I ALLMÄN DEL 4 1 BAKGRUND OCH FÖRVÄNTAT MERVÄRDE UPPDRAGET HUR TIDIGARE UTREDNINGAR BEAKTATS UTMANINGAR OCH FÖRVÄNTAT MERVÄRDE 5

Transkript

1

2 I ALLMÄN DEL 4 1 BAKGRUND OCH FÖRVÄNTAT MERVÄRDE UPPDRAGET HUR TIDIGARE UTREDNINGAR BEAKTATS UTMANINGAR OCH FÖRVÄNTAT MERVÄRDE 5 2 EKONOMISKA OCH PERSONALPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ÖKANDE VERKSAMHETSKOSTNADER OCH FÖRSVAGAD FINANSIERING EN EFFEKTIVARE ORGANISATION ÄR OCKSÅ MER ATTRAKTIV SOM ARBETSGIVARE DISTANSUNDERVISNING KAN VARA ETT KOMPLEMENT PERSONRISKER OCH MÖJLIGHETER TILL SPECIALISERING VÄXANDE REPARATIONSSKULD I FASTIGHETER OCH INFRASTRUKTUR PROBLEM MED INOMHUSLUFTEN INNEBÄR EN RISK FÖR AKUTA ÅTGÄRDER FÖRHÅLLANDEVIS LÅG UTRYMMESEFFEKTIVITET KOMMUNEN HAR ETT SPECIELLT ANSVAR FÖR ENERGIEFFEKTIVITETEN I SINA BYGGNADER SAMMANFATTNING AV DE EKONOMISKA OCH PERSONALPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA 11 3 ÖKANDE KRAV PÅ SÄKERHET I SKOLAN 12 4 GEOGRAFISKA, SPRÅKLIGA, SOCIALA OCH PEDAGOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR TVÅ STYRANDE FAKTORER: LÅNGA TIDSMÄSSIGA AVSTÅND OCH TVÅSPRÅKIGHET KONSEKVENSER FÖR LOKALSAMHÄLLET PEDAGOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ENLIGT DE NYA LÄROPLANSGRUNDERNA FÖRUTSÄTTNINGAR SOM GÄLLER ELEVVÅRDEN 18 5 ALTERNATIV OCH REKOMMENDATIONER FÖR DEN SVENSKSPRÅKIGA SKOLSTRUKTUREN SOM HELHET MALMS SKOLA KIRJALA SKOLA KYRKBACKENS SKOLA SKÄRGÅRDSHAVETS SKOLA TRÄSK SKOLA INIÖ SKOLA SARLINSKA SKOLAN 24 6 ALTERNATIV OCH REKOMMENDATIONER FÖR DEN FINSKSPRÅKIGA SKOLSTRUKTUREN SOM HELHET KOIVUHAAN KOULU NILSBYN KOULU SIMONKYLÄN KOULU ULKOSAARISTON KOULU UTÖN KOULU PARAISTENSEUDUN KOULU 26 2

3 II FÖRDJUPAD DEL 27 7 ALTERNATIV OCH REKOMMENDATIONER I FRÅGA OM SKRÄBBÖLE SKOLA, SUNNANBERGS SKOLA OCH VÅNO SKOLA VÅNO SKOLA SUNNANBERGS SKOLA SKRÄBBÖLE SKOLA REKOMMENDATIONER 29 8 KÄLLOR SKRIFTLIGA KÄLLOR PERSONLIGA INTERVJUER 31 9 KONTAKTUPPGIFTER 32 3

4 I ALLMÄN DEL 1 BAKGRUND OCH FÖRVÄNTAT MERVÄRDE 1.1 Uppdraget Pargas stad beslöt i november 2014 att låta göra en extern utredning av skolstrukturen i den grundläggande utbildningen. Uppdraget består av två delar: En allmän del gällande skolstrukturen inom den grundläggande svenskspråkiga och finskspråkiga utbildningen i Pargas stad, och En fördjupad del gällande Sunnanberg, Skräbböle och Vånö skolor. Efter konkurrensutsättning valdes H&M Henricson som leverantör, med juris kandidat Marcus Henricson som ansvarig utredare. 1.2 Hur tidigare utredningar beaktats I juni 2014 färdigställde Pargas stad en intern utredning som gäller hur undervisningen i årskurs 7 9 inom det svenskspråkiga skolväsendet och hälsovården i Nagu och Korpo ska ordnas. I augusti 2014 färdigställdes en motsvarande intern utredning som gäller olika alternativ den undervisning i årskurs 1 6 som idag ges i Skräbböle, Sunnanbergs och Våno skolor. Fortfarande gäller de mest aktuella förändringsbehoven inom skolstrukturen i Pargas stad de två helheter som nämns ovan, och alternativa lösningar för dem. Till övriga delar är behoven av och möjligheterna till förändringar på kort sikt mindre, eftersom Staden prioriterar elevernas möjligheter att bo hemma i veckorna, vilket i en skärgårdsmiljö med tidsmässigt långa avstånd innebär ett behov av att upprätthålla en tillräckligt tät skolstruktur, Staden är tvåspråkig och ska erbjuda grundläggande undervisning på både svenska och finska enligt behov, och Det av historiska skäl inte finns ett lika stort behov av rationaliseringar i den finskspråkiga skolstrukturen som i den svenskspråkiga. Till stor del grundar sig denna utredning på de fakta som sammanställdes för de interna utredningar som gjordes Under arbetets gång har alla faktauppgifter, kalkyler och jämförelser noggrant granskats och olika alternativ analyserats. Dessutom har rapporten från Pargas stads interna arbetsgrupp för fastighetsfrågor från juni 2014 beaktats i denna utredning. De iakttagelser i den som gäller fastigheternas skick, utrymmeseffektiviteten, kostnadseffektiviteten i övrigt samt behoven av att utveckla systemet med interna hyror har beaktats i denna rapport. 4

