Vilhelmina kyrka, Västerbottens län
|
|
- Kerstin Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den långsträckta tätorten Vilhelmina ligger naturskönt till på en sydostsluttning intill Volgsjön, som ingår i Ångermanälvens övre sjösystem. Samhället hette också Volgsjö fram till 1804, när orten ändrade namn till Vilhelmina efter den dåvarande drottningen. Det första nybygget upptogs 1776, men redan dessförinnan bodde det skogssamer vid sjön och det fanns en kyrklada, där präster från hemförsamlingen i Åsele, ca 7 mil söderut, stannade till och predikade i vid sina resor till fjällsamernas land längre upp i fjällen. För att främja kolonisationen och bättre tillgodose själavården i dessa avlägsna trakter bildades ett kapellag i Volgsjö 1783 och det första kapellet stod klart Grundförhållandena på den platsen var dock besvärliga och kapellet blev också snart för litet. Vilhelmina bildade eget pastorat 1812 och den nuvarande kyrkan uppfördes , ca en kilometer längre upp på Kyrkberget, högst upp i samhället. I anslutning till den anlades en kyrkogård, som måste vara en av Sveriges vackrast belägna kyrkogårdar, med sin betagande utsikt mot Volgsjön och bergen i väster. Församlingen har inte utvidgat sina begravningsplatser när de har varit fullbelagda, utan istället hittat nya lokaliseringar. Därför finns det idag hela fem olika kyrkogårdar, som beskrivs närmare i kronologisk ordning nedan. En bit nedanför (sydost om) kyrkplatsen ligger de kvarvarande delarna av den kyrkstad som växte upp här från och med 1840-talet. Det kom att bli en av lappmarkens största, med över sextio kyrkstugor och många kyrkstallar när den var som störst på 1870-talet. Stora delar av kyrkstaden brann ned 1921, och ytterligare hus har rivits efter det. De sista stallarna revs Idag återstår ca 25 kyrkstugor som bl.a. används för vandrarhemsverksamhet. Mellan kyrkan och kyrkstaden ligger den timrade och rödmålade sockenstugan som uppfördes på 1890-talet, men som föregicks av en tidigare sockenstuga på samma plats. I anslutning till Storgatan och kyrkstaden växte det kring sekelskiftet 1900 fram ett affärscentrum med affärshus, boställen och privata villor av lite förnämare karaktär i tidstypisk och representativ storgatsarkitektur. Ett av de kvarvarande affärshusen är idag skyddat som byggnadsminne. Senare under 1900-talet försköts Vilhelminas centrum återigen tillbaka något söderut, bl.a. med tillkomsten av järnvägsstation (inlandsbanan), tingshus och folkskola under 1910-talet, planläggning och utbyggnad under och 30-talen och ett befolkningsmässigt uppsving under och 50-talen. Det övre område av tätorten som upptas av kyrkan, kyrkogården och kyrkstaden utgör en kulturmiljö av riksintresse (AC 44, Vilhelmina kyrkomiljö och kyrkstad). Kyrkogårdarna Den Gamla kapellplatsen är belägen i centralortens södra del, intill nuvarande kommunhuset. Här uppfördes Volgsjö kapell, en rödmålad kyrka med grekisk korskyrkoplan och friliggande klockstapel. I anslutning till kyrkan fanns fram till
2 talet en kyrkstad. När Zetterstedt passerar vid sin resa genom lappmarken 1832 beskriver han det som ca 40 välbyggda omålade trähus. Han dömer samtidigt ut kyrkan som i dåligt skick. I närheten fanns också prästgård, som sedan flyttades och användes som sockenstuga fram till 1890-talet. Det nuvarande församlingshemmet byggdes som prästgård Komministerbostaden intill uppfördes När nya kyrkan börjat byggas revs kyrkstaden och kapellet såldes på auktion Grundstenarna lämnades dock kvar och på 1940-talet markerades kapellets form genom tre varv timmer. Av kyrkogården märks inte mycket idag. Endast en gravvård finns bevarad i form av ett litet järnkors med inskriptioner, men ett antal sänkor i marken vittnar om äldre gravplatser. Området omgärdas av ett grönimpregnerat trästaket med trägrindar i nordost och sydväst, samt gles skogsmark med huvudsakligen björk och sly. Kapellets predikstol finns numera i Dikanäs kyrka och ytterdörren sitter sedan 1924 som ytterdörr i Vilhelmina kyrkas sakristia. Kyrkogården vid kyrkan, den s.k. Gamla kyrkogården, anlades i början av 1840-talet. Den omges av ett karaktärsfullt vitmålat trästaket i söder och väster samt en låg kallmurad bogårdsmur med torvtäckning i öster. Staketet är i sin helhet förnyat, men tillkom i sin nuvarande utformning troligen vid sekelskiftet 1900, då utformningen är tidstypisk för den tiden. På ett fotografi taget före 1922 ser man ett staket med samma utförande nordost om kyrkan (där det nu finns en låg bogårdsmur i sten). Norr om gamla kyrkogården tar Norra kyrkogården vid. Huvudinfarten i sydost omges av grindstolpar av murad natursten. Från den