Noteringar från IT-rådets sammanträde 2 april 2008

Transkript

1 Promemoria Näringsdepartementet Infrastrukturministern IT-rådets ledamöter Noteringar från IT-rådets sammanträde 2 april 2008 Deltagare Åsa Torstensson (ordf.) Caroline Andersson Bo Dahlbom Helena Ervenius Anne-Marie Fransson Patrik Fältström Kristina Höök Eva Lindqvist Jan Rosén Pär Ström Roger Wallis (Frånvarande: Jonas Bergqvist, Håkan Eriksson, Lars Hultkrantz, Maria Khorsand, Nicklas Lundblad, Ingrid Mogensen, Ann-Marie Nilsson, Shori Zand.) Näringsdepartementet Henrik Hansson, politiskt sakkunnig Lena Hägglöf, departementsråd ITP-enheten Anders Hektor, ITP-enheten Sofia Holmgren, ITP-enheten Maria Häll, ITP-enheten Altin Vejsiu, SAM-enheten Fredrik Åkerlind, SAM-enheten Utbildningsdepartementet Mats Johnsson Thomas Nordling Externa gäster Åke Hedén, Bredband 2013 Anna Gillholm, Bredband 2013 Cecilia Östrand, S

2 TP F F 2 Återkoppling från förra mötet Redogörelse för propositionen om funktionell separation I korthet föreslår regeringen att Post- och telestyrelsen (S) får ytterligare möjligheter att ingripa för att öka konkurrensen på bredbandsmarknaden, genom att besluta om så kallad funktionell 1 separation.tp Syftet är att konsumenterna ska få större valfrihet av bredbandstjänster och göra bytet av bredbandsoperatör smidigare. I förlängningen bedöms det också leda till lägre priser på bredbandstjänster. Fiber och radiolänklösningar omfattas inte. Ledamöternas kommentarer till propositionen rörde i huvudsak tre delar: regleringen begränsas till kopparaccessnätet och inkluderar inte fibernätet vilket upplevs som olyckligt eftersom det senare blir allt viktigare, det behövs ytterligare separation som skiljer ut nätoperatörer (grossister) och serviceoperatörer (detaljister), överklaganden och andra rättsprocesser driver domstolskostnader och försenar införandet av funktionell separation. Man borde därför begränsa möjligheten till inhibition och därmed låta S:s beslut gälla tills annan dom faller efter överklagan i högre instans. Redogörelse för överenskommelse om sanktionsdirektivet Den 14 mars presenterades i SvD en överenskommelse där också Näringsdepartementet deltar, som går ut på att Rehnforsutredningens huvudsakliga förslag läggs i malpåse och att det sk. sanktionsdirektivet införs. Syftet är att lösa problemen med fildelningen av upphovsrättskyddat material. Genom att implementera direktivet blir det möjligt för upphovsrättsinnehavare att vända sig till domstol och begära att internetleverantörer lämnar ut information om vem som står bakom en viss IP-adress. En utvärdering av direktivet ska ske efter 3 år. I lagtexten kommer det att finnas en referens till PUL (personuppgiftslagen) för att förstärka synen på den personliga integriteten samtidigt som skydd för upphovsrätten också är viktig. De delar i Rehnforssutredningen som handlar om konsumenträtt ska införas, t.ex. ångerrätt. Näringsdepartementet kommer tillsammans med Justitiedepartementet att anordna branschsamtal. Totalt sett känns uppgörelsen som ett väl avvägt paket. Ledamöternas kommentarer var överlag positiva till regeringens överenskommelse men åtskilligt är ännu oklart vad gäller detaljer för införandet. 1 HTUhttp://

3 TP TP F 3 Redogörelse för betänkandet Bredband till hela landet Enligt S täcks 99 procent av befolkningen av trådlösa nät eller fast infrastruktur. Med hänsyn till avstånd till mast eller telestation och 2 möjligt antal samtidiga användare är dock täckningen lägre.tpf Enligt Statskontorets lönsamhetsanalys har den statligt finansierade utbyggnaden varit en lönsam investering. Stöden har också fungerat bra och har bidragit till utbyggnad som annars inte skett. Enligt utredningen kommer det att behövas en bredbandskapacitet på 10 Mbit/s eller högre 2013 för att motsvara sådana bastjänster som idag levereras på 2 Mbit/s. I sådana bastjänster inkluderas inte TV. Om TV skulle inkluderats hade det snarare behövts 100 Mbit/s. Utredningen tror det är orealistiskt att sätta ribban så högt. TV distributionen får skötas på annat sätt där tillräckligt bredband saknas. Det finns ett fortsatt behov av statligt stöd i glesbygd och utredningen föreslår att ett sådant samordnas med plan och bygglagen. Ledamöternas kommentarer var bland annat att man kan ha en från utredningen avvikande uppfattning om hur väl det befintliga stödet fungerat i olika kommuner. På vissa håll är det mer vanligt med sk. bärfrekvenser (två abonnenter delar på en kopparledning) vilket omöjliggör bredband via koppartråden, samtidigt som fiber kan vara ett orimligt alternativ pga. kostnaden. En synpunkt var också att man kan uppnå bättre kontroll av vad bidragen går till om de istället betalas ut i efterhand. Det framkom också tveksamhet till fördelningen av stöd till infrastruktur respektive användbara tjänster. En synpunkt är att man bör pröva vilken effekt på samhällsnyttan det skulle ha att istället lägga en del medel på utveckling av offentliga tjänster. Ska Sverige ha en nationell e-kompetensagenda? 3 Kommissionens meddelande om e-kompetenstpf F Näringsdepartementet presenterade innehållet i kommissionens meddelande om e-kompetens, E-kompetens för 2000-talet: Ökad konkurrenskraft, större tillväxt och fler jobb, som publicerades i september I meddelandet föreslås en långsiktig e-kompetensagenda och åtgärder både på EU-nivå och medlemsstatsnivå och att dessa införs senast Utredningen är nu tillgängig på: HTUhttp://ec.europa.eu/enterprise/ict/policy/doc/COMM_PDF_COM_2007_0496U_ UF_SV_ACTE.pdfUTH

