VÅNGA KYRKA Vånga socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅNGA KYRKA Vånga socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län"

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 VÅNGA KYRKA Vånga socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 VÅNGA KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport juni 2006 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 VÅNGA KYRKA OCH GRAVKAPELL... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 7 Exteriör beskrivning... 8 Den gamla kyrkan... 8 Den nya kyrkan... 8 Interiör beskrivning... 9 Den gamla kyrkan... 9 Den nya kyrkan... 9 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor HÄNDELSELISTA

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad 3

4 förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 VÅNGA KYRKA OCH GRAVKAPELL Vånga kyrkojord 2:1, Vånga socken, Norrköpings kommun, Finspånga läns härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Vånga är en medeltida socken och finns omnämnd som Wanga Under äldre medeltid, troligen 1200-tal, byggdes en stenkyrka helgad åt Sankt Olof. Kyrkan tillbyggdes senare med ett större kor, en sakristia jämte ytterligare en tillbyggnad i norr. Under senare delen av 1800-talet lämnades kyrkan att förfalla och revs slutligen med undantag av sakristian som bevarades som gravkapell. Åren byggdes en ny kyrka söder om den gamla, uppförd i nygotik efter ritningar upprättade av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. En brand 1959 lämnade bara murarna kvar och arkitekten Erik Lundberg fick i uppdrag att återuppbygga kyrkan. Exteriören och planlösningen bevarades medan kyrkorummet fick en ny modern gestaltning med en färgsättning och inredning som är starkt präglad av Lundberg. BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen Socknen är belägen väster om Norrköping, i gränsen till norra skogsbygden. En förkastningsbrant skiljer Vångaslätten från skogsbygden i väster och norr. Bergshanteringen var länge huvudnäring, från eller 1400-tal fram till 1820-talet, med en storhetstid som inföll under och 1700-talet. Från 1640-talet lydde en stor del av socknens bergshemman under Finspångs bruk. Hanteringen omfattade malmbrytning och tackjärnstillverkning men även smide. Malmen bröts huvudsakligen i socknens nordöstra del. Bergslaget hade ett eget tingsställe i närheten av Vånga kyrka. Utmed Glans västra strand har även kalk brutits, och här finns också flera marmorbrott, varav det största på Stjärntorps marker. Till följd av 5

6 bergshanteringen låg jordbruket länge på en låg nivå men är nu den största näringen. Socknens största gård är säteriet Grensholm, som utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården med sin väl samlad bebyggelse med kontinuitet från medeltid och framåt. Fram till år 1821 hörde Grensholm, som är beläget vid Roxens norra strand, till Östra Skrukeby socken. År 1750 hyste socknen 1300 invånare och Vånga hörde då till de mest folkrika socknarna i länet. Bland socknens fornlämningar kan nämnas dess fornborgar, bl a vid Veteklint, Råklint och Lövnäs. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen i Balderum, som på 1900-talet har utvecklats från kyrkby till en mindre tätort med skola, församlingshem och sparbank. Kyrkan är belägen i en korsning med vägar från Grensholm, Boberg och Skärblacka. Väster om kyrkan låg fram till 1950-talet den gamla kyrkskolan från 1880-talet. Den ersattes 1956 enen centralskola, en tvåvåningslänga i gult tegel som ännu är i bruk som skola. Intill ligger den gamla lärarbostaden från 1927, en reveterad gul spritputsad tvåvåningsbyggnad med vita hörnkedjor och valmat sadeltak. Som en pendang till denna ligger en närmast identisk byggnad från 1928 som inrymde socknens sparbank fram till 1980-talets mitt. På en kulle nordöst om kyrkan ligger den fd prästgården byggd på 1860-talet i en våning med reveterad timmerstomme. Kyrkogården Kyrkan omges av en kyrkogård med trädkrans samt stenmurar av granit i norr och i övrigt hagtornshäckar. Större delen av gravarna är placerade i söder och öster. En utvidgning av kyrkogården gjordes på 1930-talet. Huvudingången ligger i väster men ingångar finns även i norr. Det finns två svarta smidesjärngrindar från 1800-talet och två svarta stålgrindar från 1900-talet. I kyrkogårdens östra del finns två äldre timrade byggnader. Den ena byggnaden har utgjort den gamla kyrkans vapenhus byggt 1728 på sydsidan och flyttad till västgaveln År 1876 såldes det till ett torp där det brukades som vedbod, men återbördades till kyrkogården Det är en låg, faluröd timrad byggnad med spåntäckt åstak på torpargrund. Intill ligger prästgårdens tiondebod som flyttades från prästens ägor till kyrkogården Det är en faluröd timrad byggnad i två våningar på stengrund under tegeltäckt sadeltak. Den gamla kyrkogården Kyrkan sedd från öster På andra sidan vägen ligger den gamla kyrkogården med ett fåtal gravar samt ett kapell. Då den nya kyrkogården inte var tillräcklig togs den gamla kyrkogården åter i bruk på 1920-talet. En kallmurad stenmur samt en syrénhäck omger kyrkogården. En vitputsad stiglucka med 6

