NYHETSBREV. I detta nummer

Transkript

1 NYHETSBREV Nummer 9 december 2004 Skolverkets generaldirektör Per Thullberg om utvärderingarna av grundskolan: Skolverket har nu presenterat den tredje stora studien av svensk grundskola på kort tid. I oktober publicerades resultaten av den nationella utvärderingen av grundskolan (NU-03). För en vecka sedan släpptes resultaten från den internationella studien PISA 2003 och nu föreligger resultaten från TIMSS TIMSS mäter kunskaperna hos elever i år 8 i matematik och naturvetenskap medan NU-03 mäter kunskaperna i flertalet ämnen i år 9 och PISA läsförståelse, matematik och naturvetenskap för samma elevgrupp i år 9. De tre studierna ger sammantaget en bred bild av läget i den svenska grundskolans avslutande år med möjligheter till jämförelser med förhållandena 1991, 1995 och Sammantaget kan vi konstatera att studierna visar försämrade resultat både i relation till tidigare svenska resultat och vid internationella jämförelser. NU-studien och TIMSS visar båda på en kraftig kunskapsnedgång i matematik och naturvetenskap mellan tidigt 1990-tal och 2003, medan PISA visar oförändrade resultat mellan 2000 och Detta tyder på att nedgången främst skedde under 1990-talet men att den avstannat under talet. En stor nedgång har således hejdats men på en avsevärt lägre nivå än under början och mitten av 1990-talet. Någon återhämtning under de senaste åren har inte kommit till stånd. Det finns flera tänkbara förklaringar till denna utveckling. Knappast något decennium har inneburit så stora förändringar för grundskolan som 1990-talet. Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och skola förändrades. Skolan kommunaliserades. Stora besparingar gjordes i grundskolan på grund av den statsfinansiella krisen, vilket lett till minskad lärartäthet i skolorna. Andelen behöriga lärare sjönk och har förblivit låg. En ny läroplan och ett nytt betygssystem infördes som ställer helt nya och större krav på lärarnas professionella agerande. Rektorerna fick nya uppgifter och nya ansvarsområden. Antalet elever med utländsk bakgrund har ökat, vilket ställer högre krav på skolan när det gäller att ge ett gott pedagogiskt stöd. Att alla dessa förändringar givit konsekvenser för elevernas lärande är knappast förvånande. Samtidigt visar elevernas och delvis föräldrarnas enkätsvar att matematik och naturvetenskap betraktas som svåra, tråkiga och i många fall oviktiga ämnen. Detta bidrar givetvis inte till att höja resultaten. Är då bilden enbart mörk? Nej, det är den inte. Svenska elever har idag mycket god kommunikativ förmåga i både svenska och engelska. De sociala mål som starkt betonas i läroplanen har fått bra genomslag. Eleverna trivs i skolan och tycker att skolan är viktig. De uppskattar i hög grad sina lärare, liksom lärarna uppskattar sina elever. Sverige ligger i topp när det gäller skolklimat och trivsel. En klar förbättring har skett när det gäller det mått på disciplin, som väckte stor uppmärksamhet Men samtidigt ligger svenska elever sämst till när det gäller sen ankomst till lektionerna. Eleverna har idag en högre tilltro till sina egna kunskaper och sin förmåga än vad de hade tidigare, vilket är i enlighet med läroplanens intentioner. Dock är det tydligt att denna trivsel och ökade tilltro till den egna förmågan inte sammanfaller med ökade kunskaper. Bilden av grundskolan är alltså komplex. Skolan lyckas bra i vissa avseenden men inte i andra. Utifrån studiernas sammantagna bild kan tre huvudfrågor ställas: Anger de statliga styrdokumenten, främst kursplanerna, tillräckligt tydligt vilka kunskaper som krävs? Är statens och kommunernas insatser för att stödja lärares samverkan och kompetensutveckling tillräckliga? Är undervisningen i skolan sådan att den på ett optimalt sätt främjar elevernas utveckling både när det gäller kunskapsmål och sociala mål? Skolverkets svar på de tre frågorna är - Nej! Enligt TIMSS har Sverige ett I detta nummer Den fortsatta avrapporteringen av NU-03 l 2 Huvudresultaten från PISA l 3 Huvudresultaten från TIMSS l 4 Yngre elevers attityder till skolan l 5 ý

