Arjeplogs kyrka Sofia Magdalena
|
|
- Ulla Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arjeplogs kyrka Sofia Magdalena Kyrkomiljön Arjeplogs kyrka ligger på en udde i Hornavan, alldeles i utkanten av samhällets nuvarande centrum, med en allékantad tillfart i Storgatans förlängning. Närmiljön kring kyrktomten består av blockrik terräng som speglar platsens ursprungliga karaktär och förutsättningarna för den forna kyrkstaden. På åsryggen ligger det gamla kyrkoherdebostället och pastorsexpeditionen. Kyrkotomten Den fyrkantiga kyrktomten, med kyrkan mittpå, är snävt avgränsad genom ett smäckert, vitmålat staket. Kyrkan som är den andra på platsen, är en av länets sex korskyrkor. Vid sekelskiftet omgestaltades den till långhuskyrka med torn mot öster och kor i västra korsarmen. Kyrkan byggdes på 1760-talet som en timrad korskyrka med huvudingång från sjösidan i söder. Den fick sin nuvarande, nationalromantiska gestalt vid en radikal ombyggnad under 1800-talets sista år, då tornet restes i öster och låga, små utbyggnader lades i korsarmarnas innerhörn. Vapenhuset inrymdes i tornets breda bottenvåning. Kyrkan kläddes med en heltäckande spåndräkt som ger väggarnas hörn en rundad form. De många takpartierna är valmade och täckta med kopparplåt, men var från början spåntäckta. Över takets korsmitt rider en utsirad takryttare och ur tornets höga sadeltak skjuter en hög lanternin med toppigt tak De mestadels små, spröjsade fönstren med stickbågiga valv är inordnade i grupper om två, tre eller fem. Fönstergrupperna accentueras i fasad av ornerade kolonner mellan fönstren. Kyrkorummet är helt öppet men erbjuder ändå, genom växlande rumshöjder, fönstersättning och pelare, små rum i det stora. Korshörnens små utbyggnader har en skala och fönstersättning som minner om burspråk. Efter ombyggnaden 1899, då korsarmarnas väggar skars av för de små utbyggnaderna, bärs korsmittens valv upp av fyra kraftiga runda pelare. Över korsmitt och vardera korsarmen spänner blåmålade kupolvalv som är neddragna i hörnen. Kvartsvalven över hörnens utbyggnader kantas av textband. Koret i västra korsarmen ligger ett steg över långhuset och hela kyrkan har ett fernissat trägolv medan tak och väggar är klädda med liggande panel av pärlspontade bräder. Fönstren är infattade i kraftiga, utsirade ramverk som även innesluter bröstningen, där panelen lagts i rombiskt mönster. Korets väggar har en rikare utsmyckning med rombiska fält, arkadfriser och målade akantusfriser. Vid en restaurering kring 1970 fick kyrkorummet och inredningen sin nuvarande färgsättning och sakristian byggdes till. Kyrkans stora malmkronor kompletterades med de för arkitekten, Bertil Franklin, karaktäristiska låga mässingsarmaturerna.
