HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING VALLBYSKOLAN Vid svåra händelser i skolan

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING VALLBYSKOLAN 2015 Vid svåra händelser i skolan Vid behov av medicinsk första hjälp Vårdcentarlen/annan personal Kontakta SOS alarm 112, polis eller i nödfall , socialkontor eller mobil mellan Kontakta enhetens krisgrupp enlig larmordning. Kontakta eller hämta anhöriga (aktuell lista ska finnas i expeditionen) Om media hör av sig hänvisa ALLTID till skolans rektor! Rektor informerar verksamhetschef (om behov finns) som informerar vidare i organisationen och till beställarstaben om det behövs. Krisgruppen Namn Befattning Tel arb Tel bost Kerstin Hammarström Ahlström Rektor Anna-Karin Wanhainen Lärare Heidi Lämmlin Skolsköterska

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 3 Uppdragsbeskrivning/Syfte/ Beredskapsplan Sidan 4 Arbetsfördelning /Material/Uppföljning Sidan 5 Så här arbetar vi om ett barn/personal blir svårt sjuk, skadad eller avlider under verksamhetstid Sidan 6 Så här arbetar vi om ett barn/personal avlider utanför verksamhetstid Sidan 7 Vid brand eller brandfara Sidan 8.. Annan person än förväntad hämtar barnet/ Om ett barn inte blir hämtat Sidan 9 Vad vi alla kan göra av Lars H. Gustavson Sidan 10 Riskanalys och handlingsplan Sidan 11 Litteraturtips 2

3 UPPDRAGSBESKRIVNING/SYFTE Syftet med en krisplan för enheten är att den ska vara ett konkret stöd för enhetens krisledning och personal i händelse av kriser eller katastrofer som berör fler än en person, och/eller är av sådan karaktär eller omfattning att den bedöms vara en enhetsövergripande angelägenhet. Den lokala krisgruppen på enheten börjar sitt arbete först efter kontakt med verksamhetschef ( )om graden av insats (särskilt vid större olyckor). Kontakten tas av Skolans rektor. I händelse av att Skolans rektor/annan utsedd ansvarig på enheten inte går att nå, kontaktas verksamhetskontoret eller BEREDSKAPSPLAN Skolans rektor kallar krisgruppen som samlas på Skolans rektorsexpedition för att organisera de insatser och åtgärder som skall vidtas. 1. Vilka har drabbats? Barn Personal Anhörig till barn/personal 2. Vad har hänt? Olycka, svår sjukdom Dödsfall Självmord Mord Andra traumatiska händelser som berör många 3. Hur och var skedde det hela? I verksamheten Utanför verksamheten Under vilka omständigheter 4. Hur ser situationen ut? 5. Behöver andra stödfunktioner utanför enheten kontaktas? 6. Vilken information har förmedlats? Dokumentera! 7. Hur ska informationen delges berörda personal, barn och anhöriga? Kom ihåg att ingen information om dödsfall får ges innan personen är dödförklarad av läkare och anhöriga har informerats. Vi måste inhämta anhörigas tillstånd för att gå ut med information om dödsfall. Endast skolans rektor ansvarar för all information till massmedia! 3

4 Om massmedia kommer till verksamheten skyddas andra elever/barn, anhöriga/familj/personal. ARBETSFÖRDELNING Skolans rektor ansvarar för att skaffa information. Skolans rektor ansvarar för att kontakta och samla all personal till ett informationsmöte Vid behov anlitas företagshälsovård, polis, präst, ambulanspersonal samt ambulanspräst. För berörda verksamheter: Utsedd medarbetare underrättar andra brukare m.fl. om vad som hänt utifrån riktlinjer som givits på krisgruppens första möte. Föräldramöte? Behövs ytterligare skriftlig information ansvarar Skolans rektor för den. MATERIAL Krislåda med linneduk, ljusstakar samt ljus finns på expediton. Informationsskrifter finns i personalrum likaså artiklar, böcker och krispärm. När du använder krislådan Tre frågor att ställa: Vart var du när du fick höra vad som hänt? Hur kändes det? Hur känns det nu? UPPFÖLJNING Samtal vid samling Ritualer Minnesstund Ev. deltagande i begravning efter kontakt med anhöriga Utvärdering och genomgång av krisgruppens arbete Att tänka på: Att vid en kris som drabbar en elev eller personal så åker närmast berörd personal/skolans rektor hem till den drabbade inom 24 timmar. 4