5 Byggnadskostnaderna har inte stigit i betydande grad sedan sommaren Inflationen i euroområdet har länge legat kring nollstrecket, och risken för deflation är uppenbar. Därför har det inte funnits någon orsak att indexjustera de beräkningar av byggnads- och andra kostnader som legat till grund för de tidigare kalkylerna. Kostnadskalkylerna har gåtts igenom noggrant och vid behov justerats. I fråga om Sunnanbergs skola och Våno skola har nya beräkningar av återanskaffningsvärdet gjorts av NL-Rakennuslaskenta Oy i januari Utmaningar och förväntat mervärde En central utmaning för Pargas stad, liksom för de flesta finländska kommuner, är att öka tydligheten och effektiviteten i sitt beslutsfattande. Beslut i stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och andra förtroendeorgan fattas ofta på en alltför detaljerad nivå. Den stora mängden detaljer gör det svårt för beslutsfattarna att bilda sig en faktabaserad bild av helheten och hur dess olika delar påverkar varandra. Samtidigt blir beslutsfattandet långsamt och det blir svårt att anpassa sig till ändrade förhållanden. I fråga om förvaltningen av stadens fastigheter, beredningar och beslut som gäller byggnadsprojekt, försäljningen av fastigheter och andra fastighetsrelaterade frågor lyfts detta problem tydligt fram i rapporten från stadens arbetsgrupp för fastighetsfrågor från juni Motsvarade problem är också aktuellt då man behandlar andra stora helheter i stadens verksamhet, såsom utvecklingen av skolstrukturen. Ett uttryck för denna utmaning är att de tidigare, interna utredningarna av skolstrukturen varit alltför detaljerade med beaktande av att de ska ligga till grund för beslut i stadsfullmäktige. Därför är målet i denna utredning att skapa förutsättningar för stadsfullmäktige och andra förtroendeorgan att fatta faktabaserade beslut Om stadens skolstruktur som helhet, och Om hur verksamheten i de tre skolor som behandlas i den fördjupade delen ska organiseras i framtiden. Utifrån de besluten kan ansvariga tjänsteinnehavare sedan Bereda konkreta förslag till beslut, t.ex. i samband med budgeten och ekonomiplanen, och Verkställa de beslut som fattats i behöriga organ. Det förväntade mervärdet av denna rapport består framför allt i att Kritiskt granska stadens skolstruktur och tidigare gjorda utredningar ur den utomstående expertens perspektiv, Sätta in granskningen i ett helhetsperspektiv i fråga om de ekonomiska förutsättningarna samt kraven på en rationell verksamhet och en effektiv användning av skattemedel, 5

6 Granska de centrala frågeställningarna mot bakgrund av gällande lagar, bestämmelser, myndighetsdirektiv och andra normer, Klart definiera vilka kriterier framtidens skolstruktur bör uppfylla och koncentrera diskussionen på sådana lösningar, samt Beakta viktiga källor på det nationella planet som tillkommit efter den tidigare utredningen, såsom o De nya läroplansgrunder Utbildningsstyrelsen fastställt i december 2014 och o De rekommendationer om säkerheten för skolbyggnader som en arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet överlät till undervisningsministern i januari Under arbetet med denna utredning har en stor mängd detaljerade faktauppgifter gåtts igenom kritiskt samt vid behov justerats och uppdaterats. De anges i källförteckningen och utgör rapportens faktagrund. Av de skäl som redovisas ovan är strävan i denna rapport att undvika en alltför detaljerad behandling. Den som är intresserad av ytterligare detaljer kan begära mer detaljerade uppgifter av ansvariga tjänsteinnehavare inom staden. 2 EKONOMISKA OCH PERSONALPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I detta kapitel beskrivs först vilka ekonomiska trender som påverkar resurserna för den grundläggande utbildningen. Därefter redogörs för de viktigaste ekonomiska och personalpolitiska faktorerna som påverkar verksamhetens kvalitet och resurseffektivitet. Hur dessa faktorer konkret påverkar olika alternativ beskrivs i kapitel 5, 6 och Ökande verksamhetskostnader och försvagad finansiering Pargas stads ekonomi är trängd, liksom de flesta finländska kommuners. Sedan finanskrisen 2008 har de finländska kommunernas ekonomiska verklighet förändrats i grunden. Finansieringen i form av skatter och statsandelar har ökat betydligt långsammare än verksamhetens kostnader. Detta gäller också för Pargas stad. Pargas stads finansiering kommer sannolikt att försämras kraftigt under de kommande åren. Det här beror främst på En försvagning av den totala skattebasen, Förändringar i statsandelssystemet, och Minskningen av kommunernas andel av samfundsskatten. Inkomsterna från skatter förväntas öka mycket svagt under de kommande åren. På grund av en åldrande befolkning och försvagad försörjningskvot förväntas denna trend bli bestående. Ett realistiskt scenario är också att inkomstskattebasen börjar minska. Enbart statsandelsreformen har en negativ effekt för Pargas stad på ca 3 miljoner euro per år. 6

7 Stadens verksamhetsintäkter, som framför allt består av avgiftsintäkter från dem som utnyttjar stadens tjänster, har minskat under 2010-talet. Ingen betydande ökning förutspås heller fram till Däremot har stadens verksamhetskostnader ökat med 15 % sedan 2010, och förutspås fortsätta öka under de närmaste åren. Denna utveckling kan inte anses hållbar. Den ansträngda driftsekonomin innebär att årsbidraget, som ska finansiera investeringarna och som i resultaträkningen ska täcka avskrivningarna och de finansiella posterna för att staden ska uppnå ett positivt resultat sannolikt kommer att försvagas betydligt under de närmaste åren. Redan för 2015 räknar staden med att årsbidraget inte kommer att räcka till att finansiera avskrivningarna och de finansiella posterna, då man har budgeterat ett underskott på euro. 2.2 En effektivare organisation är också mer attraktiv som arbetsgivare Skolstrukturen påverkar direkt möjligheterna att Leda, organisera och utveckla verksamheten framgångsrikt, Utnyttja personalresurser och andra resurser effektivt, och Erbjuda en attraktiv arbetsmiljö. Alla dessa faktorer går hand i hand: I en större skola, eller ett antal skolor på ett koncentrerat geografiskt område, kan man utnyttja personalresurserna effektivare än i en mer splittrad struktur. Samtidigt erbjuder en större arbetsmiljö avsevärt bättre möjligheter till professionell och personlig utveckling och omväxling i arbetet. Systemet med undervisningsskyldighet och tilläggstimmar för lärarna innebär att personalresurserna kan utnyttjas mer effektivt i större enheter, då timmar från flera olika klasser vid behov kan fördelas så att alla lärare får ett optimalt antal undervisningstimmar. Likaså kan man erbjuda lärarna så många extratimmar de önskar. För sådan personal som är gemensam för flera skolor, såsom hälsovårdspersonal, kuratorer och psykologer, innebär större skolor och/eller en tätare skolstruktur att man kan arbeta effektivare, då mindre tid går åt till resor mellan verksamhetspunkterna. Visserligen kan en liten skola i bästa fall vara en väldigt trivsam arbetsmiljö. Ändå innebär den nuvarande skolstrukturen i Pargas stad, där en del av skolorna är väldigt små och avstånden långa, att kommunen som helhet blir en mindre attraktiv arbetsmiljö för lärare, skolgångsbiträden, elevvårdspersonal och andra personalgrupper inom den grundläggande utbildningen. I ett litet lärarkollegium, som t.ex. består av tre lärare, är möjligheterna för lärarna att specialisera sig på vissa ämnen små. Ofta arbetar man också i praktiken så att samma lärare undervisar samma årskurser flera läsår i rad. Möjligheterna till professionell och personlig utveckling är då också begränsade. I mindre skolor är det svårt att uppnå en 7

