Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Överklinten ligger i Rickleåns älvdal, 12 km nordväst om Robertsfors och 30 km nordväst om sockenkyrkan i Bygdeå. Detta är sedan länge en utpräglad jordbruksbygd och byn omges av öppna landskap. Kyrkan är belägen i centrala delen av byn, med en klassicistisk prästgård från 1932 och ett modernt församlingshem strax intill. En häck avgränsar kyrkotomten mot den närliggande vägen som passerar förbi kyrkan i väster, och en skogsridå möter upp i öster. Infarten till kyrkan är asfalterad och flankeras av portstolpar av finhuggen natursten. Ett rödmålat utedass/förråd med sadeltak ligger ca 20 meter öster om kyrkan. Kyrkotomten är gräsbevuxen med planterade björkar. Begravningsplatsen är belägen 300 meter söder om kyrkan, i södra delen av byn. Begravningsplatsen Begravningsplatsen ligger i flack terräng och omges av skogsridåer på tre sidor. Den invigdes 1903 och har därefter utvidgats mot öster samt mot söder Området inramas av en bogårdsmur av kallmurad sten som tillkom Den senare utvidgningen i söder omges av en häck. Huvudentrén i öster har grindstolpar av grovhuggen sten. En grusgång som kantas av en björkallé leder rakt fram mot gravkapellet i väster. Detta uppfördes sannolikt före 1940, men tycks ha flyttats till nuvarande plats i samband med utvidgningen Det rektangulära kapellet har vitmålad locklistpanel och sadeltak täckt av trapetskorrugerad plåt. Grusgångarna är liksom de planterade björkarna rätlinjigt ordnade i nordsydlig och östvästlig riktning. Tidigare grusgravar har såtts igen med gräs under och 1990-talen. Idag består gravarna i huvudsak av resta stenar i gräsmatta. I den äldsta delen närmast gravkapellet finns rygghäckar, som i sen tid har ersatts av ölandstok. Med sitt oregelbundna växtsätt passar dessa mindre bra som klippta rygghäckar. I söder finns ett grått reveterat garage (byggt 1941) med tillbyggt skjul, samt en villaliknande ekonomibyggnad från Kyrkan Kyrkan uppfördes , med Robertsfors dåvarande brukskyrka som förebild. Brukskyrkan var en monteringsfärdig nygotisk långhuskyrka levererad av Ekmans snickerifabrik i Stockholm. Kyrkan var hämtad ur deras katalog och hade högt avsmalnande västtorn, smalare femsidig sakristia och experimentella former. Överklintens kyrka byggdes femton år senare av snickarkunniga bybor och i mindre storlek. Ganska snart förändrades dock tidens smak och båda kyrkorna ansågs föga tilltalande. Robertsfors brukskyrka revs 1956 och Överklintens kyrka byggdes om totalt Under arkitekten Knut Nordenskjölds ledning ändrade kyrkan utvändig skepnad från nygotisk formrikedom till den sparsmakade 1920-talsklassicism kyrkan uppvisar idag. 1