5 SÅ HÄR ARBETAR VI OM ETT BARN ELLER PERSONAL HASTIGT BLIR SVÅRT SJUK, BLIR SVÅRT SKADAD ELLER AVLIDER UNDER VERKSAMHETSTID 1. Medicinsk första hjälp 2. Ambulans tillkallas, RING Kontakta föräldrarna/anhörig 4. Skolans rektor underrättas. En vuxen person stannar alltid hos den skadade. När ambulansen åker till sjukhuset, följer en personal med tills föräldrar finns på plats. Tag med den drabbades personuppgifter. 5. Skolans rektor (eller ställföreträdande) avgör om krisledningsgruppen ska kallas in 6. Skolans rektor eller annan utsedd person underrättar anhöriga Om olyckan Om skolans vidare åtgärder 7. Skolans personal kallas till utsett samlingsrum(lilla matsalen) underrättas Om fakta kring händelsen Om vilka stödåtgärder som sätts in Om planer för vidare åtgärder Om hantering av massmedia endast Skolans rektor eller ställföreträdande har kontakt med massmedia 8. Barnen i de olika klasserna underrättas av personalen 9. Vid dödsfall utses någon i krisledningsgruppen eller vaktmästare som hissar/halar flaggan på halv stång så snart alla på skolan är underrättade om händelsen. 10. Ett brev går hem till föräldrar med underskrift av Skolans rektor eller ställföreträdande 11. Krisledningsgruppen återsamlas vid överenskommen tid Uppföljning under de närmaste dagarna 1. Anordna samtal för att gå igenom det inträffade 2. Ordna möjlighet till samtal för de barn som blivit mycket starkt berörda 3. Kontakta familjen för att uttrycka medkänsla Skolans rektor eller annan utsedd person 4. Personal eller annan nyckelperson upprätthåller kontakten med familjen för att stötta den för senare samtal om närvaro vid begravning, dödsannons från skolan, minnesstund etc. Viktigt att rådgöra med den drabbade familjen om hur de vill ha det i samband med begravningen. 5. Ev. uppföljning av samtal inom en vecka I samband med begravning sänder skolan alltid en krans/gåva. Om familjen samtycker hedrar vi den avlidne genom att så många som möjligt av personalen närvarar vid begravningen. 5

6 SÅ HÄR ARBETAR VI OM ELEV/PERSONAL AVLIDER UTANFÖR VERKSAMHETSTID 1. Den som fått informationen meddelar Skolans rektor (eller annan person i krisledningsgruppen) 2. Skolans rektor (eller ställföreträdande) kallar in krisledningsgruppen 3. Skolans rektor/krisledningsgruppsmedlem kontaktar anhörig för att få uppgiften bekräftad. Visar omtanke och samtalar försiktigt om vad som kommer att hända i skolan nästa dag. Fråga om familjen har särskilda önskemål över hur vi ska underrätta kamrater och övriga barn och personal. Berätta att vi kommer att flagga på halv stång och ha tyst minut. 4. Personal kallas till personalrum första arbetsdagen och underrättas Om fakta kring händelsen Om vilka stödåtgärder som sätts in Om planer för vidare åtgärder Om hantering av massmedia - endast Skolans rektor har kontakt med massmedia 5. Klassens barn/elever underrättas av personalen Om olyckan/dödsfallet Om skolans vidare åtgärder t.ex. minnesstund i kyrkan, samtal för att bearbeta det inträffade 6. Vaktmästare eller någon i krisledningsgruppen hissar flaggan på halv stång så snart alla på skolan har blivit informerade om händelsen 7. Ett brev går hem till föräldrar med underskrift av Skolans rektor 8. Krisledningsgruppen återsamlas vid överenskommen tid Uppföljning under de närmaste dagarna 1. Anordna samtal för att gå igenom de inträffade 2. Ordna möjlighet till samtal för de barn som blivit mycket starkt berörda 3. Kontakta familjen för att uttrycka medkänsla Skolans rektor eller annan utsedd person 4. Personal eller annan nyckelperson upprätthåller kontakten med familjen för att stötta den för senare samtal om närvaro vid begravning, dödsannons från skolans, minnesstund etc. Viktigt att rådgöra med den drabbade familjen om hur de vill ha det i samband med begravningen. 6