7 spåntak utgör kyrkogårdens huvudingång i söder och är försedd med en svart smidesgrind från 1800-talets andra hälft. Det finns även en grindöppning i öster. Kapellet utgörs av den gamla kyrkans sakristia som sparades vid rivningen, och den södra muren utgör en rest av kyrkans norra kormur från 1400-talet. För beskrivning se Kyrkobyggnaden. En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan i Vånga var en stenkyrka helgad åt Sankt Olof. Räkenskapsböcker och dylikt saknas före 1659 varför byggnadshistoriken är mycket osäker. Den var byggd av gråsten och bestod av långhus och kor. I slutet av medeltiden skall koret ha blivit tillbyggt på initiativ av biskop Henrik Tidemansson som anses härstamma från socknen. Vid samma tid valvslogs kyrkan och dekorerades med kalkmåleri. På 1880-talet kunde man ännu se två målningslager med bl a Barnamordet i Betlehem, som daterades redan till 1200-talet. Troligt är att kyrkan hade tillkommit under detta århundrade i likhet med övriga Bergslagskyrkor. På den norra sidan byggdes en sakristia, okänt när, och ytterligare en tillbyggnad i norr tillkom På 1700-talet uppfördes ett vapenhus av trä som senare flyttades till den nya kyrkogården. En klockstapel från 1731 stod sydväst om kyrkan. När en ny kyrka uppfördes 1866 lämnades den gamla kyrkan att förfalla, och församlingen tilläts att hämta byggnadsmaterial så länge som murarna behölls. På 1920-talet sattes sakristian i stånd som gravkapell. Om kyrkan i övrigt revs vid detta tillfälle eller redan var raserad är oklart. Under sakristian inreddes en likkällare En exteriör och interiör restaurering genomfördes 1977 av Byggnads AB Fredriksson & Sjöö, och kapellet försågs då med ett nytt altare, innanfönster och ett vindfång med biutrymmen. År 1821 bildades en byggnadsfond för uppförandet av en ny, rymligare kyrka. På rekommendation av greve Spens på Grensholm beställdes ritningar 1856 av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander ( ). Scholander, som även var författare och målare, var verksam vid Överintendentsämbetet samt professor i byggnadskonst vid Konstakademin.I början av 1850-talet ritade han Gärdserums kyrka i Småland, en av de tidigaste nygotiska kyrkorna. Till Vånga utformade han en katedralliknande kyrka i engelsk gotik, en stil som var modern vid denna tid. Byggnadsarbetet pågick åren och leddes av byggmästare A P Nilsson. Planlösningen är sk latinsk korsplan med korsarmar i norr och söder, torn med spetsig spira i väster, samt ett smalare och femsidigt avslutat kor med bakomliggande sakristia i öster. Takstolen var öppen och rikt snidad. Den femsidiga korabsiden är rymlig och försedd med fönster i samtliga fem väggar och utgör ett tidigt exempel på vad som kom att bli ett karaktäristiskt inslag i de nygotiska kyrkorna. Korgolvet gjordes betydligt högre än långhusets för att på så sätt betona altartjänsten. Den bakomliggande sakristian låg en nivå lägre än koret och avskärmades med ett skrank. På orgelläktaren i väster fanns en orgel av J Åkerman som troligen tillkom i samband med kyrkans iordningsställande. År 1892 fick koret en altartavla målad av linköpingskonstnären Johan Krouthén ( ), främst känd för sitt landskapsmåleri och en av Östergötlands mest namnkunniga 1800-talskonstnärer. 7

8 Vid en restaurering 1908 fick kyrkan en rik dekor i medeltidsstil med kvaderstensimitation och draperimåleri, utfört av arkitekten Allan Norblad. Denna dekor avlägsnades i början av 1950-talet vid en restaurering ledd av Erik Lundberg ( ), arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han var en av förgrundsgestalterna inom kyrkorestaureringskonsten under några decennier runt 1950-talet, och var verksam i flera östgötska kyrkor såsom Rogslösa, Ödeshög och Åtvids gamla. Det gamla trägolvet var angripet av hussvamp och Lundberg lät lägga in ett nytt golv av marmor från trakten, ritade en ny armatur och ersatte det medeltidsinspirerade måleriet med ljusa färger i enlighet med Scholanders förslag. År 1959 antändes kyrkan vid ett blixtnedslag som endast lämnade murarna kvar. Klockan hamnade på orgelläktaren som krossades. Uppdraget att återuppföra kyrkan gick till Lundberg som följde Scholanders ritningar avseende plan och exteriör men skapade en ny, modern inredning som har likheter med Åtvids gamla kyrka. Norra korsarmen inreddes till sakristia och skrudkammare med orgelläktare överst med en orgel från Marcussen & Son. I väster byggdes den gamla orgelläktaren om och gav plats för församlingssal med kök. Ett nytt, konsolburet tredingstak tillkom. Altaret tillverkades i Stjärntorpsmarmor och fick en fri placering i koret, och predikstolen av putsat tegel placerades framför södra bänkraderna. Även armaturer och bänkinredning ritades av Lundberg och i inredningen återkommer de blå och gröna tonerna. Krouthéns altartavla fick behålla sin plats i koret, och flera inventarier från den gamla kyrkan finns bevarade såsom ett senmedeltida altarskåp och en kalkstensdopfunt från 1600-talet. År 1962 kunde kyrkan invigas på nytt. Få förändringar har skett därefter. Exteriör beskrivning Den gamla kyrkan Kapellet är byggt av gråsten och har vitputsade ojämna murar utan sockel. Kapellet täcks av ett sadeltak med avvalmade gavelspetsar belagt med enkupigt tegel. Ingången är belägen i söder och består av en rektangulär dubbeldörr med kassetterade omålade dörrblad i trä. Intill dörren finns en rektangulär trälucka som döljer nischen till dåvarande korets sakramentsskåp. I norr finns en trappa ned till källaren vars dörr är en rektangulär dubbeldörr i trä. Stickbågiga fönsteröppningar finns i öster och norr och har låga spetsiga fönster med bruna bågar i trä med blyspröjsat antikglas. Den nya kyrkan Vånga kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med latinsk korsplan med korsarmar i norr och söder, smalare, femsidigt kor- och sakristieutbyggnad i öster, samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel. Sockeln är av huggen gråsten. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Under taket finns en profilerad taklist och under denna en dekorativ takgesims. Långhuset täcks av ett sadeltak med brant takfall, likaså korsarmarna som är jämnhöga med långhuset. Korets sadeltak är valmat. Samtliga takfall samt tornets höga spira är täckta med kopparplåt med ojämna falsar. Även stuprören är av koppar. Långhuset har parställda, smala rundbågsfönster med svarta fönsterbågar och spröjs av trä. Korfönstren är rundbågiga med dekorativ spröjsning. Ovan korfönstren finns runda fönster med trepasspröjsning samt färgat glas. Solbänkarna är täckta med röd kalksten. Korsarmarna har spetsiga gavlar som är dekorerade med samma typ av takgesims som på långhuset, samt höga, smala rundbågiga blinderingar sammanställda tre och tre. Tornets fönster i bottenvåningen är lika långhusets. Vid andra tornvåningen finns höga, smala parställda rektangulära fönster. Ljudluckorna är höga, smala och rundbågiga och ställda samman i par om tre. Luckorna är täckta med plåt. 8

