BOTEAKYRKA SOLLEFTEÅ KOMMUN. Dokumentation av upprustning av spåntak. av Hjördis Ek REFERENS EXEMPLAR

Transkript

1 BOTEAKYRKA SOLLEFTEÅ KOMMUN Dokumentation av upprustning av spåntak av Hjördis Ek Länsmuseet Yästemorrland Avdelningen för ku1turrni1jövård och dokumentation Rapport nr 1998:4 REFERENS EXEMPLAR

2 Historik över kyrkan Boteå kyrka tillhör de äldsta medeltida stenkyrkorna i Ådalen. Den är också den enda som varit försedd med korabsid vilket tyder på att kyrkan har anor från tidigt 1200-tal. Grundstenarna till denna fann man vid en utgrävning Idag är koret utbyggt och har samma bredd som långhuset. Kyrkan nämns för första gången vid en biskopsvisitation år Kyrkan bestod från början av långhus med smalare kor och korabsid. Vid l400-talets mitt utökades kyrkan med en korsarm åt söder (s.k.lillkyrkan). I utbyggnaden för korsarmen finns också vapenhuset. Utbyggnadens och vapenhusets valv är slagna samtidigt med en väggmur mellan utrymmena. Detta kan ses uppifrån vinden och bevisas aven stötfog mot den ursprungliga yttermuren med bearbetad natursten som tydligen varit oputsad. Kyrkans tak gjordes om vid utbyggnaden av vapenhus och sakristia. Den senare är tillbyggd på norra sidan och byggdes sannolikt Kyrkan är uppförd av natursten som har slätputsats både in- och utvändigt. Vissa av de nuvarande fönsterna togs troligtvis upp vid den omfattande restaureringen Kyrkan har tre stjärnvalv som tidigare haft kalkmålningar. Dessa fanns delvis i behåll när Hulphers vid mitten av 1700-talet beskrev kyrkan. Inga medeltida skulpturer finns bevarade. Dopfunten är troligen från I500-talet. Den har en inskription på latin runt cuppans övre kant. Intill kyrkan ligger klockstapeln som byggdes år 1788 av byggmästare Eurenius istället för en äldre stapel på platsen. Klockstapeln ombyggdes på 1800-talet och fick då inklädnad med vitmålad panel. Idag är stapeln klädd med liggande slät panel. Den är målad i ljusgult med vita detaljer. Dörrarna är målade i brunt. Det nedre taket och spiran är täckta med kopparplåt. Övre delen av tornet påminner om en lökkupol. Kyrkklockorna har hög ålder där storklockan kan dateras till 1429 och lillklockan till Klockstapeln har inte några trädetaljer eller spånpartier som har tjärats. Förä ndringa r och upprustningar av kyrkan Inredningen som finns idag i kyrkan är huvudsakligen tillkommen under 1700 och 1800-talen. Altaruppsatsen som nästan täcker hela korväggen och omra mar det höga småspröjsade fönstret är utförd i en blandstil av barock och rokoko. Den har utförts strax före 1768 då Eric Hofverberg från Jämtland fick slutbetalning för förgyllning och stoffering. Det med svällande former utsmyckade ramverket avslutas upptill aven strålso l med treenighetssymbol. Nedtill närmast altaret finns en infälld målning och på yttersidorna står två änglar som håller vita blad med text.

3 Under 1800-talet utfördes en del restaureringsarbeten. Ar 1808 tillverkar bildhuggaren Nils Dahlqvist från Nora predikstolen läktarbarriärens dekor och sannolikt även altarbordet med dess utsmyckning. Vid den omfattande ombyggnaden och restaureringen år 190 I överkalkades stjärnvalven vilka fick nya målningar. Nya bänkar nytt altare och ny altarring sattes in. Vid nästa stora restaurering år 1953 framtogs den ursprungliga formen på pelarna och valvanfangen. Helt nya bänkkvarter ersatte bänkarna från Nya golv lades in och nya fönster sattes in. Det gamla altarbordet återinsattes och en del äldre detaljer togs fram igen. En konservering genomfördes av altaruppsats altarbord altarring och predikstol. Vidare framtogs en gammal portöppning mellan vapenhuset och lillkyrkan. Den nuvarande inredningen har inte ändrats sedan 1953 års restaurering. Kyrkan samtliga takfall är täckta med spjälkade spån. Vid en inventering 1911 var kyrkans tak plåttäckta. Vid den omfattande ut- och invändiga restaureringen 1953 ersattes plåttaket av spåntak. Då plåtinkläddes taknocken och på denna placerades en flöjel på en rund trästolpe. På taknocken nära gavelröstet sitter ett tunt järnkors på båda sidor. Vid samma restaurering tog man fram den befintliga dekoren i gavelröstena. Den utgörs av synligt rött tegel i form av tre kors och en cirkel med de försänkta delarna putsade. Äldre murskarvar samt dörr- och fönsteröppningar markerades också i putsen. Mellan vapenhuset och långhuset finns en låg tegelportal. De nuvarande fönsteröppningarna härstammar från 1808 års ombyggnad då större fönsteröppningar togs upp i murverket. Vid den exteriöra upprustningen 1989 åtgärdades putsskador på samtliga fasader och lagningar gjordes med kalkbruk. Sakristians nordvästra hörn hade omfattande skador i murverket vilka åtgärdades. Alla fasader kalkavfärgades i ljusgult. Tidigare var fasaderna vita men äldre färgskikt visade att en ljusgul kulör hade använts i äldre tid. Fönsterbågarna ommålades. Spåntaket och andra trädetaljer tjärades med trätjära. Upprustningen år 1997 Kyrkans spåntak härstammar från takomläggningen 1953 men tidigare fanns ett plåttak. Detta har ersatt ett äldre spåntak men det är inte känt när detta togs bort och ersattes av plåt. Arbetena år 1997 omfattade endast kyrkans tak klockstapeln åtgärdades inte. Vid besiktning konstaterades att en del spån var rötskadade och behövde bytas. Särskilt på norra takfallet var en del spån i dåligt skick och ca 60 stycken ersattes av nya. Även på sakristians båda takfall fick några spån ersättas av nya. Spånen på alla takfallen tjärades med äkta trätjära av märket Skogens kol AB TA-special. Trädetaljer som vindskivor har också tjärats med trätjära. De båda tunna järnkorsen på taknocken har rätats och satts fast. Fastsättningen av spiran med flöjeln har också kontrollerats.

4 o o x' n Figur I. Kryssen markerar de utbytta spånens placering på det södra takfa llet... ".. o. o o q x o.. " o o o Figur 2. Kryssen markerar de utbytta spånens placering på det norra takfallet... I o o Figur 3. Kryssen markerar de utbytta spånens placering på sakristians västra respektive östra ~~\li L

5 Fotodokumentation Bild l. Södra takfa llen på långhuset och korsarmen innan tjärningen av spånen. Bild 2. Norra takfa llet på det branta sadeltaket innan tjärningen av spånen.

6 Bild 3. Södra takfallen på långhuset och korsarmen efter forsta tjärningen. Bild 4. Norra takfallet efter första tjärningen.

7 Bild 5. Sakristians östra takfall efter första tjärningen..- Foto: Hjördis Ek. Negativen förvaras i Länsmuseet v ästemorrlands arkiv.