8 optimal användning av lärarnas undervisningsskyldighet. Det kan leda till att man inför sådana timmar på schemat som man inte annars hade satsat på. 2.3 Distansundervisning kan vara ett komplement En del av de utmaningar som är hör ihop med små skolor och tidsmässigt långa avstånd kan i någon mån minskas genom att man ordnar distansundervisning med videokonferensutrustning. Såväl pedagogiskt som socialt och med tanke på elevvården är dock distansundervisning alltid ett sämre alternativ än närundervisning. Därför ska den endast användas som komplement, t.ex. en dag i veckan. Distansundervisning förutsätter alltid att någon vuxen finns på plats hos eleven. Detta är nödvändigt både av pedagogiska skäl och med tanke på ordningen och säkerheten. Dessutom förutsätter distansundervisning fortlöpande pedagogiskt IT-stöd för att undervisningens kvalitet ska kunna garanteras. Inom den grundläggande utbildningen i Pargas stad utnyttjas distansundervisning redan nu i viss mån som komplement till närundervisningen. Rekommendation: Då man utvecklar skolstrukturen i Pargas stad, bör man Beakta möjligheten att alltjämt utnyttja distansundervisning som ett komplement i enskilda fall, samt i det sammanhanget Beakta distansundervisningens begränsningar och behovet av övervakning och pedagogiskt IT-stöd. 2.4 Personrisker och möjligheter till specialisering I en liten skola är personriskerna avsevärt större än i ett större lärarkollegium. Lärarnas arbete är väldigt självständigt. Till verksamhetskulturen inom den grundläggande utbildningen hör inte att skolans rektor eller föreståndare leder substansen i de andra lärarnas arbete. Ett lärarkollegium utgör en självstyrande gemenskap av experter. I ett litet kollegium är det därför helt avgörande att alla lärare har ungefär samma syn på arbetet och samma ambitionsnivå, och att lärarna kommer bra överens på det personliga planet. I ett större lärarkollegium är helheten inte lika beroende av varje enskild individ, och personriskerna är därför inte lika stora. Lärarna kan själva välja vilka kolleger de i första hand samarbetar och växelverkar med. I en större skola finns det också möjlighet för lärarna att specialisera sig på vissa ämnen. Vid behov finns också möjlighet till omväxling från läsår till läsår. Då flera lärare i kollegiet undervisar samma årskurser och/eller samma ämnen, är möjligheterna till konsultering och professionell utveckling helt andra än i en liten skola. 8

9 2.5 Växande reparationsskuld i fastigheter och infrastruktur En betydande framtida kostnad som inte direkt framgår av balansräkningen är den reparationsskuld som belastar stadens egendom. En omfattande fastighetsmassa, ett vidsträckt vatten- och avloppsnät, otillräckliga renoveringar och relativt låga avskrivningar har lett till att en betydande reparationsskuld byggts upp under flera decennier. Detta gäller både fastigheter och infrastruktur. Problematiken med en stor reparationsskuld i byggnadsmassan är speciellt tydlig i en del av skolfastigheterna. En betydande del av skolbyggnaderna är gamla och har aldrig grundrenoverats. Även många år gamla byggnader innehåller en betydande reparationsskuld. De faktorer som redovisas ovan kan i en del fall innebära att kostnaderna per kvadratmeter för att renovera och/eller bygga till befintliga byggnader kan motsvara, eller till och med överstiga, kostnaden för en ny byggnad. Med en gammal grundkonstruktion kan det dessutom vara svårt att sänka fastighetens totala driftskostnader och miljöbelastning till en acceptabel nivå. Möjligheterna att åtgärda brister i gamla byggnader och vilka kostnader det medför varierar från byggnad till byggnad. I huvudsak gäller ändå att ju äldre byggnad och ju längre sedan den grundrenoverats, desto högre är kostnaden (per kvadratmeter) för att se till att den uppfyller de krav som ställs på undervisningsutrymmen idag. I en vidsträckt skärgårdskommun som Pargas stad är det kommunala vatten- och avloppsnätet förhållandevis dyrt att upprätthålla. Därför upptar utbyggnad, sanering och underhåll av vatten- och avloppsnätet en betydande del av investeringsbudgeten. Liksom fastighetsmassan innehåller också vatten- och avloppsnätet en betydande reparationsskuld. Detta minskar ytterligare det utrymme som finns för nybyggnadsprojekt, till exempel inom den grundläggande utbildningen. 2.6 Problem med inomhusluften innebär en risk för akuta åtgärder Kraven på inomhusluftens kvalitet i undervisningsutrymmen är stränga. I en del fall under 2000-talet har ledande tjänstemän dömts till straff och skadestånd om de känt till eller borde ha känt till problem med inomhusluftens kvalitet, men inte vidtagit eller föreslagit omedelbara åtgärder. Därför har kommunerna sett sig tvungna att omedelbart utrymma undervisningsutrymmen där inomhusluften inte uppfyller kraven. Ofta sker detta så att man flyttar undervisningen till baracker eller andra hyrda utrymmen medan man planerar och genomför en permanent utrymmeslösning. Det innebär dels en obudgeterad merkostnad för de tillfälliga utrymmena, dels att man blir tvungen att med kort varsel hitta finansiering för ett oförutsett projekt för att renovera befintliga utrymmen eller bygga nya utrymmen för verksamheten. I en budgetstyrd 9

10 organisation som en kommun är en sådan ny, oförutsedd kostnadspost ofta svår att hantera. Specifika problem gäller å ena sidan gamla, glesa stockbyggnader, dels betongkonstruktioner med grundläggande konstruktionsfel. I en gles stockbyggnad kommer mikrober in direkt utifrån genom konstruktionerna. I en delvis felkonstruerad betongbyggnad kan fukt och mikrober antingen stiga upp i konstruktionerna från marken och sprida sig i inomhusluften eller sugas in i byggnaden från grundkonstruktioner, kulvertar etc. Såväl i gamla stockbyggnader som i betongbyggnader med något konstruktionsfel kan det vara mycket utmanande att uppnå en kvalitet på inomhusluften som uppfyller de krav som ställs på undervisningsutrymmen. Ofta försöker man åtgärda problem med inomhusluften genom intensiv maskinell ventilation med både inblåsning och utsugning. Det kan avhjälpa det akuta problemet men är ingen långsiktig lösning, vare sig ur ekonomisk eller ekologisk synvinkel. Kombinationen glesa konstruktioner och intensiv ventilation ofta utan värmeåtervinning och med oljeeldning innebär hög energiförbrukning, höga driftskostnader och höga utsläpp. 2.7 Förhållandevis låg utrymmeseffektivitet Utrymmeseffektiviteten i Pargas stads skolor undersöktes senast 2013 (Trellum). Då inga större förändringar skett sedan dess i undervisningsutrymmen eller elevantal, är den utredningen fortfarande relevant. Enligt utredningen använder skolorna i Pargas 15 m 2 per elev, medan medeltalet för de kommuner som ingår i jämförelsematerialet för den tekniska sektorn, som vanligen används som referens (Tekpa Vertti) är ca 12 m 2 per elev. Utrymmeseffektiviteten i Pargas är alltså ca 25 % lägre än i jämförelsekommunerna. Utrymmeseffektiviteten är klart lägre i små skolor än i större skolor. De små skolorna i ytterskärgården, Utön koulu och Iniö skola, sticker ut med en exceptionellt låg utrymmeseffektivitet. Detta förklaras av att det handlar om gamla byggnader med ineffektiva planlösningar, som planerats för ett betydligt större antal elever än det nuvarande. I praktiken är det svårt att höja utrymmeseffektiviteten i sådana byggnader. Även om endast en del av utrymmena skulle användas för skolans behov, är det svårt att hitta någon annan verksamhet, t.ex. externa hyresgäster, som kan täcka kostnaderna för resterande utrymmen. 10