2 2 Skolverket l Nyhetsbrev 9/2004 av de mest avreglerade skolsystemen bland deltagande länder. Men det betyder inte att statliga initiativ och insatser inte behövs. Sverige behöver nu vidta kraftfulla insatser som stärker skolledarnas och lärarnas arbete med elevernas lärande och kunskapsutveckling. Vi vet att lärare har svårt att finna en gemensam förståelse av innebörderna i de nationella kursplanerna. Skolverket kommer därför att fortsätta sitt arbete med att förbättra och förtydliga de nationella måldokumenten samt ta fram förklarande kommentarmaterial till stöd för lärarnas tolkning. Svenska lärare ligger långt ner vid en internationell jämförelse när det gäller lärares tillgång till kompetensutveckling. Denna är otillräcklig. Skolverket anser att det behövs kraftfulla insatser för att stärka de aktiva lärarnas kompetens. Kompetensutvecklingen måste riktas mot själva undervisningen för att nå kunskapsmålen, mot mötet mellan lärare och elever. Elevers ensamarbete utan kvalificerat lärarstöd tycks ha ökat. Vilken roll den stora andelen lärare med bristande pedagogisk eller ämnesmässig behörighet har för resultaten får de vidare analyserna utvisa, men att öka andelen behöriga lärare måste också vara ett primärt mål för staten och huvudmännen. Analyserna av resultatbilden måste gå vidare och åtgärdsförslag för en kvalitetshöjning av grundskolan behöver utarbetas. Det statliga agerandet behöver granskas självkritiskt: Vad kan staten göra bättre? Skolverket har genom åren och nu senast genom utbildningsinspektionen pekat på svagheter i kommunernas hantering av sitt ansvar för skolan, särskilt när det gäller styrnings-, lednings- och kvalitetsarbetet. I skolorna finns brister i uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling, i bedömning och betygssättning och i stödet till elever i svårigheter. Här har både rektor och lärare ett stort ansvar. Ett vanligt mönster bakom elevers svårigheter att nå målen är bristen på förtroendefulla relationer mellan skolan och hemmet. Hemmets medverkan är nödvändig för att skolans arbete ska bli framgångsrikt. Vi kan inte acceptera en försämrad resultatutveckling. Jag anser att vi med stort allvar måste närma oss den obligatoriska skolans problem, samtidigt som vi ska slå vakt om det skolan lyckas väl med. Vi har också anledning att se vad vi kan lära av mer framgångsrika länder, särskilt Finland, som f.ö. haft en lika allvarlig statsfinansiell kris som Sverige. Skolverket kommer under våren 2005 att redovisa vilka åtgärder verket anser nödvändiga för att förbättra resultaten i grundskolan. n Per Thullberg Generaldirektör Skolverket Den nationella utvärderingen av grundskolan (NU-03) NYHETSBREV Skolverkets nyhetsbrev skickas gratis i ett exemplar till skolförvaltningar, skolstyrelser, förskolor, fritidshem m fl. Det är föreståndarens/rektors ansvar att kopiera och sprida det till lärare och övriga kollegor! Ansvarig utgivare: Ann Charlotte Gunnarson Synpunkter och tips: Gunnevi Henriksson Skolverket, Stockholm, gunnevi.henriksson@skolverket.se Beställa skrifter: Fritzes kundservice, Stockholm Tel: , fax: e-post: skolverket@fritzes.se Beställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS: Fritzes kundservice, Stockholm Tel: , fax: e-post: skolverket@fritzes.se ISSN Den nationella utvärderingen av grundskolan (NU-03) som gjordes 2003 är den största som någonsin har genomförts. Syftet är att ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i grundskolan, ämnesvis och i ett övergripande perspektiv, visa på förändringar sedan den nationella utvärderingen 1992 samt peka på behov av utvecklingsinsatser. Huvudresultaten från denna presenteras nu i fyra rapporter: en sammanfattande huvudrapport och tre ämnesvisa huvudrapporter. Mer information om utvärderingen fanns i nummer 7 av Nyhetsbrevet. n Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Sammanfattande huvudrapport Rapport 250, best nr 04:859, pris 70 Huvudrapport - svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5 Rapport 251, best nr 04:860, pris 70 Huvudrapport - naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och problemlösning i årskurs 9 Rapport 252, best nr 04:861, pris 70 Huvudrapport - bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd Rapport 253, best nr 04:862, pris 70 Engelsk sammanfattning av huvudresultaten Best nr 04:880, pris 40 kr exkl moms och porto Och i serien Aktuella analyser finns Grundskolan i blickpunkten - sammanfattning och slutsatser från nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Best nr 04:863, pris 40 kr exkl moms och porto l www Samtliga publikationer finns även att ladda ner från Skolverkets webbplats.

