Sorsele kyrka, Västerbottens län
|
|
- Leif Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sorsele kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkans tidiga historia i Sorsele sammanfaller med kolonisationen av området, som inleddes med lappmarksplakatet Året efter kom den första komministern, Henrik Lyckselius, till Gillesnuole, som i huvudsak blev en samisk kyrkplats. Omkring 1677 flyttade Lyckselius permanent till Sorseleholmen och hans nybygge på prästbordet blev förmodligen början till dagens tätort Sorsele. Han byggde även en predikostuga, som ersattes av ett litet enkelt fyrkantigt kapell 1693 och av en något större men fortfarande mycket enkel kyrka Sorsele förblev kapellförsamling under Lycksele fram till Den gamla kyrkan var i dåligt skick och befolkningen växte snabbt, så behovet av en ny kyrka var stort, men p.g.a. missväxtår och knappa resurser dröjde det fram till 1860 innan församlingen kunde inviga den kyrka som fortfarande står kvar. Kyrkan och omgivande kyrkogård har ett vackert läge i västra utkanten av Sorsele, på karaktäristiskt sätt intill Vindelälvens södra strand. På södra sidan om kyrkan passerar Strandvägen. Kyrkogården omges sedan tidigt 1900-tal av ett vitmålat trästaket, med spjälor som bildar vågformade sektioner. Kyrkans huvudéntre med parkeringsplats ligger i väster. Söder om Strandvägen finns en stor tomt och infart till f.d. kyrkoherdebostället som idag är pastorsexpedition. Kyrkogården Kyrkogården breder ut sig med gravområdet placerat öster om kyrkan. Terrängen är plan. Området har en parkliknande karaktär med stora gräsfält, fullvuxna björkar och några enstaka tallar. De flesta grusgravarna lades om till gräsmatta under och 1970-talen och idag finns bara två grusgravar kvar. De få gångarna på kyrkogården är grusgångar. En björkrad löper längs hela insidan av staketet och björkalléer finns även längs vissa gångvägar. På området finns mest gräsgravar med resta stenar, men några grusgravar med stenramar samt gjutjärnskors finns också bevarade. Särskilt intressanta är tiotalet lokalt tillverkade stenvårdar, bl.a. den efter Anders Fjellner, som var församlingens kyrkoherde Det var under hans tid kyrkan uppfördes, men han är främst känd för att ha nedtecknat och översatt samiska sägner, myter och jojker och därmed gjort dem kända och bevarade för eftervärlden. Den tänketall som han ofta satt i när han skrev sina predikotexter finns fortfarande kvar i branten mellan kyrkogården och Vindelälven. Kyrkogården utvidgades 1939 och gränsen mellan den gamla och nya delen kan fortfarande utläsas genom gravradernas orientering och tallarna i anslutning till gravkapellet. Det uppfördes 1944, och är ritat av skogsmästaren och kyrkvärden John Ågren. Gravkapellet har liksom kyrkan en klassicisitisk utformning och passar därför bra in i miljön. Byggnadens gavelröste är utformat som ett tympanonfält med strålsol. Alldeles norr om kyrkan uppfördes en ekonomibyggnad Med sin profana utformning och inte minst den inklämda placeringen väldigt nära kyrkan (på samma plats som en äldre och mindre ekonomibyggnad) förtar den en del av kyrkplatsens autenticitet. En skogskyrkogård anlades på norra sidan om Vindelälven 1951, också den enligt förslag av John Ågren. 1
2 Kyrkan Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil , efter ritningar från 1857 av arkitekten Ludvig Hedin vid Överintendentsämbetet. Kyrkan byggdes av församlingsborna under ledning av byggmästaren Johan Petter Lundberg från Teg i Umeå. Arkitekturen är traditionell, med torn i väster, rektangulärt långhus, samt femsidig smalare och lägre absid som inrymmer sakristia i öster. Vapenhuset med huvudingång inryms i tornets bottenvåning, men kyrkan har även ingångar mitt på södra långsidan samt till sakristian i öster. Kyrkan har en stomme av resvirke och är klädd med fältindelad locklistpanel målad i vit linoljefärg. Nederpartiet under bröstlisten har slät liggande panel med påspikade bräder. Långhuset har en rytmisk indelning