Henrik Hansson, politiskt sakkunnig Lena Hägglöf, departementsråd ITP-enheten Anders Hektor, ITP-enheten Sofia Holmgren, ITP-enheten

Transkript

1 Promemoria Näringsdepartementet IT-rådets ledamöter Infrastrukturministern Noteringar från IT-rådets sammanträde den 9 juni 2008 Deltagare Åsa Torstensson (ordf.) Bo Dahlbom Jonas Bergqvist Helena Ervenius Anne-Marie Fransson Patrik Fältström Lars Hultkrantz Kristina Höök Maria Khorsand Eva Lindqvist Nicklas Lundblad Ingrid Mogensen Ann-Marie Nilsson Jan Rosén Pär Ström (Frånvarande: Caroline Andersson, Håkan Eriksson, Shori Zand, Roger Wallis.) Näringsdepartementet Henrik Hansson, politiskt sakkunnig Lena Hägglöf, departementsråd ITP-enheten Anders Hektor, ITP-enheten Sofia Holmgren, ITP-enheten Externa gäster Peter Seipel, professor emeritus i rättsinformatik, Stockholms universitet Återkoppling från tidigare möten Redogörelse för rapporten Kartläggning av mötesplatser för forskare, innovatörer och riskkapitalister på IT-området Den huvudsakliga slutsatsen från rapporten Kartläggning av mötesplatser för forskare, innovatörer och riskkapitalister på ITområdet, är att det inte behövs fler mötesplatser. Ett annat betydelsefullt resultat är att enkäter och telefonintervjuer visar att mötesformer som innebär individuella möten, som mentorsverksamhet, coachning, rådgivning och relationer med affärsänglar, tillhör de mest

2 2 uppskattade men mindre vanligt förekommande. Rapporten beskriver också ett behov av segmenterade mötesformer; möjlighet till internationella mötesplatser samt vissa problem förknippade med universitetens status som myndigheter. Ledamöterna berör i sina kommentarer flera olika aspekter av kommersialisering av innovationer. Mötesplatserna behöver trimma in sig för att öka precisionen i möten och svara mot de olika behov som finns hos olika parter. Universitet och Högskolor, och inte minst instituten, har alla goda möjligheter att skapa nya affärer men man behöver bli duktigare på att visa upp vad man har att erbjuda. Mindre företag har ofta större behov av mentorer och affärsänglar samt av att finna finansiering. Kommersialiseringens olika delar väcker olika behov. Att bedöma idéers värde och potential är notoriskt svårt. Ibland överskattas en idés betydelse medan de andra gånger överges för tidigt. Att bära en idé till marknaden är en stor utmaning och kräver både stöd och finansiering. Ledningsgruppen har många gånger större betydelse än affärsidé och teknik för att finna stöd och finansiering. Finansieringsfrågan och kopplingen till riskvilligheten kan behöva ses över. Företag och finansiärer är i regel är risk-averta och det kan löna sig med modeller som bygger mindre på idealism och mer på incitament. Inom akademierna kan prestationsmått användas för att belöna samverkan. Ett mer riskvilligt företagarklimat kan skapas med möjligheten att skriva av misslyckade högrisk investeringar och att göra avdrag för investeringar i att testa affärsidéer. I ett större perspektiv av tillgängliga resurser är det ett strukturproblem att det saknas en folkförmögenhet som kan användas till såddkapital i större utsträckning. Bland modellerna för att åstadkomma möten, tillhandahålla kompetent stöd, riskminimering och finansiering, går en skiljelinje mellan ledamöterna där vissa förespråkar en privat linje medan andra förespråkar en offentlig linje. För den offentliga linjen talar ett offentligt ansvar att kliva in där privat kapital inte är redo att axla risk. För den privata linjen talar goda erfarenheter av att satsa egna medel på beprövade modeller och fungerande teknik. Åsa Torstensson konstaterar att rapporten sannolikt kan göra nytta hos de verksamheter som tillhandahåller mötesplatser idag för att slipa på sin verksamhet. Torstensson konstaterar också att den nya regeringen har börjat ändra i skattesystemet i den riktning som ledamöterna efterlyser men att det tar tid innan det ger genomslag. I övrigt tar Näringsdepartementet tacksamt emot ledamöternas förslag.