2 Altartavlan som föreställer nattvarden har nyklassicistisk aedicula och kartusch i rokoko. Den femkantiga altarrundeln har genombrutet arkadmotiv och direkt framför altarrundeln ligger tre gravhällar av fjällskiffer, daterade , till minne av prästens och gruvfogdens barn. Den ståliga predikstolen som står mot korsmittens pelare, är en kopia av Pite stads predikstol, skuren av Jonas Blank när kyrkan byggdes på1760-talet. Dopfunten i trä från samma tid byggdes om vid sekelskiftets omgestaltning av kyrkan, och har stor cuppa på svängd fot. Det gamla korskrankets genombrutna krön av akantusslingor har monterats på bänkskärmarna närmast koret. Kyrkbänkarna är öppna s.k. bönhusbänkar, målade i brunrött med utsirade, gröna gavlar. Kyrkan har läktare i norra och östra korsarmarna, läktarbarriärerna tar upp samma arkadmotiv som följer korets taklist och som syns i altarringen. En psalmtavla är infattad i den norra läktarbarriären. Orgeln har en helt modern, återhållen fasad. Rummet har väl anpassade, sentida tillägg i form av ambo samt bokhyllor och sittgrupp vid kyrktorget. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Kyrkans sjönära läge på udden speglar en tid med väglöst land då vattenvägen var den viktiga talets korskyrka är fortfarande klart urskiljbar bakom de utbyggnader och den festliga nationalromantiska fasaddräkt som sekelskiftets omdaning tillförde. Den förväntan som exteriören bygger upp motsvaras väl av interiören som också bjuder på ett rikt växelspel mellan olika höjder/nivåer och mellan storslagenhet och närhet. Nationalromantikens snickarglädje i kombination med rummets varma öppna karaktär ger utrymme för avskilda rum, och sentida tillägg är väl anpassade till den äldre inredningen. Bärande karaktärsdrag Kyrkans läge på Kyrkudden, med närmiljöns blockrika terräng som speglar platsens ursprungliga karaktär. Timmerstommen i den ännu tydligt urskiljbara korskyrkans gestalt. Exteriörens starka nationalromantiska prägel. Helhetsupplevelsen där kyrkans yttre och inre samspelar. Kyrkorummets nationalromantiskt präglade arkitektur som väver samman inredningens olika tidsepoker till en väl sammanhållen enhet. Rummets växelspel mellan högt och lågt storslagenhet och närhet. Korets gravhällar som ger kontinuitet till kyrkplatsens etablering och bergshanteringen i mitten av 1600-talet.
3 Källor & litteratur ATA Norrbottens museums arkiv Arjeplogs kyrka. Informationsblad i kyrkan. Bebyggelsehistorisk tidskrift Hamberg Per-Gustaf Norrländska kyrkoinredningar, Uppsala 1974 Beskow Hans Bidrag till studiet av övre Norrlands kyrkor, särtryck ur Norrbotten 1953 och Luleå Inventeringsdatum Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning: Jennie Sjöholm Norrbottens museum, Jeanette Aro Länsstyrelsen i Norrbottens län Rapport: Jeanette Aro. Miljön kring Norra Bergnäs kapell Kapellet ligger i väglöst land på en udde i Piteälven och nås med båt eller till fots. Något hundratal meter bort finns ett gammalt nybygge men i övrigt omges kapellet av lätt kuperad skogsmark med stigar som slingrar genom lingonriset. Kyrkotomten Kapellet saknar avgränsad kyrktomt. Enkla stockbänkar i ring kring entrén formar liten kyrkbacke. Kapellet Norra Bergnäs kapell byggdes 1897 som en timrad, liten långhuskyrka, med lägre kor och ett lågt västtorn med utkragat klockhus. Kapellet har nakna, solbrända timmerväggar under branta sadeltak. En enkel korrugerad plåt har fått ersätta takets ursprungliga asfaltpapp. På vardera långsidan `hänger ett brett fönsterparti under takfoten och det lilla koret har tresidig fönstersättning med högt, spetsigt gavelfönster.
4 Bemålade drakhuvuden och ringkors i nockändarna förstärker det nationalromantiska intrycket tillsammans med vackert fasonerade fönsterinramningar. Över torningångens enkla, gula dörr hänger ett skärmtak med utsirade vindskivor och drakhuvuden. Invändigt har både koret och det korta långhuset tak öppet till nock. Vinkelmötet mellan takstolens virken har utformats med drakhuvuden och i gränsen mot koret har ett kors skrivits in i takstolskonstruktionen. Koret ligger två steg över långhuset och hela kyrkan har ett obehandlat skurgolv, medan tak och väggar är klädda med breda, pärlspontade bräder ställda i olika riktningar stående i bröstningen och liggande å väggarnas övre del. Tak, väggar och övrig fast inredning (bänkarna undantagna) är