Anna Ölund Dnr: Km Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

Transkript

1 Anna Ölund Dnr: Km Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED REPARATION AV BOGÅRDSMUREN PÅ HUSBY-SJUTOLFTS KYRKO- GÅRD, HUSBY-SJUTOLFTS SOCKEN, ENKÖPINGS KOMMUN, UPP- SALA LÄN, LST DNR I samband med schaktningsarbeten för omläggning av bogårdsmuren vid Husby- Sjutolfts kyrka, i Enköpings kommun har Upplandsmuseets avdelning Arkeologi genomfört en arkeologisk schaktningsövervakning. Arbetet utfördes under perioden 25 jan-14 mars 2016 och skedde efter beslut från Länsstyrelsen i Uppsala län ( , ). Den aktuella schaktsträckan omfattade bogårdsmurens västra sida, samt en del av den norra sidan (figur 2). Husby-Sjutolfts kyrka ligger 1,5 mil öster om Enköping (figur 1). Kyrkan antas vara uppförd under 1300-talet, men sakristian är troligen äldre. Tornet och vapenhuset uppfördes sannolikt under 1400-talet. Kyrkogården var tidigare omgärdad av en spåntäckt bogårdsmur med stigluckor vilket framgår av Olof Graus teckning av kyrkan från 1748 (Kilström 1980). I kyrkogårdens sydvästra hörn uppfördes 1828 ett gravkor för den Setonska familjen. Kyrkogården utvidgades åt öster i slutet av talet (Kilström 1980). Invid den västra ingången till kyrkogården finns två större stenar på båda sidor av ingången. Stenarna har enligt traditionen använts av hemvändande soldater att stå på då de lämnat rapporter från pågående krig (RAÄ Husby-Sjutolft 24:1, FMIS). Stiftelsen Upplandsmuseet adress Fyristorg 2, Uppsala telefon hemsida postgiro bankgiro org.nr

2 Den bogårdsmur som omger Husby-Sjutolfts kyrka uppvisar idag mycket stor variation i utförandet med en blandning av blockstensmurar, låga fältstensmurar och stödmurar. Vid den timrade kyrkboden på den norra sidan utgör bogårdsmuren delvis grunden för själva byggnaden. Murarna är bitvis i dåligt skick med nedrasade partier varför en omläggning av den västra sidan och en bit av den norra sidan påbörjades i början av 2016 (figur 2 & 3). Antikvarisk kontrollant för arbetet var Ulrika Sahlsten, Upplandsmuseet. Den arkeologiska schaktningsövervakningen skedde i samband med nedmontering av den befintlig bogårdsmur längsmed den västra mursträckan (figur 3). I denna del var muren ca 2 m hög och ca 0,7-1 m bred. Muren löper parallellt med den allmänna väg som går längsmed kyrkans västra sida. Nedmonteringen, som utfördes med hjälp av grävmaskin, påbörjades vid det Setonska gravkoret och fortsatte i en första etapp till den södra ingångsstolpen (figur 4). Därefter fortsatte arbetet med den västra murens norra parti samt den norra mursträckan. Det arkeologiska arbetet omfattade dokumentation av framkommen sektion bakom den tillfälligt nedmonterade muren. Dokumentationen utgjordes av sektionsskisser, fotografering och beskrivning av framkomna kulturlager. Den blottlagda sektionen på den södra delen av den östra muren var 2-2,3 m hög. I sektionen framkom ett flertal omblandade kulturlager med inslag av krossat tegel (figur 9). I dessa lager fanns nedgrävningar för fyra kistor. Kistdelar och kranier kunde anas i sektionen. Lösa skelettdelar från omrörda gravar samlades in för senare återbegravning. Under siltlagren fanns ett tydligt lager av krossat kalkbruk och mot botten ett brandlager med sot och kol. Kulturlager fanns ned till 1,7 m under kyrkogårdens nivå (figur 5). Den norra delen av den östra bogårdsmuren undersöktes på samma sätt som den södra. Lagerbilden var i detta parti i princip likadan som på den södra delen (figur 10). Här påträffades dock inga gravar utan endast enstaka löst liggande ben. Sektionen som blottlades var 1,9-2,3 m hög och kulturlager fanns ned till 2 m under kyrkogårdens markyta. Ca 1,25-1,5 m under marknivån fanns resterna efter en varmmurad kärna till en äldre bogårdsmur bestående av stenar och kalkbrukskross. Resterna efter den äldre bogårdsmuren slutade 7,1 m norr om grindstolpen. I botten av lagren fanns ett brandlager av kol-och sotblandat grus (figur 6 & 7). Även en liten del av den norra murens västra parti lades om, vilket omfattade sträckan från bogårdsmurens västra hörn till kyrkboden. Den befintliga muren låg här i en kraftig sluttning. När muren monterats ned frilades en sektion som var ca 1,6 m hög. I sektionen fanns omblandad brun siltig lera under ett 0,4 m tjockt matjordlager. Berg påträffades ca 1,1 m under kyrkogårdens nivå (figur 8).