3 3 Arbetet med en e-kompetensagenda Åsa meddelar att Utbildningsdepartementet tagit initiativ till en inventering av vad på departementet som pågår av relevans för e- kompetens. Regeringen har också beslutat om ett tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U2007:10) som innebär att utredaren bl.a. ska lämna förslag till hur lärares kunskaper i informationsoch kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer kan utvecklas. Utredningen redovisar sitt resultat den 15 november Ann-Marie Fransson (IT&Telekomföretagen) berättade att KKstiftelsen kommer att bidra med finansiering till programmet VäljIT. 2 IT&Telekomföretagen arbetar också med en översikt av vad som är på gång i form av främjande-aktiviteter och ser ett behov av att samla berörda aktörer. De kommer därför att bjuda in berörda aktörer, inklusive departement, för kompetenssamtal. Ann-Marie Fransson konstaterar att det inte råder någon brist på idéer men att det finns behov av handlingskraft. IT&Telekomföretagen hoppas på bred uppslutning och många konkreta förslag. Åsa Torstensson tackar Ann-Marie Fransson och IT&Telekomföretagen för att de åtar sig ett sådant engagemang i den mycket viktiga frågan om kompetensförsörjning på IT-området. Det är en viktig fråga också för Näringsdepartementet som lovar bidra på de sätt som är möjliga. Säkerhet & integritet: Var leder utvecklingen av teknik och applikationer för registrering och övervakning? Bakgrund Hösten 2009 har Sverige ordförandeklubban i kommissionen. Sverige kommer då att ha en konferens om vilket IT-program EU ska ha efter det som idag kallas i2010 samt en ministerkonferens om e-government. I planeringen av post-i2010 konferensen pågår på Näringsdepartementet ett framåtblickande arbete där tre rapporter beställts och en workshop kommer genomföras den 10 juni på temat Informationssamhället Bland de saker som är av betydelse i det tidsperspektivet är sådant som rör säkerhet och övervakning å ena sidan, och privatliv och integritet å andra sidan. Åsa Torstensson efterlyser hos ledamöterna en diskussion om dessa frågor och hur de kan tänkas utvecklas på lång sikt. Teknisk utveckling på området Pär Ström presenterar hur den tekniska utvecklingen ger olika möjligheter att övervaka, registrera och samla information

4 Sammanfattningsvis handlar det om att alla lämnar elektroniska spår i sin vardag t.ex. genom att ringa, surfa på Internet, resa och gör inköp. Sedan attacken mot World Trade Center i New York 2001 har USA tagit flera initiativ till program för övervakning och insamling av material. Det finns enligt Pär Ström bl.a. tekniska lösningar för att automatiskt spåra och sammanställa information om individer för att ta fram personlighetsprofiler. Andra tekniska lösningar under utveckling är automatisk, digital ansiktsigenkänning, hudanalys, automatisk gångstilsidentifiering. automatisk upptäckt av antisocialt beteende som detektering av ilska på offentliga platser. Lösningar som inte bara övervakar utan även ingriper kan t.ex. vara att bussars bränsletillförsel bryts om de överskrider fartgränsen. Negativa effekter på integritet Pär Ström ger en andra presentation där han redogör för sin analys av hur den tekniska utvecklingen leder till inskränkningar av den personliga integriteten. Som underlag till presentationen använder Pär material som finns presenterat i skriften Integritetens lilla röda 3 som tagits fram av tankesmedjan Den Nya Välfärden. Pär Ströms bärande tes är att oavsett hur laglydigt folk lever, finns saker som man har rätt att behålla för sig själv. Pär Ström argumenterar mot det rimliga i en statlig storebror genom att peka på formuleringar i människorättskonventioner; risken för missbruk av information personal med insyn; risken för läckage av information genom intrång av hackare; risken för ändamålsglidning och tillvänjning; samt genom att ställa retoriska frågor som är staten alltid snäll?*; elimineras terrorism?. Pär ställer frågan om var gränsen går: vill vi ha som medborgare välja anarki eller Politiker, menar Pär, har missat att se helheten av de beslut man tagit och effekten är att vi går med långsamt mot en oönskad utveckling. Pär presenterar i Integritetens lilla röda förslag till ett politiskt paket för integritetsskydd: inför principen att e-fotspår ska minimeras lagstifta om visst integritetsskydd inför en författningsdomstol inför integritetskonsekvensutredning skapa en integritetsbalk regelbunden integritetsrevision i form av en tredjepartsmätning. Integritetskränkningen uppstår, menar Pär Ström, när personen ifråga blir identifierad. Databaserna är farliga, inte kamerorna i sig. Peter Seipel 4 3