9 Huvudingången är förlagd till tornet i väster och markeras av en hög, spetsbågig portal. Den indragna ingången är avtrappad med ribbor och den rektangulära dubbeldörren har plåtklädda dörrblad. Ovanför porten finns ett runt putsat fält med texten UPPBYGGD ÅR MDCCCLXV. Därovan finns ett lunettfönster. En trappa samt en ramp av granit leder fram till dörren. Även korsarmarna är försedda med höga spetsbågiga portaler som är identiska i söder och norr. Ingången är djupt indragen med en ribbad avtrappning. Dörren, troligen original, är en rektangulär dubbeldörr av trä vars dörrblad består av diagonalställda kassetter målade i grönt. Ovan dörren finns ett lunettfönster och ovan detta ett runt fönster med trepasspröjsning. Interiör beskrivning Den gamla kyrkan Kapellets interiör utgörs av ett tegelgolv, vitputsade väggar och ett tunnvälvt blått trätak med synliga bjälkar. I golvet finns fem gravhällar från och 1800-talen. På en vägg finns även mindre gravstenar från 1600-talet. Innanfönstren har färgat, blyinfattat glas, och mellan ytteroch innanfönster finns ett smidesgaller som tillkom Ett enkelt altarbord finns i norr på ben av vitputsat tegel och med en träskiva. I söder döljs biutrymmen av en vitlaserad trävägg. En glasad dubbel innerdörr finns också i söder. Lösa trästolar utgör sittplatser. Den nya kyrkan Långhuset är rektangulärt med ett golv av marmorplattor tillverkade i socknen. Golvet tillkom vid Erik Lundbergs restaurering och klarade sig vid branden. Bänkkvarteren är försedda med parkettgolv. Väggarna är putsade i en gråbeige ton och taket består av ett konsolburet tredingstak med omålad panel, vitlaserade fält på sidorna och en konsollist med gröna mellanliggande fält. Fönsteröppningarna är försedda med ospröjsade innanfönster med gröna träbågar och solbänkarna är täckta med kalkstensskivor. I väster finns en blå, rektangulär, dubbel svängdörr som leder till ett vindfång under läktaren. Bänkinredningen är indelad i två kvarter med sidogångar. Bänkarna är öppna och målade i en rödbrun ton samt med blå detaljer. Framför den södra bänkraden finns en fristående murad predikstol av tegel med vitslammade sidor ritad av Erik Lundberg. En dopfunt av kalksten med figurativt mönster i låg relief tillverkad 1661, troligen i Vadstena eller Skänninge, finns på en flyttbar platta med hjul. I väster har orgelläktaren ombyggts till församlingssal med kök, och mot långhuset försetts med en vägg av omålad träpanel samt låga fönsterband med blyspröjsat antikglas. Vindfånget under läktaren har ett marmorgolv, vitputsade väggar och ett plant vitputsat tak. På den södra sidan finns kapprum, wc och städskrubb och i norr finns en trappa till församlingssalen på den övre våningen. Församlingssalen omfattar även den första tornvåningen och har ett flerfärgat 9