strukna med mager linoljefärg i olika ljusa, dämpade toner, medan ockrafärgade listverk och takstolar följer och förstärker rummets form och arkitektoniska uppbyggnad. Gränsen mot koret markeras även av att koröppningen inramas av textband på samiska mot blå bottenfärg. Altaret tar stöd mot en fristående, låg skärmvägg med sakristian inrymd där bakom. Ett bordskrucifix ersätter altartavlan och en halvrund altarring med knubbiga balusterdockor sluter kring altararrangemanget. En enkel katederpredikstol står i långhusets övre hörn och på motstående sida står den runda vedkaminen av gjutjärn, mot en vitkalkad murnisch. Bänkinredningen som består av enkla, öppna bänkar har målats med modern, blank snickerifärg i gråvit ton. Kapellet saknar elström och lyses upp stearinljus i stora malmkronor och vägglampetter i mässing. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Norra Bergnäs kapell är ett mycket välbevarat kapell från förra sekelskiftets befolkningsexpansion. Kapellet är nästan helt oförändrat till det yttre såväl som invändigt, med solbrända timmerfasader och nationalromantiska drag i fönsterinramningar, nockdekor och form. Läget i skogsmark, ursprunglig inredning med originalmålning och det enkla skurgolvet i kombination med rummets ouppvärmda skick, bidrar till det ålderdomliga intrycket. Bärande karaktärsdrag Närmiljöns naturkaraktär Exteriörens välbevarade kraftfulla, nationalromantiska karaktär och balanserade proportioner Den oförändrade interiören med enkel, ursprunglig inredning och originalmålning å väggar och tak mm. Det ursprungliga uppvärmningssystemet som ger ett inomhusklimat av idag sällan upplevd art, med en bevarad vedkamin av en typ som funnits i nästan varje kyrka men numera är sällsynt
5 Källor & litteratur Riksarkivet SVAR, ATA Bebyggelsehistorisk tidskrift Inventeringsdatum Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning: Jennie Sjöholm Norrbottens museum, Jeanette Aro Länsstyrelsen i Norrbottens län Rapport: Jeanette Aro. Pouttaure kyrka - kyrkomiljön Pouttaure by är delad i tre bydelar kring en vägkorsning, kyrkan ligger i utkanten av den västra bydelen. Kyrkan ligger mitt på kyrkogården som är belägen på en höjd, öster om den närmsta bydelen. Trots det höga läget är kyrkan skymd bakom skogsridåer mellan landsvägen och kyrkan. Även åt öster och norr växer skogen intill kyrkogården. Kyrkotomten Kyrkogården omgärdas av ett sirligt, vitmålat spjälstaket med smidesgrindar mot huvudgången. Från grinden i väster stiger marken upp mot kyrkoentrén i tornet. Effekten blir att tornet blir en förlängning av huvudgången, från jorden mot himlen. Huvudgången kantas av parställda belysningsstolpar. Endast partiet norr om huvudgången är tagen i anspråk som begravningsplats den södra sidan består av gräsmatta, här står också ett litet, enkelt gravkapell/likbod med flackt, plåtklätt sadeltak, vitmålad läktpanel och små, smala spröjsade fönster. Spår av en äldre väg in till gravkapellet/likboden kan ses på baksidan där en gammal, igensådd vägbank leder från en igensatt grind i staketet till en igenmurad ingång till gravkapellet/likboden. Spridda lövträd växer över hela kyrkogården. Området närmast öster om grinden utgörs av delvis igenväxande grusgravar med smala grässträngar mellan. Kvarteren avgränsas av grusgångar. Nordväst om kyrkan finns även några vitmålade träkors varav ett markerar kyrkogårdens första gravplats. I gravkvarteren närmast kyrkan har alla grusgångar utom en lagts igen och kvarters
6 indelningen därmed försvunnit. Gravvårdarna i denna del är yngre, med låga och mer likformiga stenar än på grusgravsområdet. Från sakristidörren leder en gång av skifferplattor fram till en bod med torrdass i tomtens SÖ-hörn. Dasset som troligen är samtida med kyrkan har en liggande panel, gulmålade, panelklädda dörrar och plåttäckt sadeltak. I nordöstra hörnet av kyrkogården ska det, enligt traditionen finnas en massgrav som dock inte är utmärkt. Kyrkan Pouttaure kyrka uppfördes under åren , kyrkan byggdes i Jokkmokk ochforslades i delar till Pouttaure för montering. Kyrkan ritades av byggmästareerik Gustav Kristiansson och arkitekt Gustaf Hermansson. Kyrkan är enskeppig med västtorn, avsmalnat kor i öster och utbyggnad för sakristian i sydöst. Sockeln är i huggen sten och väggarna är klädda med liggande fasspont ovan bröstningen och stående