2 Tornet byggdes om, fick raka väggar och avslutas nu ovanför ljudluckorna med en hög fyrsidig och spetsig tornspira som är något utsvängd mot takfoten. Långhusets väggar riktades, de nygotiska strävpelarna togs bort, kyrkan fick indragen takfot och fönstren ändrades från spetsbågiga till tresidigt avfasade. Takmaterialet ändrades till tegel på långhuset och skiffer på torntaket. Portalen i väster fick en ny omfattning med upp-ochnedvända obelisker som bär ett trappstegsformat krön. Fasaden kläddes med stående slätspontad panel med lisener mellan fönstren talspanelen var ursprungligen rosa, med vita lisener, foder, ljudlucksvåning samt portal. Sedan 2005 är färgsättningen ändrad till vitgrå, med ljusgrå lisener och foder samt grå sockel, takfot och fönsterbågar. Sedan Nordenskjölds omdaning av kyrkan har inga större förändringar som påverkat kyrkans karaktär genomförts utvändigt, förutom den ändrade färgsättningen. Genom vapenhuset i tornets bottenvåning i väster kommer man in i kyrkorummet. Det är enskeppigt, med smalare korparti i öster. Vid korets norra sida finns ingång till sakristian och på dess södra sida finns en öppning till ett mindre doprum. Det blågrå innertaket av laserat trä är utformat som ett tunnvalv med raka sidopartier. Väggarna är reveterade i slätputs och gråvita. Den öppna bänkinredningen är invändigt ådringsmålad i beigegult och har rektangulära gavlar med blågrå marmorering och numrering. Färgsättningen och målningsbehandlingen i kyrkan är utförd av konstnären Yngve Lundström och håller hög klass. Vid mittgången på de främsta bänkarna står två snidade obelisker som bär varsitt förgyllt oljekrus med eldsflamma. Altarringen är femsidig med balusterdockor. Altartavlan med motiv ur Matteusevangeliet är målad 1905 av Johan Saedén i Bygdeå, som ett övningsarbete efter original av B. Blockhorst. Den omges av en altaruppsats med genombrutna tandsnittssniderier på ramens sidor och en krönande strålsol. Predikstolen är tvåsidig med inskjutna hörn och marmorerad i brunt, liksom det plana ljudtaket. På korgens sidor finns förgyllda gipsreliefer föreställande Kristus och Johannes. Den raka läktarbarriären i väster är marmorerad i ljust grågrönt och har ett utskjutande rektangulärt mittparti med textfältet: Herren är god. Hans nåd varar evinnerligen och hans trofasthet från släkte till släkte (Sv.Ps 100). Taken i vapenhuset och ut under läktaren är indelad med lister i kvadrater och cirklar. Golven från 1940 är fernissade och har fin patina. Interiören präglas liksom exteriören helt och hållet av Nordenskjölds restaurering De största förändringarna som skett därefter är den nya orgeln från 1976, läktarunderbyggnaden med toalett från 1993 samt borttagandet av bänkar och inrättande av kyrktorg längst bak i kyrkan som pågår under Dessa förändringar har dock inte förtagit känslan av autenticitet. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Överklintens kyrka uppfördes efter förebild i Robertsfors kyrka i livlig trägotik 1904, men bytte skepnad totalt Eftersom kyrkan därefter har förändrats så lite uppvisar kyrkorummet idag en ovanligt välbevarad 1930-talskaraktär. Knut Nordenskjölds restaurering är dessutom intressant som exempel på 1930-talets totala oförståelse för värdet hos det sena 1800-talets arkitektur, som denna kyrka representerade. Den radikala förändring som skedde av Överklintens kyrka, som då var bevarad i originalskick, utfördes rentav på Byggnadsstyrelsens tillskyndan. I sin nya skepnad har kyrkan med sin kvardröjande 1920-talsklassicism paralleller med många andra kyrkor från och 30-talen. Utvändigt är kyrkans mest utmärkande 2