med pilastrar mellan de höga rundbågiga fönstren. Samtliga takfall täcks av spetsigt brädspån. Tornet är gestaltat i två avsatser, med indragen överdel krönt av hög spira, glob och kors. Den nedre delen är mot väster formad som en tempelgavel, där knutbräderna formats till breda pilastrar, porten omges av en hög rundbåge och frontonen inrymmer en tavla med historiska uppgifter. Kyrkporten är en smal och hög dubbeldörr, målad i rödbrunt, med svarvade halva balusterdockor och stocklås. Genom det relativt djupa vapenhuset når man den treskeppiga rektangulära kyrksalen. Den avslutas i öster med en rak korvägg. Bakom den döljer sig sakristian som nås genom två dörrar som flankerar altaruppsatsen. Kyrkorummet har en ljus och sval färgsättning, med väggar klädda med slätspontad vit träpanel, ljust marmorerade pelare samt ett ljust slipat trägolv. De smala sidoskeppens horisontella tak är ljust blågrå. Mittskeppets branta tredingstak tak har, liksom inredningen, en starkare men likaså sval färgsättning som går mot grågrönt respektive blågrått. Mittskeppets valvlist i mörkrött utgör en stark accent. Den slutna bänkinredningen är disponerad i fyra kvarter, med bred mittgång, smalare sidogångar och en tvärgång från södra ingången. Altaruppsatsen med fyra pilastrar som bär ett rakt bjälklag är livligt marmorerad i ljust grönt och ramar in den rundbågiga altartavlan från Den är en kopia av Fredrik Westins altartavla för Kungsholms kyrka i Stockholm. Men den närmaste förebilden torde vara Malå kyrka, som hade införskaffat en kopia av samma tavla två år tidigare. Den nätta altarringen är genombruten med balusterdockor och har en mer än halvcirkelformad rundning som ger den sken att fortsätta till en hel cirkel bakom korväggen. Detta ger särskild tydlighet till den teologiska tanken att korväggen utgör gränsen mellan tiden och evigheten och att altarringen egentligen är en cirkel som sluter sig på andra sidan korväggen, där den himmelska härskaran deltar i nattvarden. De främre bänkskärmarna följer altarringens runda form. Predikstolen är placerad nordväst om koret och utgörs av en trekvartsrund korg med marmorerade speglar samt kupolformat ljudtak med baldakin. På ömse sidor om dörrarna till sakristian sitter två stora och rikt utsmyckade nummertavlor. Den norra är ursprungligen en altartavelram från 1800-talet som skänktes från moderförsamlingen Lycksele till Sorsele kyrka. Den södra är en senare kopia. Kyrkans belysning utgörs bl.a. av tre malmkronor från talet över mittgången. På varje sida av pelarna sitter också snidade ljusarmar. De minskar den nyklassicistiska formrena prägeln, men är karaktäristiska för just Sorsele kyrka. De har funnits ända sedan 1908, men restaurerades och kompletterades Orgelläktaren i väster har en rak utskjutande front i mitten och inåtsvängda sidor mot fönstren. Den olivgröna barriären är försedd med liggande marmorerade speglar. Orgelfasaden ritades av länsarkitekt Edvard Lundquist Orgelverket är däremot bytt mot en Grönlundsorgel, som av framstående organister sägs vara en av inlandets bästa. Kyrkan har också bra akustik och används alltid när större konserter ordnas i Sorsele. 2
3 Kyrkans yttre har bara genomgått små förändringar genom åren, bl.a. nya yttertrappor 1930 och tornur på tornspiran 1987 samt ny färgsättning av kyrkporten och fönsteromfattningarna Desto större förändringar har genomförts invändigt. Vid restaureringen togs läktartrapporna i kyrkorummet bort och läktaren sänktes för att inte skymma fönstren. Samtidigt tillkom den nuvarande slutna bänkinredningen, som ersatte en äldre öppen bänkinredning. Vid restaureringen 1954 ändrades uppvärmningen från vedkaminer till direktverkande el. Kyrkan fick en ny (nuvarande) färgsättning efter förslag av konstnären Torsten Nordberg. Han utförde även glasmålningen med motivet Jesus välsignar barnen. Den monterades mitt på kyrkans norra långvägg, där en dopplats anordnades på den plats som tidigare inrymt en vedkamin. Kyrkan tilläggsisolerades, fick