11 2.8 Kommunen har ett speciellt ansvar för energieffektiviteten i sina byggnader Oberoende av om undervisningen bedrivs i nya, moderna utrymmen eller i gamla, glesa stockhus gäller samma krav bl.a. i fråga om inomhustemperaturen och inomhusluftens kvalitet i övrigt. De flesta äldre skolbyggnader värms upp med olja. Energiförlusten på grund av glesa konstruktioner är avsevärd. Samtidigt har man i många fall installerat ventilation med maskinell inblåsning och utsugning för att förbättra inomhusluftens kvalitet. Detta ökar energiförbrukningen ytterligare. Av åtminstone tre skäl är det viktigt att sträva efter en god energieffektivitet i kommunens byggnader, och i synnerhet i skolbyggnader: Energikostnaderna är en sådan del av driftskostnaderna som kan sänkas betydligt genom att man tar i bruk ny teknik. Minskade energikostnader minskar trycket på de interna hyrorna, vilket frigör budgetmedel för själva undervisningsverksamheten. Enligt 1 3 mom. i kommunallagen ska kommunen sträva efter en hållbar utveckling på sitt område. Kommunen har alltså ett speciellt ansvar för att i sina fastigheter gynna energieffektivitet och klimatvänliga lösningar. Enligt de nyligen fastställda läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen ska man inom den grundläggande utbildningen försöka hitta och tillämpa lösningar, som korrigerar en icke-hållbar livsstil. Den grundläggande utbildningen ska öppna perspektiv mot ett globalt ansvar som sträcker sig över generationer. Det är därför viktigt att skolan i sin egen verksamhet är ett gott föredöme och tar i bruk teknologi som minskar miljöbelastningen. 2.9 Sammanfattning av de ekonomiska och personalpolitiska förutsättningarna Stadens driftsekonomi är ansträngd. Sannolikt kommer det ekonomiska rörelseutrymmet ytterligare att minska under de närmaste åren. Å ena sidan innebär detta att utrymmet för investeringar är mycket begränsat. Å andra sidan bör man prioritera lösningar som på sikt gör det möjligt att stoppa ökningen i stadens verksamhetskostnader. Därför är det viktigt att sträva efter en förbättrad utrymmeseffektivitet. Stadens fastighetsmassa samt vatten- och avloppsnätet innehåller en betydande reparationsskuld. I en del fastigheter är det mycket utmanande att bestående uppnå en kvalitet på inomhusluften som uppfyller de krav som ställs på undervisningsutrymmen. Lösningar som ger en bättre effektivitet i verksamheten får ofta också positiva personalpolitiska konsekvenser. En arbetsmiljö som ger lärare och andra anställda möjlighet att arbeta effektivt är också attraktiv. Genom att skapa fungerande, effektiva strukturer kan stadens grundläggande utbildning alltså samtidigt sänka driftskostnaderna per elev och bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. 11

12 Rekommendation: Ur ett ekonomiskt och personalpolitiskt perspektiv bör man i skolstrukturen i Pargas stad prioritera lösningar som möjliggör Tillräckligt stora lärarkollegier för att erbjuda en attraktiv arbetsmiljö och minska personriskerna, Tillräckligt stora skolor för att personalresurserna ska kunna utnyttjas effektivt, En förbättrad utrymmeseffektivitet, En förbättrad energieffektivitet, Sänkta driftskostnader per elev, En minskning av reparationsskulden i gamla byggnader, samt En minskad risk för problem med inomhusluftens kvalitet med påföljande dyra och ofta akuta åtgärder. 3 ÖKANDE KRAV PÅ SÄKERHET I SKOLAN I januari 2015 överlät en arbetsgrupp som tillsatts av Undervisnings- och kulturministeriet sitt betänkande, i vilket man specificerar förslagen i den rapport som publicerats av inrikesministeriets arbetsgrupp för trygga läroanstalter, tillsatt med anledning av skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki. Utöver skolbyggnadernas säkerhet med tanke på skolskjutningarna har gruppen bl.a. tagit upp frågor som gäller byggnadernas tillgänglighet, skyddsaspekter, säkra flyktvägar och andra säkerhetsrelaterade förbättringsbehov. Betänkandet innehåller sammanlagt 17 rekommendationer inklusive ansvarsfördelning och tidsplan för genomförande av åtgärderna. Om rekommendationerna förverkligas, kommer de att innebära betydligt skärpta krav på skolutrymmenas och skolgårdarnas säkerhet, inte minst inom den grundläggande utbildningen. I betänkandet konstateras, att säkerheten i många äldre skolbyggnader inte uppfyller dagens säkerhetskrav, och att en del av bristerna kan vara svåra att åtgärda. I synnerhet i fråga om brandsäkerhet, tillgänglighet och akustiska förhållanden är gamla skolbyggnader ofta mycket bristfälliga. Konkret kan problemen t.ex. gälla smala och branta trappor, trösklar och andra nivåskillnader, bristfälliga utrymningsvägar, speciellt i byggnader i flera plan, smala korridorer, hala golv och tunga eller tröga dörrar. Arbetsgruppen konstaterar att det inte alltid i praktiken är en fungerande lösning att i efterhand installera hissar eller trapphissar i gamla byggnader. De hålls ofta låsta och nyckeln förvaras i lärarrummet eller hos någon annan vuxen, vilket gör att elever med funktions- eller rörelsehinder inte kan röra sig obehindrat och spontant under skoldagen. I ett nödläge har man ingen nytta alls av en låst hiss eller trapphiss. I betänkandet konstateras, att många äldre skolbyggnader är byggda av stock eller andra naturmaterial, vilket innebär att själva konstruktionen är mycket brandfarlig. Äldre 12