3 Den arkeologiska schaktningsövervakningen vid Husby-Sjutolfts kyrkas bogårdsmur har påvisat att det finns lämningar efter minst en äldre bogårdsmur. Denna har haft en murad kärna vilket vanligen äldre murar haft. Muren har sannolikt förstörts och ersatts av nuvarande bogårdsmur som troligen är relativt sentida, gissningsvis från 1800-talet eller 1900-talets början. Det kraftiga brandlager som påträffades under den äldre bogårdsmuren skulle kunna utgöra resterna efter en bogårdsbalk i trä. Dessa bogårdsbalkar är en vanlig form av kyrkogårdshägnad vid sidan av gärdesgårdar, plank och andra hägnadstyper. En bogårdsbalk är en knuttimrad längsgående konstruktion med kortare tvärgående stockar. Denna liggtimrade hägnadskonstruktionen var mycket stabil och kunde också byggas som två parallella balkar (Johansson 1992 s 13ff). Kulturlagren vid undersökningen bakom bogårdsmuren vid Husby-Sjutolfts kyrka visar att det möjligen funnits två tidigare bogårdsmurar på platsen. Den äldsta av dessa är möjligen en kyrkogårdsbalk i trä som brunnit. Denna har ersatts av en stenmur uppförd i skalmursteknik med varmmurad kärna. Murarnas ålder är oklar, men troligen är de båda uppförda under medeltid eller efterreformatorisk tid. Resterna efter bogårdsmuren i sten liksom brandlagret fanns fram till 7 m norr om den norra grindstolpen. Detta indikerar att kyrkogården från början varit något mindre mot norr. Muren har således löpt närmare kyrkan på dess norra sida. Det skelettmaterial som påträffades vid undersökningen har återbegravts av kyrkans personal. Inga fynd har påträffats. Kolprov från den nedbrunna träkonstruktionen har samlats in och finns i Upplandsmuseets arkiv för framtida analys. Ingen ytterligare rapport utöver denna skrivelse kommer att framställas. Referenser Johansson, J Kyrkogårdens hägn i det medeltida Sverige. Om bogård, balk och stiglucka. Antikvariskt arkiv 76. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm. Kilström, B I Husby-Sjutolfts kyrka. Upplands kyrkor-vi. Ärkestiftets Stiftsråd. FMIS. Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister. Fornsök.

4 Administrativa uppgifter Plats: Husby-Sjutolfts kyrka, Husby-Sjutolfts socken, Enköpings kommun, Uppsala län. Fornlämningstyp: Kyrkotomt. Undersökningstyp: Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Orsak till undersökning: Omläggning av bogårdsmurens västra sida. Uppdragsgivare: Enköpings pastorat. Fältarbetsperiod: Upplandsmuseets personal: Anna Ölund Upplandsmuseets diarienummer: Km Upplandsmuseets projektnummer: 8529 Länsstyrelsens diarienummer och beslutsdatum: , Koordinatsystem: - Dokumentationsmaterial: Förvaras i Upplandsmuseets arkiv. Fynd: Inga fynd påträffades. UPPLANDSMUSEET Bent Syse Bitr. museichef Kopia: Enköpings pastorat Riksantikvarieämbetet Enköpings museum

5 Figur 1. Husby-Sjutolfts kyrka i relation till Enköpings stad. Skala 1: Figur 2. Plan över Husby-Sjutolfts kyrkas kyrkogård med omlagt murparti markerat med rött. Mörkblå markering anger sträcka med påträffade kulturlager. Efter underlag från Svenska kyrkan, Enköpings pastorat.

6 Figur 3. Husby-Sjutolfts kyrka och den västra sidan av bogårdsmuren före påbörjad omläggning i oktober Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet. Figur 4. Nedmontering av den västra murens södra del i januari Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet. Figur 5. Blottlagd sektion bakom nedmonterad mur i den södra delen, där rester efter en äldre mur samt ett brandlager framkom. Till höger skymtar Setonska gravkoret. Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet.

7 Figur 6. Blottlagd sektion bakom nedmonterad mur i den norra delen, där rester efter en äldre mur samt ett brandlager framkom. Den äldre muren syntes 7 m från den norra grindstolplen mot norr. I bakgrunden ses kyrkan samt till vänster kyrkboden. Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet. Figur 7. Blottlagd sektion bakom nedmonterad mur i den norra delen, där rester efter en äldre mur samt ett brandlager framkom. Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet. Figur 8. Sektion bakom den norra murens västra del där endast omrörda siltiga lager fanns, ovan den naturliga sanden och berget. Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet.

8 Figur 9. Ovan till vänster. Del av den södra sektionen. Skala 1: Matjord under gräsyta. 2. Gulbrun sandig silt med rötter och tegelkross. Mer tegel i södra delen av sektionen. Omblandat lager med enstaka ben. Fyra nedgrävningar för kistor fanns i långsektionen. 3. Gråbrun sandig silt med tegelkross, kalkbruksbitar och småsten. 4. Kompakt krossat vitt-gulvitt kalkbruk med inslag av dåligt bränt tegel. Rester efter äldre mur. 5. Brandlager av svartgrå grusig sand och grus samt mindre sten med kolbitar. Kolförekomsten ökar mot norr närmast norra ingångsstolpen. 6. Naturlig marknivå med gul sand samt sten 0,05-0,1 m. 7. Naturlig mark, gul sand. Streckad linje anger schaktbotten. Figur 10. Ovan till höger. Del av den norra sektionen. Skala Gråbrun omblandad siltig matjord under gräsyta. 2. Ljus gulbrun lerblandad silt med stänk av tegelkross. 3. Grå finkornig silt med enstaka små tegelbitar. 4. Kompakt kalkbrukslager med stora kalkbruksklumpar samt sten 0,05-0,15 m. Rester efter äldre mur. 5. Grå siltig lera med enstaka tegelbitar. 6. Brandlager av svartgrå grusig sand samt mindre stenar och kolbitar. 7. Naturlig gul sand med inslag av småsten. Streckad linje anger schaktbotten.