ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING FÖR INSTALATION AV TOALETT I SVINNEGARNS KYRKA, SVINNEGARNS SOCKEN, ENKÖPINGS KOMMUN, LST DNR

Transkript

1 Dnr Ar Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING FÖR INSTALATION AV TOALETT I SVINNEGARNS KYRKA, SVINNEGARNS SOCKEN, ENKÖPINGS KOMMUN, LST DNR I samband med markingrepp för installation av toalett för rullstolsburna, en så kallad RWC, i Svinnegarns kyrka genomförde Upplandsmuseets avdelning Arkeologi en schaktningsövervakning. Arbetet omfattade både utvändiga schakt för ledningsdragningar samt invändigt arbete i det utrymme där RWC skulle byggas. Det utvändiga arbetet skedde och det invändiga arbetet skedde Beställare var Enköpings pastorat och projektledare var Bruno Dahlén, Oktabinn AB. Bakgrunden till arbetsföretaget var Enköpings pastorats önskan om en toalett i Svinnegarns kyrka. Denna RWC förlades i ett befintligt förrådsutrymme i vapenhusets, d.v.s. nuvarande tornets nordvästra hörn. Förändringen av utrymmet medförde en sänkning av golvnivån inne i förrådet samt borrning genom muren för rördragning. Utanför vapenhuset på norra sidan av kyrkan grävdes schakt för pumpstation samt schakt för avlopps- och vattenrör till en befintlig avloppsanläggning utanför bogårdsmuren (fig 1). För att avloppsledningen skulle vara möjlig att dra under bogårdsmuren samordnades arbetet med bogårdsmursomläggningen, vars norra del utfördes under vinterhalvåret (Ölund 2015). Resultat Utvändig schaktningsövervakning Det utvändiga arbetet påbörjades inne på kyrkogården vid Svinnegarns kyrka vid vapenhusets norra fasad. På platsen grävdes en 1,6 x 4 m stor och ca 1,7 m djup grop för en pump. Från gropen löpte ett ca 1 m brett och 1,2 m djupt schakt fram till bogårdsmuren. Vid bogårdsmuren utökades schaktbredden till ca 3 m för att hitta ett lämpligt parti där ledningsdragningen kunder löpa under bogårdsmuren.