13 byggnader är vanligen inte indelade i brandsektioner, och branddörrar saknas ofta helt. I en del äldre skolbyggnader finns öppna utrymmen som är två våningar höga, vilket innebär att elden sprider sig ännu snabbare. Ett speciellt säkerhetsproblem i gamla skolbyggnader är att ämnesutrymmena ofta inte uppfyller gällande säkerhetskrav. I synnerhet gäller detta utrymmena för tekniskt arbete. Om utrymmena inklusive maskiner och skyddsutrustning inte uppfyller kraven, kan det utöver ökad skaderisk leda till straffrättsligt ansvar för lärare och ledande tjänsteinnehavare och till skadeståndsansvar för kommunen. I fråga om skolgården konstaterar arbetsgruppen att den ska vara trygg och säker. Detta är givetvis viktigt med tanke på elevernas säkerhet och kommunens ansvar för eleverna under skoldagen och skolvägen. Ytterligare påpekar arbetsgruppen att kommunen kan bli ansvarig enligt konsumentskyddslagstiftningen om skolgården eller kommunens fastigheter i övrigt med kommunens medgivande eller vetskap används av andra än skolans elever. Därför bör kommunen också se till att skolgården med tillhörande lek- och idrottsplatser är trygga att använda då ingen lärare eller annan vuxen är närvarande. Säkerhetskraven på kommunala skolbyggnader, skolgårdar och andra fastigheter ska bedömas mot bakgrund av 2 3 mom. i grundlagen: I all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas. Grundlagens bestämmelse innebär bland annat att ansvariga tjänsteinnehavare, och i vissa situationer också förtroendevalda, i kommunen har ett strikt ansvar för att se till att de lagar och andra föreskrifter som gäller säkerheten i kommunens verksamhet följs. Om det kommer fram att en ansvarsperson känt till eller borde ha känt till en säkerhetsbrist men inte vidtagit åtgärder, kan följden bli straffrättsligt ansvar och skadeståndsskyldighet. Logiken är alltså här densamma som i fråga om problem med inomhusluften. Kravet på noggrant iakttagande av lag innebär i praktiken också att kommunen som byggherre bör iaktta gällande bestämmelser, RT-normer och andra normer som gäller byggande ännu mer noggrant än privata byggherrar. Det är värt att påpeka att RT-normerna för skolbyggnader är betydligt mer omfattande och krävande än för de flesta andra slag av byggnader. Kravnivån är t.ex. en helt annan än för bostadsbyggnader. Därtill kommer de krav som ställs av Utbildningsstyrelsen, bland annat i läroplansgrunderna. De höga byggnadstekniska kraven innebär också att kvadratmeterpriserna för att bygga, renovera eller bygga till en skolbyggnad är relativt höga, även om kommunen som stor och professionell byggherre i och för sig kan genomföra sina byggnadsprojekt effektivt. 13

14 Rekommendation: Ur ett säkerhetsperspektiv bör man i skolstrukturen i Pargas stad prioritera lösningar som innebär Undervisningsutrymmen i ett plan, Undervisningsutrymmen som uppfyller gällande krav på undervisningsutrymmen, bl.a. i fråga om brandsäkerhet, Undervisningsutrymmen som uppfyller de andra säkerhetskrav som framförs i arbetsgruppens betänkande, Utrymmen för tekniskt arbete som uppfyller gällande säkerhetskrav, Skolgårdar som inte har fri tillgång till en obevakad strand, och Skolgårdar, inklusive lek- och idrottsplatser, som är trygga att använda också utanför skoltid då ingen vuxen är närvarande. 4 GEOGRAFISKA, SPRÅKLIGA, SOCIALA OCH PEDAGOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Två styrande faktorer: Långa tidsmässiga avstånd och tvåspråkighet Då man jämför skolstrukturen i Pargas stad med skolstrukturen i andra kommuner av samma storlek, framträder genast två avgörande särdrag: De långa tidsmässiga avstånden och tvåspråkigheten. Under tidigare årtionden har flera tidigare byskolor i skärgården stängts på grund av minskande elevunderlag. De tidsmässigt långa avstånden innebär att möjligheterna att göra ytterligare förändringar i skolstrukturen är starkt begränsade. Den skolstruktur som finns idag möjliggör att eleverna i den grundläggande utbildningen kan bo hemma. Detta är en viktig utbildningspolitisk och familjepolitisk prioritering i staden, och utgör därför en utgångspunkt också för denna rapport. Därmed är de möjliga alternativen till större förändringar i skolstrukturen begränsade. Pargas är en tvåspråkig stad som erbjuder en fullt utbyggd service både på finska och svenska. Den lagstadgade språkliga autonomin inom utbildningsväsendet har förverkligats i form av en gemensam bildningsnämnd med en svenskspråkig och en finskspråkig sektion. De flesta frågor som gäller utbildningen och hur den organiseras avgörs av sektionerna. Nämnden fattar beslut i övergripande ekonomiska och administrativa frågor. Därmed finns det i praktiken inte en, utan två parallella skolstrukturer i staden. De svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna betjänar olika språkgrupper. Deras undervisning och verksamhet i övrigt administreras av de språkligt autonoma sektionerna. Därför bör de också granskas som separata helheter. En utgångspunkt i denna utredning är att Pargas stad upprätthåller skilda skolstrukturer på svenska och finska. Den utgångspunkten följer av gällande lagstiftning, och för närvarande finns det ingen orsak att ompröva den. 14

15 I olika utredningar som under de senaste åren har en rad modeller för tvåspråkiga skolor föreslagits (se t.ex. Sundman 2013). Beroende på hur lagstiftningen på området utvecklas, kan det i framtiden finnas orsak för Pargas stad att överväga någon modell för tvåspråkiga skolor inom någon del av sin skolstruktur, Det kan vara en möjlighet om elevunderlaget i ytterskärgården i framtiden minskar ytterligare. Rekommendation: I den långsiktiga planeringen av den grundläggande utbildningen bör Pargas stad Noggrant följa med hur lagstiftningen utvecklas, och Ha beredskap att i framtiden överväga tvåspråkiga enheter om elevunderlaget annars blir för litet, t.ex. i ytterskärgården. 4.2 Konsekvenser för lokalsamhället Grundläggande utbildning är en lagstadgad kommunal uppgift. Av kommunallagen och annan lagstiftning framgår klart vilka krav som ställs på en sådan verksamhet. Då en kommun utvecklar sin servicestruktur är det primära målet att se till att kommunen kan erbjuda de tjänster det gäller i detta fall grundläggande utbildning på ett sätt som innebär att verksamheten Uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen, läroplansgrunderna och andra normer, Är kostnadseffektiv, så att skattemedlen används på ett effektivt sätt, och Är ekologiskt och socialt hållbar. Utvecklingen av skolstrukturen utgår alltså i första hand från juridiska, ekonomiska, kvalitetsmässiga och ekologiska krav. Dock bör också konsekvenserna av olika lösningar på lokalsamhället beaktas. De konsekvenserna är ofta svåra att förutse och mäta, eftersom de sällan kan uttryckas i siffror eller andra absoluta termer. Vilka konsekvenser en viss lösning i skolstrukturen får för lokalsamhället förändras med tiden, i och med att det omgivande samhället förändras. Tidigare levde många sitt dagliga liv i den egna byn eller närmiljön i övrigt: Man bodde, arbetade, uträttade ärenden, umgicks och deltog i olika aktiviteter i den egna byn. I det avseendet har livsstilen förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Idag rör sig väldigt många långa sträckor varje dag, både inom den egna kommunen och över kommungränserna. Därmed har också det praktiska behovet av grundläggande utbildning i den egna byn minskat betydligt. Däremot kan byskolan fortfarande vara en viktig del av den lokala infrastrukturen och det lokala servicenätet i en by eller något annat geografiskt område. I detta sammanhang kan andra faktorer än själva skolans verksamhet ha stor betydelse. Det kan handla om möjligheten att utnyttja skolfastigheten för olika aktiviteter på kvällar och helger, om skolgården med omgivningar som en plats för lek och idrott eller om de traditioner och den lokala identitet som förknippas med själva skolfastigheten. 15

