Kenneth Hultgren, pressekreterare Anders Hektor, ITP-enheten Sofia Holmgren, ITP-enheten Lena Hägglöf, chef ITP-enheten (anslöt något senare)

Transkript

1 Mötesnoteringar Näringsdepartementet Infrastrukturministern Mötesanteckningar IT-rådets möte den 2 mars 2009 Deltagare Åsa Torstensson (ordf.) Caroline Andersson Bo Dahlbom Håkan Eriksson Anne-Marie Fransson Patrik Fältström Maria Khorsand Nicklas Lundblad Ann-Marie Nilsson Jan Rosén Pär Ström Roger Wallis Shori Zand (Frånvarande: Helena Ervenius, Lars Hultkrantz, Kristina Höök, Eva Lindqvist, Ingrid Mogensen, Bosse Svensson.) Näringsdepartementet Kenneth Hultgren, pressekreterare Anders Hektor, ITP-enheten Sofia Holmgren, ITP-enheten Lena Hägglöf, chef ITP-enheten (anslöt något senare) Extern gäst Erik Bohlin, biträdande professor, avdelningen för teknik och samhälle, Chalmers Tekniska Högskola. Återkoppling från sammanträde 8 december I mitten av december tillsattes en arbetsgrupp för PSI-direktivet, mot bakgrund av EU-kommissionens (KOM) kritik mot det svenska införandet. Arbetsgruppen leds av Peder Törnvall och resultat kommer att presenteras sommaren Den nya lagen börjar gälla Beredningen av e-delegationen är i sitt slutskede.

2 2 Konferensen Visby Agenda: Creating Impact for an eunion 2015 Den 9-10 november, 2009, håller Näringsdepartementet konferensen Visby Agenda Creating Impact for an eunion 2015, i Visby. Ramen för konferensen är att den konsultrapport som nu tas fram utgör diskussionsunderlag på konferensen och att resultatet ska vara en gemensam uppfattning bland medlemsländerna om vilka prioriteringar som behöver göras för en förnyad europeisk IT-agenda för åren 2011 till Under perioden september-oktober ska konsultrapporten vara tillgänglig för en bred och öppen diskussion. Det är en ambition att resultatet av en sådan diskussion också ska komma att bli en del i konferensen. Ca 250 personer beräknas delta på konferensen som är begränsad till särskilt inbjudna i form av representanter för Europas medlemsländer, för kommissionen, för näringsliv och olika intressegrupper. Planen är att konferensen ska webbsändas och på så vis göras tillgänglig också för alla som inte har möjlighet att delta på plats. Det ska finnas möjlighet att hämta in frågor via e-post från externa deltagare. I anslutning till konferensen diskuterar planeringsgruppen möjligheten att ha utställningar och presentationer. Flera ledamöter har synpunkter på behovet av fokusering av antalet frågor som ska tas upp i konferensen. Två återkommande förslag är IT:s roll för ekonomisk tillväxt och för energieffektivisering. En generell synpunkt är behovet att förhålla processen av att utforma en ny IT-agenda till andra processer, som förnyandet av Lissabonmålen. Medan det nu pågående i2010-initiativet formulerades som ett instrument för att realisera Lissabonmålen, finns idag ingen färdig motsvarande övergripande process för jobb och tillväxt. Presentation av SCF Associates och studiens preliminära nyckelområden Erik Bohlin (EB) är biträdande professor vid Chalmers Tekniska Högskola, avdelningen för teknik och samhälle, och deltar i gruppen SCF Associates. Han har även arbetat med olika EU-studier, t.ex. studie om samhällsomfattande tjänster och bredband samt är särskild rådgivare för Vivianne Reding. För tillfället går SCF igenom frågeställningar som ska utgöra underlag för intervjuer, som är den första och kanske viktigaste fasen. Rapporten kommer att publiceras den 1 september, i form av en kortrapport och en lite längre rapport (ca 50 sidor).

