på ditt skogsbruk. Hur vill du att din skog ska se ut? I det virkesproducerande skogsbruket är en god ekonomisk avkastning ett viktigt mål. Det finns alla möjligheter att sköta skogen väl oavsett tidigare erfarenheter. För alla aktiva skogsägare som fattar beslut, beställer arbeten eller arbetar självverksamt finns det ett utbud av utbildning och information om hur skogen bör skötas för att ge god avkastning. Du förvaltar över ett myller av liv i din skog. Genom att ta reda på mer om de naturvärden du har på din fastighet kan du kanske få inkomster för att du skyddade delar av din skog. Handlingsutrymmet påverkas till viss del av det regelverk som finns kring skogbruket. Ett exempel är skyldigheten att anlägga en plantskog efter slutavverkningen. De anger miniminivåer som måste uppfyllas, men en framsynt skogsbrukare siktar på betydligt högre ambitionsnivåer både i virkesproduktion och i naturhänsyn. En bra plantskog har till exempel betydligt fler plantor av god kvalitet än vad som krävs enligt skogslagen. Beställ det du behöver Det finns ett nätverk av organisationer och företag som erbjuder olika tjänster. Det du behöver göra är att besluta vilka åtgärder du vill att ska bli gjorda och se till att de blir utförda enligt din beställning och dina önskemål. Det finns utbud på tjänster allt från fällning av enskilda träd till helhetspaket där både förvaltning, skogsvård och virkesförsäljning ingår. Skogsbruk är en mycket långsiktig verksamhet. Det du planterat i år ska skötas i flera omgångar, sedan gallras 15

16 Skogsvårdsskolan Eva-Lotta Backman-Winqvist och hennes mamma Märta Backman hittar bekanta ställen på kartan i skogsbruksplanen. Planen visar på avverkningsmöjligheter så nu blir det aktuellt att fundera på virkesförsäljning och plantering och vilka tjänster de vill köpa och vad de kan göra själva. och slutskörden är mogen om 80 eller 90 år. Alla rådgivare ska lyssna på dig för att kunna ge de råd du behöver. Och du ska kunna redogöra för dina egna mål för att rådgivaren ska kunna möta dina behov. För att kunna utvärdera alla råd du får, behöver du kanske tillgång till en oberoende rådgivare. Efter rådgivningen ska du känna till de olika alternativen och de sannolika följderna av olika beslut och åtgärder. Jämför och fundera Den enskilt viktigaste affären för skogsägaren är oftast virkesförsäljningen och de största inkomsterna kommer från slutavverkningen. Förnya det bestånd som har den lägsta värdetillväxten. När du gör anmälan om användning av skog lönar det sig att diskutera valet av trädslag, förnyelsemetod och markberedningsmetod. Diskutera naturhänsynen och kom överens om naturvårdsträden. Begär offerter från olika virkesköpare. Om du vill vara med i skogen under avverkningen, ska du be köparen meddela innan de inleder avverkningen. Vilket anbud du väljer beror naturligtvis på priset, men också på servicen. Det lönar sig att jämföra mått- och kvalitetsfordringar, tidtabellen för avverkningen och på hur dina önskemål kan beaktas. För många skogsägare är också traditionen, etablerade kontakter och förtroende viktigt. Den vanligaste frågan gäller nog försäljning av virke, säger marknadsföringschef Marja-Liisa Riipinen på Metsäliitto. Hon arbetar på företagets stadskontor i huvudstadsregionen. När det är fråga om en ny skogsägare börjar vi med en kartläggning av skogsägarens önskemål och behov. Jag reserverar en och en halv timme för det första mötet. Om skogsägaren har en skogsbruksplan går vi igenom den. Jag erbjuder också ett gårdsbesök tillsammans med områdets inköpsförman. Sedan kan skogsägaren begära en offert och den kan innehålla avverkning eller skogsvårdsarbeten eller båda två. Marja-Liisa Riipinen är också själv skogsägare. Jobbet är i Esbo och skogen i mellersta Finland. 16 Skogsbruket 9/2010