16 Rekommendation: Med tanke på konsekvenserna för lokalsamhället bör man då man utvecklar skolstrukturen i Pargas stad Söka lösningar som möjliggör att de områden i staden som inte längre har en grundskola har andra lämpliga utrymmen för samlingar och gemensamma platser för idrott och lek. 4.3 Pedagogiska förutsättningar enligt de nya läroplansgrunderna I december 2014 fastställde Utbildningsstyrelsen nya läroplansgrunder för den grundläggande utbildningen. Den lokala läroplanen som görs upp utgående från dem ska tas i bruk i årskurs 1 6 från och med läsåret I årskurserna 7 9 tas den nya läroplanen i bruk etappvis under åren I det kapitel i läroplansgrunderna som gäller värdegrunden för den grundläggande utbildningen sägs bl.a. följande: "Inom den grundläggande utbildningen möts människor med olika kulturell och språklig bakgrund och bekantar sig med olika seder och bruk, synsätt och livsåskådningar. Eleverna ska handledas att lära sig att se saker utifrån andra människors livssituationer och förhållanden. Att lära sig tillsammans över språk-, kultur-, religions- och livsåskådningsgränserna skapar förutsättningar för genuin kommunikation och gemenskap. Den grundläggande utbildningen ska ge en grund för ett världsmedborgarskap som respekterar de mänskliga rättigheterna och som sporrar till positiva förändringar. Den syn på lärande som ska ligga till grund för den grundläggande utbildningen beskrivs tydligt i läroplansgrunderna. Det sägs bland annat att: "Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och andra vuxna samt i olika grupper och sammanhang och i olika lärmiljöer. Lärande innebär individuellt och gemensamt arbete, tankeverksamhet, planering och utforskning samt mångsidig utvärdering av dessa processer. Både i fråga o värdegrunden för skolans verksamhet och i fråga om synen på lärande är läroplansgrundernas utgångspunkt alltså klar och tydlig: Grundskolan ska vara en heterogen lärmiljö där elever med olika bakgrund kan lära sig av varandra. En viktig del av det eleverna ska lära sig i grundskolan är att kommunicera och känna gemenskap med barn som kommer från en annan bakgrund. Så ska eleverna fostras till humanism och världsmedborgarskap. 16

17 Konkret ska den målsättningen uppnås genom att lärandet sker i varierande grupper, sammanhang och miljöer. Också metoderna ska vara omväxlande och omfatta både individuella och kollektiva element. De flesta av de värderingar och målsättningar som nämns ovan är i praktiken mycket svåra att förverkliga i en väldigt liten skola eller en skola där elevernas bakgrund är väldigt homogen. En del av dem kan i praktiken endast förverkligas i en skola där det finns elever med olika språklig, etnisk, kulturell och religiös bakgrund. I läroplansgrunderna definieras tydligt vilka prioriteringar som ska vara styrande då man utvecklar lärmiljöerna, alltså då man bygger, renoverar, bygger till eller gör andra förändringar i skolbyggnader, skolgårdar eller skolans närmaste omgivning: "Målet med utveckling av lärmiljöerna är att de bildar en mångsidig och flexibel pedagogisk helhet. När man utvecklar lärmiljöerna ska man beakta olika läroämnes specialbehov. Lärmiljöerna ska ge möjlighet till kreativa lösningar samt till att analysera och undersöka företeelser ur olika perspektiv. Dessutom ska man när man utvecklar och väljer lärmiljöer beakta att eleverna lär sig nya kunskaper och färdigheter också utanför skolan. Utrymmena ska utvecklas, planeras, utformas och användas så att de är ergonomiska, ekologiska, estetiska och tillgängliga, ljusa, trivsamma, välordnade och rena, de akustiska förhållandena är goda och inomhusluften av god kvalitet. Skolans utrymmen, inklusive möbler, utrustning och redskap ska ge möjlighet att stödja den pedagogiska utvecklingen av undervisningen och elevernas aktiva deltagande. --- Målet är att eleverna ska ha tillgång till utrymmen, redskap, material och bibliotekstjänster så att de också har möjlighet att studera självständigt. Utöver skolans utrymmen och skolgården ska naturen och den byggda miljön användas i undervisningen. Bibliotek, motions-, konst- och naturcenter, muséer och många andra samarbetspartner erbjuder mångsidiga lärmiljöer." När man bedömer och prioriterar olika alternativa utrymmeslösningar för den grundläggande utbildningen, ska de val som görs styras av de målsättningar som anges ovan. Det är tydligt att kraven på mångsidighet, kreativitet och flexibilitet är viktiga för att utrymmena ska möjliggöra att målsättningarna i läroplansgrunderna uppfylls. Andra viktiga krav är ergonomi, ekologisk hållbarhet, god akustik och god kvalitet på inomhusluften. Som ovan konstaterats, är dessa krav betydligt lättare att uppnå i moderna byggnader än i gamla, glesa stockhus. 17