7 5. Ev. uppföljning med personal inom en vecka I samband med begravning sänder skolan alltid en krans/gåva. Om familjen samtycker hedrar vi den avlidne genom att så många som möjligt av personalen närvarar vid begravningen. VID BRAND ELLER BRANDFARA Allmänt larm sker med ringsignal både inne och ute. Ring 112. Den som upptäcker brand eller brandfara, kan själv utlösa larmet genom att trycka på larmknappen. ALLA skall veta var larmknappen finns. Efter verkställd utrymning samlas avdelningarna sammanhållna på anvisad plats. Se utrymningsplan. Vid annan fara, samling längre bort. VARNA RÄDDA LARMA - SLÄCK Åtgärder vid larm Stäng alla fönster om ni hinner Samla ihop och räkna barnen. Ta med närvarolistan. Bestäm utrymningsväg Personalen anvisar väg till återsamlingsplatsen(asfaltsplanen den inhägnade). Visa lugn, håll ihop gruppen. Personalen går ut sist och kontrollerar att ingen är kvar i lokalen. Alla rum och toaletter kontrolleras och stänger alla dörrar efter sig. På återsamlingsplatsen kontrollräknar personal gruppens antal. Detta rapporteras snabbt till Skolans rektor eller ställföreträdande i krisledningsgruppen. Skolans rektor eller någon i krisledningsgruppen avger rapport till räddningsledaren på plats 7

8 HUR GÖR VI VID HOTFULLA SITUATIONER? Om annan person än förväntat hämtar barnet Kontakta vårdnadshavare Om vårdnadshavare inte kan nås får barnet vara kvar på skolans, tills för familjen känd person kan hämta barnet Om vårdnadshavare nekar, stannar barnet kvar på skolan tills rätt person hämtar barnet Om ett barn inte blir hämtat i tid Kontakta vårdnadshavare ca 30 minuter efter förväntad hämtning Om vårdnadshavare inte kan nås, får barnet vara kvar på skolan tills socialjouren hämtar barnet. F.r.o.m kontaktas socialjouren på tel Socialjouren har öppet Exempel; Om ett barn skulle gå hem kl och vårdnadshavare inte kan nås på något sätt, får barnet vara kvar på skolan till kl Kontakta socialjouren för rådgivning i ärendet. Vad gör man då alkoholpåverkade föräldrar skall hämta sitt/sina barn Det finns egentligen ingen laglig grund för skolan att hålla kvar ett barn. Om en förälder är full, lämna inte ut barnet utan att kontakta den andra partnern som får ta beslut hur situationen skall hanteras. Om det är uppenbart att en full förälder ska ta med sitt barn i bil, då ska man självklart försöka förhindra personen att åka iväg, går inte det ring polisen direkt. Vi som personal skall ha barnets bästa i fokus och då handlar det om att ta sitt vuxenansvar och inte svika barnet. 8

