Stora Mellösa kyrka. Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3

Transkript

1 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stora Mellösa kyrka Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Bo Annuswer

2

3 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stora Mellösa kyrka Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Dnr Bo Annuswer

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box 1406, ÖREBRO Besöksadress: Drottninggatan 18 b Tel Fax uvbergslagen@raa.se 2007 Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, rapport 2007:3 ISSN Kart- och ritmaterial Andreas Fogelberg Utskrift UV Bergslagen Kartor ur allmänt karmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1993/3.

5 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Resultat... 5 Administrativa uppgifter... 6 Figurer Fig. 1. Utdrag ur Blå kartan 104 Örebro med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 2. Utdrag ur Fastighetskartans blad 10F 3g med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 3. Bergvärmeledningens sträckning från borrhål till korets östra del... 8

6 Inledning I samband med att Stora Mellösa kyrka (fig. 1 och 2) skulle förses med bergvärme och nya ledningar skulle dras från borrhål söder om kyrka över nya och gamla kyrkogården fram till sakristians östra vägg utfördes en antikvarisk kontroll i form av schaktningsövervakning. Schaktet skulle i huvudsak löpa i anslutning till äldre schakt. Det visade sig emellertid att de äldre schakten var betydligt bredare och innehöll betydligt fler ledningar än förväntat. Det nyupptagna schaktet kom därför till stor del att löpa i redan utschaktade områden och inte grävas djupare än de påträffade befintliga ledningarna eller cirka 0,5 meter under marknivån. Bakgrund Stora Mellösa är en centralplats redan under yngre järnålder. På den höjdsträckning på vilken kyrkan ligger finns en riklig förekomst av förhistoriska lämningar. Kyrka och kyrkogård ligger på platsen för ett järnådersgravfält. Ett gravklot påträffats inom kyrkogården (RAÄ 124) och söder om kyrkogården finns bl.a. en gravhög och två resta stenar (RAÄ 34). Detta visar att området tidigt, före kyrkans uppförande, varit ett betydelsefullt bygdecentrum. Vidare har ytterligare högar funnits omedelbart öster om kyrkogården. Kyrka är en av Närkes medeltida storkyrkor och den uppfördes under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Fynd av del av en s.k. Eskilstunakista (1000-tal) tyder på en stormannamiljö med en tidigare kyrka på platsen. Genomförande Schaktningen påbörjades vid sakristians östra vägg och drogs öster ut runt 1 meter norr om korets nordvägg och längs dess rundel tills schaktet fick en sydlig riktning (fig. 3). Under gräsmattan och ett tunnar jordlager fanns en sandig omrörd fyllning med enstaka natursten, en riklig förekomst av krossat tegel, fönsterglas och putsrester uppblandat med humant benmaterial. I schaktet löpte elledningar till belysning på kyrkogården och nedgrävda åskledare. Ytan tolkades som uppgrävd vid senare tids renoveringsarbeten, kanske i dränerande syfte längs med grundmuren. Efter att halva koret rundats löpte schaktet i en tidigare grusgång rakt söder ut. Grusgången var sedan tidigare uppgrävd och innehöll flera elledningar och åskledare. Massorna bestod av omrörd sand med riklig förekomst av humana benrester, speciellt i det sydgående schaktets sista 3 till 4 meter. Därefter böjde schaktet av mot öster i befintlig grusgång fram till en öppning i den äldre kyrkogårdsmuren. Under asfalt fanns här en benrik sandigt grusig fyllning fram till murgenombrottet där nyare trappsteg i betong fanns bevarade under asfaltsgången, sannolikt från anläggandet av nya kyrkogården. Genom nya kyrkogården gick schaktet mot sydost genom ett cirka 0,5 meter tjockt matjordlager på ren sand som troligtvis lagts ut som en markutjämnande lager. 4 Stora Mellösa kyrka

7 Slutligen bröt schaktet igen nya kyrkogårdsmuren, genom häck, gräsmatta och väg fram till schakt med borrhål för bergvärme i anslutning till ekonomibyggnad. Under matjordslager och vägbank fanns här rikligt med huggen sten av bergarter och typer, både från äldre syllstengrunder från ekonomibyggnaderna, nu ersatta med gjutna grunder, och från äldre hällar och gravinramningar från kyrkogården. Dessa togs bort på talet när hela kyrkogården försågs med gräsmatta för att underlätta skötseln av gravarna. Resultat Den genomförda schaktningsövervakningen gav i sig inga nya kunskaper för förståelse av platsen. Detta beroende av att de tidigare upptagna schakten var mer omfattande än förväntat och att det nya schaktet fick ett något mindre djup än planerat. Platsen är viktig för förståelse av dess tidigare faser, som centralplats och stormannamiljö under yngre järnålder. Såväl gravklot som Eskilstunakista har kommit i dagen vid grävningsarbeten på platsen. Vid kommande arbeten inom kyrkogården och då speciellt utanför äldre schakt och nedgrävningar och med ett något större djup än den halvmeter som togs upp för bergvärmeledningarna, kan antikvariska kontroller ge en ökad förståelse av platsens förhistoria och tidiga kristna tid. Stora Mellösa kyrka 5

8 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: den 17 april Projektgrupp: Bo Annuswer. Underkonsulter: - Exploateringsyta: 80 löpmeter. Undersökt yta: 80 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10F 3g. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: - Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: -. Fynd:- 6 Stora Mellösa kyrka

9 Fig 1. Utdrag ur Blå kartan 104 Örebro med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig 2. Utdrag ur Fastighetskartans blad 10F 3g med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Stora Mellösa kyrka 7

10 Fig 3. Bergvärmeledningens sträckning från borrhål till korets östra del. 8 Stora Mellösa kyrka