nya fönsterbågar och belysningen ökades genom montering av lampor i ljuskronorna och nya lampetter. Vid restaureringen flyttades dopfunten och det tillhörande målade fönstret till korets södra vägg. Koret utvidgades genom att en bänkrad på vardera sidan togs bort. Även längst bak togs en bänkrad bort på vardera sidan och på norra sidan tillkom en läktartrappa, handikapptoalett och kapphylla. På södra sidan skapades en kyrkkammare genom avskärmning med väggar. Vissa delar av interiören målades om och fick starkare färgkontraster. Radiatorerna byttes till vattenburna, men det är först sedan 2003 som kyrkan värms med fjärrvärme. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Genom sin storlek och placering vid älven utgör Sorsele kyrka ett storslaget blickfång i samhället. Kyrkobygget ter sig än mer imponerande när man tänker på att den uppfördes av sockenborna själva, ca 200 hushåll som levde av knappa förhållanden i väglöst land i en trakt med vinter minst halva året. Vid den tiden fanns, enligt vad som är känt, inte heller någon ramsåg i Sorseletrakten, så allt material, såsom sparrar, åsar, bräder och spån, torde således ha framställts för hand, med yxa och kransåg, och burits fram från olika byar i socknen. Ändå genomfördes kyrkbygget på rekordtid, bara sju månader under Året efter inreddes och målades kyrkan. I förhållande till resurserna är resultatet häpnadsväckande, och vittnar om det stora engagemang och den hantverksskicklighet som fanns i bygden. Sorsele kyrka är utvändigt ett välbevarat exempel på den nyklassicistiska stilen med strävan mot symmetri och antikens formspråk. Gavelmotiv, profilerade listverk och tandsnittsfriser förekommer. Den är typisk för sin tid både i disposition och utformning, och har flera paralleller bland länets övriga nyklassicistiska kyrkor. Den tydligaste likheten är med den något mindre Holmsunds kyrka från 1863, som uppfördes under samma byggmästare och troligen efter samma ritningar, efter mindre revideringar av J.A. Linder. Interiören i Sorsele kyrka har däremot genomgått relativt stora förändringar sedan byggnadstiden, där de nya bänkarna, den ändrade färgsättningen och ombyggnaderna runt och under läktaren varit de mest påtagliga ingreppen. Trots förändringarna är delar av den fasta originalinredningen bevarad, men p.g.a. senare ommålningar och tillägg är den nyklassicistiska prägeln inte lika tydlig längre invändigt som utvändigt. Kyrkan har ett stort bruksvärde för Sorsele samhälle som samlingslokal och konsertlokal. 3
4 Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Sorsele kyrka är utvändigt en mycket välbevarad kyrka i nyklassicistisk stil. Med undantag för hk-rampen och den närbelägna personalbyggnaden är exteriören i stort oförändrad sedan byggnadstiden Mycket av originalinredningen finns kvar, såsom altaruppsats, altarring, altarbord, predikstol, läktaren och norra nummertavlan i koret. Inredningen håller hög hantverksmässig klass och utgör ett gott exempel på den västerbottniska hantverkstraditionen. Kyrkogårdens läge vid vatten och anor tillbaka till 1600-talet, spjälstaketet från tidigt 1900-tal samt det unika kvarvarande beståndet av handhuggna stenvårdar ger platsen karaktär. Att Anders Fjellners gravvård och tänketall är bevarade har ett särskilt immateriellt och personhistoriskt värde för kyrkomiljön. Gravkapellet med anpassad klassicerande arkitektur är ett orört tidsdokument från 1940-talet. Litteratur- och källförteckning Flodin, Barbro. Kyrkobyggnader Del 3. Övre Norrland. Stockholm Martling, Carl Henrik. Talande tystnad. Om kyrkans symbolspråk. Skellefteå Sixtensson, Rolf & Lidström, Bengt. Hur byggdes 1800-talets träkyrka? Två storbyggen i Västerbotten. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift. Övre Norrlands kyrkor. Nr 22, Uppsala Vård- och underhållsplanen för Sorsele kyrka. Västerbottens museum Ågren, Kurt. Sorseles kyrkor. Historik över kyrkorna i Sorsele Sorsele Inventeringsdatum: Ansvar karaktäristik och bedömning: Annika Lindberg, Historiska Hus AB och Andreas Grahn, Länsstyrelsen Västerbotten. Texten fastställd i feb Rapport: Andreas Grahn 4