leder en asfalterad infart fram runt kyrkans södra långfasad till huvudentrén i tornet i väster. Gravplatserna finns huvudsakligen väster och sydväst om kyrkan, med oregelbundna grusgångar och stående stenar i gräsmatta. Gravvårdarna varierar i höjd och utformning på ett särskilt intressant område i sydväst finns stora gravstenar i manshöjd. Några gravar har stenramar, men flera av dem är igensådda. Vegetationen är spridd, med främst björk, men även gran, rönn och buskar. En äldre likbod av timmer från ca 1900 (flyttad inom kyrkogården), samt personalbyggnad/förråd av trä från 1973, båda med rödmålad locklistpanel, är belägna ca 40 meter norr om kyrkan. Öster om kyrkan finns en asfalterad parkeringsplats. Utsikten från kyrkogården mot Volgsjön är anslående. Den Nya kyrkogården är belägen i centralortens norra del mellan Postgatan, Hantverkargatan och Åsgatan. Den anlades 1924, efter en plan upprättad av arkitekt Fredrik Falkenberg, som samtidigt ritade rätt omfattande förändringar till kyrkan. Begravningsplatsen omgärdas av ett rödmålat trästaket. Entrén mot Postgatan i sydväst har enkla grindstolpar av gnejs samt järngrind. Grusgångar löper runt området. En handfull grusgravar med stenram finns i områdets västra del, men huvudsakligen har kyrkogården gräsmatta. Terrängen är småkuperad, vegetationen ganska lummig och stenarna och korsen upplevs stå oregelbundet. Detta skapar en variationsrik karaktär. Det finns förhållandevis många kors, både i smidesjärn och vita träkors. En redskapsbod av timmer, målat i brun kulör finns i söder. Den Norra kyrkogården, anlades 1952, huvudsakligen i en norrsluttning i direkt nordlig anslutning till Gamla kyrkogården. Det vita trästaket som omger gamla kyrkogården har fått en fortsättning runt norra kyrkogårdens västra och norra sida. I öster avgränsas kyrkogården av ett skogsparti och i söder mot en skogsbevuxen sluttning. Gravstenarna är relativt enhetliga i storlek och ljushet och placerade i rader på gräsmattan. Detta ger kyrkogården en enhetlig och nästan monoton karaktär. Ett modernistiskt gravkapell i lättbetong och med skiffertak uppfördes 1962 efter ritningar av arkitekt Kjell Wretling, 2
3 och är placerat på områdets nordöstra sida. Fram till det leder en asfalterad väg från parkeringen i väster. På områdets norra del finns en minneslund med damm. Volgsjö kyrkogård anlades 1981 och är belägen 2 km norr om Vilhelmina kyrka. Två asfalterade parallella infartsvägar löper samman i norr till en rundgående vägslinga. Gravkvarteren är rektangulära och kvadratiska och inramas med buskar. En klockstapel av trä finns på norra delen av området. En ekonomibyggnad av trä är placerad utanför området i söder. Kyrkan Kyrkan är uppförd , men invigdes först Församlingens ursprungliga ritningar godkändes inte av Överintendentsämbetet, som istället lät konduktören Axel Almfeldt upprätta nya. Församlingen hade kritiska synpunkter på dessa och de fick omarbetas innan de kunde fastställas. Byggmästare var Erik Jonsson från Rissjö, Åsele socken. Kyrkan byggdes i timmer på en hög stensockel, med torn i väster och ett rektangulärt långhus med sakristia inom byggnadskroppen i öster. Vid restaureringen förvandlades sakristian till kor, då mellanväggen revs och en ny sakristia tillbyggdes i nordost. Kyrkan har ingångar via höga stentrappor till kyrkorummet i väster och söder samt med stentrappa och hk-ramp i trä till sakristian i norr. Långhuset har sadeltak, sakristian valmat tak och tornet en överbyggnad i tre avsatser, varav den översta är lökformad. Samtliga takfall är klädda med tjärat brädspån. Även långhusets gavlar är spånklädda i gavelröstena. Fasaden är klädd med vitmålad stående slät brädpanel som är indelad med lisener. De rakt avslutade fönstren har släta omfattningar och överstycken med små konsoler. Mitt på södra långsidan finns ett vindfång med svarvade hörnstolpar, spånklädd gavel och svängt tak. Kyrkan var från början utpräglat nyklassicistisk. Tornet avslutades då med en enkel fyrsidig lanternin med tälttak, glob och kors. Samma utformning finns hos Örträsk kyrka, som troligen uppfördes efter samma ritningar ett decennium senare. Den södra ingången saknade vindfång och hade en enklare utformning, krönt av fronton. En omfattande restaurering , efter ritningar av arkitekten Fredrik Falkenberg, ändrade kyrkans utvändiga karaktär en del i riktning mot nationalromantik. Nu tillkom sakristian i nordost (med skorsten) och vindfånget i söder, tornet byggdes om och korfönstren flyttades isär och höjdes något. Stentrapporna lades om och de lokalt handsmidda räckena tillkom. Ytterligare en restaurering skedde 1968, när några små