2 På schaktsträckan mellan vapenhuset och bogårdsmuren fanns under den befintliga gräsytan ett ca 0,3 m tjock matjordslager. Under detta framkom ett 0,05 m tjockt raseringslager av tegelkross och krossat kalkbruk. Under raseringslagret fanns ett 0,15 m tjockt lager av gråbrun lera med enstaka stänk av kalkbruk. I partiet vid befintlig grusgång fanns ej något matjordslager eller raseringslager utan ett flertal grusskikt av äldre gångbeläggning. Från 0,5 m under markytan ned till schaktbotten fanns naturlig sandig lera med mycket stora stenblock ca 1-1,2 m i diameter. Dessa stenblock medförde att schaktningen blev besvärlig (fig 3). Schaktet övervakades även på bogårdsmurens utsida och över den grusplan som utgör dagens markyta. Schaktet var även här ca 1 m brett och 1,2 1,5 m djupt. Under den befintliga grusytan som pålagts under senaste årtiondet fanns naturlig sandig lera med sten och större stenblock. Inget av arkeologiskt intresse framkom vid den yttre schaktningsövervakningen och det kan konstateras att de naturliga markförhållandena på norra sidan av Svinnegarns kyrka ej varit lämpade för jordfästningar. Invändig schaktningsövervakning Den invändiga övervakning skedde i kyrkans vapenhus d.v.s. tornet, som utgör entrén i den västra delen av kyrkan. Detta torn byggdes troligen i början av talet men fullbordades aldrig. I samband med att vapenhuset på kyrkans södra sida revs under 1770 övertog tornet vapenhusets funktion (Rosell 1966 och 1985). I vapenhusets nordvästra hörn fanns vid undersökningstillfället det förråd som skulle byggas om till RWC (fig 5). Intill förrådet mot öster finns trappen till vinden och hela den norra ytterväggen är förbyggd med en trävägg (fig 6). Det invändiga arbetet innebar grävning för hand med skyffel och gotlandshacka i befintligt förråd. Detta gjordes tillsammans med personal från den ansvariga byggnadsfirman. Arbetet försvårades på grund av problem med tillräcklig ventilation och sikt i ett mycket dammigt utrymme (fig 7). Förrådet, som tidigare inrymt en torrklosset var ca 3 x 2 m stort. För att få golvet på toaletten i samma nivå som det tegellagda golvet i vapenhuset skulle ca 0,3 m befintligt material avlägsnas. Det befintliga trägolvet som fanns i förrådet hade borttagits när övervakningen påbörjades. Under detta fanns sandigt grus, murbruksklumpar, sten, bark, träspån, samt enstaka tegelstenar (fig 8). Direkt under trägolvet påträffades fönsterglas, delar av en plåtljusstake, glödlampsrester och en bit formtegel som troligen är från 1950-talet då kyrkans perspektivportal restaurerades och formteglet ersattes med nytillverkat tegel. Under detta övre skikt påträffades på 0,05 m djup från vapenhusets tegelgolv resterna efter ett vitkalkat tegelgolv byggt av stortegel (29 x 14 x 7,5 cm). Tegelgolvet fanns bevarat i den västra delen av rummet men enstaka bitar hittades över hela ytan vilket tyder på att hela rummet har haft tegelgolv (fig 9). Direkt under tegelgolvet fanns på 0,15 m djup rester efter ett fragmentariskt trägolv. Under trägolvet på en nivå om 0,15 0,22 m under tegelytan i vapenhuset fanns träflis, träbitar, bark och sågspån. I lagret påträffades en del av en apoteksflaska, del av ett blåvitt porslinsfat, en rostig spade och kapsyler. Fyndmaterialet tyder på att lagret tillkommit under slutet av 1800-talet eller vid 1900-talets början. På ett djup av 0,22 m fanns ett 0,02 m tjockt hårt trampat jordgolv (fig 10). Detta var tydligast i den södra delen av rummet och mer fragmentariskt i rummets norra 2

3 del mot ytterväggen. Från 0,24 0,3 m ned fanns mörk träflisblandad jord med stänk av kalkbruk och tegelkross. Undersökningen avslutades 0,3 m ner. Från ca 0,25 0,3 m under befintlig golvnivå i vapenhuset syntes stora grundstensmurar som stack in i utrymmet (ca 0,3-0,4 m) på den norra och den västra väggen, dvs. ytterväggarna. Den nya golvkonstruktionen byggdes på grundstenarna som finns kvar på plats. I förrådet påträffades sammanlagt tre olika golvnivåer, ett jordstampat golv, ett trägolv och ett tegelgolv. Fyndmaterialet tyder på att de två övre golvnivåerna tillkommit under sen tid, tal. Det jordstampade golvet skulle kunna vara av hög ålder, dock framkom inget fyndmaterial som kan ge någon fingervisning kring en datering. Den stora mängd trä, träflis och bark som fanns i förrådet gör att utrymmet troligen används som vedförråd, för kyrkans värmeanläggning. När värmesystemet byttes ut, någon gång under 1900-talet, kom utrymmet att användas för en torrklosett. Summering Vid den utvändiga schaktningsövervakningen påträffades inget av arkeologiskt intresse. Inga gravläggningar tycks ha gjorts på denna del av kyrkogården. Troligen är det ett resultat av att den norra sidan var mindre attraktiv som begravningsplats, men också beror det sannolikt på att den naturliga marken som innehöll mycket stora stenar. Vid den invändiga övervakningen i förrådsutrymmet som skulle byggas om till toalett, påträffades ett flertal golvlager och kulturlager. Av stratigrafin kan man konstatera att denna del av vapenhuset haft ett jordstampat golv. På denna golvyta påträffades stora mängder bark, träflis och trä vilket föranleder tolkningen att förrådet tidigare nyttjats som vedbod. Ytterligare två golvlager påträffades, ett trälagt och ett tegellagt. Dessa har sannolikt tillkommit under talet. Någon rapport utöver denna skrivelse framställs ej. Referenser Rosell, Ingrid Svinnegarns, Enköpings-Näs och Teda kyrkor i Uppland. Sveriges kyrkor. Volym 111. Uppland Band XI:1. Kungliga Vitterhets-Historieoch Antikvitets Akademien. Stockholm. Rosell, Ingrid. Svinnegarns kyrka. Upplands kyrkor 124. Andra upplagan. Ärkestiftets Stiftsråd. Ölund, Anna Arkeologi vid Svinnegarns kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Upplandsmuseets rapporter 2015:07. Uppsala. 3