3 I det tidiga skede som studien befinner sig är antalet nyckelområden alldeles för många, sex övergripande rubriker och totalt 31 olika områden med alla undergrupper. Dessa ska kokas ned till max 10. Kanske blir det bara 2 i ljuset av den senaste tidens händelser; IT och den ekonomiska krisen samt IT och hållbarhet. Erik Bohlin presenterar en prognos för den ekonomiska utvecklingen av produktiviteten fram till 2025, och diskuterar IT-politikens tänkbara roll. IT-politik kan vara en del av lösningen för ökad tillväxt, både under en återhämtningsfas för att återuppbygga EU:s ekonomi samt som del av långsiktig uppbyggnad av ekonomin. Utmaningen är att hitta frågor som är relevanta både på kort (2015) och lång sikt (2025). Ledamöternas diskussion kretsar kring två eller tre teman, processen som ska leda till konferensen, IT-politikens anspråk, och fokusering av antalet ämnen. Flera ledamöter menar att underlaget med sex rubriker 31 undergrupper är en bra utgångspunkt för ett kreativt arbete, men det är också viktigt att snabbt avgränsa antalet frågor till något mer hanterligt. En synpunkt är att de dikotomier som rubrikerna utgör egentligen är varianter av en enda dikotomi, nämligen den mellan tillväxt och jämlikhet. De sex dikotomierna antyder att det går att skapa en balans, att uppgiften för policy är att etablera balans mellan mål som står i konflikt. Medan någon ser det som en viktig uppgift att etablera den balansen menar någon annan att begreppet är farligt eftersom det inte kan finnas någon balans. Det finns inga jämviktslägen och det är inte heller värt att eftersträva. Rapporten bör istället skapa provokation och syfta till utveckling. Balans är ett senare mål, i den mån det kan vara ett mål. En början till fokusering kan vara att ställa frågan vilket anspråk och vilken ambition en IT-politik ska ha. Många frågor av IT-politisk betydelse tillhör portföljerna i andra direktorat än DG InfoSoc, som arbetar specifikt med IT-frågor, vilket också gäller på nationell nivå. Om man vill ha en IT-politik som gör anspråk på områden som sträcker sig bortom området där IT-politiken utformas, så måste det tydligt sägas. Tidigare Europeiska IT-politiska program har haft starka inslag av visioner och anspråk som går utanför det egna politikområdet. Ett exempel som framförs är Bangemann-rapporten från 1993, där bl.a. upphovsrätten nämns som ett område som då skulle behöva reformeras. Man skulle kunna tänka sig att det inom Kommissionen fanns en utmanarrätt, men, som någon ledamot uttryckte det, kommissionen är utformad för enighet, inte för utveckling. Bland ledamöterna fanns däremot ingen enighet i vad som är det lämpligaste underlaget; en bred 3

4 4 och storslagen ambition som beskriver vad som bör göras, eller en pragmatisk ansats med hårt prioriterade fokusområden. En hårdare prioritering utesluter inte visioner menar flera ledamöter. De två mest förekommande förslagen till fokusering är kopplingarna mellan IT och tillväxt samt till energi- och klimatfrågor. Grön IT är ett tema som återkommer för flera stora konferenser under året. Kopplingen till klimathotet upplevde någon som lite för långsiktig och föredrog att tala om energi och miljö. Också det kan vara en fråga som med tidsperspektivet 2015 är för långsiktig, men därmed inte utan relevans. Att IT har stor betydelse för tillväxt är numer ett väletablerat faktum. IT-branschen har inte drabbats på samma sätt som andra sektorer av nedgången, vilket antyder att IT-sektorn kan fortsätta att bidra till det ekonomiska välståndet, exempelvis genom att investeringar på området fortsätter. Det har betydande multiplikatoreffekt på ekonomin. En annan aspekt är den tillväxt som skapas av att använda IT inom alla delar av samhället, bland annat i transportsektorn, på vårdområdet och för att möta klimathotet. En ledamots förslag till sammanfattning för bättre fokus är People, Planet, Profit. Och bland de mer konkreta områden som ledamöterna är angelägna om att de inte glöms bort är; innovation och forskning; Europas industri och företagande; utvecklingsmöjligheterna på transportområdet; rollen för offentliga satsningar; betydelsen av standarder och IPR och det större sammanhanget av att utveckla gemensamma lösningar; effektiviseringsmöjligheterna på vårdområdet; e- förvaltning som det område där regeringar själva kan göra något; den historiskt unika potentialen i att nya frekvensområden kan frigöras; demografiska aspekter, eftersom vi kan vara ganska säkra på vad som händer. Åsa Torstenssons avslutande ord är att vi här startar en process, vi ska inte slutföra den. Konsulterna kommer prata med andra experter i Europa, motsvarande ledamöterna i IT-rådet och andra, och ska därefter dra slutsatser i den rapport som är deras slutresultat. Och även om rapporten kan vara bred och djup, kan konferensen ha tydligare fokus. Erik Bohlin tackar rådets ledamöter för värdefulla synpunkter för sitt fortsatta arbete. Övriga frågor Pär Ström delar ut förhandskopia på skriften storebror tar fram munkavlen.

5 5 Patrik Fältström presenterar en analys av robusthet på Internet i Sverige. Det finns två problem, menar Patrik: att få vardagliga tjänster mer robusta samt att få Internet att fungera när det är en verklig kris (t.ex. en större stormen Gudrun). Det behövs insatser för båda fallen och det handlar bland annat om kompetenshöjande insatser. Nästa möte Ordföranden tackar ledamöterna och meddelar att nästa möte planeras till den 4 juni kl Temat är också då arbetet inför konferensen Visby Agenda Creating Impact for an eunion Bilagor Visby Agenda, Anders Hektor SCF Associates, Erik Bohlin Robusthet, Patrik Fältström