fönster tillkom och sakristian handikappanpassades. Dörren till sakristian kommer från Volgsjö 1700-talskapell, men färgsättningen byttes 1968 och har därefter bytts igen. Genom det långsmala vapenhuset i tornets bottenvåning kommer man in i kyrkorummet. Det är enskeppigt med rak korvägg i öster. Taket är tunnvälvt och liksom väggarna klädda med slät vitmålad brädpanel. Långsidorna är indelade med pilastrar, som liksom den profilerade taklisten är gråmarmorerade. På korväggen finns två rektangulära fönster. Motljuset dämpas effektivt med blåtonade glasmålningar i de små rutorna. Fönstren omges av en vävspänd arkitekturmålning med skenperspektiv, draperimålning och en stor strålsol. Altaruppsatsen i mitten, med kopplade pilastrar och insvängt överstycke, tillkom 1924 och är fint infogad i arkitekturmålningens komposition. Å andra sidan döljer den målningens ursprungliga huvudmotiv, som utgjordes av en triumfbåge genom vilken en väg leder fram till det tomma korset. Detta motiv var mer karaktäristiskt för nyklassicismens teologi, medan den nuvarande 3
4 altartavlan, i form av en relief skapad av Gunnar Torhamn, har det mer prosaiska motivet Jesus välsignar de arbetande och betungade (Matt 11:28). Altarringen är tresidig med avfasade hörn och öppning mitt fram, ljusgråmarmorerade paneler och ljusbeige renskinnsklädsel på knäfall och överliggare. I södra hörnet av korväggen finns en nummertavla med förgylld pärlstavslist och slingrande bladornament i trä. Den päronformade predikstolen vid norra väggen har en korg med fem konkava marmorerade fält med målade framställningar av nyklassicistisk karaktär, däremellan pilastrar och förgyllda lister. Ljudtaket är åttakantigt, med lambrequin, knopp och blommor. Den slutna bänkinredningen är disponerad med mittgång samt tvärgång mot ingången på södra långsidan och når ända ut till väggen. Ett par korbänkar är också bevarade. Bänkarna är målade i ljust gröngrått med bänkstock och överliggare i svart samt har utvändigt mörka speglar med växelvis marmorering i vinrött (på dörrarna) och romber i grått (bänkgavlarna). Läktaren i väster har insvängd front med rektangulära marmorerade speglar och dekormålning i mittersta spegeln. Kyrkans trägolv är slipat och lackat. I mittgången ligger en ljusgrön matta och i bänkkvarteren en ljusgrön heltäckningsmatta. Ljuskronorna är utförda i svarvat rödmålat trä, med dekorativa järndetaljer. De två ljuskronorna på läktaren är från 1800-talets mitt, medan övriga är kopior från 1970-talet. Interiören har genomgått flera förändringar sedan byggnadstiden. Vid den stora restaureringen revs mellanväggen mellan koret och sakristian och koret flyttades bakåt, samtidigt som en ny sakristia byggdes i nordväst. Den befintliga vävspända arkitekturmålningen flyttades till den nya korväggen, liksom altare, altarring och korbänkar. Nuvarande altaruppsats och trärelief tillkom, liksom glasmålningarna i korfönstren. Bänkarna byggdes om, altarringen fick en öppning i mitten och elvärme installerades. Läktaren som tidigare hade rakt bjälklag, utvidgades på sidorna, så att barriären blev svängd. Uppgången till läktaren förändrades. Konstnären Yngve Lundström utförde dekorationsmåleri på läktarbarriären och ovanför södra ingången. Färgsättningen av kyrkorummet förändrades också och blev betydligt mer koloristisk i rött och beigt. Bänkdörrarnas vinröda marmorering är sannolikt kvar från denna färgsättning. Den nuvarande orgeln tillkom 1959, som kyrkans tredje. Större förändringar av kyrkorummet genomfördes även 1968, när kyrkorummet återigen fick en ny och mindre koloristisk färgsättning. Den innebar i viss mån en återgång i riktning mot ursprunglig färgsättning, men troligtvis blev kontrasten mellan väggfält och pilastrar större och bänkarna och bröstningen lite för färgstarka. Troligtvis var bänkarna från början mer ljusgrå än gröngrå som de är idag. Vid samma restaurering slipades och lackades det tidigare obehandlade golvet för att underlätta städning. Ytterligare stora förändringar genomfördes , när ny dopfunt tillkom, resterande golvytor slipades och lackades och flera bänkrader demonterades för att rymma en läktarunderbyggnad med toalett, sidokapell, dop- och brudkammare samt kapprum. Detta förändrades igen 2006, när stora delar av läktarunderbyggnaden togs bort och ett serveringsrum för kyrkkaffe och kapprum inreddes. Två skjutbara och hopvikbara glasade väggpartier kan dras fram för att avgränsa serveringsrummet från kyrkorummet. 4