17 Skogsvårdsskolan Tiden räcker inte till att göra allting själv så jag köper en del tjänster, berättar hon. Fråga och ifrågasätt När du beställer ett arbete av någon ska du ställa frågor för att komma fram till vad som ska göras. Varför? är en nyttig fråga. Största möjliga klarhet får du om ni går ut till skogen tillsammans. Om ni är fler som äger skogen tillsammans är det viktigt att diskutera och komma överens sinsemellan innan ni gör en beställning eller ett kontrakt. En slutavverkningsmogen skog har vuxit närmare 100 år och det lönar sig att sätta några timmar på att utreda avverkningen och följa upp åtgärden efteråt. Det är ju fråga om din egendom och dina mål. Upprätta skriftliga avtal vid överenskommelser. Diskutera priset och gör gärna förfrågningar hos olika aktörer. Tydliga beställningar ger bättre slutresultat. Skaffa en skogsförsäkring. Kontrollera också om det företag du anlitar är arbetsgivare för den person som arbetar i din skog. Följ upp det som gjorts Det är bra om du följer upp de utförda åtgärderna i fält och genom att diskutera resultatet med den du anlitat. Övervaka drivningen, speciellt viktig är drivningskvaliteten i gallringar. Lika viktigt är det att komma överens om stubbehandling, det vill säga bekämpning av rotrötan. Genom uppföljningen förbättrar du dina kunskaper och din förmåga att beställa följande gång. Skogsbruksplanen är det viktigaste hjälpmedlet för att kunna planera och följa upp skogsbruket. Planen hjälper i den ekonomiska planeringen genom att balansera kommande inkomster och utgifter. Det är viktigt att du diskuterar inriktningen på ditt skogsbruk med den skogsfackman som gör upp planen. Ställ frågor och framför dina önskemål. Planen hjälper dig att styra skogsbruket enligt dina mål. Planen är ett ovärderligt diskussions- och beslutsunderlag när du ber om råd och offerter och beställer arbeten. Skogsbruket 9/2010 Det är både upplysande och roligt att se sin skog på karta och i olika diagram, säger skogsägare Eva-Lotta Backman- Winqvist. Hon och de övriga ägarna till skogen fick i slutet av augusti sin skogsbruksplan från Kustens skogscentral. Planen visar att det finns avverkningsmöjligheter under den närmaste femårsperioden, både förnyelseavverkning och gallring. Nu är följande steg att fundera på tidtabellen för avverkningarna och på planteringen efter förnyelseavverkningen. Vi tänker nog begära en offert av flera virkesköpare, säger Märta Backman. Stöd från andra skogsägare Skogsägande är företagande. Du blir en bättre beställare med mer kunskaper. Exempel på vad du ska kolla när du säljer virke och beställer andra tjänster: Vid alla arbeten i skogen Förnyelseavverkning Anläggande av plantskog Plantskogsröjning Gallring Mer kunskaper får du genom att delta i kurser, samtala med rådgivare, läsa böcker och skogstidningar och följa upp de arbeten som utförs. En speciell utmaning är det om du bor på annan ort än där skogen är belägen. Att du inte hinner med allt arbete själv ska inte hindra dig från att nå de mål som du har med skogsbruket. I det fallet kan också möten med andra skogsägare vara ett bra sätt att få vidgade vyer och ökad kunskap. n Avgränsning av området Inkomster och utgifter Tidtabell Kvalitetsuppföljning Generell naturhänsyn och värdefulla livsmiljöer Vattenskydd Bekämpning av rotröta med stubbehandling Dina egna önskemål Anmälan om användning av skog Uttag av grot och/eller stubbar Lagringsplats för virket Trädslag och planttyp Plantering, sådd eller naturlig fönyelse? Plantornas kvalitet Markberedningsmetod Plantor eller såddpunkter per hektar Trädslagsblandning Stammar per hektar efter röjningen Text: Annikka Selander Rättelse: Ordföranden i delägarlaget i Larsmo bys samfällda utskogar heter Rune Käldström. Jag beklagar misstaget i skogsvårdsskolan nr 10. Anmälan om användning av skog Gallringsstyrka, täthet efter gallringen Bredden på och avståndet mellan körstråken Bekämpning av rotröta med stubbehandling Lagringsplats för virket 17