10 linoleumgolv, vitputsade väggar och tak samt väggar och tak klädda med omålad träpanel. Ett litet kök ansluter till församlingssalen. På de främre väggarna finns tre smala, rektangulära nummertavlor utan ram. Koret har en femsidig form och avdelas av en rundbågig triumfbåge. Golvet är belagt med marmor och ligger fyra steg högre än långhusets golv. Takets hjälmvalv är klätt med omålad panel och väggarna är putsade och avfärgade i en gråbeige ton. Innanfönstren har blyspröjsat färgat antikglas och gröna träbågar. Altarbordet är placerat mitt på korgolvet och är tillverkat i marmor. På den östra väggen finns en tredelad altartavla från 1892 av Johan Krouthén föreställande Kristus och lärjungarna med den knäböjande Tomas, med en inramning i nygotisk stil. Altarringen är flyttbar och uppdelad i tre sektioner, blåmålad med förgyllningar samt ljust skinnklätt knäfall. Bakom altaret finns öppna, svarta korbänkar placerade i halvcirkel. En piscina av marmor är placerad nedanför koret. Södra korsarmen avdelas från långhuset av en rundbågig öppning och har samma ytskikt på golv, väggar och tak som långhuset. I söder finns ett vindfång som markeras av en hög portal med ett högt mittparti med ett runt spröjsat fönster. En rundbågig avtrappning omsluter den rakslutna, grå dubbeldörren och dess ovanliggande spröjsade lunettfönster. På den östra väggen hänger några av kyrkans få äldre inventarier, ett triumfkrucifix från mitten av talet tillverkad av en skulptör som troligen har varit verksam vid Linköpings domkyrka, samt ett altarskåp från ca 1500 av inhemsk härkomst. Norra korsarmen försågs efter branden med en orgelläktare varunder sakristian placerades. Läktarunderbyggnaden har en vitmålad panelklädd vägg mot långhuset och läktarbarriären är rak och blåmålad med förgyllda detaljer. Under läktaren finns ett marmorgolv och väggarnas panel är målad i samma blåa ton som de rektangulära trädörrarna. Sakristian är placerad i öster och elcentral, wc och läktartrappa finns i väster. Utgången är igensatt. På läktaren ligger 10

11 en grå nålfiltsmatta. Orgeln är tillverkad av Marcussen & Son 1966 med orgelfasaden ritad av Erik Lundberg. Den är blåmålad med delar av piporna infällda i läktarbarriären. Enstaka lösa stolar finns. Sakristian är placerad under läktaren i den norra korsarmen. Golvet är av marmor, väggarna är putsade samt klädda med vitlaserad panel. Taket är plant och klätt med vitlaserad panel. I rummet finns en inbyggd vitlaserad skåpsinredning samt bord och stolar. Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning och har ett kalkstensgolv, vitputsade väggar och ett plant putsat tak. Innanfönstren har gröna ospröjsade träbågar. Ytterdörrens insida har blå dörrblad av trä. Dörren till vindfånget är en rektangulär dubbel svängdörr i blått trä. Tornets övre våningar nås via församlingssalen på läktaren. Den första tornkammaren är en del av denna sal. Bakom en dörr finns en öppen trätrappa till de övre våningarna. Tornets ursprungliga våningsindelning är avlägsnad vid branden och betongbjälklag avdelar idag våningarna. Väggarna är grovputsade. Från den andra våningen nås långhusvinden. I klockvåningen finns två klockor gjutna vid Bergholtz gjuteri i Sigtuna vid 1960-talets början, av malmen från de gamla nedsmälta klockorna som störtade ner i tornets bottenvåning vid branden. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, gravkapellet, det gamla vapenhuset, tiondeboden, kyrkogården tillsammans med skolan, den fd lärarbostaden och fd prästgården bildar en innehållsrik kyrkomiljö som vittnar om platsens betydelse som socknens administrativa centrum. Kyrkogården Gravkapellet utgjorde ursprungligen den gamla kyrkans sakristia vilket visar på kyrkplatsens långa historiska kontinuitet. Dess sydvägg tillhörde kyrkans 1400-talskor vars medeltida murverk som kan berätta om medeltida byggnadsteknik. En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan utgör exteriört sett en god representant för den under 1800-talets senare del vanliga nygotiska kyrkotypen, uppförd efter ritningar av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander. Kyrkans latinska korsplan är ovanlig bland länets kyrkor, och det stora, femsidiga östpartiet var ett tidigt exempel på vad som kom att bli ett karaktäristiskt inslag i de nygotiska kyrkorna. Trots en omfattande brand 1959 fick kyrkan efter återuppbyggnaden behålla sin exteriöra karaktär med ett torn med hög, spetsig spira, plåttäckt brant sadeltak, parställda smala rundbågsfönster, spetsbågiga och rikt dekorerade portaler och rik fasadornamentik. Erik Lundberg, som tillhör 1900-talets ledande restaureringsarkitekter, svarade för återuppbyggnaden och utformade en ny inredning med ett modernt och samtidigt personligt formspråk bestående av bl a nytt altare i marmor, bänkinredning, konsolburet tredingstak, predikstol, armaturer och en ny orgelläktare. Krouthéns altartavla från 1892 hör till den ursprungliga inredningen, och det finns även flera kulturhistoriskt värdefulla inventarier från den gamla kyrkan såsom medeltida träskulptur och en kalkstensdopfunt från 1600-talet vilka visar på samband med den medeltida sockenkyrkan. Sammanfattning 11

