Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Transkript

1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

2 2

3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007 Länsmuseet på Gotland Strandgatan Visby Tel: Fax: E-post: info@lansmuseetgotland.se 3

4 4

5 Innehåll Inledning 7 Fornlämningsmiljö... 7 Syfte och metod Genomförande och resultat.. 9 Sammanfattning Referenser.. 12 Administrativa uppgifter Figurer 1. Utdrag ur Ekonomiska kartan med Vamlingbo kyrkogård och prästgård, skala 1: Situationsplan, skala 1: Schaktplan med kistorna markerade, skala 1: Anläggningsplaner, skala 1: Kistan A1, foto Kistan A2, foto Kistan A3, foto Kistan A4, foto Kistorna A5 och A6 samt stående kalkstenshäll, foto Ledningsschaktet vid sakristian och koret, foto.. 12 Omslagsbild Ledningsschaktet grävdes längs kyrkans nordsida. Ledningarna lades in i vita lådor av frigolit. Från OSO. Foto A-M. Pettersson. 5

6 500 meter Figur 1. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 5I 3j, tryckt Förundersökningen utfördes väster och norr om kyrkogården samt på kyrkans norra sida. Registrerade fornlämningar numrerade i enlighet med Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. 6

7 Figur 2. Situationsplan över kyrkogården med ledningsschakten inlagda. Skala 1:1000. Inledning Länsmuseet på Gotland har i oktober 2006 och januari 2007 utfört en arkeologisk förundersökning inom Kyrkogården 1:1 och Prästgården 1:1, Vamlingbo socken, Gotland. Undersökningen föranleddes av att ett nytt värmesystem till kyrkan och prästgården skulle installeras. Förundersökningen utfördes i enlighet med beslut av Länsstyrelsen i Gotlands län. Ansvarig för undersökningen var Ann-Marie Pettersson som också sammanställt rapporten. Fornlämningsmiljö Kyrkan och prästgården i Vamlingbo bildar en sammanhållen väl bevarad miljö. Prästgården är förklarad som byggnadsminne och omfattar manbyggnad med två flyglar, två uthuslängor samt en parkliknande trädgård. Nuvarande manbyggnad uppfördes 1779 och ersatte då en medeltida prästgårdsanläggning på samma plats. Inga rester som säkert kan knytas till den medeltida prästgården har påträffats vid en förundersökning och antikvariska kontroller i samband med grävning för ledningar på prästgårdens mark (Pettersson 2005a, 2005b). 7

8 Figur 3. Schaktplan. Sandstenskistorna A1 A6 ligger vid schaktets sidor. Skala 1:200. Vamlingbo kyrka är byggd kring mitten av 1200-talet. Grundmurar till en äldre kyrka har påträffats, bland annat till ett torn på samma plats som det nuvarande. På den nya delen av Vamlingbo kyrkogård undersöktes och borttogs på 1930-talet en hällkista, fornlämning RAÄ Vamlingbo 65. I kistan låg ett skelett med huvudet i norr. I graven fanns också några föremål såsom två armringar av brons, ett litet bronsbeslag, en järnkniv, några krukskärvor samt kol och sotiga stenar. Med sin orientering i nord-syd och med sina föremål torde graven vara anlagd före det kristna gravskickets införande. Vid grävning 1988 för avloppstank på kyrkans norra sida, i vinkeln mellan koret och sakristians västra vägg, påträffades två medeltida gravar i form av kistor av sandstenshällar. Dessa låg med sin övre del cirka 0,50 meter under markytan. Skelettdelarna som kom fram vid schaktningen härrörde från tio vuxna individer och tre barn. Benen återbegravdes på särskild plats på kyrkogården (Wennersten 2001). Syfte och metod Syftet med förundersökningen var att klargöra om någon fornlämning berördes av arbetet med ledningarna till värmeanläggningen. Cirka 20 meter utanför kyrkogårdens västra sida ligger en nybyggd energianläggning varifrån ledningar skulle dras till kyrkan och till prästgården. Dessutom skulle det grävas för en infiltrationsanläggning med ledningar norr om kyrkogården. Förundersökningen genomfördes som övervakning av schaktningsarbetet för infiltrationen och för ledningarna inne på kyrkogården, varvid observationer och påträffade äldre lämningar dokumenterades i text, foto och ritningar. De tidigare grävningarna inom prästgårdsområdet har, som nämnts, följts av en arkeolog. 8