3 drag den branta fyrsidiga tornspiran samt den fantasifulla barockinspirerade portalen i väster. Det är dock invändigt som kyrkan har sina främsta kvaliteter. Betydelsefulla för kyrkorummets autentiska 1930-talskänsla är bl.a. de marmorerade bänkgavlarna med numrering, de fernissade golven, textfältet på läktarbarriären, de mönsterindelade innertaken, predikstolen, altaruppsatsen, dopfunten, lampetterna, nummertavlan, samt obeliskerna som också är mycket typiska för Nordenskjölds personliga stil. Ytterligare ett tidstypiskt inslag är det särskilda dopkapellet. Sådana återfinns fortfarande i några av länets samtida kyrkor, exempelvis Sankt Olovs kyrka i Skellefteå och Åsele kyrka av samma arkitekt. Men i flera andra kyrkor har de senare byggts bort. Som helhet känns mycket av inredningens stil igen från andra kyrkor ritade av Nordenskjöld, exempelvis i Norrfors och Kåge. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Inredningen är mycket välbevarad och ett fint exempel på 1930-talets kyrkointeriörer. Den flitigt anlitade kyrkoarkitekten Nordenskjölds personliga stil är framträdande på den fasta inredningen. Marmoreringsmåleriet i kyrkan av den likaså produktive kyrkokonstnären Yngve Lundström håller hög hantverksmässig klass och är original från talet. Färgerna är fint avstämda till en sammanhållen helhet. Litteratur- och källförteckning Järnfeldt-Carlsson, Marta. Träkyrkobyggandet i Övre Norrland. Från 1870-tal till 1920-tal. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift. Övre Norrlands kyrkor. Nr 22, Uppsala Vård- och underhållsplanen för Överklintens kyrka. Västerbottens museum Inventeringsdatum: Ansvar karaktäristik och bedömning: Annika Lindberg, Historiska Hus AB och Andreas Grahn, Länsstyrelsen Västerbotten. Texten fastställd i feb Rapport: Andreas Grahn 3

4 Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län Överklinten är en liten jordbruksby som omges av öppna landskap. Kyrkan ligger i norra delen av byn (bildens överkant) och begravningsplatsen 300 m söderut, i byns södra del (bildens underkant). Satellitbild från hämtad Kyrkan uppfördes av byborna 1904, med Robertsfors dåvarande nygotiska träkyrka som förebild. Kyrkan byggdes dock om totalt , efter ritningar av Knut Nordenskjöld, och fick istället en kvardröjande talsklassicistisk utformning. Tornavslutningen och portalomfattningen är betydelsefulla karaktärsdrag utvändigt, liksom lisenerna, den indragna takfoten och ljudlucksvåningen. Kyrkotomten avgränsas från vägen i väster av en häck. Den björkallé som brukar stå innanför häcken var vid besökstillfället nyligen nedsågad för att förnyas. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).

5 Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län Den dekorativa portalomfattningen innehåller obelisker, som var ett ofta förekommande motiv i Nordenskjölds kyrkor. Listindelningen av taket i vapenhuset och dopfuntens utformning är andra exponenter för 1930-talets omdaning. Dopfunten står idag placerad längst bak i kyrkorummet, medan ljusbäraren står i koret. Detta ter sig som en för kyrkorummet onaturlig placering, varför dopfunten och ljusbäraren bör byta plats med varandra. Kyrkorummet präglas idag helt och hållet av Nordenskjölds restaurering Det ljusblågrå tunnvälvda taket, de gråvita väggarna och det fernissade golvet är betydelsefulla inslag liksom nästan all fast inredning som är dekorationsmålad av den framstående kyrkokonstnären Yngve Lundström. Han har skapat en färgsättning som är fint avstämd och gör kyrkorummet på samma gång tidstypiskt och trivsamt. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).

6 Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län De snidade obeliskerna har påtaglig talsestetik och är mycket betydelsefulla för upplevelsen av autenticitet. Orgelfasaden och läktarunderbyggnaden på norrsidan är två av de mycket få förändringar som skett i kyrko- rummet efter Nordenskjölds renovering. Bänkgavlarnas marmorering håller hög hantverksmässig klass. Numreringen av bänkar är ett för länet ovanligt inslag. Golvet är fernissat och har fin patina. Även lampetter och nummertavla ritades av Nordenskjöld och är betydelsefulla detaljer för kyrkorummets helgjutna tidskaraktär. Begravningsplatsen invigdes 1903 och utvidgades mot öster 1941, då även stenmuren och gravkapellet tillkom. Ytterligare en utvidgning skedde 1971, mot söder (utanför bildens vänsterkant). Det plana området har grusgångar, resta gravstenar i gräsmatta och några nord-sydliga rygghäckar. Växtmaterialet i dessa är vid något tillfälle utbytt mot ölandstok. För närvarande håller vissa häckar på att ersättas av perennplanteringar. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).