18 Skogsvårdsskolan Foto: alotofphotos.com Skogsvårdsskolan är slut för den här gången. Vilket avsnitt var speciellt nyttigt för dig? Saknade du något? Vill du tipsa om teman att skriva om nästa år? Skicka gärna hälsningar och respons till redaktionen på adressen 18 Skogsbruket 9/2010

19 Sk o g s b e s k at t n i n g Skogsägare som bor utomlands ska deklarera Fr å n i å r b e s k at ta s s k o g s ä g a r e s o m b o r u t o m l a n d s på s a m m a s ä t t s o m a n d r a s k o g s ä g a r e. Det i n n e b ä r at t d u som är skogsägare och bor utomlands också ska lämna in en skattedeklaration för skogsbruk. Om du är skogsägare och bor utomland har du varit begränsat skattskyldiga i Finland t.o.m Du har betalt 19 procent i källskatt på inkomster av virkesförsäljning och har inte haft någon möjlighet att dra av kostnader för skogsbruket. Kostnader kan dras av Från och med beskattningsåret 2010 ska alla skogsägare lämna in en skattedeklaration för skogsbruk. Skattedeklarationen ska göras även sådana år då det endast finns utgifter i skogsbruket. För skogsägare bosatta utomlands gäller det att nu gräva fram alla innevarande års verifikat och kvitton som hör till skogsbruket, då kostnaderna är avdragsgilla. Det blir också möjligt att göra avskrivningar för skogsvägar, skogsdiken och maskiner och att göra skogsavdrag och utgiftsreserveringar. Skatten stiger till 28 procent Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna är det beskattningsbara resultatet. Resultatet beskattas som ka- pitalinkomst och skatten är 28 procent av resultatet. Ifall utgifterna är högre än inkomsterna eller inkomster saknas helt blir skogsbrukets resultat negativt. Skogsbruket uppvisar en förlust. I första hand dras det negativa resultatet av från övriga kapitalinkomster. Om underskottet är så stort att det i sin helhet inte kan dras av från kapitalinkomsterna fastställs en förlust i kapitalbeskattningen. Den förlusten avdras från samma skattskyldiga persons kapitalinkomster under de följande tio åren. Bakgrund Bakom den här ändringen ligger ett krav från EU att alla ska behandlas lika. Motiveringen är följande: Systemet med källskatt och en fast källskatt på 19 procent var ogynnsamt för skogsägare vars kostnader för skogsbruket översteg 30 procent av inkomsten av skogsbruket. Å andra sidan var systemet gynnsamt för skogsägare som inte hade kostnader att dra av eftersom motsvarande inkomst för skogsägare bosatta i Finland beskattas enligt en skattesats på 28 procent. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Unik mikrofiberduk till donatorer Sk o g s ä g a r e s o m v ä l j e r at t av s ä t ta en liten d e l av v i r keslikviden till Finlands Skogsstiftelse får en mikrof i b e r d u k. På d u k e n s t å r d e t Din s k o g h a r ett g o t t rykte, l å t d e t s p r id a s. Andelen skogsägare som i samband med en virkesaffär bestämmer sig för att ge en liten del av virkeslikviden till Finlands Skogstiftelse utgör ungefär fyrtio procent. Den del av virkeslikviden som skogsägaren frivilligt avsätter utgör vid rotförsäljning 0,2 procent av rotaffärens värde och vid leveransförsäljning 0,1 procent av leveransaffärens värde. Avgiften är för skogsägaren avdragsgill i skogsbeskattningen. När en skogsägare bestämmer sig för att betala den säljbefrämjande avgiften, förbinder sig virkesköparen att betala ett lika stort belopp till skogsstiftelsen. m Med mikrofiberduken får man effektivt bort damm och fingeravtryck från glasögon och datorskärmar. Skogsbruket 12/