18 Utöver skolbyggnaden och skolgården är också bl.a. bibliotek, idrottsanläggningar, muséer och andra samarbetspartner viktiga lärmiljöer. Närheten till sådana anläggningar ska alltså prioriteras då man överväger olika placeringsalternativ för grundläggande undervisning. Rekommendation: Ur ett pedagogiskt perspektiv bör man i skolstrukturen i Pargas stad prioritera lösningar som innebär Elevupptagningsområden som omfattar elever med olika etnisk, språklig, kulturell och religiös bakgrund, Tillräckligt stora skolor för att de målsättningar i läroplansgrunderna som gäller en mångsidig, flexibel och kreativ pedagogisk helhet ska kunna uppnås i praktiken, Utrymmeslösningar som är ergonomiska, ekologiska, estetiska och tillgängliga, ljusa, trivsamma, välordnade och rena, med god akustik och inomhusluft av god kvalitet, samt Närhet till bibliotek, idrottsplatser, muséer och andra viktiga lärmiljöer utanför skolan. 4.4 Förutsättningar som gäller elevvården I många mindre skolor är stämningen god och eleverna mår bra. En liten skola där alla känner varandra kan vara en trygg och bra lärmiljö. Om lärarkollegiet i en liten skola fungerar bra, kan stämningen i skolan vara mycket positiv och stödja lärandet på ett bra sätt. Ändå finns det också specifika risker med små skolor, som ovan konstaterats. I en skolstruktur som består av små skolor med långa avstånd är det i praktiken svårt att ordna elevvården så som läroplansgrunderna förutsätter. I läroplansgrunderna ställs tydliga krav på hur elevvården ska fungera. Det sägs bland annat att "Elevvården i skolan är en uppgift som hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Skolans personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet i skolgemenskapen. Till elevvårdstjänsterna hör psykolog- och kuratorstjänster samt skolhälsovårdstjänster. Dessa experters uppgifter berör både individen, gemenskapen och samarbetet. Tjänsterna ska vara lätt tillgängliga för eleverna och vårdnadshavarna. Också i fråga om hur elevvården i praktiken ska organiseras innehåller läroplansgrunderna tydliga direktiv. I varje skola ska finnas en elevvårdsgrupp som består av lärare, hälsovårdspersonal och en psykolog och/eller kurator. Den har vissa specifika uppgifter i skolan: 18

19 "Skolans elevvårdsgrupp ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av skolans elevvård. Gruppen leds av en person som utses av utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska tillsammans med de sektorer som producerar elevvårdstjänster bestämma om gruppens sammansättning, uppgifter och förfaringssätt. Elevvårdsgruppen kan vid behov höra experter. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnande, trygghet och säkerhet i skolan och att genomföra och utveckla övrig gemensam elevvård." Enligt läroplansgrunderna är elevvården alltså inte en specialfunktion som träder in endast i vissa speciella situationer. Tvärtom ska elevvårdsperspektivet och elevvårdsgruppens arbete genomsyra hela skolans verksamhetskultur och arbetssätt. Målet är en skola som är hälsosam, trygg och tillgänglig för olika typer av elever: "Elevvården är en viktig del av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen. Till den gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i skolgemenskapen och elevgrupperna. Dessutom ska man se till att skolmiljön är hälsosam, trygg och fri från hinder. "Eleven har rätt till en trygg studiemiljö. Det innebär såväl fysisk och psykisk som social trygghet. Utgångspunkten för ordnandet av undervisningen är att garantera elevernas och personalens säkerhet i alla situationer. Det arbetssätt som beskrivs i läroplansgrunderna är endast möjligt i en skola som i tillräcklig omfattning, tillräckligt regelbundet har tillgång till psykolog- och kuratorstjänster. Ett långsiktigt, målmedvetet elevvårdsarbete förutsätter också kontinuitet i psykolog- och kuratorsfunktionerna. I en skolstruktur som kännetecknas av små enheter och långa avstånd är dessa mål svåra att uppnå i praktiken. En arbetsmiljö där en stor del av arbetstiden går åt till resor är inte attraktiv, vilket lätt leder till en alltför stor personalomsättning. Dessutom innebär en sådan miljö att personalresurserna inte kan utnyttjas effektivt. På sikt leder det sannolikt till att elevvårdsfunktionerna inte prioriteras politiskt vid budgeteringen och anställningen av personal. Då erbjuds de enskilda skolorna sannolikt endast ett nödvändigt minimum av psykolog- och/eller kuratorstjänster. Rekommendation: Ur ett pedagogiskt perspektiv bör man i skolstrukturen i Pargas stad prioritera lösningar som i så stor utsträckning som möjligt innebär Tillräckligt stora skolor, eller grupper av skolor inom rimligt avstånd från varandra, för att tillgängliga hälsovårds-, psykolog- och kuratorstjänster ska kunna utnyttjas effektivt och för att stadens grundläggande utbildning ska kunna vara en attraktiv arbetsmiljö för de yrkesgrupperna. 19

20 5 ALTERNATIV OCH REKOMMENDATIONER FÖR DEN SVENSKSPRÅKIGA SKOLSTRUKTUREN SOM HELHET Som ovan konstaterats, är syftet med denna utredning inte att på detaljnivå beskriva varje skola i staden. Sådana detaljerade beskrivningar ingår i tidigare gjorda utredningar, och behöver inte upprepas här. Nedan Behandlas varje skola i den omfattning utredningens syfte förutsätter och Ges vid behov rekommendationer till förändringar i skolstrukturen på kortare eller längre sikt. De redovisade elevantalen gäller årskurserna 1 9 och omfattar alltså inte eventuella förskoleklasser. Närmare uppgifter om elevantal mm. finns i bildningsavdelningens broschyr Skolor och daghem Skräbböle skola, Sunnanbergs skola och Våno skola behandlas i kapitel 7 nedan. 5.1 Malms skola Årskurser: 1 6 Antal elever läsåret : 328 Malms skola uppfyller med god marginal alla de förutsättningar som beskrivs i kapitel 2 4 ovan, med undantag för att utrymmena inte till alla delar uppfyller de föreslagna nya säkerhetskraven. Den största säkerhetsbristen är trängseln, som försämrar både brandoch utrymingssäkerheten. I årskurs 1 har skolan fyra parallellklasser, i övriga årskurser tre. Antalet elever per årskurs är Dessutom finns tre småklasser med 3 5 elever. Skolan är tillräckligt stor för att kunna utnyttja timresurserna och andra resurser effektivt. För närvarande har man tillgång till ämneslärare i finska, engelska, fysik-kemi och musik. Elevvården ordnas så som det förutsätts i läroplansgrunderna. Enligt elevprognosen torde skolans elevantal minska något under de närmaste läsåren. Skolans nuvarande utrymmen medger ingen ökning av elevantalet. Fastighetens byggnadsrätt är utnyttjad. På längre sikt kommer elevantalet på Malms skolas nuvarande elevupptagningsområde sannolikt att öka. Under de närmaste åren bör elevupptagningsområdena därför justeras så att upptagningsområdet för Malms skola minskas. Rekommendationer: 1. Så snart det är praktiskt möjligt bör elevupptagningsområdena justeras så att Malms skolas elevupptagningsområde minskas något, enligt det förslag som ingår i rapporten från arbetsgruppen för utredning av skolstrukturen i södra och västra Pargas från augusti På längre sikt bör man utreda möjligheten att ytterligare minska Malms skolas elevupptagningsområde. 20