12 Kyrkans exteriör har behållit sin ursprungliga utformning, ritad av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander. Det är ett gott exempel på en konsekvent och väl genomförd nygotik karaktäriserat av rik fasadornamentik, brant plåtklätt sadeltak, tornets höga, spetsiga spira, parställda rundbågsfönster, spetsbågiga och rikt dekorerade portaler. Kyrkans latinska korsplan är ovanlig bland länets kyrkor, och det stora, femsidiga östpartiet var ett tidigt exempel på vad som kom att bli ett karaktäristiskt inslag i de nygotiska kyrkorna. Arkitekt Erik Lundbergs restaurering har skapat ett modernt kyrkorum med en stark personlig prägel, som även visar på de restaureringsideal som var aktuella under den här perioden. Inredningen är intakt sedan 1950-talet. Gravkapellet utgjorde ursprungligen den gamla kyrkans sakristia som innehåller delar med medeltida murverk, och som visar på platsens historiska kontinuitet som kyrkomiljö. BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan, kapellet och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Vånga kyrkomiljö, K14, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Cnattingius, Bengt Vånga kyrka, Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del III, Uddevalla 1950 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum

13 Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Häradsekonomisk karta , Vånga Ekonomisk karta, 1948 och 1981, blad 8G 9a Vånga. Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i juni Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad - kyrka i sten vars ursprungliga utformning är oviss. Helgad åt S:t Olof. På 1880-talet noterades kalkmåleri som daterades till 1200-talet varför kyrkan ev kan dateras till detta århundrade i likhet med övriga Bergslagskyrkor. (Br, BC) Ändring - ombyggnad, koret tillbyggdes, taket välvdes och dekorerades. (Br, BC) Ca 1500 Specifika inventarier altarskåp, svensk tillverkning. (Br) 1661 Specifika inventarier dopfunt av kalksten, troligen tillverkad i Vadstena eller Skänninge. (Br) 1680 Specifika inventarier lillkockan gjuten. (ATA) 1688 Nybyggnad kyrkan utvidgades i norr. (ATA, BC) 1728 Nybyggnad vapenhus på södra långsidan. (BC, K) 1731 Klockstapel uppfördes. (BC) 1756 Specifika inventarier storklockan gjuten. (ATA) 1781 Ändring ombyggnad, vapenhus flyttat till västra gaveln. (K) Nybyggnad, kyrkan i sin helhet, rektangulärt långhus, korsarmar i söder och norr, ett smalare och femsidigt avslutat kor samt torn i väster. Uppförd av tegel och gråsten i nygotisk stil. Arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander, byggmästare A P Nilsson. (Br, BC) 1871 Församlingen tilläts att ta ned tegel från valven och pilastarna i den gamla kyrkan, murarna skulle dock kvarstå. (BC, Br) Fast inredning orgel av J Åkerman. (K) 13

14 1892 Specifika inventarier altartavla av Johan Krouthén föreställande Kristus och lärjungarna med den knäböjande Tomas. (Br) 1908 Arkitekturbunden utsmyckning måleri interiör i medeltidsstil med kvaderimitation av arkitekt Allan Norblad. (BC, Br) Ändring ombyggnad, den gamla kyrkans sakristia ombyggdes till kapell. (BC, Br) 1933 Gravkapell restaurerades och en likkällare anordnades. Arkitekt Axel Brunskog. (ATA, ÖLM) 1950 Teknisk installation elektrisk belysning. (ATA) Ändring, restaurering, interiör, nytt golv av marmor från Stjärntorpsbrottet i Vånga, ny belysningsarmatur, det medeltidsinspirerade dekormåleriet från 1908 avlägsnades och ersattes av ljusa färger. Arkitekt Erik Lundberg. (Br, BC, ÖLM) 1959 Brand, kyrkobyggnaden delvis förstörd, endast yttermurarna lämnades kvar. (Br, BC, ÖLM) Ändring ombyggnad, interiör. Kyrkan uppfördes efter Scholanders ritningar men med en modern inredning av Erik Lundberg. Kopparplåt på tak och tornspira. Nytt konsolburet tredingstak över kyrkorummet, sakristia och skrudkammare förlades till norra korsarmen. Ny läktare i norr för orgel. Västläktaren byggdes igen till församlingssal, entréutrymmen med väntrum, wc och trappa gavs en ny form. Kyrkorummet fick en ny färgsättning och inredningen förnyades, bl a med predikstol i tegel, altare i stjärntorpsmarmor, bänkinredning och armaturer ritade av Lundberg. Arkitekt Erik Lundberg. (BC, Br, ATA, ÖLM) Specifika inventarier kyrkklockor tillverkade vid Bergholtz gjuteri i Sigtuna av den nedsmälta metallen från de gamla klockorna. (BC) 1966 Fast inredning orgel byggd av Orgelfirman Marcussen & Son. (BC) 1962 Invigning av biskop Ragnar Askmark. (K) 1977 Ändring exteriör och interiör restaurering av gravkapellet samt stigluckan. Vindfång med biutrymmen tillkom i södra delen av kapellet, nytt altare, nya innanfönster, ny uppvärmningsanordning. Byggnads AB Fredriksson & Sjöö, Plananders byggkonsult AB. (ATA, ÖLM) 1980 Specifika inventarier, omgjutning av storklockan från Bergholtz klockgjuteri AB. (ATA, ÖLM) 1997 Ansökan om fasadrenovering av kyrkan och gravkapellet. Arkitekt GKAK. (ÖLM) 14

15 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BC Cnattingius, Bengt Vånga kyrka, BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; K Kyrkan. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i juni

BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län

BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län BLÅVIKS KYRKA Kulturhistorisk inventering

Läs mer

TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län TANNEFORS KYRKA Kulturhistorisk

Läs mer

SIMONSTORPS KYRKA Simontorp socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

