Mötesanteckningar IT-rådets möte 4 juni 2009

Transkript

1 Promemoria Näringsdepartementet Infrastrukturministern IT-rådets ledamöter Mötesanteckningar IT-rådets möte 4 juni 2009 Deltagare Åsa Torstensson (ordf.) Bo Dahlbom Håkan Eriksson Anne-Marie Fransson Patrik Fältström Lars Hultkrantz Kristina Höök Eva Lindqvist Nicklas Lundblad Ann-Marie Nilsson Jan Rosén Pär Ström Bo Svensson Roger Wallis (Frånvarande: Caroline Andersson, Helena Ervenius, Maria Khorsand, Ingrid Mogensen, Shori Zand.) Näringsdepartementet Henrik Hansson, politisk sakkunnig Lena Hägglöf, Anders Hektor, Sofia Holmgren, Catharina Jonson, Christophe Kellner, My Bergdahl, ITP-enheten Per Engström, FIN-enheten Extern gäst Simon Forge, SCF Associates Inledning Åsa Torstensson välkomnar Bosse Svensson, VD för Mkt Media, som ny ledamot i IT-rådet. Därefter inleds mötet med en beskrivning av de svenska prioriteringarna för ordförandeskapet (se bilaga). Det sker i ett läge av stor osäkerhet efter valet till ett nytt Europa Parlament, då sittande kommissionärer ska

2 2 bytas ut och det konstitutionella läget för vilket fördrag som ska gälla ännu inte klarnat. Departementet redovisade också en uppdatering av läget för telekompaketet och planeringen för konferensen Visby Agenda creating impact for an eunion 2015, i Visby 9-10 november. Presentation av SCF Associates och diskussion om preliminära resultat Simon Forge och SCF Associates har i uppdrag att genomföra en studie av vilka policyfrågor som upplevs vara av störst betydelse för en framtida europeisk IT-politik. Resultatet ska publiceras i en rapport den 1 september och ligga till underlag för konferensen i Visby i november. Simon presenterar arbetet med rapporten och de slutsatser man hittills kan dra (se bilaga). Ca 50 intervjuer har genomförts med thought leaders inom akademi, IT-sektorn, intresse- och branschorganisationer, regeringar och regleringsmyndigheter, Kommissionen och Parlamentet. SCF identifierar fyra nyckelfaktorer som på något sätt kommer att påverka IT-utvecklingen och IT-politiken: sociala faktorer, psykologiska faktorer och mänsklig interaktion, ekonomiska faktorer samt tekniska faktorer. I intervjuerna har många policyfrågor föreslagits som viktiga för en framtida europeisk IT-agenda. SCF har organiserat dem i övergripande policyområden för varje intervjugrupp. SCF har också gjort utblickar mot utvecklingen i USA, Kina, Japan och Korea. Grön framstår som viktigt för exportmöjligheter i Asien. I USA har den nya administrationen medfört stora förändringar i policyriktningar, t.ex. för regeringens roll inom infrastruktur, konkurrenspolitik, industripolitik för att stimulera IT-sektorn, samt regleringsprocess och struktur. Simon presenterar förslag till en ram och en vision, och föreslår vilka 10 punkter man hittills kommit fram till som mest prioriterade IT-policyfrågorna: 1. ICT and sustainability 2. The economic boost 3. Knowledge society as inclusive society 4. Europe s SME s and ICT 5. Strategic plans for vulnerabilities due to 7. Single European market for ICT goods and services 8. Balancing next generation infrastructure investment with open competitive ICT markets 9. Revolutionising

3 3 dependencies on ICTs 6. Investment in soft infrastructure egovernment 10. Clear leadership and transparency Tidsperspektiv Diskussionen om de preliminära resultaten handlar bland annat om tidsperspektivet för studien. Intervjuerna baseras på vad som väntas vara aktuellt till 2015, men som en ledamot påpekar är det ändå inte klart om svaren utgår från vad som är problem idag eller vad som kan förväntas. Exempelvis kan cyber attacks förväntas kvarstå som problem också år 2015, även om händelser som den i Estland genom utbildning och användarnas mognad då bedöms kunna bli ett mindre betydelsefullt problem. En vision, menar en ledamot, bör blicka längre än till 2015 för att vi ska veta vad som måste förändras. Mycket har hänt på relativt kort tid, ex vis på bredbandsutbyggnaden, men grundläggande förutsättningar kan knappast väntas vara mycket annorlunda Teknik utvecklas ganska snabbt men attityder förändras inte så fort. Inte heller lagstiftning förändras med någon större hastighet. De tio punkterna kan framstå som perfekta -de täcker allt, eller kan rymma allt, beroende på hur man väljer att se det, menar en ledamot. Fokus Ett annat ämne för diskussion rörde urval och inriktning på studien. Simon Forge menar att de tio punkterna har fallit ut från en analys av intervjuer och workshopar de hållit. Några ledamöter uppmanade honom att också se till det extrema som står att finna i intervjuerna, det som bara sägs av en person men som kanske kan vara det som till slut visar sig ha störst betydelse. Att studera subkulturer kan ge relevant information om vilken väg utvecklingen ska ta. Ett förslag är att involvera många i urvalet och prioriteringarna av olika policyområden. Man kan anordna omröstningar på facebook och med andra tjänster för att få en känsla för vad som är en mer allmän mening. Verktyg En viktig aspekt som framförs är IT som generellt verktyg. Kanske är det olyckligt att ha ICT and sustainability som en enskild punkt. Ett förslag är att istället främja IT som enabler. Till 2015 är det möjligt att ICT and sustainability blir ett irrelevant begrepp, men IT som verktyg blir det inte. Kanske skulle det då heta att ICT and peace är en viktig prioritet.