5 Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Vilhelmina kyrka var vid uppförandet en typisk representant för nyklassicismens kyrkobyggnader i trä, såväl vad gäller disposition som stil. Utvändigt är den släta vita panelen och stenimiterande formerna, de rektangulära fönstren, pilastrarna och listverken kvarvarande exempel på detta. Efter Fredrik Falkenbergs genomgripande restaurering fick kyrkan även nationalromantiska drag, tydligast uttryckt genom den nya tornavslutningen med spånklädd lökkupol, vindfånget mot söder och sakristian med sitt valmade tak och höga slanka skorsten. Taktäckningen med tjärat brädspån, de spånklädda gavelröstena, den höga stensockeln och de höga trapporna i sten är också mycket karaktärsfulla och förstärker känslan av nationalromantik trots att de är samtida med kyrkan. Kanske såg Falkenberg att nationalromantik var en stil som mycket väl passar platsen och topografin trots att det väl egentligen redan hade börjat bli lite omodernt Även kyrkogården med sitt trästaket och sina höga varierade gravvårdar är mycket betydelsefull för upplevelsen av kyrkomiljöns autenticitet. De förändringar som skett utvändigt efter 1924 har bara obetydligt påverkat kyrkans karaktär. En återkommande fråga har varit hur kyrkan kan handikappanpassas på andra sätt än genom sakristian, men de höga och betydelsefulla stensocklarna gör att det svårligen går att hitta en lika varsam lösning som idag. Invändigt samsas ursprungliga inredningsdetaljer med senare renoveringars rätt stora förändringar. Den monumentala väggmålningen på korväggen som målaren Marcus Jonsson Blomqvist från Östernoret, Åsele socken, utförde 1840 (flyttad vid restaureringen på 1920-talet), är både värdefull och betydelsefull för upplevelsen av kyrkorummet. Som förebild tjänade korväggen i Björna kyrka, Ångermanland, som samme konstnär målat några år tidigare, men som förstördes i brand Från kyrkans byggnadstid är också predikstolen, snidad av K. O. Vinberg och Johan Hansson, ljuskronorna på läktaren samt bänkdörrarna och kyrkans brädfodring. Nummertavlan i koret är från 1800-talet, troligtvis samtida med kyrkan. Bänkinredningen och altarringen är också från byggnadstiden men delvis ombyggda. De tydligaste uttrycken för 1920-talets restaurering i kyrkorummet är förändringen av koret, som innebar att de två östra fönstren blev synliga från kyrkorummet och kompletterades med glasmålningar, samt förändringen av läktarens form och tillkomsten av dekorationsmålning på läktarfront och över södra entrén. Sakristian som tillkom samtidigt har en gestaltning med hög kvalitet. Modernistiska inslag är orgeln från 1950-talet och dopfunten från 1970-talet. Nuvarande färgsättning från 1968 har inte träffat riktigt rätt i sin strävan att återgå till ursprungsfärgsättningen utan upplevs som aningen för färgstark. Den läktarunderbyggnad som närmast var obligatorisk för 1970-talets kyrkorenoveringar togs bort 2006, när det återigen blev öppet under läktaren. Ändå är det i bakre delen av kyrkan som de mest synliga förändringarna finns. Att bänkkvarteren där ersatts av en cafédel med mer profan utformning, med bord, stolar, kapphyllor och glasvägg, förtar något av den autenticitet man upplever i kyrkans utemiljö. Tidigare i texten har de utvändiga likheterna med Örträsk kyrka nämnts. Likheter med länets övriga nyklassicistiska kyrkor finns också. Men kombinationen nyklassicism och nationalromantik som Vilhelmina kyrka uppvisar är unik för länet. Detsamma får sägas om arkitekturmålningen invändigt. Väggmålningen i Örträsk kyrka (1849) är mer 5
6 begränsad och i Fredrika kyrka (1810) är den delvis försvunnen då den genombröts av ett utbyggt kor Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kyrkan har ett identitetsvärde och viktig roll i stadsbilden med sitt framträdande läge högst upp i samhället. Såväl den nuvarande kyrkans som Volgsjö kapells placering har haft stor betydelse för samhällets fortsatta bebyggelsemässiga utveckling talets renovering präglar i stor utsträckning kyrkans silhuett. Kombinationen nyklassicism och nationalromantik saknar motstycke i länet och är restaureringshistoriskt värdefull talets förändringar gjordes med mycket hög kvalitet i material och utförande. Sakristiedörren kommer från Volgsjö 1700-talskapell, som revs när nuvarande kyrkan byggdes. Tillsammans med enstaka inventarier som är äldre än kyrkan förmedlar de kontinuiteten till samhällets första kyrka. Korväggens monumentala arkitekturmålning på väv är representativ för talet och unik för länet. Predikstolen, den slutna bänkinredningen, altarringen, brädfodringen, nummertavlan i koret och ljuskronorna på läktaren är också från byggnadstiden och har därför särskilt dokumentvärde. Av kyrkogårdarna har särskilt gamla kyrkogården vid kyrkan ett högt upplevelsemässigt värde, där bl.a. det natursköna läget, de påkostade gravvårdarna och det väl synliga och karaktärsfulla trästaketet är betydelsefulla inslag. Sammantaget ger det en autentisk och tidstypisk inramning till kyrkan i sin nuvarande skepnad. Litteratur- och källförteckning Begravningsplatsinventeringen Inventeringsblanketter i Länsstyrelsens arkiv. Ebeling, Monica. Katalog. I: Kyrkobyggnader Del 4. Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland. Riksantikvarieämbetet, Stockholm (Om jämförelserna med Björna kyrka, Ångermanland.) Flodin, Barbro. Kyrkobyggnader Del 3. Övre Norrland. Stockholm Hansson, Sven. Livet i Vilhelmina kyrkstad. I: Västerbotten Kulturhistorisk bebyggelseinventering i Vilhelmina kommun, etapp 1 och 2. Inventering och bevarandeförslag Otryckt remissupplaga, Länsstyrelsen. 6
7 Vård- och underhållsplanen för Vilhelmina kyrka. Västerbottens museum Västerbotten genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksintresse i Västerbottens län. Länsstyrelsen Västerbottens län, meddelande nr Zachrisson, Sune. Alla bönder hava sina stugor vid kyrkan. I: Västerbotten Inventeringsdatum: Ansvar karaktäristik och bedömning: Annika Lindberg, Historiska Hus AB och Andreas Grahn, Länsstyrelsen Västerbotten. Texten fastställd i feb Rapport: Andreas Grahn 7
8 Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Tätorten Vilhelmina ligger vackert till på en sydsluttning med utsikt mot Volgsjön i väster. Det första kapellet (1) uppfördes på 1700-talet och låg intill nuvarande kommunhuset i centrala delen av samhället. Norr om kyrkan uppfördes prästgård. Två prästgårdar och församlingshemmet med pastorsexpedition ligger fortfarande placerade där. Gatunamnet Prästgatan minner också om ortens första kyrkplats. När kyrkan blev för liten uppfördes den nuvarande kyrkan (2) som invigdes 1840, ungefär en kilometer längre norrut. Nedanför den nya kyrkan växte en kyrkstad (3) upp. När kyrkogården vid kyrkan började bli full utvidgades den inte utan istället anlades 1924 den s.k. Nya kyrkogården (4) i ett obebyggt kvarter en bit söder om kyrkstaden. När den i sin tur blev full anlades 1952 Norra kyrkogården (5) norr om gamla kyrkogården. Den senaste kyrkogården är Volgsjö kyrkogård (utanför bilden), som anlades 1981 och ligger ca 2 km norr om kyrkan. Kartbild från och satellitbild från hämtat Volgsjö kapell, invigt 1794, hade korsformig plan och rödmålade träfasader. Fram till 1840-talet fanns en kyrkstad i anslutning till kapellet. Samhällets bebyggelse var sannolikt koncentrerad till detta område. Kapellet och kyrkstaden stod på ostadiga lerjordar och revs när den nuvarande större kyrkan uppfördes. På grundstenarna av Volgsjö kapell timrades på 1940-talet tre timmervarv som markering av kapellets form. Av kyrkogården finns inte så många spår idag. Endast en gravvård är bevarad, i form av ett järnkors med inskriptioner från Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
9 Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Gamla kyrkogården vid kyrkan anlades i början av 1840-talet. På bilden syns den sydvästra delen, som innehåller flera höga gravstenar. De orgelbundna grusgångarna, det karaktärsfulla trästaketet och den vidunderliga utsikten är andra kännetecken. Kyrkogården med sekelskifteskaraktär överensstämmer stilmässigt med kyrkans nationalromantiska tillskott från 1920-talets restaurering. I samband med att kyrkan restaurerades ritade Fredrik Falkenberg även planen för Nya kyrkogården, anlagd 1924 i vad som numera är centrala Vilhelmina. Kyrkogården präglas av sin småkuperade terräng, lummiga parkkaraktär, varierande gravvårdar och oregelbundna placeringar. Påtagligt många kors, både vita träkors och kors av smidesjärn finns bevarade här. Delar av den kyrkstad som växte upp nedanför kyrkan på 1840-talet är fortfarande bevarad och används numera bl.a. som vandrarhem. Detta var en av lappmarkens största kyrkstäder, men större delen av den brann 1921 och ytterligare delar har rivits senare. Runt sekelskiftet 1900 var området runt kyrkstan centrum för Vilhelminas affärsliv och lite förnämare bebyggelse. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