SIMONSTORPS KYRKA Simontorp socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 SIMONSTORPS KYRKA Simontorp socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län SIMONSTORPS KYRKA Kulturhistorisk

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

GUSUMS KYRKA Ringarums socken Valdemarsviks kommun Linköpings stift Östergötlands län

GUSUMS KYRKA Ringarums socken Valdemarsviks kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 GUSUMS KYRKA Ringarums socken Valdemarsviks kommun Linköpings stift Östergötlands län GUSUMS KYRKA Kulturhistorisk

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,

Läs mer

APPUNA KYRKA Appuna socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län

APPUNA KYRKA Appuna socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 APPUNA KYRKA Appuna socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län APPUNA KYRKA Kulturhistorisk inventering

Läs mer

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Fridhems kapell Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll: Inledning 3 Bakgrund och syfte 3 Linköpings

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Allhelgonakyrkan Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Allhelgonakyrkan Katarina församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift,

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758. BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,

Läs mer

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Häringe kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Häringe kapell Västerhaninge-Muskö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms

Läs mer

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk

Läs mer

GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN FÖRÄNDRING AV KOR, INBYGGNAD AV RWC, BYTE AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher 2 Innehåll

Läs mer

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs

Läs mer

Björna kyrka. Invändiga ombyggnader

Björna kyrka. Invändiga ombyggnader Björna kyrka. Invändiga ombyggnader Björna församling, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland. Kulturmiljöavdelningen, Rapport nr 2008:14, Bodil Mascher 2 Innehåll: Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS

Läs mer

Arkindus Rapport: 2007:04 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM

Arkindus Rapport: 2007:04 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM HÖLÖ KYRKA Kyrkokarakteriseringsprojektet i Strängnäs stift (2002-2008) Uppdragsgivare: Strängnäs stift. Utförare: arkindus (2007) Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Hölö kyrka Hölö socken,

Läs mer

Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan. Kort historik. Magdalena Jonsson, 2006

Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan. Kort historik. Magdalena Jonsson, 2006 Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan Magdalena Jonsson, 2006 Kort historik Oskars socken är en skogsbygd i sydöstra delen av Nybro kommun. Socknen tillhörde ursprungligen Mortorps socken.

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Resarö kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Resarö kapell Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Ytterby 4:175,

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kista kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kista kyrka Kista församling, Spånga kontrakt, Stockholms stift kv Danmark 3, Kista

Läs mer

HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK

HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK Hemsö församling, Härnösands kommun, Ångermanland Murberget Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2010:26 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. Inledning 3

Läs mer

ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län

ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Initiativet till kapellbygget togs på 1720-talet av kyrkoherden i Älvdalen. Avståndet till moderkyrkan

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS. fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:

Läs mer

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Mistelås kyrka

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Mistelås kyrka Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Mistelås kyrka Mistelås socken i Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet

Läs mer

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna

Läs mer

Bälaryds kyrka. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004. Aneby kommun Jönköpings län, Linköpings stift

Bälaryds kyrka. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004. Aneby kommun Jönköpings län, Linköpings stift Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Bälaryds kyrka Aneby kommun Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Jonas Haas Innehåll Ekonomiska

Läs mer

Frinnaryds kyrka. Delrapport ur: Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004

Frinnaryds kyrka. Delrapport ur: Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Delrapport ur: Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Frinnaryds kyrka Aneby kommun Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Jonas Haas Innehåll

Läs mer

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet

Läs mer

Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. Kalmar läns museums arkiv.

Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. Kalmar läns museums arkiv. Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan Magdalena Jonsson, 2006 Kort historik Örsjö socken ligger i sydvästra hörnet av Nybro kommun. Området omges av socknarna Algutsboda, Vissefjärda,

Läs mer

DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN

DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2006:2 Anette Lund Innehåll: Inledning 3 Beskrivning och historik 4 Förutsättningar

Läs mer

Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård

Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Rapport 2006:80 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Invid RAÄ 172 Sunds socken Ydre kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Nacka kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Nacka kyrka Nacka församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Sicklaön 133:1, G:a

Läs mer

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Bredaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:43 Anders Franzén

Läs mer

Skogsö kapell. Gunilla Nilsson/Lisa Sundström Rapport 2011:5

Skogsö kapell. Gunilla Nilsson/Lisa Sundström Rapport 2011:5 Skogsö kapell Antikvarisk medverkan vid ändring av kyrkobyggnad och utvändig markförändring, Skogsö kapell och kyrkogård, Nacka socken, Nacka kommun, Södermanland Gunilla Nilsson/Lisa Sundström Rapport

Läs mer

Tortuna kyrka. Ny styr- och reglerutrustning. Antikvarisk rapport. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland.