9 VAD VI ALLA KAN GÖRA Lars H Gustavsson, läkare, anser av erfarenhet att det en lärare, en skolsköterska, en personal eller en fotbollstränare kan göra är att faktiskt stiga ut ur sin professionella skyddsdräkt och våga vara medmänniska. Så då formulerade han följande åttapunktsprogram för envar: Vad kan vi göra? Eller för att vara än mer tydlig: Vad kan jag göra? Det här kan alla göra: 1. Hör av dig! Slå en signal, skriv ett brev, skicka ett mejl eller titta förbi och ring på dörren! Och vänta inte gör det idag! Tänk inte: De behöver nog få vara i fred! De som varit med om svåra händelser vill känna att släkt och vänner finns kvar, att det finns människor som tänker på en och som bryr sig om er. Och börjar du tänka: Jag hör av mig lite senare är risken stor att det aldrig blir av. När du tar kontakt med en familj: Tala gärna med alla, i varje fall med dem du känner! Det är lätt att barnen och ungdomarna glöms bort. Om du är lärare, fritidsledare eller fotbollstränare är det särskilt viktigt att du talar med honom eller henne du känner bäst alltså barnet. 2. Se den som drabbats! Om du möter någon som drabbats, kanske på gatan, i en affär eller en korridor, gå rakt fram till den du fått syn på, ta i hand eller krama om och säg något som: Vad roligt att se dig igen! Jag hörde om det som hänt dig. Hur har du det? Eller något annat som visar att du vet och att du bryr dig. När man varit med om svåra händelser blir man väldigt känslig. Om någon vänder bort blicken, går över till andra sidan gatan eller säger ett likgiltigt hejsan eller tjena och sedan bara går vidare känner man sig smutsig - eller spetälsk som några uttrycker det. Man skäms över sin sorg. Och det ska ingen någonsin behöva göra! 3. Låt den drabbade berätta! Den som varit med om svåra och dramatiska händelser måste få berätta, många gånger, på olika sätt och inför olika människor. Varje gång man berättar förstår man lite bättre vad som verkligen hänt. Så en av dina viktigaste uppgifter som vän och anhörig är att vara den tålmodige lyssnaren. I det ingår också att visa respekt för den drabbades rätt att själv få bestämma när, hur och för vem eller vilka hon eller han vill berätta. Ibland vill man tala mycket och länge, ibland vill man bara vara tyst. 4. Var till tröst men trösta inte! Den finns egentligen inga tröstens ord att säga till den som drabbats av en svår sorg. Men man kan vara till tröst. Genom att finnas till, hålla om och lyssna noga och uppmärksamt utan att avbryta. Genom att visa att man finns där, inte bara just nu utan för lång tid framåt. När allt rasat samman finns vännerna kvar. 5. Tänk på vännens tystnadsplikt! Den som berättar om svåra upplevelser befinner sig ofta i ett chockoch sorgetillstånd där det är svårt att styra vad man berättar och inte. Det är inte säkert att du ska föra allt vidare i bekantskapskretsen. Fråga vad den drabbade vill att du ska hålla tyst om. Ibland vill han eller hon tvärtom att du ska hjälpa till att ge korrekt information om vad som hänt. Det sprids så mycket rykten, berättelser överdrivs och vantolkas. Så var noga med vad du själv berättar och gör det alltid i direkt samråd med den som drabbats. Sprid aldrig andrahandsuppgifter! 6. Hjälp till praktiskt! Den som befinner sig i chock och sorg behöver nästan alltid hjälp med det praktiska men har svårt att be om hjälp. Så säg aldrig: Du vet var jag finns om jag kan hjälpa dig med något det är bara att ringa! Säg i stället: Jag fick matbröd över när jag bakade här får du några limpor! Eller: På lördag tänkte jag och kompisen komma över och veckostäda. Visst har du dammsugare? Eller: Vi står för middagen ett par gånger den här veckan. Passar onsdag och lördag? 7. Bjud på glädje och vanligt liv! Ingen orkar sörja för jämnan. Ibland behövs avbrott med glädje och vanligt liv, också som påminnelse om att sådant finns. Det gäller både barn och vuxna. Därför är telefonsamtal med det här innehållet ofta guld värda: Du, jag tänkte bara säga att det går en så fin film just nu. Jag tänkte se den ikväll eller imorgon. Kan inte du hänga med? Eller: Vi tänker sticka över till Köpenhamn i helgen. Vi har plats i bilen. Tror du Klara vill komma med? Så får Johanna lite sällskap! 9