3 Skolverket l Nyhetsbrev 9/ PISA: Svenska elevers resultat över OECD-genomsnittet Svenska 15-åringars läsförståelse och kunnande i matematik, problemlösning och naturvetenskap ligger över genomsnittet i OECD-länderna visar resultaten från PISA 2003, vilket också var fallet i PISA De svenska elevernas styrka är läsförståelse där endast fyra OECD-länder, Finland, Korea, Kanada och Australien, har ett klart bättre resultat. Resultaten i matematik och i naturvetenskap visar en svag nedgång. Samtidigt tycks skillnader i prestation mellan skolor och mellan enskilda elever ha ökat. Det finns också tecken på att den sociala bakgrunden får allt större betydelse för svenska elevers resultat. Flickor fortfarande avsevärt bättre än pojkar i läsning PISA 2003 visar att könsskillnaderna i läsförståelse är fortsatt stora till flickornas fördel medan pojkarna liksom i PISA 2000 är något bättre i matematik. Mönstret gäller både i Sverige och OECD. I naturvetenskap finns inte några resultatskillnader mellan flickor och pojkar i Sverige, vilket inte heller var fallet i PISA I problemlösning finns inga skillnader mellan könen i de flesta OECD-länderna men i Sverige, Norge, Finland och Island presterar flickor signifikant bättre än pojkar. Likvärdigheten i Sverige är god... En av slutsatserna av resultaten från PISA 2000 var att det svenska skolsystemet håller en hög grad av likvärdighet i ett internationellt perspektiv, med en liten variation mellan skolor och en relativt svag effekt av elevens sociala bakgrund. Resultaten från PISA 2003 visar att likvärdigheten fortfarande är god, vilket bland annat visar sig i att skolsegregationen är mycket låg med internationella mått mätt....men variationen mellan grupper ökar något Det finns dock tecken på att variationen mellan elever, grupper och skolor kan vara på väg att öka, vilket påverkar likvärdigheten negativt, även om många av dessa indikationer inte är statistiskt säkerställda. Den totala variationen i matematikresultat har endast ökat marginellt i PISA 2003 jämfört med PISA I naturvetenskap har däremot variationen i resultat ökat mera påtagligt, då den lägst presterande gruppen av elever presterat ännu lägre medan den högst presterande gruppen elever presterat ännu högre. Även variationen i resultat mellan skolor har ökat från 7,6 procent i PISA 2000 till 10,5 procent i PISA Denna siffra är dock i ett internationellt perspektiv fortfarande mycket låg. Eleverna trivs i skolan men kommer ofta för sent Svenska elever uttrycker en hög grad av tillhörighet till skolan, de känner sig hemma där och tycker att det är lätt att få vänner i skolan. Svenska och danska elever känner också minst oro inför matematikämnet. Jämfört med PISA 2000 är disciplinen i klassrummet enligt de svenska eleverna något bättre 2003 och ligger ungefär som genomsnittet för övriga OECD-länder. Enligt skolledarna går däremot en större andel elever i Sverige i skolor med oro och störande ljud på lektionerna, jämfört med OECD-länderna i genomsnitt. Ett annat mindre positivt resultat är att svenska elever uppger att de oftare kommer för sent till skolan jämfört med sina jämnåriga kamrater i andra OECD-länder. n Anita Wester, tfn , e-post anita.wester@skolverket.se PISA 2003, rapport 254, best nr 04: 868, pris 70 Sammanfattningen av PISA 2003, best nr 04: 869, pris 40 kr exkl moms och porto l fakta PISA (Programme for International Student Assessment) är en OECD-undersökning av 15-åringars Läsförståelse och kunnande i Matematik, Naturvetenskap och Problemlösning. I PISA 2003 är matematik huvudområde och totalt deltog 41 länder, däribland samtliga 30 OECD-länder. I Sverige deltog ca 4600 elever från 185 skolor. De fl esta eleverna gick i grundskolans årskurs nio. Ett fåtal gick i årskurs åtta och i gymnasiet.