Tortuna kyrka. Ny styr- och reglerutrustning. Antikvarisk rapport. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:37 Tortuna kyrka Ny styr- och reglerutrustning Antikvarisk rapport Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Tortuna kyrka

Läs mer

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:xx 2013:39 Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Lisa Skanser Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk

Läs mer

Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan

Läs mer

Storebro kyrka. Vimmerby församling, Linköpings stift, Kalmar län

Storebro kyrka. Vimmerby församling, Linköpings stift, Kalmar län Storebro kyrka Vimmerby församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2010 Veronica Olofsson Magnus Johansson Kyrkoantikvariska

Läs mer

Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om

Läs mer

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1. Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Installation av ljudanläggning i Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87

Läs mer

Arkindus Rapport: 2008:02 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM

Arkindus Rapport: 2008:02 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM TURINGE KYRKA Kyrkokarakteriseringsprojektet i Strängnäs stift (2002-2008) Uppdragsgivare: Strängnäs stift. Utförare: arkindus (2007) Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Turinge kyrka Turinge

Läs mer

Mariakorets dopfunt och matta

Mariakorets dopfunt och matta Miljön kring Överluleå kyrka Kyrkan står på en höjdrygg ovanför Bodträsket, i utkanten av staden och granne med ett mindre friluftsområde. Kyrkogatan som skär genom hela staden sträcker snett fram mot

Läs mer

Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor

Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:27 Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor Installation av larmanläggningar Antikvarisk kontroll Dingtuna, Irsta, Lillhärad socken Västmanland Helén Sjökvist Dingtuna,

Läs mer

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin

Läs mer

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de

Läs mer

Sa Unnaryds kyrka. Övergripande kulturhistorisk bedömning. Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007

Sa Unnaryds kyrka. Övergripande kulturhistorisk bedömning. Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007 Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007 Övergripande kulturhistorisk bedömning Sa Unnaryds kyrka Södra Unnaryds kyrka är byggd 1833 på platsen för den medeltida kyrkan, av byggmästare Petter Petersson,

Läs mer

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka Härlövs socken i Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av

Läs mer

SÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län

SÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län SÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Säters samhälle tillkom som en följd av bergshanteringen och bruksverksamheten som pågick kring Ljusteråns

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Hässelby Villastads kyrka

Hässelby Villastads kyrka Hässelby Villastads kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Hässelby Villastads kyrka Hässelby församling, Spånga kontrakt, Stockholms

Läs mer

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla

Läs mer

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 Arkeologisk kontroll samt arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning 2015 Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 OMBYGGNAD AV KYRKA Munka Ljungby socken, Ängelholms kommun Skåne län Skånearkeologi

Läs mer

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Asa kyrka

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Asa kyrka Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Asa kyrka Asa socken i Växjö kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av vård- och

Läs mer

Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning

Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning 2014:13 Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning Slutrapport, antikvarisk medverkan Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2014:13 Rapportnamn:, Slutrapport, antikvarisk medverkan

Läs mer

Björskogs kyrka. Renovering av fönster 2009. Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland

Björskogs kyrka. Renovering av fönster 2009. Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:35 Björskogs kyrka Renovering av fönster 2009 Antikvarisk rapport Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland Anna Güthlein Boel Melin Helén Sjökvist Björskogs

Läs mer

Fryele kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med nytt styr- och reglersystem för värmen. Fryele socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Fryele kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med nytt styr- och reglersystem för värmen. Fryele socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Fryele kyrka Antikvarisk medverkan i samband med nytt styr- och reglersystem för värmen Fryele socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:55 Britt-Marie

Läs mer

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Hjortsberga kyrka

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Hjortsberga kyrka Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Hjortsberga kyrka Hjortsberga socken i Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet

Läs mer

Tomaskyrkan 2006-11-08 digitalfotografier Rolf Hammarskiöld

Tomaskyrkan 2006-11-08 digitalfotografier Rolf Hammarskiöld TOMASKYRKAN Cedern 1, Badelunda församling, Västerås stad, Västmanlands län Kyrkomiljön Västeråsstadsdelen Skiljebo i nordost byggdes till större delen ut på 1960-och 70-talen. Bebyggelsen är genomgående

Läs mer

K = 2, M = 1. Gediget 1910-talshus med många välbevarade detaljer.

K = 2, M = 1. Gediget 1910-talshus med många välbevarade detaljer. fastighet: GÖKEN 7, hus A (f.d. Göken 8). adress: Regementsgatan 19, Mariagatan 15. ålder: 1896 (S. delen), 1905 (N. delen). Ombyggt 1905, 1921, 1937, 1978. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Henrik Nilsson

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län

Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Avasjö kapell är beläget i fjällbyn Borgafjäll, ca 103

Läs mer

Emiliakapellet i Porla

Emiliakapellet i Porla Emiliakapellet i Porla Skagershults socken, Laxå kommun, Närke. Invändig renovering 2013 Anneli Borg Rapport 2013:15 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Ramundeboda

Läs mer

STORA SKEDVI KYRKA Skedvi Kyrkby 32:2; Stora Skedvi församling; Säters kommun; Dalarnas län

STORA SKEDVI KYRKA Skedvi Kyrkby 32:2; Stora Skedvi församling; Säters kommun; Dalarnas län STORA SKEDVI KYRKA Skedvi Kyrkby 32:2; Stora Skedvi församling; Säters kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Stora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga

Läs mer

SKÄRKINDS GAMLA KYRKA Skärkinds socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

SKÄRKINDS GAMLA KYRKA Skärkinds socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 SKÄRKINDS GAMLA KYRKA Skärkinds socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län SKÄRKINDS GAMLA KYRKA

Läs mer

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av fasad och tak samt invändig restaurering och konservering. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2008-2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild:

Läs mer

Kärda kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kärda kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kärda kyrka Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:62 Anders Franzén Kärda kyrka

Läs mer

Interiör ombyggnad av Sollefteå kyrka Sollefteå socken, Sollefteå kommun

Interiör ombyggnad av Sollefteå kyrka Sollefteå socken, Sollefteå kommun Interiör ombyggnad av Sollefteå kyrka Sollefteå socken, Sollefteå kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2006: 6 Anette Lund 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Beskrivning och historik

Läs mer

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.