10 Riskanalys och handlingsplan för Vallbyskolan den 25/5. Alla medarbetare på Vallbyskolan. Bilaga 1 Beskrivning av risk Sannolikhet Konsekvens Risk Åtgärder för att minska/få bort risken SOC anmälningar 5 5 Hög Informera föräldrar om vår anmälningsplikt vid föräldramötet i höst. Bjuda in familjecentrum så de får informera. Chefen kan stå bakom anmälan Föräldrakonflikter 3 8 Hög Skapa en god relation med föräldrar och meddela dem vad som händer och be dem om hjälp att prata med sina barn. Ta med föräldrar i vårt dagliga arbete skapa delaktighet. Elevkonflikter 5 3 Medel Ha ett fungerande rastvärdschema som minimerar konflikterna. Rastpedagoger som har bra verksamhet. Fysiskt våld 2 5 Medel Ta alla rykten på stort allvar och lyssna/se av alla tänkbara källor Obehöriga på skolgård 4 2 Låg På dagtid ta med någon kollega. På kvällstid utsätt dig inte för onödig risk. Ensamarbetet 1 5 Låg Ha telefon med dig. Lås dörrar om du känner dig osäker. Åtgärder om risken blir en realitet Kontakta chef för stöd. Kontakta chef för stöd. Må bra gruppen PÅKALLA HJÄLP, LARMA Försök uppmärksamma kollegor på situationen och/eller ring 112 UPPTRÄD LUGNT OCH FÖRSÖK ATT LUGNA Försök att få ett säkerhetsavstånd Ta inga onödiga risker Ingrip endast om det är möjligt utifrån nödvärnsrätten LARMA VID BEHOV 112 Omhänderta den som drabbats Vid behov kontaktas anhöriga Använd Västerås stads AKUTPLAN KONTAKTA ENHETSCHEF Om enhetschef inte är anträffbar kontakta verksamhetschef KONTAKTA ENHETENS KRISGRUPP DOKUMENTERA HÄNDELSEN Vad har hänt? När hände det? OM MEDIA HÖR AV SIG Hänvisa till enhetschef/verksamhets chef Vid fara ring 112 Vid fara ring 112 Ansvarig för åtgärder Medarbetare Medarbetare Må bra gruppen Chefen Securitas Securitas Denna handlingsplan finns i vita pärmen i personalrummet och på nätet. Den revideras i samband med skyddsrond eller vid nya händelser som innebär en ny risk. 10

11 LITTERATURTIPS: Litteratur: Att möta små barns sorg Rädda Barnen/Nils Andersson Att ta avsked Atle Dyregrov Barn i kris Monica Fahrman Barns funderingar över livsfrågor Anita Eriksson/Atle Dyregrov Barns sorg Atle Dyregrov/Elin Hordvik Beredd på det ofattbara Folksam Du, barnet och sorgen Theresa Huntley För föräldrar: Små barns sorg Atle Dyregrov Min farfar och lammen Ulf Nilsson Mörker och ljus Ingela Bendt Smärtan behöver ord red. Ulrika Hamilton Sorg och omsorg Atle Dyregrov/Magne Raundalen Stöd för barn i sorg Göran Gyllensvärd Sorg finns Göran Gyllensvärd När klassen berörs av dödsfall Marie Rehnstam Pedagogiska Magasinet: När orden inte räcker till Beredskapsplan för skolan Barn i sorg Atle Dyregrov Video Barnsorg är randig Jag har bara försökt 11