under. Vertikallinjen markeras av fönsterfodren och knutbrädorna. Fasaden är enkel, strikt och geometrisk till sin karaktär. De spröjsade fönstren sitter i grupper om tre, korgavelns fönster har fått en spetsbågig form som skiljer sig från kyrkans övriga, raka fönster. Långhus, torn och kor har sadeltak medan sakristians tak är valmat. Taken är spåntäckta. I nockändarna på torntaket sitter ringkors i trä, på långhustaket sitter en enkel spira och på kortaket ett träkors. Tornet har markerade strävor mot basen och en panel som växlar mellan stående och liggande fassspont, fälten avgränsas av släta lister i ljusgrått, den stående panelen högst upp på torngaveln har ett spetskantat avslut neråt. Kyrkporten är en panelad pardörr. Invändigt bildar rummet en långhuskyrka med avsmalnat, djupt kor som ligger ett trappsteg över långhuset. Kyrksalen har ett lackat brädgolv medan korgolvet har fått en blå nålfiltsmatta. Över långhuset reser sig ett skivklätt tredingstak vars form återkommer i korets lägre tak och öppning mot långhuset. Vinkeln mellan tak och vägg markeras av en profilerad list. Väggarna har en grå bröstning i pärlspont med en smal, profilerad bröstlist. Ovanför bröstningen är väggarna klädda med beigemålade fiberskivor med fasade skarvar, som nyttjats för att ge väggen en horisontell fältindelning. Väggfältet delas upp av följare i hörnen och mellan varje fönstergrupp. Fönstren saknar foderlister. Den korta, fristående lilla läktaren står på två parställda, fyrkantspelare med profilerade kapitäl, marmorerade i grå-grönt. Läktarbarriären har speglar i gul/grå marmorering och taket under läktaren pryds av en lagerkrans målad av Frithiof Eriksson De öppna, enkla kyrkbänkarna står löst på golvet i två kvarter utmed mittgången. Bänkarna är helt raka med gles brädsits och laserade i grågrönt. Framför första bänkraden är en bänkskärm med smala spegelfält. Centralt över mittgången hänger en rikt utsirad ljuskrona i kristall och mässing och mellan fönstren sitter 1950-tals lampetter i opakt glas. I taket över läktaren hänger en ljuskrona från 1950-talet, med droppformade, opaka glaskupor. Korets altare är byggt av fiberplatta och står på ett lågt podie. Som altartavla fungerar ett träkors med silverbård. Det raka knäfallet är indelat i spegelfält och står förskjutet åt norr.
7 Dopfunten, från 1920-talet står söder om koret, funten är smäcker med kraftig bas och rektangulär kuppa. Predikstolen står på marmorerad pelarfot mot norrväggen. Den åttkantiga korgens spegelfält är bemålade med de fyra evangelisterna. Rummet karaktäriseras av den strama, luftiga funktionalism som skapas av det rika ljusflödet tillsammans med färg- och materialval. De äldre inventarierna ger en koppling till det tidiga 1900-talets försvunna kyrkorum. Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning Interiören präglas av den väl genomförda omgestaltningen Endast bröstningen och några få inventarier är från tiden före restaureringen. Kyrkorummet har en nästan puritansk bönhuskaraktär. Exteriört har kyrkan tydligt nationalromantiska drag med den medeltidsinfluerade planen med smalare och lägre kor, korsen på tornet, det utsirade röstets avslut vid takskägget och de spetsbågiga fönstren i korväggen. Kyrkogården karaktäriseras av enkelhet, av grusgravarna och dessa kvarters inramning av grusgångar samt av de, till synes slumpvis uppväxta björnarna. En viktig detalj är förråds/dassbyggnaden, samtida med kyrkan. Bärande karaktärsdrag Fasadens stramhet, ljusa färgsättning och nationalromantiska drag som indraget kor och detaljer som det utsirade rösteavsluten, tornkorsen och korfönstrens spetsbågar. Kyrkogårdens lutning från huvudgrind till kyrkoentrén. Kyrkomiljön med de ålderdomliga grusgravarna och deras kvartersindelning, ekonomibyggnadens och likbodens ursprungliga karaktär och det sirliga staketet. De till synes slumpvist uppväxta björkbeståndet. Kyrkorummets tydliga 1950-tals karaktär i val av färg, material och armaturer. Kyrkorummets luftighet bildat av ljusflödet, färgsättningen och de släta väggarna. Källor Åman, A. och M. Järnfeldt-Carlsson (red.), Bebyggelsehistorisk tidskrift nr , Övre Norrlands kyrkor, Uppsala Inventeringsdatum Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning; Jeanette Aro och Ann-Christin Burman Länsstyrelsen i Norrbottens län Rapport: Ann-Christin Burman.