10 Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Det äldre fotot visar kyrkans ursprungliga utseende, som till stor del fortfarande är bevarat. De största förändringarna skedde vid 1920-talets restaurering under Fredrik Falkenberg och utgörs av tornavslutningen och tillkomsten av en ny sidoställd sakristia. Till ytterdörr i sakristian användes den gamla kyrkporten från Volgsjö kapell. Dörren fick sin nuvarande färgsättning 1968, samtidigt som handikapprampen tillkom. De karaktärsfulla stentrapporna fanns från början, men lades om vid 1920-talets restaurering. Då tillkom även de lokalt handsmidda räckena. Äldre bild i ATA (okänd fotograf och år) via Kyrkans siluett förändrades påtagligt , och kyrkan har nu stilmässigt en för länet unik blandning av nyklassicism och nationalromantik. Vindfånget på södra långsidan tillkom samtidigt som tornet byggdes om. Kyrkan präglas av hög materialkvalitet. Taket av brädspån, den höga stensockeln och stentrapporna samt stenmuren vid huvudingången (anlagd 1968) har en fjällnära känsla som passar platsen. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
11 Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Invändigt dras blickarna mot den monumentala arkitekturmålningen i koret. Den är från kyrkans byggnadstid men målad på väv och tillbakaflyttad i samband med att väggen mot sakristian togs bort och en ny sakristia byggdes till i norr Glasmålningarna och altaruppsatsen tillkom samtidigt. Ursprunglig är också predikstolen och nummertavlan, samt bänkarna och altarringen även om de två sistnämnda är delvis ombyggda. Ljuskronorna är 1970-talskopior av originalen som hänger på läktaren. Färgsättningen på bänkarna är inte original, men i övrigt upplevs främre delen av kyrkorummet som relativt intakt. Det tunnvälvda taket och predikstolen utgör de tydligaste uttrycken för kyrkorummets ursprungliga nyklassicism. Läktaren byggdes om från rak till konkav Den modernistiska orgeln är från De största förändringarna finns i bakersta delen av kyrkorummet under läktaren (se bild nedan). Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
12 Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Ovan, vänster: Arkitekturmålningen är representativ för 1850-talet och unik i länet. Glasmålningarna, altaruppsatsen och altartavlan i form av relief av Gunnar Torhamn är från Överst, höger: Sakristian som tillbyggdes har hög kvalitet i gestaltningen. Ovan, höger: Bänkarna är från byggnadstiden men delvis ombyggda. Färgsättningen är inte original. Den läktarunderbyggnad som tillkom på 1970-talet togs bort när en cafédel och kapprum tillskapades längst bak i kyrkorummet Ambitionen var att finna så diskreta och anpassade lösningar som möjligt, och i jämförelse med läktarunderbyggnaden blev det bättre. Ändå utgör utrymmet under läktaren fortfarande den del av kyrkan som mest påtagligt är förändrad, och som med inrymmandet av profana funktioner har haft den största påverkan på kyrkans invändiga karaktär och dess samlade kulturhistoriska värden. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen
Läs merFinnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest
Läs merUrsvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13
Läs merBjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merAvasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Avasjö kapell är beläget i fjällbyn Borgafjäll, ca 103
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,
Läs merStrömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs
Läs merhaft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.
BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,
Läs merÖrträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Örträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Örträsk by ligger i kuperat skogs- och jordbrukslandskap omkring
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merSankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om
Läs merÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län
ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Initiativet till kapellbygget togs på 1720-talet av kyrkoherden i Älvdalen. Avståndet till moderkyrkan
Läs merMariakorets dopfunt och matta
Miljön kring Överluleå kyrka Kyrkan står på en höjdrygg ovanför Bodträsket, i utkanten av staden och granne med ett mindre friluftsområde. Kyrkogatan som skär genom hela staden sträcker snett fram mot
Läs merSa Unnaryds kyrka. Övergripande kulturhistorisk bedömning. Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007
Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007 Övergripande kulturhistorisk bedömning Sa Unnaryds kyrka Södra Unnaryds kyrka är byggd 1833 på platsen för den medeltida kyrkan, av byggmästare Petter Petersson,
Läs merBLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län BLÅVIKS KYRKA Kulturhistorisk inventering
Läs merKulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan. Kort historik. Magdalena Jonsson, 2006
Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan Magdalena Jonsson, 2006 Kort historik Oskars socken är en skogsbygd i sydöstra delen av Nybro kommun. Socknen tillhörde ursprungligen Mortorps socken.