4 4 Skolverket l Nyhetsbrev 9/2004 TIMSS: Svenska elever har försämrat sina resultat i matematik och NO sedan 1995 När svenska elever i åk 8 jämfördes med elever i andra länder 1995 klarade de sig mycket bra. I jämförelse med samma länder 2003 har de svenska elevernas (medel)prestation i matematik sjunkit mer än i något av de andra länderna och ligger nu under genomsnittet för 20 jämförbara länder. De svenska åttornas prestation i matematik och naturorienterade ämnen (NO) 2003 ligger på samma eller lägre nivå än sjuornas prestation Försämrade resultat i NO... I naturorienterade ämnen skiljer sig inte Sveriges resultat (524 poäng) från genomsnittet i 20-landsgruppen (523 poäng) även om det innebär en försämring sedan 1995 med 29 poäng. I förhållande till 20-landsgruppen är de svenska resultaten i biologi och fysik på en genomsnittsnivå, men i kemi och geovetenskap bättre än genomsnittet. Däremot presterar svenska elever under genomsnittet i miljökunskap, vilket förvånar med tanke på hur stor betoning som läggs på området i läroplanen....och även i matematik Sveriges resultat i matematik (499 poäng) är sämre än 20-landsgenomsnittet (516 poäng). Bland dessa 20 länder hamnar Sverige på fjortonde plats. Det har, för svensk del, skett en markant försämring av matematikresultaten mellan 1995 och Minskningen, som uppgår till 41 poäng, är den största bland de 16 länder som deltog i båda mätningarna. Skol- och klassrumsklimatet sämre i Sverige men mindre mobbning Jämfört med 20-landsgruppen är sen ankomst, skolk och svordomar vanligast bland svenska elever. Andelen elever från skolor där ogiltig frånvaro förekommer minst varje vecka är högst i Sverige. Störningar i klassrummet är vanligast i Sverige och Slovakien. Sverige hör också till de länder där skadegörelse och stöld är förhållandevis vanligt förekommande enligt skolledarna. Däremot anger svenska elever i mindre utsträckning än eleverna i 20-landsgruppen att de utsatts för mobbning eller stöld. Mindre undervisningstid i matematik och mer enskilt arbete Sverige har förhållandevis lite undervisningstid i matematik. När det gäller undervisningstid i NO är Sverige inte särskilt avvikande, men samtidigt är ländernas uppgifter svåra att jämföra då undervisningen bedrivs integrerat i vissa länder och som separata ämnen i andra. Det är vanligare i Sverige än i 20-landsgruppen att eleverna arbetar under lärarens handledning i matematik och NO, men längre genomgångar av läraren är mindre vanliga i Sverige. Läxor och prov är också mindre vanligt förekommande i Sverige. Mindre fortbildning men något bättre resurser Den svenska lärarkåren är mindre erfaren 2003 än procent av lärarna i matematik och NO har genomgått en lärarutbildning. De svenska lärarna har också i förhållande till 20-landsgruppen fått mindre fortbildning de två senaste åren. Resurssituationen i NO har enligt skolledare förbättrats något sedan Sverige har den näst minsta klasstorleken bland deltagande länder, 21 elever per klass Endast Belgien (20 elever per klass) har mindre klasser. n TIMSS 2003 huvudrapport, Skolverkets rapport 255, best nr 04:864, pris 70 Uppgiftsrapport matematik, best nr 04: 866, pris 70 Uppgiftsrapport NO, best nr 04:867, pris 70 Anita Wester, tfn , e-post anita.wester@skolverket.se l fakta TIMSS 2003 (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell undersökning av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap som drivs av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Femtio länder och regioner har deltagit i studien som gäller elever i skolår 8. I Sverige deltog elever i 160 skolor i huvudundersökningen. Förutom att göra ett prov fi ck eleverna besvara enkäter. Även deras lärare i matematik och NO samt skolledarna tilldelades enkäter. Motsvarande undersökning genomfördes även 1995, vilket gör att man även kan studera förändringar över tid. Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet har ansvarat för insamling och bearbetning av data i Sverige.