5 Åsa Torstensson välkomnar Peter Seipel som är professor emeritus i rättsinformatik. Peter deltog i IT-kommissionerna mellan 1994 och 2003 och är inbjuden till IT-rådet för att dela med sig av sina erfarenheter på området säkerhet och integritet. Peter uttrycker sin tacksamhet för inbjudan och gratulerar Näringsdepartementet till en rådgivande grupp där ministern regelmässigt deltar i sammanträden. Tre lärdomar av IT vill Peter Seipel lyfta fram: 1. IT är mer än ett enkelt hjälpmedel. Det är en världsbildande teknik som fungerar som hävstång för samhällsförändringar i åtminstone sex avseenden: automation, information, kommunikation, integration, penetration och sensation. 2. Juridiken utvecklas i allt fler sammanhang i interaktion med informationstekniken. På 60-talet talade man om ADB-anpassad lagstiftning. Idag överlappar IT och utvecklingen av det rättsliga systemet på områden som e-förvaltning, e-betalning osv. 3. IT leder i en stadigt växande mängd rättsliga sammanhang till omprövning av vedertagna rättsliga och andra synsätt och behov av nya regleringsstrategier. Exempel på det är frågor om vilken betydelse i virtuella världar och sociala nätverk som begrepp som närhet, förtrolighet, egendom och jurisdiktion har. När integritetsfrågor kommer upp i diskussioner om IT-utvecklingen finns några återkommande teman menar Peter: - Vi tenderar att söka enkla lösningar. Den svårare frågan är Hur ska människor kunna delta i utvecklingen, hur ska människor kunna utvecklas? - Vi borde fokusera mer på enskilda fall och mindre på uppfattningen av systemfel. Det finns inte någon storebror. En bättre liknelse är Kafkas Processen med anonym myndighetsutövning och bristande översikt, ansvar och information. Men människors oro måste tas på alvar, och om alla får tillgång till samma information och får veta lika mycket är det inget problem. Diskussion Medan utgångspunkten för problemställningen är den tekniska utveckling som sker och som radikalt påverkar möjligheterna till övervakning, är det slående hur lite tekniken förekommer i diskussionen som följer på de tre presentationerna. Ingen gör något försök att belägga tekniken med någon skuld. Inte heller presenteras något argument för att den tekniska utvecklingen måste hejdas. Diskussionen handlar istället om skiljaktiga säkerhetsperspektiv och den ständigt pågående processen att skapa balans mellan integritetsskydd och nytta. Skiljaktiga säkerhetsperspektiv 5

6 6 Säkerhetsperspektiven skiljer sig mellan regioner. För egen del vill jag ha mer kameror, menar en ledamot, eftersom alternativet till ett övervakat samhälle är ett Amerikanskt samhälle där man istället beväpnar sig för att på egen hand möta hoten. Medan frågan om säkerhet i stor utsträckning är en global fråga och inte känner några landgränser, har olika länder olika integritetslagstiftning och olika traditioner för hur säkerhet ska uppnås. Säkerhetsperspektiven skiljer sig över tid. Medan en ledamot pekar på att dagens urbana samhälle innebär avsevärt större anonymitet och därmed integritet mot situationen i Sverige för ca 100 år sedan, menar en annan ledamot att den utveckling tekniken gjort på området innebär att otillbörlig tillgång till privat information som en person hade för 100 år sedan, idag kan spridas till många fler och lyftas ur sitt sammanhang i rum och tid. Säkerhetsperspektiven har ideologiska skiljelinjer. Användarundersökningar pekar på att svenskar i gemen har större förtroende för staten än befolkningen i exempelvis USA. Vi föredrar att låta staten sköta övervakningen. I den mån vi har en storebror är den legitim och sanktionerad av medborgarna. I samma undersökning utmärker sig en liten skrivande elit som är intresserade av principfrågan och tar ställning mot övervakning. Det perspektiv varje individ har på säkerhet vägleder hur man väljer att besvara frågor som: - Vem ska garantera säkerhet, jag själv eller staten? Kan staten alls garantera säkerhet? Är övervakning en lämplig modell för att öka säkerhet eller finns mer effektiva alternativanvändningar av det allmännas resurser, som förbättrad psykvård och effektivare polisarbete? Leder ökad övervakning till minskade brott eller bara till ökat brottsuppklarande? Det är tydligt hur ledamöternas perspektiv skiljer sig baserat på perspektiv: godtar man en gemensam lagstiftning om integritet eller ser man det som statlig paternalism. Processen att skapa balans Oavsett vilket perspektiv man har på hur säkerhet bäst uppnås, deltar alla i processen att åstadkomma balans mellan nyttokrav och integritetskrav. Trots den tekniska utvecklingen, finns, som en ledamot påtalar, inte någon naturlag att Riksdagen fattar beslut om nya övervakningssystem.