5 Sorsele kyrka, Västerbottens län Ovan vänster: Här på Sorseleholmen, i västra utkanten av samhället, slog sig den första komministern ner Hans nybygge och predikostuga blev starten till Sorsele samhälle och kyrka. Kyrkan ligger på älvbrinken, ett karaktäristiskt drag för de norrländska kyrkorna. Kyrkogården breder ut sig mot öster. På södra sidan om Strandvägen ligger församlingshemmet intill Kyrktjärn. Ortofoto från Länsstyrelsens webbgis. Ovan höger: Det vågformiga staketet från tidigt 1900-tal ramar in och ger karaktär åt kyrkplatsen, medan den sentida ekonomibyggnaden genom sin placering och utformning utgör ett aningen störande inslag i den annars så fina utemiljön. Kyrkans huvudentré mot väster är utformad som en tempelgavel. Kyrkan har en traditionell utformning med torn i väster, långhus samt utskjutande absid inrymmande sakristia i öster. Formspråket är nyklassicistiskt, fast format i trä med yxa och såg av sorseleborna som uppförde kyrkan efter arkitekten Ludvig Hedins ritningar Väggarna är klädda med träpanel och taken av brädspån. Utvändigt är kyrkan mycket välbevarad sedan byggnadstiden och ett fint dokument både över nyklassicismens kyrkor och över den hantverksskicklighet och prestation uppförandet innebar. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
6 Sorsele kyrka, Västerbottens län Mycket av originalinredningen finns kvar, men har förändrats bl.a. genom ommålning. De mest påtagliga förändringarna av kyrkans interiör utgör den ändrade färgsättningen, samt bänkarna, som 1930 ersatte de ursprungliga öppna bänkarna. Senare kompletteringar med belysning (ljusarmarna av trä , lampetter 1954, cylinderformade lampor i sidoskeppen 1992) och högtalare har i någon mån ytterligare minskat den avskalade nyklassicistiska prägeln. Denna bild (som har för mycket gulstick i sig övre bilden har mer korrekt färgåtergivning), visar främre bänkskärmarnas runda form, predikstolen och bänkhavet. Läktaren är från byggnadstiden, men sänktes Orgelfasaden är från 1922, orgelverket nyare. Predikstolen hade ursprungligen symboliska motiv, vilket var typiskt för nyklassicismens predikstolar. Dessa togs bort och målades över Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
7 Sorsele kyrka, Västerbottens län Altaruppsatsen, altaret och altarringen är från kyrkans byggnadstid 1860, men har målats om vid senare tillfällen. Altartavlan målades Glasmålningen med motivet Jesus välsignar barnen utfördes av Torsten Nordberg Typiskt för Nordberg är införandet av lokala inslag (här samiska koltar och fjällflora) i de bibliska motiven. Fönstret hör ihop med dopplatsen och flyttades från sin plats mitt på norra väggen till söder om koret när dopfunten flyttades Ovan, vänster: Nummertavlan på korets norra sida är från 1800-talet och var ursprungligen en altartavelram från Lycksele. Genom den öppna dörren ser vi in i sakristian. Bibelorden över dörrarna målades över 1954, men rekonstruerades sedan i något annan form Ovan, höger: Vapenhuset i tornets bottenvåning. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
8 Sorsele kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön från nordost med fr.v. gravkapellet, kyrkan och ekonomibyggnaden. Gravårdarna utgörs mestadels av stående stenar i gräsmatta. Ovan, vänster: Kyrkoherden Anders Fjellners tänketall, där han enligt traditionen satt och författade sina predikningar, med utsikt över Vindelälven. Ovan, höger: De lokalt handhuggna stenvårdarna, inte minst denna som tillhör Anders Fjellners grav, har ett mycket högt värde för kyrkomiljön. I bakgrunden syns gravkapellet, som med sin till kyrkan anpassade klassicerande arkitektur är helt oförändrat sedan det byggdes Vänster: Kyrkogården sträcker ut sig mot öster. Kyrkogården har en parkliknande karaktär med stora gräsytor och björkar. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).
Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen
Läs merFinnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest
Läs merUrsvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13
Läs merStrömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs merSankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merFatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Fatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Fatmomakke, ca 116 km nordväst om Vilhelmina, har en lång
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merLidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem
Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merÖrträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Örträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Örträsk by ligger i kuperat skogs- och jordbrukslandskap omkring
Läs merSättna kyrka Installation av nytt värmesystem
Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 16, Bodil Mascher Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merStensele kyrka, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Stensele kyrka, Storumans kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Stensele utgjorde huvudort i Umeälvens övre dalgång fram tills
Läs merBjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet
Läs merHolmsunds kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Holmsunds kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kustsamhället Holmsund ligger vid havet, ca 15 km sydost om Umeå.
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merAvasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Avasjö kapell är beläget i fjällbyn Borgafjäll, ca 103
Läs merLatikbergs kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Latikbergs kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Latikberg ligger i skogslandet ca 2 mil öster om Vilhelmina.
Läs merSPANNARBODA KYRKA. Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Spannarboda kyrka är belägen i det glest bebyggda stationssamhället Spannarboda i Fellingsbro
Läs merVEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön I utkanten av Vedevågs brukssamhälle ligger Vedevågs kyrka på en höjd. Kyrkoanläggningen Kyrkan
Läs merRestaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun
Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merVilhelmina kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den långsträckta tätorten Vilhelmina ligger naturskönt till på en sydostsluttning
Läs merBREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid
Läs merLänsmuseet Västernorrland. Piporgel, Sollefteå gravkapell. Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107
Länsmuseet Västernorrland Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107 Piporgel, Sollefteå gravkapell r ---, REFE~EllSE
Läs merBerg, Svedvi och Säby kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:18 Berg, Svedvi och Säby kyrka Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1, Berga 4:21, Säby prästgård 3:1 Berg, Svedvi och Säby socknar
Läs merÖverklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Överklinten ligger i Rickleåns älvdal, 12 km nordväst
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,
Läs merVälkommen till Emmaboda kyrka
Välkommen till Emmaboda kyrka Kort historik Från början fanns här endast ett församlingshem som invigdes av Biskop Ludvig Lindberg en dag i februari 1926. Klockan 3.30 tändes den elektriska belysningen
Läs merLJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN
LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:7 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merRytterne kyrka. Installation av ny brand- och inbrottsanläggning. Antikvarisk rapport. Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:23 Rytterne kyrka Installation av ny brand- och inbrottsanläggning Antikvarisk rapport Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland Boel Melin Rytterne kyrka Installation
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
Ljusdals kyrka, Gävleborgs län 4 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen Ljusdals kyrka och klockstapel från nordväst. Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2003-05-02. 2.1 Kyrkomiljön Ljusdals kyrka
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Södra Finnskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:31 Enligt länsstyrelsens beslut 433-6260-2009
Läs merÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län
ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Initiativet till kapellbygget togs på 1720-talet av kyrkoherden i Älvdalen. Avståndet till moderkyrkan
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merDorotea kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Dorotea kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Dorotea tätort ligger på en södervänd bergssluttning med utsikt mot Bergvattensjön
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens
Läs merMariakorets dopfunt och matta
Miljön kring Överluleå kyrka Kyrkan står på en höjdrygg ovanför Bodträsket, i utkanten av staden och granne med ett mindre friluftsområde. Kyrkogatan som skär genom hela staden sträcker snett fram mot
Läs mer2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM
2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM Johan Dellbeck, November 2008 Omslagsfotografi: Öregrunds kyrka, vy
Läs merHÄLLEFORS KYRKA. Hällefors Kyrkby 4:4, Hällefors församling, Hällefors kommun, Örebro län
Hällefors Kyrkby 4:4, Hällefors församling, Hällefors kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Hällefors kyrka är belägen i västra utkanten av Hällefors centralort omgiven av skogsbygd.
Läs merR E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena
Läs merNordmalings kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Nordmalings kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den medeltida kyrkan med omgivande kyrkogård ligger mitt i samhället Nordmaling.