Läs merHEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK
HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK Hemsö församling, Härnösands kommun, Ångermanland Murberget Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2010:26 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. Inledning 3
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen
Läs merEmiliakapellet i Porla
Emiliakapellet i Porla Skagershults socken, Laxå kommun, Närke. Invändig renovering 2013 Anneli Borg Rapport 2013:15 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Ramundeboda
Läs merTomaskyrkan 2006-11-08 digitalfotografier Rolf Hammarskiöld
TOMASKYRKAN Cedern 1, Badelunda församling, Västerås stad, Västmanlands län Kyrkomiljön Västeråsstadsdelen Skiljebo i nordost byggdes till större delen ut på 1960-och 70-talen. Bebyggelsen är genomgående
Läs merLjusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.
Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Installation av ljudanläggning i Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87
Läs merFATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö
Kulturreservat i Västerbottens län FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Fatmomakke kyrkstad 1890. Strategisk samlingsplats Fatmomakke kyrkstad består av kåtor, stugor, bodar och kyrka vackert
Läs merSkogsö kapell. Gunilla Nilsson/Lisa Sundström Rapport 2011:5
Skogsö kapell Antikvarisk medverkan vid ändring av kyrkobyggnad och utvändig markförändring, Skogsö kapell och kyrkogård, Nacka socken, Nacka kommun, Södermanland Gunilla Nilsson/Lisa Sundström Rapport
Läs merAlnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun
Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merBredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Bredaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:43 Anders Franzén
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs merNordmalings kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Nordmalings kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den medeltida kyrkan med omgivande kyrkogård ligger mitt i samhället Nordmaling.
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Häringe kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Häringe kapell Västerhaninge-Muskö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms
Läs merGRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN
GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN FÖRÄNDRING AV KOR, INBYGGNAD AV RWC, BYTE AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher 2 Innehåll
Läs merSÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län
SÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Säters samhälle tillkom som en följd av bergshanteringen och bruksverksamheten som pågick kring Ljusteråns
Läs merBjörskogs kyrka. Renovering av fönster 2009. Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:35 Björskogs kyrka Renovering av fönster 2009 Antikvarisk rapport Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland Anna Güthlein Boel Melin Helén Sjökvist Björskogs
Läs merSIMONSTORPS KYRKA Simontorp socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 SIMONSTORPS KYRKA Simontorp socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län SIMONSTORPS KYRKA Kulturhistorisk
Läs merJosef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum
Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla
Läs merStiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:xx 2013:39 Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Lisa Skanser Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk
Läs merBO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift
BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra
Läs merUtvändig renovering av Valdemarsviks kyrka
Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merRESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN
RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Allhelgonakyrkan Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Allhelgonakyrkan Katarina församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift,
Läs merViksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Läs merAntikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. Kalmar läns museums arkiv.
Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan Magdalena Jonsson, 2006 Kort historik Örsjö socken ligger i sydvästra hörnet av Nybro kommun. Området omges av socknarna Algutsboda, Vissefjärda,
Läs merGällaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Gällaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:35 Margareta
Läs merFridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län
Fridhems kapell Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll: Inledning 3 Bakgrund och syfte 3 Linköpings
Läs merGamla bilder på Lau kyrka
Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna
Läs merArkindus Rapport: 2007:04 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM
HÖLÖ KYRKA Kyrkokarakteriseringsprojektet i Strängnäs stift (2002-2008) Uppdragsgivare: Strängnäs stift. Utförare: arkindus (2007) Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Hölö kyrka Hölö socken,
Läs merDingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:27 Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor Installation av larmanläggningar Antikvarisk kontroll Dingtuna, Irsta, Lillhärad socken Västmanland Helén Sjökvist Dingtuna,
Läs merVilla Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås
2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa
Läs merKaraktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka
Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka Härlövs socken i Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av
Läs merFrinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift
Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin
Läs merNorrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk
Läs merArkindus Rapport: 2008:02 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM
TURINGE KYRKA Kyrkokarakteriseringsprojektet i Strängnäs stift (2002-2008) Uppdragsgivare: Strängnäs stift. Utförare: arkindus (2007) Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Turinge kyrka Turinge
Läs merNäsby kyrkogård. Restaurering av grindar, staket och gravvårdar av gjutjärn 2012. Frövi, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland
Näsby kyrkogård Frövi, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Restaurering av grindar, staket och gravvårdar av gjutjärn 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:17 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO
Läs mer5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Läs merVIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK
VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna
Läs merVästerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:20 Västerfärnebo kyrka Renovering och nytillverkning av lanterninfönster Antikvarisk kontroll Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Helén Sjökvist