7 Ungdomar skapar balans genom att konstruera sin egen autonomi. Många ungdomar har flera e-postkonton och pseudonymer som låter dem skapa identiteter först och integritet därefter. Integritet är i det avseendet inte något givet utan kan förändras med hjälp av teknik. Med rätt tekniska förutsättningar kan vi medvetet skapa sociala sammanhang som ger oss makt och accountability och låter oss förhandla och skapa överenskommelser om balansen. Det kan säga något om vilka möjligheter vi har att med hjälp av tekniken påverka balansen efter eget skön, men vanligare är att balansen är en fråga för samhällets institutioner där olika säkerhetsperspektiv vägleder olika intressenters positioner och viktningar. Balansens styrinstrument kan sammanfattas som utbildning, ansvar och skyldigheter enligt etisk grund, grundlagsstadgande, samregleringsformer, självreglering, individuell självkontroll (behärskning). Mer konkret har vi PUL men vi har inte ett integritetsskydd i grundlagsskydd. Det är ett grepp som skymtat och som skulle göra lagstiftaren skyldig att motivera varje inskränkning i integritetsskyddet och beskriva den nytta som anses värderas högre. Konkret finns också tydlig reglering av den enskildes rätt mot det allmänna, och av myndigheters verksamhet. Men relationen mellan medborgare är svårare att reglera och det är inte allmänt bekant att vissa saker kan vara integritetskränkande men inte olagliga, som att en individ smygfilmar någon annan. Åsa Torstensson menar att det finns en stark politisk vilja till att åstadkomma balans men att balansen knappast kan bestå när utveckling sker på alla fronter. Några ledamöter menar att lagstiftning kommer släpa efter och att politiska beslut som är rätt också på lång sikt inte är möjliga att åstadkomma eftersom man bara kan överblicka en liten bit in i framtiden. Det finns åtgärder som ledamöter tycker bör övervägas, som sammansättningen av lagrådet, och kanske en möjlighet till vetorätt. Lagringstid för bilder är en annan fråga som är bekymrande. Men det finns bland ledamöterna ingen bred anslutning till uppfattningen att vi befinner oss på ett sluttande plan. Det tillåter vi oss inte. Pär Ström vill ändå i sin sammanfattning lyfta fram en glidning mot ökad tolerans, särskilt bland yngre generationer. Pär återkommer också till 7

8 uppfattningen att var och en själv ska få dra gränsen för vilken information vi vill släppa ifrån oss, oavsett vilken nytta den skulle göra i andra sammanhang. Han påpekar att övervakning och registrering också leder till nya typer av brott, exempelvis att information från biltullar kan utnyttjas för individer som vill förfölja andra. I Peter Seipels sammanfattning återkommer han till balansakten som inte ska liknas vid att gå på lina eller beräkna banan för en rymdsond utan snarare att segla en båt: Det kräver en god köl, som kan vara informationssamhällets etik; en rigg som kan vara rättens arbetssätt och förhållande till självreglering; en utkik liknande IT-kommissionens rättsobservatorium; sjökort i form av öppenhet om vad som händer och hur man ser på utveckling och riskanalys. Den politiker som seglar skeppet behöver också mål som sätter kursen, och kommer med stor sannolikhet att bli blöt. 8 Sammanträdet avslutas Åsa avslutar diskussionen och sammanträdet med att tacka alla ledamöter, särskilt Pär Ström och Peter Seipel, för intressanta presentationer och en givande diskussion.