Läs merPetiknäs kapell, Norsjö kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Petiknäs kapell, Norsjö kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Petiknäs är en by som ligger vid Petikåns utflöde i Skellefteälven,
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ljusterö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ljusterö kyrka Ljusterö-Kulla församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Österåker
Läs merVälkommen till Sjonhem kyrka
SJONHEM KYRKA Välkommen till Sjonhem kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har
Läs merFläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo
Läs merNämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Läs merNERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK
Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer
Läs mer2015:229 ANTIKVARISK MEDVERKAN VETA KYRKA OMLÄGGNING AV GOLV VETA KYRKA VETA SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:229 ANTIKVARISK MEDVERKAN VETA KYRKA OMLÄGGNING AV GOLV VETA KYRKA VETA SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Veta kyrka
Läs merKvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär
18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför
Läs merHEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK
HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK Hemsö församling, Härnösands kommun, Ångermanland Murberget Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2010:26 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. Inledning 3
Läs merKyrkoruiner i pastoratet
Kyrkoruiner i pastoratet SÖDRA VINGS PASTORAT Södra Vings pastorat omfattar Södra Vings församling, med Södra Vings, Härna, Fänneslunda-Grovare och Varnums kyrkor samt Trogareds Kapell, och Hällstads
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merKulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan. Kort historik. Magdalena Jonsson, 2006
Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan Magdalena Jonsson, 2006 Kort historik Oskars socken är en skogsbygd i sydöstra delen av Nybro kommun. Socknen tillhörde ursprungligen Mortorps socken.
Läs merSa Unnaryds kyrka. Övergripande kulturhistorisk bedömning. Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007
Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007 Övergripande kulturhistorisk bedömning Sa Unnaryds kyrka Södra Unnaryds kyrka är byggd 1833 på platsen för den medeltida kyrkan, av byggmästare Petter Petersson,
Läs merRestaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad
Restaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 BESKRIVNING
Läs merNorrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk
Läs merDnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2016-10-18 Dnr Ar-100-2015 Emelie Sunding Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED KOMPLETTERING AV ÅSKSKYDD VID LÖTS
Läs merÅmsele kyrka, Vindelns kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Åmsele kyrka, Vindelns kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Åmsele by grundades år 1737 av nybyggaren Anders Danielsson och
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merÖVERLÄNNÄSKYRKA SOLLEFTEA KOMMUN. Dokumentation av upprustning av spåntak. av Hjördis Ek REFERENSEXEMPLAR
ÖVERLÄNNÄSKYRKA SOLLEFTEA KOMMUN Dokumentation av upprustning av spåntak av Hjördis Ek Länsmuseet Västernorrland Avdelningen för kulturmilj övård och dokumentation Rapport nr 1998:3 REFERENSEXEMPLAR Historik
Läs merGRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN
GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN FÖRÄNDRING AV KOR, INBYGGNAD AV RWC, BYTE AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher 2 Innehåll
Läs merLillkyrka kyrka. Anneli Borg Rapport 2014:11. Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel
Lillkyrka kyrka Installation av ny styr- och övervakningsanläggning för klimatförbättrande åtgärder i Lillkyrka kyrka, Lillkyrka socken, Örebro kommun, Närke, 2013. Anneli Borg Rapport 2014:11 Engelbrektsgatan
Läs merBolidens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bolidens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Boliden, ca 30 km nordväst om Skellefteå, är intimt
Läs merhaft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.
BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,
Läs merUndersåkers kyrka. Konvertering av värmesystem Undersåkers kyrka, Underåkers socken, Åre kommun. Sara Bäckman
Undersåkers kyrka Konvertering av värmesystem 2009 Undersåkers kyrka, Underåkers socken, Åre kommun Sara Bäckman RAPPORT JAMTLI 2011:8 ISSN 1654-2045 Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 831 28 Östersund
Läs merBureå kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bureå kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kustsamhället Bureå ligger ca 20 km söder om Skellefteå. Från att
Läs merNORA KYRKA. Kyrkan 1, Nora bergsförsamling, Nora kommun, Örebro län
NORA KYRKA Kyrkan 1, Nora bergsförsamling, Nora kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Nora är centralort i Noraskogs bergslag, där det funnits otaliga gruvor och hyttor från medeltiden
Läs merINVÄNDIG RESTAURERING OCH ÄNDRING AV VÄRMESYSTEM I RAMSELE NYA KYRKA RAMSELE FÖRSAMLING, SOLLEFTEÅ KOMMUN
INVÄNDIG RESTAURERING OCH ÄNDRING AV VÄRMESYSTEM I RAMSELE NYA KYRKA RAMSELE FÖRSAMLING, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:1 Hjördis Ek / Bodil Mascher
Läs merStockholms stift Stockholm
Vaxholms kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Vaxholms kyrka Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Kv Kyrkan
Läs merGlanshammars kyrka. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014. Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:21
Glanshammars kyrka Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014 Anneli Borg Rapport 2014:21 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna
Läs merInstallation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke
Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701
Läs merNorrfors kyrka, Nordmalings kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Norrfors kyrka, Nordmalings kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Norrfors ligger vid Lögdeälven, ca 38 km nordväst
Läs merBOTEAKYRKA SOLLEFTEÅ KOMMUN. Dokumentation av upprustning av spåntak. av Hjördis Ek REFERENS EXEMPLAR
BOTEAKYRKA SOLLEFTEÅ KOMMUN Dokumentation av upprustning av spåntak av Hjördis Ek Länsmuseet Yästemorrland Avdelningen för ku1turrni1jövård och dokumentation Rapport nr 1998:4 REFERENS EXEMPLAR Historik
Läs merLycksele kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Lycksele kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Lyckseles nuvarande kyrka är den tredje på orten. Den första kyrkan uppfördes 1607
Läs merKungs Barkarö, Torpa och Björskogs kyrkor
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:8 Kungs Barkarö, Torpa och Björskogs kyrkor Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Björskogs prästgård 4:8 Kungs - Barkarö prästgård 1:2 Himmelsberga 8:1
Läs merOxie kyrka. Antikvarisk kontroll. Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län. Nytt läktarräcke. Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll Oxie kyrka Nytt läktarräcke Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs
Läs merHjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16
Hjulsjö kyrka Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Läs merRAPPESTAD KYRKA OMMÅLNING AV TAK
RAPPORT 2015:211 ANTIKVARISK MEDVERKAN RAPPESTAD KYRKA OMMÅLNING AV TAK RAPPESTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 1 2 Rappestad kyrka Ommålning av tak Innehåll Bakgrund.............................................................4
Läs merLjusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.
Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Installation av ljudanläggning i Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87
Läs merLängbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12
Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet
Läs merVIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK
VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna
Läs merSvenarums kyrka och församling under 900 år
Svenarums kyrka och församling under 900 år Här i Svenarum har det troligen funnits en kyrkobyggnad sedan 1100- talet. Då hade kristendomen kommit till bygden. Den första kyrkan var kanske en liten träkyrka.
Läs merBredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Bredaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:43 Anders Franzén
Läs mer2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Kyrkan och den
Läs merVälkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA
Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA Ölme nuvarande kyrka byggdes 1785 1787. Invigningen ägde rum den 19 oktober 1788. Den nuvarande kyrkan är den tredje på samma plats. På 1100-talet byggdes en träkyrka,
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen
Läs mer2010:26. Antikvarisk kontrollrapport. Litslena kyrka. Invändig förändring av Litslena kyrka, Litslena sn, Enköpings kn
2010:26 Antikvarisk kontrollrapport Litslena kyrka Invändig förändring av Litslena kyrka, Litslena sn, Enköpings kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Utrymmet under läktaren efter ombyggnad Foto: Per
Läs merNÄSBY KYRKA. Näsby Prästgård 2:1, Näsby församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
NÄSBY KYRKA Näsby Prästgård 2:1, Näsby församling, Lindesbergs kommun, län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Näsby kyrka är belägen i utkanten av Frövi tätort vars utveckling tog fart när järnvägen
Läs merArkindus Rapport: 2007:04 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM
HÖLÖ KYRKA Kyrkokarakteriseringsprojektet i Strängnäs stift (2002-2008) Uppdragsgivare: Strängnäs stift. Utförare: arkindus (2007) Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Hölö kyrka Hölö socken,
Läs merEds kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2006:2
Eds kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2006:2 2 Eds kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka,
Läs merTillberga kyrka takomläggning
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:66 Tillberga kyrka takomläggning Antikvarisk rapport Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västmanland Boel Melin Tillberga kyrka Takomläggning Antikvarisk rapport
Läs mer2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN
2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet
Läs merbyggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund
byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Allhelgonakyrkan Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Allhelgonakyrkan Katarina församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift,
Läs merYTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN
YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN RESTAURERING AV PUTSADE FASADER Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:01 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs mer