4 Administrativa uppgifter Plats: Svinnegarns kyrka, Svinnegarns socken, Enköpings kommun. Fornlämningstyp: Kyrkotomt Raä nr: - Undersökningstyp: Schaktningsövervakning Orsak till undersökning: Byggnation av toalett i kyrkans vapenhus. Uppdragsgivare: Enköpings pastorat Fältarbetsperiod: 19 november 2014, 2-3 februari Upplandsmuseets projektledare: Anna Ölund Upplandsmuseets diarienummer: Ar Upplandsmuseets projektnummer: 8509 Länsstyrelsens handläggare: Isa Lindqvist Länsstyrelsens diarienummer och beslutsdatum: , Koordinatsystem: - Dokumentationsmaterial: Förvaras i Upplandsmuseets arkiv Fynd: Inga fynd tillvaratogs UPPLANDSMUSEET Bent Syse Bitr. museichef Kopia: Enköpings pastorat Enköpings museum Riksantikvarieämbetet 4

5 Figur 1. Relationsritning över det yttre arbetet. Det utvändiga schaktningsövervakningen följde blå markering från kyrkan till punkt 4. Röd rektangel anger plats för det invändiga arbetet. Planunderlag Oktabinn AB. Skala 1:500. Figur 2. Grävarbeten för avstängningsventil ca 30 m norr om Svinnegarns kyrka. Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet. 5

6 Figur 3. Grävning för anläggande av pump invid på norra sidan av vapenhuset. Foto mot sydväst av Anna Ölund, Upplandsmuseet. Figur 4. Grävning för VA-ledning norr om Svinnegarns kyrkas vapenhus. Observera de stora stenblocken. Foto mot söder av Anna Ölund, Upplandsmuseet. 6

7 Figur 5. Relationshandling över toalett i Svinnegarns kyrkas vapenhus. Röd markering anger schaktningsövervakat område. Handling ÅF Infrastructure AB. Skala 1:100. Figur 6. Svinnegarns kyrkas vapenhus där rullstolsanpassad toalett, RWC, installerades bakom den vänstra dörren i förrådsutrymme. Foto mot norr, Anna Ölund, Upplandsmuseet. 7

8 Figur 7. Arbetsbild. Sand, grus, och trärester skyfflades ut ur förrådet. Foto mot nordväst. Anna Ölund, Upplandsmuseet. Figur 8. Förrådet före påbörjad övervakning. Foto mot nordväst. Anna Ölund, Upplandsmuseet. Figur 9. Fragmentariska rester efter vitkalkat tegellagt golv. Foto mot väster. Anna Ölund, Upplandsmuseet. 8

9 Figur 10. Rester efter ett jordstampat golv ca 2 cm tjockt, bevarat i rummets södra del. Foto mot öster. Anna Ölund, Upplandsmuseet. Figur 11. Framstickande stenar av grundmuren vid avslutat grävningsarbete. Foto Johan Axelssons Bygg AB. 9