4 Vad för slags policy är det som studien avser? Menas med policy reglering, eller omfattar det också andra policyverktyg som skatterabatter för den som lämnar in en deklaration elektroniskt. Simon menar att det behövs både morötter och piskor, och att alla policyverktyg ska användas. Struktur Olika typer av institutionella faktorer diskuteras också av rådets ledamöter. Det gäller dels kommissionen självt, dess organisation och möjligheter att ta initiativ som de sedan ska utverka. Det upplevs av flera att Kommissionen behöver mer öppenhet och trensparens, också i hur förslag arbetas fram. Det strukturella problemet har exempelvis gällt bristen av ett samlat grepp om integritetsfrågor, övervakning och spårbarhet av personer. Det är ett stort problem att olika direktorat inom EU drar åt olika hall. Bristen på samordning kan ha särskild betydelse för en IT-agenda, och det är inget som har lyckats lösas genom i2010. Simon menar att det inte ligger i uppdraget att föreslå hur Kommissionen ska organisera sig för att utföra sitt arbete, men nämner i listan av policyfrågor betydelsen av politiskt ledarskap. Ett annat perspektiv är att använda ett Vi för att dela upp ansvar och diskutera roller. När roller tydliggörs ökar chansen för policy att ge effekt. Ta exemplet bredbandspenetrationen, så som den ser ut idag: Vem ledde oss hit där vi är idag, vilka roller hade offentliga och privata aktörer? Ytterligare ett perspektiv på ledarskap inbegriper vilken självbild EU har. Ett radikalt grepp vore att betrakta Europa som ett företag. Europa är en spelare på den global marknaden och vi ligger efter USA och Kina inom alla områden. Europa är ett företag i behov av change management där vi måste börja med att skapa en känsla av akut situation. Om vi vill ta ledningen behövs en SWOT-analys (vilket listan kan användas till) och en mer aggressiv approach. Det globala perspektivet kan exempelvis hämtas från Global Japan. Policyområden Till de frågor som flera gånger nämns är olika uttryck för att lagstiftningen inte hänger med. Ett svenskt exempel som nämns är arbetsgivarregler som kommer i vägen för den som vill öka andelen distansarbete. Skatteregler har också betydelse för distansarbete. Det är en naturlig övergång menar en ledamot, att lagar som inte hänger med blir obsoleta, att man slutar bry sig om dem för att de är irrelevanta och sedan glöms de bort. 4

5 Integritet, privacy och andra nyckelord som förekommer i debatterna kring fildelning, FRA osv, kan också ses som uttryck för en senfärdig lagstiftning. Kanhända är det bättre att där tala om förutsättningar istället för policy, där förutsättningarna gäller möjligheterna för företag att tjäna pengar, och att hjälpa samhället att göra saker som samhället vill göra, digitalt. Det är frågor som bara delvis kommer in i de tio punkterna. I det avseendet är listan inte komplett. En aspekt som skiljer sig avsevärt mellan länder är datormognad. En ledamot menar att digitala klyftor inte längre är en fråga i Sverige. Detta sagt finns på andra håll behov att inrätta datorkörkort för att få medborgare att fylla i skattedeklarationer elektroniskt. Måste samhället upprätthålla ett icke digitalt alternativ? Någon menar att det inte längre existerar några icke digitala alternativ eftersom allt är digitalt (i alla fall i Sverige). Men inte desto mindre kan inte alla på egen hand nyttja de digitala alternativet och kan behöva någon form av ombud. Åsa Torstensson avslutar diskussionen med synpunkten att det är viktigt att Rådet bibehåller sitt engagemang för det fortsatta arbetet med den framtida IT-agendan. Ett första utkast ska levereras i juli och slutrapport 1 september. 5 Nästa möte 17/9 kl /11 kl Bilagor Faktablad om en förnyad europeisk IT-politik Presentation av SCF Associates, Simon Forge Minnesanteckningar av Simon Froge