9 Figur 4. Anläggningsplaner. Skala 1:40. Genomförande och resultat Grävningen för infiltrationsanläggningen berörde en cirka meter stor yta och 60 längdmeter schakt för ledningarna. Infiltrationsanläggningen lades på samma grusiga höjdsträckning som kyrkan och hällkistan RAÄ 65. Då det är vanligt att gravar har anlagts på just sådana höjdstråk kunde man misstänka att det fanns fler gravar i området. Vid arbetet kunde emellertid inte ses några spår efter äldre verksamhet. Huvuddelen av förundersökningen ägnades åt övervakningen av arbetet med ledningarna på kyrkogården. För att kunna koppla på ledningen till själva värmeanläggningen hade man brutit igenom kyrkogårdsmuren västnordväst om kyrkan för att därifrån gräva ett ledningsschakt fram till platsen för den avloppstank som lades ner Ledningsschaktet var cirka 50 meter långt, 0,8 1 meter brett och 0,8 0,9 meter djupt. Matjordslagrets djup ovanpå grusbotten var i större delen av schaktet cirka 0,80 meter. Tack vare att schaktet hade samma riktning som gravarna uppstod inte något behov av att undersöka och ta bort någon grav. Det var endast vid ett par tillfällen nödvändigt att förskjuta schaktet något i sidled. Spridda ben utan spår av kistor påträffades cirka meter öster om kyrkogårdsmuren. Mellan muren och en nord-sydlig grusgång fanns på 0,20 0,50 meters djup under markytan ett kalkbrukslager. Även vid den västra stödmuren till tornet påträffades 0,25 meter under markytan kraftiga kalkbrukslager, cirka 0,10 0,30 meter tjocka. De härrör sannolikt från någon omkalkning av kyrkan. En vattenledning låg längs den nämnda gångens östra sida och vidare nästan parallellt med schaktet fram till en vattenpost vid stödmurens yttre nordvästra hörn. 9

10 Figur 5. Sandstenskistan A1 i schaktets södra vägg. Från OSO. Figur 6. Kistan A2 i schaktets norra vägg. Från OSO. Figur 7. Kistan A3 i schaktets norra vägg. Från väster. Figur 8. Kistan A4 i norra schaktväggen. Från OSO. Utanför långhuset påträffades sex kistor av sandsten; ingen av dem behövde röras utan de kunde ligga kvar orörda. Kistornas läge har markerats på planen figur 3 och planer över de enskilda anläggningarna visas i figur 4. Endast de delar av kistorna som kom fram vid schaktningsarbetet har dokumenterats; det rör sig huvudsakligen om kistornas långsidor mot norr eller söder. Endast i ett fall, A6, påträffades en gavelhäll, och i några av gravarna skymtade täckhällar. Kistorna var byggda av på kant ställda 0,02 0,08 meter tjocka sandstenshällar som var mellan 0,20 och 0,75 meter långa. Djupet uppskattades till cirka 0,30-0,40 meter. Den största synliga sammanhängande längden av en långsida var 1,20 meter. Kisthällarna påträffades mellan 0,45 och 0,75 meter under markytan. Det varierande djupet berodde på att uppfyllningen med matjord var grundare i schaktets östligaste del i anslutning till tillbyggnaderna med toalett, pannrum och avloppstank. Att vissa störningar förekommit där antyds av en i sekundärt läge nära kistan A6 kantstående kalkhäll, 0,43 meter lång, 0,10 meter bred och cirka 0,35 meter djup, med fastsittande kalkbruk på tre sidor. En kortsida och en långsida var släthuggna och saknade bruk. Den bör ha ingått i en byggnadskonstruktion av något slag. 10

11 Figur 9. Kistorna A5 och A6 i södra schaktväggen samt en stående kalkstenshäll i schaktets mitt. Från nordväst. De sex sandstenskistorna är av samma typ som de som kom fram vid nedgrävningen av tanken 1988 och kan därför antas vara av samma datering som dessa. Det vill säga att de hyser kristna, medeltida begravningar. Sammanfattning I samband med att det grävdes för ledningar på och strax utanför kyrkogården vid Vamlingbo kyrka utfördes en arkeologisk förundersökning. När kyrkogården utvidgades norrut på 1930-talet påträffades och undersöktes en begravning i hällkista med sannolikt förkristen datering. Det bedömdes därför som möjligt att vid den aktuella undersökningen träffa på gravar av så kallad övergångstyp, dvs. senvikingatida gravar med föremål. Vid förundersökningen framkom inget av intresse i det 50 meter långa schaktet utanför kyrkogården. Inne på kyrkogården grävdes också ett 50 meter långt schakt från kyrkogårdsmuren i väster fram till sakristian på kyrkans nordsida. Utanför långhuset påträffades sex sandstenskistor, vilka alla ligger kvar i orört skick eftersom ledningen kunde läggas mellan kistorna som har samma längdriktning som schaktet. Kistorna var av samma typ som några som påträffades 1988 vid nedläggning av en avloppstank i vinkeln mellan sakristian och koret. Dessa kistor innehöll inga föremål och tolkades som medeltida kristna begravningar. Sannolikt är de nu påträffade också från medeltiden. 11

12 Referenser Pettersson, A-M. 2005a. Arkeologisk förundersökning Prästgården 1:6, RAÄ 64, Vamlingbo socken, Gotlands kommun. Länsstyrelsens i Gotlands län dnr b. Antikvariska kontroller Prästgården 1:6, RAÄ 64, Vamlingbo socken, Gotlands kommun. Länsstyrelsens i Gotlands län dnr , Wennersten, M Arkeologisk undersökning Kyrkogården 2:1, Vamlingbo socken, Gotland. Dnr 5044/88. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens i Gotlands län beslut, dnr daterat Länsmuseets på Gotland dnr AD Undersökningstid: 12 oktober 2006 och 8 10 januari Undersökt yta: 510 kvadratmeter. Personal: Antikvarie Ann-Marie Pettersson. Belägenhet: Ekonomiska kartans blad 5I 3j Vamlingbo 1980, koordinater x y Fynd: Figur 10. Ledningsschaktet ansluter här till det tidigare grävda området vid sakristian och koret. Från nordväst. 12