Dnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

Transkript

1 Dnr Ar Emelie Sunding Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED KOMPLETTERING AV ÅSKSKYDD VID LÖTS KYRKA OCH KLOCKSTAPEL, LÖTS SOCKEN, ENKÖPINGS KOMMUN, UPPSALA LÄN, LST DNR I samband med schaktningsarbeten för nedläggning av ny ringledare till åskskydd vid Löts kyrka i Uppland, utförde Upplandsmuseets avdelning Arkeologi en arkeologisk schaktningsövervakning den juni Arbetet skedde efter beslut från Länsstyrelsen i Uppsala län ( , ). Länsstyrelsen hade i beslutet bedömt att området i anslutning till Löts kyrka och klockstapel var att betrakta som fornlämning, då äldre lämningar kunde förväntas framkomma i samband med arbetet. Kyrkobyggnaden samt klockstapeln bedömdes även ha mycket höga kulturhistoriska värden. Enligt de ursprungliga planerna skulle det även schaktas runt klockstapeln för ny ringledare. Då den visade sig stå direkt på berg var detta inte möjligt och en schaktningsövervakning var således inte nödvändig. Löts kyrka ligger drygt 2 mil sydöst om Enköping. Kyrkobyggnaden utgörs av ett rektangulärt långhus och långsmalt, rakslutet kor med sakristia i norr (figur 2). Sakristian är kyrkans äldsta del och har sannolikt hört till en äldre träkyrka. Stenkyrkan uppfördes troligtvis under 1200-talet. På kyrkans sydsida har tidigare funnits ett medeltida vapenhus, detta ersattes under slutet av 1600-talet av det Rålambska gravkoret. Vapenhuset finns med på Johan Hadorphs avritning från 1684 (figur 3). Under åren ska ett vapenhus ha funnits på kyrkans sydsida. År 1775 omtalas nämligen i kyrkans räkenskaper om utbetalningar av arbetslöner för ett nytt vapenhus.

2 Tre år senare beskrivs i ett visitationsprotokoll ett vapenhus av korsvirke med bräder panelat under brädtak och dubbla dörrar med lås och nyckel (Kilström 1975). När detta vapenhus revs är inte känt men på 1780-talet förlängdes långhuset åt väster med en travé och ett årtionde senare togs västportalen upp vilken sedan dess varit kyrkan huvudingång (Blent 1997). Kyrkan Schaktet runt kyrkobyggnaden grävdes ca 0,3-1,2 m brett och 0,3-0,5 m djupt (figur 4). Huvuddelen av schaktet förlades i gräsytor bortsett från sträckan längs den västra och östra gaveln där det grävdes i grusgången. Lagerföljden var den samma runt hela kyrkan. Överst låg grästorv och matjord eller grus, ca 0,1 m tjockt. Därunder fanns ett gråbrunt, humöst, siltlager med vissa inslag av tegelkross, kalkbruk och småsten. Schaktet löpte ej i äldre gravar och endast enstaka människoben påträffades som sannolikt kommer från tidigare omgrävda jordmassor. Vid gravkorets södra sida fanns en koncentration av kalkbruk och tegelkross. Väster om denna koncentration påträffades även en större sten, ca 0,4 m stor (figur 5). Sannolikt härrör både stenen och kalkbruks- och tegelkrosset från det rivna vapenhuset. Inga fynd påträffades. Ingen ytterligare rapport utöver denna skrivelse kommer att framställas. Referenser Blent, K (red) Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län. Länsstyrelsen i Uppsala län, Upplandsmuseet och Uppsala stift Kilström, B. I Löts kyrka. Kyrkobeskrivning. Upplands kyrkor 108. Andra, utökade upplagan. Strängnäs. Administrativa uppgifter Plats: Löts kyrka, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland. Fornlämningstyp: Kyrkotomt. Raänr: - Undersökningstyp: Arkeologisk schaktningsövervakning. Orsak till undersökning: Markarbeten i samband med komplettering av åskskydd. Uppdragsgivare: Enköpings pastorat. Fältarbetsperiod: 20-21/ Upplandsmuseets personal: Emelie Sunding. Upplandsmuseets diarienummer: Ar Upplandsmuseets projektnummer: Länsstyrelsens diarienummer och beslutsdatum: ,

3 Koordinatsystem: - Dokumentationsmaterial: Förvaras i Upplandsmuseets arkiv. Fynd: Inga fynd påträffades. UPPLANDSMUSEET Bent Syse Bitr. museichef Kopia: Enköpings pastorat Riksantikvarieämbetet Enköpings museum 3

4 Figur 1. Löts kyrka i juni Till höger syns sakristian som är den äldsta delen av kyrkobyggnaden. Till vänster syns det Rålambska gravkoret som ersatte det medeltida vapenhuset i slutet av 1600-talet. Foto mot V. Emelie Sunding, Upplandsmuseet. Figur 2. Löts kyrkas grundplan. Bild från Kilström, Figur 3. Johan Hadorphs avritning av Löts kyrka från Vid tidpunkten för avritningen fanns än det medeltida vapenhuset kvar på kyrkans södra sida. Bild från Kilström,

5 Figur 4. Plan över Löts kyrka med schaktet markerat i rött. Längs korets södra sida påträffades en större sten i schaktet samt en koncentration av tegelkross och kalkbruk. Troligtvis är detta rester efter det rivna vapenhuset. Skala 1:300. Figur 5. I schaktet söder om koret påträffades en större sten, ca 0,4 m stor. Foto mot V. Emelie Sunding, Upplandsmuseet. 5