Jokkmokks nya kyrka -kyrkomiljön
Rummet flödar av ljus under takets ` strålvalv. Jokkmokks nya kyrka -kyrkomiljön Kyrkan ligger på ett lågt åsparti, ovanför den allékantade landsvägen genom Jokkmokk. Kyrkan är en del i den tidiga offentliga
Läs merVoijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen
Läs merMariakorets dopfunt och matta
Miljön kring Överluleå kyrka Kyrkan står på en höjdrygg ovanför Bodträsket, i utkanten av staden och granne med ett mindre friluftsområde. Kyrkogatan som skär genom hela staden sträcker snett fram mot
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merSPANNARBODA KYRKA. Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Spannarboda kyrka är belägen i det glest bebyggda stationssamhället Spannarboda i Fellingsbro
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merBjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet
Läs merStrömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs
Läs merLänsmuseet Västernorrland. Piporgel, Sollefteå gravkapell. Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107
Länsmuseet Västernorrland Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107 Piporgel, Sollefteå gravkapell r ---, REFE~EllSE
Läs merVEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön I utkanten av Vedevågs brukssamhälle ligger Vedevågs kyrka på en höjd. Kyrkoanläggningen Kyrkan
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merUrsvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13
Läs merFinnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest
Läs merK = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO
fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Häringe kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Häringe kapell Västerhaninge-Muskö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms
Läs merAvasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Avasjö kapell är beläget i fjällbyn Borgafjäll, ca 103
Läs merRestaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun
Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merSättna kyrka Installation av nytt värmesystem
Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 16, Bodil Mascher Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS
Läs merKaraktärsbeskrivning Arvidsjaurs kyrka
Karaktärsbeskrivning Arvidsjaurs kyrka Beskrivning och historik Kyrkomiljön Arvidsjaurs kyrka ligger i norra kanten av samhället, vid slutet av Storgatan som är samhällets centrum. Runt omkring kyrkan
Läs merK = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen).
fastighet: INGVAR 1, hus A. adress: Lilla Östergatan 11. ålder: ca 1850. Ombyggt 1898, 1910, 1962, 1989. arkitekt / byggm: Gustaf Hansson (1910), Kai Krüger (1962), Roger Stigson (1989). användning: Kontor
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merPajala kyrka - kyrkomiljön
Pajala kyrka - kyrkomiljön Kyrkan ligger avskiljt på ett högt krön, med utsikt över Torneälven. När den byggdes låg den troligen helt utanför byn men idag omges kyrkan av moderna villaområden. Kyrkotomten
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merLidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem
Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Allhelgonakyrkan Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Allhelgonakyrkan Katarina församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift,
Läs merHÄLLEFORS KYRKA. Hällefors Kyrkby 4:4, Hällefors församling, Hällefors kommun, Örebro län
Hällefors Kyrkby 4:4, Hällefors församling, Hällefors kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Hällefors kyrka är belägen i västra utkanten av Hällefors centralort omgiven av skogsbygd.
Läs merBerg, Svedvi och Säby kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:18 Berg, Svedvi och Säby kyrka Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1, Berga 4:21, Säby prästgård 3:1 Berg, Svedvi och Säby socknar
Läs merSadeltak, rött 1-kupigt tegel och korrugerad plast. Två garageportar av röd stående panel.
fastighet: TRASTEN 2, hus A. adress: Regementsgatan 48, Strindbergs väg 13. 1944. Ombyggt 1979. Berndt Gruvstedt. E. Rasberg (1979). användning: Bostad och läkarklinik. antal våningar: 2 Grå puts. Rött
Läs merÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län
ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Initiativet till kapellbygget togs på 1720-talet av kyrkoherden i Älvdalen. Avståndet till moderkyrkan
Läs merK = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.
fastighet: YNGVE SÖDRA 2, hus A. adress: Trädgårdsgatan 2. ålder: 1998. arkitekt / byggm: NP arkitekter. Gråmålad puts. Ljust gul slät puts, röd dörromfattning och dekor. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel.
