IT-rådets ledamöter. Deltagare

Transkript

1 Promemoria Näringsdepartementet Infrastrukturministern IT-rådets ledamöter Mötesanteckningar IT-rådets möte 13 november 2009 Deltagare Åsa Torstensson (ordf.) Caroline Andersson Bo Dahlbom Helena Ervenius Ann-Marie Fransson Patrik Fältström Lars Hultcrantz Kia Höök Nicklas Lundblad Ann-Marie Nilsson Bo Svensson Roger Wallis (Frånvarande: Håkan Eriksson, Maria Khorsand, Eva Lindqvist, Ingrid Mogensen, Jan Rosén, Pär Ström, Shori Zand) Näringsdepartementet Henrik Hansson, pol sak Lena Hägglöf, Anders Hektor, Sofia Holmgren, Helena Strömbäck, Nils Hertzberg, My Bergdahl, Carl Fredrik Wettermark, ITP-enheten Resultat från konferensen Visby Agenda Flera ledamöter hade möjlighet att delta i Visby och var mycket nöjda med hur konferensen utvecklat sig. Åsa Torstensson tackar IT-rådet för deras delaktighet för att de på olika sätt deltagit i förberedelserna till konferensen och i arbete med rapporten A Green knowledge Society. Ett särskilt tack går till Nicklas Lundblad för att hans på många sätt utmärkta presentation på konferensen. Ledamöterna konstaterar att de flesta frågorna var uppe för diskussion i Visby men uttrycker också viss oro för hur resultatet från konferensen och arbetet under det svenska ordförandeskapet ska föras vidare. Det inkommande Spanska ordförandeskapet signalerar en egen agenda för det IT-politiska arbetet och ledamöterna lyfter risken för nationell favorisering av exempelvis Telefonicas kommersiella intressen.

2 2 Åsa Torstensson menar att varje ordförandeskap naturligt vill sätta sin egen agenda men kan också återge från möte med Spanska företrädare att de har ett stort intresse av de frågor som kommit fram i Visby och att de är positiva också till den alternativa rapporten från ourvisbyagenda.eu. I dessa möten har Spanien inte visat tecken att vilja favorisera egna intressen. När Kommissionen presenterar sitt nya initiativ våren 2010 är det under det spanska ordförandeskapet som TTE-rådet ska hantera förslaget till en ny strategi, men liksom under det svenska ordförandeskapet måste Spanien ta hänsyn till alla medlemsländers synpunkter på slutsatstexter. Också frågan om vilken kommissionär som ska föra vidare arbetet på det IT-politiska området är grund för diskussion. Några ledamöter menar att Redings intressen verkar överlappa med Sveriges intressen och att de initiativ hon har signalerat på flera områden är positiva. Ytterligare en oklarhet gäller vilken betydelse Lissabonfördraget har för den europeiska IT-politiken. Kommissionen kommer få en mycket större roll för IT-frågorna framöver. Ett exempelområde är IT-säkerhet som alltmer flutit bort från den generella IT-politiken. vilken kompetens har Kommissionen överlag att ta upp IT-politiska aspekter? Ett betydelsefullt medskick till inkommande ordförande är att klargöra den saken. Åsa Torstensson menar att det finns gott hopp för ett ökat fokus på IT-frågor då både Barroso och Reding inkluderar sådana frågor i presentationer om mål som ska ersätta Lissabonmålen. Ett generellt konstaterande är också svårigheten att föra vidare gjorda erfarenheter till nya program. Erfarenheter från arbetet med i2010- strategin borde följa med in i ett nytt initiativ även om det är svårt att åstadkomma. Exempel på hur svårt det verkar vara är avsaknaden från arbetet med FP6 i genomförandet av FP7. Nya program verkar systematiskt glömma det nyss genomförda. Ordförandeskapets slutsatser De ordförandeslutsatser som presenterades 11 november delades ut som utkast till medlemsländerna före Visby-konferensen. Ingen deklaration var planerad, men eftersom våra ordförandeskapsslutsatser flera gånger omnämndes som Visby declaration i positiva ordalag gavs slutsatserna ett sådant epitet. Flera ledamöter är nöjda med formuleringarna i slutsatserna och diskuterade vilka områden som är viktiga att gå vidare med.