5 Skolverket l Nyhetsbrev 9/ Yngre elevers röst om skolan ger tidiga signaler på förbättringsområden Skolverket vet sedan ett decennium tillbaka hur äldre elever uppfattar sin skolsituation och skola genom den stora återkommande attitydundersökningen som genomförs vart tredje år. Däremot har det varit tämligen okänt hur de yngre eleverna uppfattar sin skolgång. Skolverket har frågat drygt elever i årskurs 4-6 på 134 skolor runt om i Sverige vad de tycker om skolan. Flera av resultaten ger en positiv bild av de yngre elevernas upplevelse av skolan, men det finns också områden som skolan bör arbeta vidare med. I samband med 2003 års undersökning av Attityder till skolan har Skolverket utökat elevgruppen, som omfattat elever i årskurs 7-9 och gymnasieskolan, med även elever i årskurs 4-6. Syftet är dels att få en bild av yngre elevers syn på och upplevelse av skolan, dels att jämföra yngre och äldre elevers attityder. I rapporten presenteras resultaten av enkätundersökningen som drygt elever på 134 skolor runt om i Sverige deltog i under hösten För att få en djupare förståelse för vad som ligger bakom resultaten har fokusgrupper med 52 elever i åtta skolor även intervjuats. Frågorna handlar om elevernas upplevelse av skolan, lärare, otrygghet, rädsla och mobbning samt elevinflytande. Arbetsro en av de viktigaste förutsättningarna för inlärning Rapporten visar att eleverna i stort trivs i skolan och är nöjda med sina lärare och undervisningen. Däremot är dålig arbetsro och stress en del av skolvardagen för alltför många elever. Det är allvarligt att mer än varannan elev ofta saknar arbetsro och fler än var sjätte elev känner sig stressad i skolan. Men den nya kunskapen ger också tidiga signaler på förbättringsområden i skolan. Tidigare studier bekräftar att det främst är de svagare eleverna som blir lidande av bristande arbetsro. Många elever upplever att åtgärder mot mobbning inte räcker Tyvärr är mobbning ett problem redan bland de yngre eleverna. Det är dessutom något fler av de yngre (4 %) som känner sig mobbade av andra elever än bland de äldre (3 %). Det är framför allt de yngre flickorna med utländsk bakgrund som känner sig mobbade av andra elever. I fokusgrupperna framkommer att många elever tycker att det skolorna gör för att förhindra och minska mobbningen inte fungerar. Flera menar bland annat att lärarna måste bli bättre på att lyssna på vad elever säger och ingripa när saker händer. Om eleverna får vara med och bestämma blir de mer positiva Trots att forskningen om elevinflytande visar på gynnsamma effekter av att eleverna får vara med och påverka i skolan, framkommer det i flera undersökningar att eleverna själva upplever sitt inflytande som begränsat. Detta är också något som framkommer i fokusgrupperna med de yngre eleverna. Av enkätundersökningen tycks det som att ju mer eleverna får vara med och bestämma om sin skolvardag desto nöjdare är de med den. Det omvända förhållandet råder också - att ju mindre inflytande eleverna har desto mindre positiva är de. Ta tillvara de yngre elevernas engagemang Undersökningen visar att det är en större andel elever i årskurs 4 än i årskurs 6 som är positivt inställda till skolan, till sitt skolarbete och till lärarna. Tyvärr verkar det som att elevernas engagemang minskar med tiden. Skillnaden mellan de yngre eleverna jämfört med de äldre eleverna är ännu större. 91 % av de yngre eleverna tycker till exempel att alla eller de flesta lärarna undervisar bra. Motsvarande andel bland de äldre eleverna är cirka 71 %. Hur kan skolan ta tillvara elevernas engagemang och förhindra att det minskar med tiden? Den här undersökningen visar att ett ökat elevinflytande är en viktig påverkansfaktor för ett ökat engagemang för skolan. Resultaten från undersökningen presenteras för respektive fråga i tabeller som är tillgängliga på Skolverkets webbplats. Här hittar man även rapporten och enkäten, som är anpassad till elever i årskurs 4-6. Enkäten kan till exempel användas av skolor som vill låta sina egna elever utöva sitt elevinflytande. Resultaten på nationell nivå kan i sin tur användas som ett referensmaterial och som en utgångspunkt för tolkningar och bedömningar av resultat på lokal nivå. n Charlotte Samuelsson, tfn , e-post charlotte.samuelsson@skolverket.se Yngre elevers attityder till skolan, rapport 256, best nr 04:874, pris 70