Läs merLängbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12
Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet
Läs merNulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.
- " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet
Läs merSÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län
SÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Säters samhälle tillkom som en följd av bergshanteringen och bruksverksamheten som pågick kring Ljusteråns
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merNämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Läs merKyrkan sedd mot den tillbyggda, stora korsarmen i söder
Kyrkan sedd mot den tillbyggda, stora korsarmen i söder Miljön vid Gällivare gamla kyrka Ettöreskyrkan Kyrkan ligger avskiljt, på en mindre kulle vid Vassaraträskets utlopp i Vassara älv, utanför den senare
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens
Läs merDetalj av predikstolen skuren av Nils Fluur
Detalj av predikstolen skuren av Nils Fluur Miljön kring Piteå stads kyrka Kyrkan ligger i utkanten av stadens centrum, mellan officiella byggnader som fd läroverket, gamla prästgården som nu är musikskola,
Läs merfastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½
fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna
Läs merSankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om
Läs merBREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,
Läs merTALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ
fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,
Läs merR E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Södra Finnskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:31 Enligt länsstyrelsens beslut 433-6260-2009
Läs merUPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.
fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med
Läs merSura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Läs merPetiknäs kapell, Norsjö kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Petiknäs kapell, Norsjö kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Petiknäs är en by som ligger vid Petikåns utflöde i Skellefteälven,
Läs merMörkö kyrka. Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län.
Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Rapport 2011:47 Albin Uller Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kista kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kista kyrka Kista församling, Spånga kontrakt, Stockholms stift kv Danmark 3, Kista
Läs mermed balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Läs merRamundeboda kyrka. Tjärstrykning av tak och fasader, renovering och målning av fönster, dörrar och takfot 2010
Ramundeboda kyrka Laxå, Ramundeboda socken, Laxå kommun, Närke Tjärstrykning av tak och fasader, renovering och målning av fönster, dörrar och takfot 2010 Charlott Torgén Rapport 2011:17 Engelbrektsgatan
Läs merFAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV
fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå
Läs merDen djupa tornentrén med nygotiska former.
Den djupa tornentrén med nygotiska former. Domkyrkan -kyrkomiljön Domkyrkan ligger högt på en ås mitt i stadskärnan, omgiven av en blandad mellanskalig bebyggelse med Kyrkans hus i öster och stiftsgården
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ljusterö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ljusterö kyrka Ljusterö-Kulla församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Österåker
Läs mer2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM
2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM Johan Dellbeck, November 2008 Omslagsfotografi: Öregrunds kyrka, vy
Läs merDISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Läs merLJUNGSTRÖM 1 A från SV
fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merhaft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.
BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,
Läs merSala sockenkyrka. Omläggning av spåntak. Antikvarisk rapport. Sala klockargård 1:2 Sala landsförsamling Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:15 Sala sockenkyrka Omläggning av spåntak Antikvarisk rapport Sala klockargård 1:2 Sala landsförsamling Västmanland Helén Sjökvist Sala sockenkyrka Omläggning av
Läs merfastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½
fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts
Läs merHAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V
fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,
Läs merFäringsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
Läs merMansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.
fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.
Läs merKaraktärisering och kulturhistorisk värdering Asa kyrka
Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Asa kyrka Asa socken i Växjö kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av vård- och
Läs merANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING
ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL
Läs merGRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN
GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN FÖRÄNDRING AV KOR, INBYGGNAD AV RWC, BYTE AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher 2 Innehåll
Läs merKvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär
18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför
Läs merDOKUMENTATIONSRAPPORT
DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man
Läs merSvartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO
fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt
Läs merVästerås Barkarö kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:67 Västerås Barkarö kyrka Installation av ny larmanläggning Antikvarisk rapport Barkaröby 1:17 Västerås Barkarö socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist
Läs merVÄSTER TUNA KAPELL Spraxkya 3:2; Stora Tuna församling; Borlänge kommun; Dalarnas län
VÄSTER TUNA KAPELL Spraxkya 3:2; Stora Tuna församling; Borlänge kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Tanken på ett kyrkobygge i Väster Tuna började växa fram kring mitten av 1800-talet. Huvudorsaken
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
Ljusdals kyrka, Gävleborgs län 4 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen Ljusdals kyrka och klockstapel från nordväst. Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2003-05-02. 2.1 Kyrkomiljön Ljusdals kyrka
Läs merbyggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund
byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad
Läs merBLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län BLÅVIKS KYRKA Kulturhistorisk inventering
Läs merfastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.
fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå
Läs merXESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S
fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal
Läs merLJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN
LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:7 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merÅrets almanacka. Varma hälsningar från oss på Stadshem
Almanacka 2016 Årets almanacka Under året som gått har vi använt oss av arkitektens fasadskiss, från när huset ritades, i vår marknadsföring av de bostäder vi förmedlar. Ett samarbete med bebyggelseantikvarier
Läs merListerby kyrka. Listerby socken, Ronneby kommun. Antikvarisk kontroll av interiör renovering
Listerby kyrka Listerby socken, Ronneby kommun Antikvarisk kontroll av interiör renovering Blekinge museum rapport 2009:24 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning...2 Befintliga förhållanden...2
Läs merBergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder
Läs merDatum. Besiktningsdatum Fotodokumentation
Datum Rådgivningsprotokoll 2016-06-03 Dnr 2490 /310 Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson 026-65 56 34 ulrika.olsson@xlm.se Besiktningsdatum 2016-06-01 Fotodokumentation 2016-06-01 Forsbacka 20:9 Forsbacka
Läs mervärdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O
fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad
Läs merVälkommen till Emmaboda kyrka
Välkommen till Emmaboda kyrka Kort historik Från början fanns här endast ett församlingshem som invigdes av Biskop Ludvig Lindberg en dag i februari 1926. Klockan 3.30 tändes den elektriska belysningen
Läs merHEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK
HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK Hemsö församling, Härnösands kommun, Ångermanland Murberget Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2010:26 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. Inledning 3
Läs merKaraktärisering och kulturhistorisk värdering Hemmesjö kyrka
Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Hemmesjö kyrka Hemmesjö socken i Växjö kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2006 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av
Läs merfastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng).
fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. (souterräng). Grå puts. Gult fasadtegel. Valmat sadeltak, 1-kupigt rött tegel. Bruna 1- och 2-lufts fönster. Brun lamelldörr av ädelträ med fönster och kvadratmönster.
Läs merTäby kyrka Täby socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Täby kyrka Täby socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Fasadrenovering och lokal inre renovering 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:12 Inledning Under sommaren 2008 utfördes utvändiga,
Läs merBOTEAKYRKA SOLLEFTEÅ KOMMUN. Dokumentation av upprustning av spåntak. av Hjördis Ek REFERENS EXEMPLAR
BOTEAKYRKA SOLLEFTEÅ KOMMUN Dokumentation av upprustning av spåntak av Hjördis Ek Länsmuseet Yästemorrland Avdelningen för ku1turrni1jövård och dokumentation Rapport nr 1998:4 REFERENS EXEMPLAR Historik
Läs merJordkällaren vid Hammarby herrgård
Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...
Läs merFatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Fatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Fatmomakke, ca 116 km nordväst om Vilhelmina, har en lång
Läs merTomaskyrkan 2006-11-08 digitalfotografier Rolf Hammarskiöld
TOMASKYRKAN Cedern 1, Badelunda församling, Västerås stad, Västmanlands län Kyrkomiljön Västeråsstadsdelen Skiljebo i nordost byggdes till större delen ut på 1960-och 70-talen. Bebyggelsen är genomgående
Läs merTyresö kyrka. Rapport 2011:53 Lisa Sundström
Tyresö kyrka Antikvarisk medverkan vid konvertering av värmesystem till vattenburen geotermisk värme, ombyggnad och renovering av ekonomibyggnad samt byte av förvaringsinredning för kyrkliga inventarier
Läs merMunktorps kyrka. Nytt förrådsutrymme. Antikvarisk rapport. Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:8 Munktorps kyrka Nytt förrådsutrymme Antikvarisk rapport Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland Helén Sjökvist Munktorps kyrka Nytt
Läs merFrån RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida
Läs mer