20 Utbyggnad av vindkraft: Markägarna är ännu i underläge Va d ä r skälig e r s ä t t n i n g f ö r m a r k ä g a r e f ö r v i n d k r a f t? Sk a d e t va r a jo r d- eller luftkabel? Vi n d k r a f t e n ä r m y c k e t aktuell på m å n g a h å l l i l a n d e t. Ända sedan EU-kommissionen 2008 godkände en verksamhetsplan för att minska koldioxidutsläppen har vindkraften seglat upp som en potentiell förnyelsebar energikälla. Det gäller i synnerhet längs den österbottniska kustremsan som är ett område som lämpar sig för den här typen av energiproduktion. Markägarna är negativt inställda till avtalen EPV Vindkraft, som är ett dotterbolag till det finländskt ägda EPV Energi Ab, är den största projektören och vill bygga hundratals vindkraftverk fördelat på ett antal parker i Österbotten. Men bolaget har stött på hårt motstånd från markägarhåll. Orsaken enligt markägarna är inte en negativ inställning mot vindkraft utan mot avtalen som EPV Vindkraft erbjuder. Ett aktuellt exempel finns i Malax, i Sidlandet som om- fattar Öjna och Åminne, där en park med 29 vindmöllor planeras. Problemet är att EPV Vindkraft endast har skrivit avtal med ungefär tio markägare medan närmare 130 markägare står utan avtal på det 12 kvadratkilometer stora området. Det i sin tur innebär att de avtalslösa markägarna inom det så kallade vindupptagningsområdet går miste om att själva utnyttja vindkraft eller arrendera åt högst bjudande. Rättvisare ersättning Markägarna, med Österbottens svenska producentförbund och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund i spetsen, vill att EPV börjar tillämpa en avtalsmodell som ger alla berörda markägare ersättning. Modellen används bland annat i Sverige och Tyskland och har utformats av SLC för att kunna tillämpas i Finland. Modellen går i korthet ut på att alla markägare i vindupptagningsområdet som vid en tre megawatts mölla bestäms med en radie på femhundra meter ska få ersättning. Per vindmölla ska berörda markägare få en andel av bruttoproduktionen som betalas som arrende. Till exempel tre procent skulle ge euro per mölla, som ska fördelas mellan markägarna. SLC betonar att tre procent är i den lägsta ändan med tanke på att det i vårt västra grannland Sverige är allmänt med fyra procent och uppåt. SLC påpekar också att deras avtalsmodell kan kompletteras till de som redan har avtal. Inmatningstariffer skulle lösa problemet EPV Vindkraft har meddelat att man inte i nuläget kan gå med på ett dylikt avtal med hänvisning till att nivån på inmatningstarifferna i Finland inte har fastställts. Men enligt SLC är det ingen ursäkt eftersom de ersättningar som EPV hittills erbjudit inte är i proportion till inmatningstarifferna som planeras i Finland. Inmatningstariffen är viktig för att den ger vindkraftproducenter ett garanteras pris på den producerade elektriciteten i tolv år. Förslaget, om det godkänns, är 105,30 euro per MWh, och alla nya vindmöllor som har en effekt större än 0,5 MW berörs av inmatningstariffen. Mindre vindkraftverk skulle få ett produktionsstöd om 6,90 euro/ MWh. Till skillnad från EPV finns andra bolag Smålands miljöenergi som redan nu tillämpar en avtalsmodell där markägarna i vindupptagningsområdet får ersättning. I nuläget är cirka tio parker, med 2 4 vindmöllor, under planering i Österbotten. 20 Skogsbruket 12/2010