4 TP FT 4 TKompetensförsörjning inom ITTTPF 4 Näringsdepartementet presenterade sin analys av bristen på ITkompetens. Sammanfattningsvis anses att brist på rätt IT-kompetens råder i nuläget, men att bristen planar ut och övergår till ett överskott på IT-utbildade på längre sikt. TIT&Telekomföretagen Ann-Marie Fransson presenterade branschens (IT&Telekomföretagens) bild av bristen på IT-kompetens samt det arbete som genomförs inom Scorecard.se. TUtbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet redogjorde för utbildningssituationen inom IT-området samt IT-relaterat innehåll i den kommande forskningspropositionen. IT-rådets ledamöter inbjöds också att inkomma med synpunkter på forskningsområden som bör ingå bland strategiskt viktiga områden i forskningspropositionen. Diskussion Rådets ledamöter konstaterade i den diskussion som följde presentationerna att statistikens beskrivningar är motsägelsefulla och precisionen behöver bli bättre. Definitionerna av IT-yrke och ITstudent kan alltid diskuteras, liksom beroendet av SNI-koder. När den verklighetsbeskrivning som statistiken ger kan ifrågasättas på goda grunder, blir det inte möjligt att göra prognoser. Det är samtidigt viktigt att kunna bedöma den framtida utvecklingen för att forma lämpliga strategier. Till det hör också att agera i enlighet med den kunskap som finns, vilket exempelvis inte var fallet under varvskrisåren. Är det rimligt att Sverige finansierar flera kostsamma renrum för mikroelektronikforskning? En stor del av diskussionen rörde vilka mål och åtgärder som är lämpliga mot bakgrund av de presentationer som getts. Bland de mål och förslag till åtgärder och aktiviteter som framfördes kan följande nämnas: fler utländska studenter möjliggör arbetstillstånd efter examen för utländska studeranden 4 http

5 5 erbjud utomeuropeiska mastersstudenter uppehålls- och arbetstillstånd i två år efter avslutad examen bättre placering på internationella rankinglistor slå samman SU, KTH, KI och Handels, kalla det Nobeluniversitetet och se det hamna högt på internationella rankinglistor mer kvalificerade IT-studenter för bättre kvalitet Indien och Kina konkurrerar med smör & bröd -ingenjörer medan Sverige kan konkurrera med experter: ge mer resurser till specialisering av IT-studeranden. Satsa mer på magisterutbildningar hellre än bachelor, inom fler specialiserade områden som spintronics, nya material, nanoteknik, utveckling för andra terminaler än PC, interaktionsdesign, tvärvetenskap etc. ersätt universitet och högskolor efter kvalitetskriterier istället för kvantitet. Idag formuleras utbildningar som lockar studenter snarare än utbildning som näringslivet efter noga övervägande efterfrågar hellre färre kvalificerade studenter än fler av sämre kvalitet åstadkom samverkan mellan företag och tillhandahållarna av utbildning om vilka IT-utbildningar som skall finnas öka specialiseringen i svensk forskning och välj bort områden där vi inte kan vara ledande. 80 procent strategisk forskning och 20 procent fri grundforskning underlätta för lovande forskare att verka vid ledande universitet i andra länder på forskningsområden som i Sverige inte är prioriterade öka rörligheten mellan näringsliv och forskning genom internship på företag fler IT-studenter inför dataslöjd som ämne i grundskolan för att uppmuntra det kreativa skapandet inför mediekritik som ämne i grundskolan inför mer IT i lärarutbildningen förse varje elev från grundskolan med en skattesubventionerad dator som byts ut var 3e år stöd initiativ som Välj IT. IT behövs överallt, inte bara inom ITbranschen popularisera IT-yrken genom en datasåpa fler kvinnor bland IT-studenterna och jämställdhet inom IT-branschen visa hur IT-jobben ser ut för att locka fler kvinnor förändra arbetsmiljön på dataingenjörsutbildningen och andra ingenjörsprogram så att pedagogiken reflekterar ett

6 6 problemlösningsperspektiv. Erbjud samhällsrelevanta och spännande problem som utbildningen utgår ifrån. Sammantaget finner Åsa Torstensson att det finns ett stöd för att ta fram en nationell e-kompetensagenda. Övrigt Redogörelse för Näringsdepartementets projekt Elektroniska tjänster var som helst och när som helst Näringsdepartementet presenterade åtta prioriterade interna projekt. Ett av dessa benämns Elektroniska tjänster var som helst och när som helst och består i sin tur av tolv delprojekt som omfattar områdena tillgänglighet, robusthet, Internets förvaltning, IT-standardisering, elektronisk identifiering/ -autentisering, informationssäkerhet, elektronisk kommunikation, digital tjänsteutveckling, ett klimatanpassat informationssamhälle, EU-ordförandeskapet och förnyad svensk ITagenda. Ordföranden avslutar mötet