21 5.2 Kirjala skola Årskurser: 1 6 Antal elever läsåret : 62 Kirjala skola uppfyller de flesta av de förutsättningar som beskrivs i kapitel 2 4 ovan. Utrymmena är nybyggda och tidsenliga. Skolan består av tre sammansatta klasser med elever per klass. Med detta upplägg kan skolan utnyttja timresurserna och andra resurser effektivt. Skolan har ett naturligt elevupptagningsområde, som den sannolikt kommer att kunna betjäna med nuvarande utrymmen. Enligt elevprognosen torde elevantalet hållas på nuvarande nivå de närmaste läsåren. På längre sikt torde inflyttningen till skolans elevupptagningsområde sörja för en jämn elevtillströmning. För Kirjala skolas del finns alltså inget behov av förändringar under en överskådlig framtid. 5.3 Kyrkbackens skola Årskurser: 1 9 Antal elever läsåret : 78 Från och med läsåret kommer Kyrkbackens skola att ha gemensam rektor med Skärgårdshavets skola. I årskurs 1 6 har man tre sammansatta klasser med sammanlagt 54 elever. Undervisningen i de klasserna uppfyller till de flesta delar de krav som ställs i läroplansgrunderna. De föreslagna nya säkerhetskraven kan förutsätta mindre förändringar i utrymmena, i synnerhet vad gäller brandsäkerheten. I årskurs 7 9 har man sammanlagt 24 elever. Enligt nuvarande prognos kommer elevunderlaget att hållas på denna nivå under några läsår, för att därefter öka något. Med nuvarande elevunderlag är det inte ekonomiskt, pedagogiskt eller med tanke på elevvård och andra stödfunktioner hållbart att upprätthålla en undervisning som uppfyller nuvarande och framtida krav. På grund av de tidsmässigt långa avstånden är det inte realistiskt att upphöra med undervisningen i åk 7 9 i Skärgårdshavets skola så att eleverna från Korpo och Houtskär skulle gå i Kyrkbackens skola. Det skulle innebära att den tillåtna gränsen för skolvägens längd i tid överskrids för en del elever. Den enda hållbara lösningen är därför att upphöra med undervisningen i åk 7 9 i Kyrkbackens skola så att eleverna därifrån går i Skärgårdshavets skola. 21

22 Rekommendationer: Undervisningen i årskurs 1 6 bör fortsätta i nuvarande form i Kyrkbackens skola. Så snart det är praktiskt möjligt bör undervisningen i årskurs 7 9 i Kyrkbackens skola upphöra och elevupptagningsområdet slås samman med elevupptagningsområdet för Skärgårdshavets skola. De utrymmen som friställs i Kyrkbackens skolas fastighet bör i mån av möjlighet utnyttjas för stadens övriga serviceformer enligt vad som sägs i rapporten från stadens arbetsgrupp för utredning av utrymmeslösningar i förbindelse med undervisning i åk 7 9 samt social- och hälsovård i Nagu och Korpo. 5.4 Skärgårdshavets skola Årskurser: 1 9 Antal elever läsåret : 68 Från och med läsåret kommer Skärgårdshavets skola att ha gemensam rektor med Kyrkbackens skola. Skolans utrymmen är i gott skick och dimensionerade för ett betydligt större antal elever än idag. I årskurs 1 6 har man tre sammansatta klasser med sammanlagt 32 elever. Undervisningen i de klasserna uppfyller till de flesta delar de krav som ställs i läroplansgrunderna. I årskurs 7 9 har man sammanlagt 36 elever. Enligt nuvarande prognos kommer elevunderlaget inte att öka under kommande år. Inte heller med nuvarande elevunderlag är det ekonomiskt, pedagogiskt eller med tanke på elevvård och andra stödfunktioner hållbart att upprätthålla en undervisning som uppfyller gällande krav. På grund av de tidsmässigt långa avstånden för elever från Houtskär är det inte realistiskt att upphöra med undervisningen i åk 7 9 i Skärgårdshavets skola så att eleverna från Korpo och Houtskär skulle gå i Kyrkbackens skola. Den enda hållbara lösningen är därför att upphöra med undervisningen i åk 7 9 i Kyrkbackens skola så att eleverna därifrån går i Skärgårdshavets skola. Rekommendationer: Undervisningen i årskurs 1 6 bör fortsätta i nuvarande form i Skärgårdshavets skola. Så snart det är praktiskt möjligt bör undervisningen i årskurs 7 9 i Kyrkbackens skola upphöra och elevupptagningsområdet slås samman med elevupptagningsområdet för Skärgårdshavets skola. 22

23 Konsekvenser för investeringsbehovet: Åtgärden är möjlig att genomföra utan några betydande investeringar. Utrymmena i Skärgårdshavets skola är överdimensionerade för det nuvarande elevantalet (ca 28 m 2 / elev). Eleverna i årskurs 7 9 i Kyrkbackens skola kan utan problem ingå i motsvarande klasser i Skärgårdshavets skola. De helhetslösningar som föreslås i den ovan nämnda rapporten hänger samman med stadens andra serviceformer och berörs inte i denna utredning. Dock finns det skäl att konstatera att denna lösning möjliggör betydande totalekonomiska effektiveringar, samtidigt som tjänsternas kvalitet kan höjas. Konsekvenser för driftsekonomin: Man har beräknat att åtgärden i förhållande till nuvarande timresurser möjliggör en inbesparing om 80 timmar eller ca euro per läsår. Utgående från nuvarande situation har man beräknat att åtgärden ökar kostnaderna för skolskjutsar med ca euro per läsår. Därtill kommer inbesparingar i stödfunktioner, som torde vara marginella men i varje fall ha ett positivt förtecken. Nettoinbesparingen av åtgärden kan alltså beräknas till minst euro per läsår. 5.5 Träsk skola Årskurser: 1 6 Antal elever läsåret : 29 Träsk skola har tre sammanlagda klasser med mellan sju och tolv elever. På grund av de tidsmässigt långa avstånden är det inte realistiskt att genomföra några förändringar i skolstrukturen för Träsk skolas del. 5.6 Iniö skola Årskurser: 1 6 Antal elever läsåret : 17 Iniö skola har för närvarande fem elever i årskurs 1 och inga elever i årskurserna 2 4. Enligt prognosen kommer skolan att ha 1 3 elever i årskurs 1, och totalt elever, under de fyra kommande läsåren. Skolan har för närvarande tre sammanlagda klasser med mellan en och tio elever. Utrymmeseffektiviteten är låg och driftskostnaderna per elev höga. I praktiken är det svårt att höja utrymmeseffektiviteten i byggnaden. Det är svårt att hitta någon annan verksamhet, t.ex. externa hyresgäster, som kan täcka kostnaderna för resterande utrymmen. På grund av de tidsmässigt långa avstånden är det inte realistiskt att genomföra några förändringar i skolstrukturen för Iniö skolas del. 23