Läs merKulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31. Lundby kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk kontroll. Fastighet Lundby socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31 Lundby kyrka Ny larmanläggning Antikvarisk kontroll Fastighet Lundby socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Genomförda
Läs merRåsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Resarö kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Resarö kapell Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Ytterby 4:175,
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merRapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka
Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka Gräsmarks socken, Sunne kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:41 Enligt länsstyrelsens beslut 225-28-2001 1
Läs merFrån RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. På denna gamla bild från 1875 ser vi korets södra portal, den sk Konfirmandporten. Den används bara vid konfirmationer, då konfirmanderna
Läs merKyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Läs merKilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
Läs merStationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
Dnr: BNO 2011/7 215 Godkänd av BN 2012-09-26 120 Antagen av KF 2012-11-26 60 LAGA KRAFT 2012-12-21 Dp 122 Ersättning, del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kista kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kista kyrka Kista församling, Spånga kontrakt, Stockholms stift kv Danmark 3, Kista
Läs merInteriör ombyggnad av Sollefteå kyrka Sollefteå socken, Sollefteå kommun
Interiör ombyggnad av Sollefteå kyrka Sollefteå socken, Sollefteå kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2006: 6 Anette Lund 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Beskrivning och historik
Läs merVEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön I utkanten av Vedevågs brukssamhälle ligger Vedevågs kyrka på en höjd. Kyrkoanläggningen Kyrkan
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
Läs merGAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV
GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för
Läs merMunka Ljungby 131:1, fornlämning 67
Arkeologisk kontroll samt arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning 2015 Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 OMBYGGNAD AV KYRKA Munka Ljungby socken, Ängelholms kommun Skåne län Skånearkeologi
Läs merRasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun
Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av fasad och tak samt invändig restaurering och konservering. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2008-2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild:
Läs merGuldsmedshyttans kyrka
Guldsmedshyttans kyrka Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Ommålning av plåttak 2012 Anneli Borg Rapport 2012:10 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs mer11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE
11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE Vinberg är en bördig jordbruksbygd som genomkorsas av Vinån och gränsar till Ätran i sydöst. Slättlandet i väster är gammal sjöbotten som dikades ut under 1800-talet. I
Läs merKorsberga kyrka. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:33 Margareta Olsson
Korsberga kyrka Antikvarisk medverkan i samband med restaurering av tornlanternin och fasad Korsberga socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:33
Läs merDETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1
SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1 Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-03-05 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Karlstad
Läs merKyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Exteriör restaurering 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:9 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig
Läs merKaraktärisering och kulturhistorisk värdering Mistelås kyrka
Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Mistelås kyrka Mistelås socken i Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet
Läs merEkonomibyggnad Bondevrak 1:9
Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merRENOVERING AV LOS KYRKAS TORN
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:10 RENOVERING AV LOS KYRKAS TORN Antikvarisk medverkan i samband med renovering av torn och torntak Los kyrka Los socken med Orsa finnmark Ljusdals kommun Hälsingland
Läs merDALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN
DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2006:2 Anette Lund Innehåll: Inledning 3 Beskrivning och historik 4 Förutsättningar
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merAnnefors kapell. Antikvarisk medverkan i samband med installation av högtalarsystem. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Annefors kapell Antikvarisk medverkan i samband med installation av högtalarsystem Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:5 Britt-Marie
Läs merSävar kyrkas historik
Sävar kyrkas historik Materialet till denna broschyr blev framtaget i samband med Kulturhusens dag Rum för religion den 8 september 2002. Reviderad 2006. Sävar Kyrka Redan i slutet av 1700-talet var Umeå
Läs merVåthults kyrka och klockstapel
Antikvarisk medverkan Våthults kyrka och klockstapel Omläggning och översyn av spåntak Våthults socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:58 Margareta Olsson
Läs merTortuna kyrka. Ny styr- och reglerutrustning. Antikvarisk rapport. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:37 Tortuna kyrka Ny styr- och reglerutrustning Antikvarisk rapport Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Tortuna kyrka
Läs merSankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN
Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box
Läs merKulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
Läs merDOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
Läs merVilla Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
Läs merUpprustning av Nora kyrka
1 Upprustning av Nora kyrka Nora församling, Kramfors kommun OMLÄGGNING AV PLÅTTAK Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2002:12 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Skogsö kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Skogsö kapell Saltsjöbadens församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Skogsö
Läs merKåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se
Läs merBOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna
BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna Britt-Marie Lennartsson Renovering av dammvall, ett projekt inom Vårda Vattendragens Kulturarv Bosgårdsfallet, Bosgård 1:15, Torups socken, Hylte kommun
Läs merCYKELTURER. Sydöstra turen
CYKELTURER Sydöstra turen Bjälbo kyrka Högbystenen Skänninge Hospitalsruinen och Hospitalsdammen Skenaån Klastorps gårdsrökeri Botanicus Plantskola Öjebro bro och kvarnby Normlösa Art Skeppsås kyrka Varv
Läs merKyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka
Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport
Läs merFogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73
Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.
Läs mer