6 6 Skolverket l Nyhetsbrev 9/2004 Tummen ner för fingeravtryck i matkön I våras fattade Datainspektionen några beslut om hur fingeravtryck ska få användas i skolan. Fingeravläsning för att logga in på skolans datorer fick grönt ljus. Däremot får inte fingermönster användas för att kontrollera om elever har betalat sin skolmåltid. Beslutet är inte överprövat i domstol. I Vetlanda kostar skolmaten 500 kronor per termin. För att kontrollera att eleverna har betalat maten hade ett gymnasium installerat en tallriksautomat. Eleven fick sticka in ett finger i maskinen som läste av fingermönstret. Om maten var betald, lämnade maskinen ut en tallrik. Hela fingeravtrycket lästes inte av, punkter ur fingermönstret var tillräckligt för att identifiera en elev. För den som inte ville lämna sitt fingeravtryck fanns andra sätt att visa att maten var betald. Datainspektionen gjorde tillsyn och konstaterade att fingeravläsning är behandling av personuppgifter som regleras av personuppgiftslagen (PuL). Fallet var principiellt viktigt, så Datainspektionens styrelse fattade beslut i ärendet. Beslutet blev att fingeravläsning i matkön inte är tillåten. Styrelsens majoritet ansåg att registreringen strider mot de grundläggande kraven i 9 i PuL, som säger att uppgifter som registreras ska vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålet. Styrelsen ansåg att kontrollen kunde göras på ett mindre integritetskänsligt sätt. I beslutet förutsätter Datainspektionen att gymnasiet slutar att använda fingeravläsning i tallriksautomaten. Hela beslutet (dnr ) finns på nen.se. Beslutet var inte enhälligt. Tre ledamöter, däribland ordföranden, Datainspektionens generaldirektör, var av skiljaktig mening och lämnade ett särskilt yttrande. De ansåg att det inte är någon risk för att den personliga integriteten kränks om det finns andra alternativ för den som inte vill lämna sitt fingermönster. Hela yttrandet finns på Barn- och utbildningsnämnden i Vetlanda som var personuppgiftsansvarig för systemet valde att inte överklaga beslutet. Det gäller alltså som praxis för liknande fall, tills någon annan som får samma beslut begär överprövning i länsrätten (se faktaruta). Styrelsen har också fattat två andra beslut som handlar om fingermönster i skolan. De gällde ett antal skolor som använder fingeravläsning för att logga in på skolans datorer. Ett tiotal punkter på elevens finger omvandlas till en krypterad kod som fungerar som lösenord. Syftet är säkerhet och tidsvinst; barnen glömmer sina lösenord och äldre elever har använt de yngres lösenord för att gå in på otillåtna sajter. För den som inte vill lämna sitt fingeravtryck fanns andra sätt att logga in. Systemen fick klartecken under förutsättning att elever och vårdnadshavare får information om hur det går till och att vårdnadshavaren därefter lämnar sitt samtycke. Besluten (dnr och ) finns på n Leif Stenström, e-post: leif.stenstrom@datainspektionen.se Ulrika Lindén, e-post: ulrika.linden@skolverket.se l fakta Datainspektionens beslut är inte slutgiltiga, de kan överklagas till Länsrätten i Stockholm. I fallet med tallriksautomaten valde den ansvariga nämnden att inte överklaga. Det beslutet kommer alltså tills vidare att gälla som praxis för liknande ärenden. Nu undersöker Datainspektionen om motsvarande utrustningar används i andra skolor, och då kommer samma beslut att utfärdas. Alla beslut kan överklagas av den som beslutet gäller. (Företaget som hade levererat tallriksautomaten till Vetlanda överklagade det beslutet, eftersom man ansåg att det var skadligt för affärerna, men domstolen avvisade överklagandet eftersom firman inte var part i målet). Nya kursplaner för den grundläggande vuxenutbildningen Skolverket har omarbetat kursplanerna för den grundläggande vuxenutbildningen. De nya kursplanerna kan börja användas fr.o.m. den 1 januari 2005 och ska användas fr.o.m. den 1 juli De tidigare gällande kursplanerna för den grundläggande vuxenutbildningen trädde i kraft den 30 augusti Mycket har hänt inom utbildningsom- rådet sedan dess, inte minst inom vuxenutbildningen, vilket lett till denna översyn. Mer information kommer i nästa nyhetsbrev från Skolverket. n Suzanne Mehrens, tfn , e-post: suzanne.mehrens@skolverket.se God jul och gott nytt år! Nyhetsbrevet gör juluppehåll och återkommer i slutet av januari. Skolverkets webbplats är däremot öppen. Dygnet runt, året om...