Läs mer

Huaröds kyrka. Antikvarisk rapport. Huaröds socken, Kristianstad kommun Skåne län. Inre restaurering. Jörgen Kling.

Huaröds kyrka. Antikvarisk rapport. Huaröds socken, Kristianstad kommun Skåne län. Inre restaurering. Jörgen Kling. Antikvarisk rapport Huaröds kyrka Inre restaurering Huaröds socken, Kristianstad kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:030 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box 406 201

Läs mer

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården byggnadsvård Toresunds kyrka Toresunds kyrka 1:1, Toresunds socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården Dag Forssblad

Läs mer

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Byggnadsdokumentation Hamnmästarbostället DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka

Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka Gräsmarks socken, Sunne kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:41 Enligt länsstyrelsens beslut 225-28-2001 1

Läs mer

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31. Lundby kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk kontroll. Fastighet Lundby socken Västmanland.

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31. Lundby kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk kontroll. Fastighet Lundby socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31 Lundby kyrka Ny larmanläggning Antikvarisk kontroll Fastighet Lundby socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Genomförda

Läs mer

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren.

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren. fastighet: KNUT 4, hus A. adress: Stora Östergatan 15. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1911, 1972. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911). användning: Affär. Gråmålad puts. Gul puts. Stora skyltfönster med svart

Läs mer

KIMSTAD KYRKA Kimstad socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

KIMSTAD KYRKA Kimstad socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 KIMSTAD KYRKA Kimstad socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län KIMSTAD KYRKA Kulturhistorisk inventering

Läs mer

Hällefors k:a, Gravkapell norra kyrkogården i Hällefors samt Hjulsjö k:a Hällefors och Hjulsjö socken, Hällefors kommun,västmanland

Hällefors k:a, Gravkapell norra kyrkogården i Hällefors samt Hjulsjö k:a Hällefors och Hjulsjö socken, Hällefors kommun,västmanland Hällefors k:a, Gravkapell norra kyrkogården i Hällefors samt Hjulsjö k:a Hällefors och Hjulsjö socken, Hällefors kommun,västmanland Handikappanpassning av entréer 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

CYKELTURER. Sydöstra turen

CYKELTURER. Sydöstra turen CYKELTURER Sydöstra turen Bjälbo kyrka Högbystenen Skänninge Hospitalsruinen och Hospitalsdammen Skenaån Klastorps gårdsrökeri Botanicus Plantskola Öjebro bro och kvarnby Normlösa Art Skeppsås kyrka Varv

Läs mer

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:14 Badelunda kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur Antikvarisk rapport Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Badelunda kyrka

Läs mer

Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan

Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan UV RAPPORT 2014:117 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan Kalmar län Öland Borgholms kommun Böda socken Böda kyrka Dnr 3.1.1-01207-2013 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2014:117

Läs mer

Arkeologi vid Balingsta kyrka

Arkeologi vid Balingsta kyrka Arkeologisk schaktningsövervakning Arkeologi vid Balingsta kyrka Balingsta 7:2 Balingsta socken Uppsala kommun Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseets rapporter 2014:05 Arkeologisk schaktningsövervakning Arkeologi

Läs mer

K = 3, M = 2. Modernt bostadshus, väl anpassat till omgivningen.

K = 3, M = 2. Modernt bostadshus, väl anpassat till omgivningen. fastighet: CHRISTINA 2, hus A. adress: Stora Norregatan 8. ålder: antal våningar: 2, mot gård 3. Grå puts. Ljusgul och vit puts, vit träpanel. Vita hela fönster, åt gatan med en spröjs. Vita lamelldörrar.

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Guldsmedshyttans kyrka

Guldsmedshyttans kyrka Guldsmedshyttans kyrka Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Ommålning av plåttak 2012 Anneli Borg Rapport 2012:10 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning

Läs mer

Våthults kyrka och klockstapel

Våthults kyrka och klockstapel Antikvarisk medverkan Våthults kyrka och klockstapel Omläggning och översyn av spåntak Våthults socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:58 Margareta Olsson

Läs mer

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Hemmesjö kyrka

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Hemmesjö kyrka Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Hemmesjö kyrka Hemmesjö socken i Växjö kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2006 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av

Läs mer

Bäckaby kyrka. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Bäckaby socken i Vetlanda kommun Jönköpings län, Växjö stift

Bäckaby kyrka. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Bäckaby socken i Vetlanda kommun Jönköpings län, Växjö stift Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Bäckaby kyrka Bäckaby socken i Vetlanda kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2007:23 Rapport och foto: Robin Gullbrandsson

Läs mer

SCHÖNBECK 1 från NV. K = 2, M = 2. Typiskt 30-tals tvåfamiljshus med endast få dekorativa. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M)

SCHÖNBECK 1 från NV. K = 2, M = 2. Typiskt 30-tals tvåfamiljshus med endast få dekorativa. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) fastighet: SCHÖNBECK 1. adress: Skolgatan 8, Videgatan 3. ålder: 1936. Ombyggt 1938. arkitekt / byggm: S. Persson. användning: Bostad. Vit spritputs. Mörkbruna spröjsade 2- och 3-lufts fönster. Två bruna

Läs mer

Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka

Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport

Läs mer