3 3 Informationssäkerhet är ett område som inte tillräckligt tydligt framkommer som viktigt i slutsatserna. i2010-strategin innehåller en tydlig punkt om IT-säkerhet och den bör inte sorteras ut ur den övergripande IT-politiken. Som ett exempel på att informationssäkerhetsfrågan i högsta grad är en politisk fråga, nämns den största attacken någonsin mot media då en serverfarm för tre veckor sedan utsattes för en DDOS-attack som slog ut 40 tidningar. Departementets tjänstemän informerade om processen kring CIIP (critical information infrastucture protection) och kan berätta att många aktörer inblandade i frågan och att den på intet sätt kommer sorteras ut. Däremot görs ansträngningar för att få mer fokus på vardagssäkerhet. På rådsmötet i december kommer en rådsresolution kring informationssäkerhet att tas. Presentationsbilder om CIIP finns hemsidan för PTS konferens (eu2009.pts.se/). Informationsinfrastruktur och tillgång till data är en fråga av växande betydelse. Frågan har flera facetter, bl.a. konsekvenserna av rätten att vidareanvända data som insamlats med bekostnad av offentliga medel, det sk PSI-direktivet. Exempel på problem med implementering av direktivet är flera. Den som får pengar från Vetenskapsrådet måste publicera i publikationer som har öppen access. Svårigheter att betala för redan offentligt finansierad statistik är däremot ett problem. Väldigt mycket data är av vikt för IT-samhället och det är ofta offentligt finansierat men inte tillgängligt utan ytterligare kostnader. Forskare som använder SCB-data borde kunna göra det till marginalkostnad. Hur slår principerna bakom direktivet på användningen av de stora offentliga EU-medlen som används för att producera information? Ett exempel är Europeisk film som i stor utsträckning finansieras med gemensamma medel. Ska den vara gemensamt tillgänglig? Ur ett mediaperspektiv bör diskussionen kopplas ihop med tryckfrihetsförordningen. Innovationskraften som gagnas av öppenhet kan ge konsekvenser för informationstrygghet för den enskilde. Det finns bibliotek som arbetar med att digitalisera gamla tidningar, men om PSI gör det offentligt finns en risk att initiativet trycker undan annan innovation och blir en de-facto spelare på marknaden. Den information som är offentligt finansierad bör, enligt flera ledamöter, kunna kommersialiseras av privata företag. Resten av världen är inte riktigt överens om att data är lika viktigt som vägar och annan infrastruktur. Det vore bra om vi kunde få detta också på europeisk nivå eftersom Europa inom detta område ligger långt före Asien.

4 IPR är en fråga som förekommer i Presidency conclusions med en försiktig formulering. Kommissionär Reding har i flera tal visat intresse för frågan. På hemmaplan avvaktar vi resultatet av upphovsrättsutredningen och uppfattningen att IT-rådets ledamöter borde höras av utredningen fördes fram. EU:s externa dimension borde vara mer framträdande i slutsatstexten, menar en ledamot. Risken med det europeiska projektet är att det blir för inåtvänt. USA, Kina, Indien, Afrika m.fl. borde nämnas på något sätt. Europas framtid är mycket beroende av andra stora länders framtid och Europa bör känna ett ansvar för de länder som inte har så mycket IT. Nu är kineserna i Afrika och hjälper dem med IT. Kommissionen är engagerade i frågan och Åsa Torstensson räknar med att det tydligare ska framgå i rådets slutsatser. Andra frågor som ledamöterna uppfattar som viktiga att föra vidare är innovationer, öppna standarder och plattformar, öppen konkurrens, multistakeholder-deltagande, att reglering ska uppmuntra investeringar främst inom infrastruktur. Att främja en digital single market för att underlätta handel med innehåll och tjänster. 4 Bredbandsstrategin Åsa Torstensson och medarbetare på departementet informerar om bredbandsstrategins inriktning och innehåll (se bilagda presentationer). Strategin innebär ett tydligt ställningstagande att IT är viktigt. Principen är att marknaden investerar och utvecklar och att regeringens roll är att anpassa regleringen. Det offentligas roll tydliggörs men det finns ingen anledning till något större finansiellt stöd. Ett antal ambitiösa inriktningsmål har satts upp och regeringen kommer återkomma om USO. Strategin är uppskattade av rådets ledamöter som dock skiljer sig i uppfattningen om vad i strategin som är viktigast. Några ledamöter menar att kvantitativa mål är bra för att de sätter tryck på aktörerna, även om användarkorgar hade varit ett alternativ till Mbit/s. Andra menar att dokumentet i sig, och de skrivningar som finns, är viktigare än de konkreta målen. Förutsatt att utvecklingen av reglering sker i rätt riktning och att man lyckas åstadkomma samverkan mellan olika aktörer borde målen kunna nås både för 2015 och 2020.

5 5 Övriga ärenden Åsa Torstensson infomrarade att hon avser bevista IGF-möte (Internet Governance Forum) i Sharm el-sheikh som är en viktig plattform för diskussion om Internetfrågor.