ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIG- HETEN FJÄRDINGEN 20:3, UPPSALA SOCKEN, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN. LST DNR

Transkript

1 Emelie Sunding Dnr Ar Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIG- HETEN FJÄRDINGEN 20:3, UPPSALA SOCKEN, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN. LST DNR I samband med en geoteknisk och miljöteknisk undersökning i kvarteret Ubbo i centrala Uppsala har Upplandsmuseet avdelning Arkeologi genomfört en arkeologisk schaktningsövervakning. Arbetet utfördes under perioden 6-7/ efter beslut från Länsstyrelsen i Uppsala län ( , ). Arbetet omfattade nio borrhål fördelade över fastigheten Fjärdingen 20:3. Beställare var Bjerking AB. Det arkeologiska arbetet utfördes av Emelie Sunding. Kvarteret Ubbo ligger i den västra delen av fornlämningen Uppsala 88:1, begränsningen för det medeltida Uppsalas utbredning (figur 1). Kvarteret har fått sitt namn efter den mytiske kung Ubbo. Under 1600-talet ansågs det ha legat en kungshög i området där Ubbo ska ha legat begravd. Huruvida kvarteter varit bebyggd under medeltiden är inte känt. Den nuvarande topografin som utgörs av en brant slänt öster om Övre Slottsgatan med en platå nedanför kan möjligen vara resultatet efter ett större materialuttag för utfyllnaden av domkyrkans grundläggning, varvid äldre lämningar torde ha förstörts. På 1643 års regleringskarta är området för kvarteret Ubbo tecknat med backstreck vilket möjligen kan tolkas som att den södra delen använts som grustag. Senare ägandeförhållanden tyder dock på att åtminstone områdets norra del kan ha ingått i den kungliga donationen till domkyrkan. På kartor från 1600-talets slut och 1700-talet går att följa bebyggelsens utveckling i kvarteret. På Olof Rudbecks huskarta från 1679 finns här en större kringbyggd kvadratisk gård som flankeras av större inhängnade områden i norr och söder (figur 2). Gården ser ut att bestå av en större huvudbyggnad åt öster och mindre ekonomibyggnader längs de Stiftelsen Upplandsmuseet adress Fyristorg 2, Uppsala telefon hemsida postgiro bankgiro org.nr

2 övriga sidorna(carlsson 2010). På Bussers huskarta som visar Uppsala stads utseende före branden 1702 är det inhängande området i söder utmärkt som trädgård (figur 3). På Brolins karta från 1770 har kvarteret Ubbo tillslut fått den form som det än idag. Resultat Arbetet omfattade nio borrhål fördelade över fastigheten och utfördes med en skruvborr, 0,1 m i diameter (figur 4). Syftet med den arkeologiska schaktningsövervakningen var att dokumentera borrprovernas innehåll och mäktighet. Det aktuella området utgörs idag av en parkeringsyta i norr, delvis asfalterad, samt ett grönområde i söder. Fem av borrhålen förlades inom parkeringsytan och fyra borrhål i grönområdet. Skruvborren, med en meters längd, borrades ner med en meter i taget, varefter skruven togs upp och innehållet dokumenterades, innan nästa meter borrades. Denna metod tillämpades ned till dess orört, naturligt avsatt, material kunde konstateras, därefter trycksonderades marken. Nedan följer en beskrivning av lagerbilden i respektive borrhål (fig 6). Borrhål 1 Borrades på parkeringsytans nordvästra del. 0-1m De översta 0,2 m utgjordes av parkeringsytans gruslager. Under gruset fanns ett grått grusigt lerlager med inslag av tegelkross, ca 0,35 m tjockt. Därunder fanns ett grått sandlager med inslag av silt och tegelfragment, ca 0,3 m tjockt. Vid 0,85 m djup fanns ett gråbeiget lerlager, tillsynes rent och fyndtomt, vilket fortsatte ned till 1,1 m djup. 1-2 m Ned till 1,1 m djup fortsatte det gråbeigea lerlagret, sammanlagt 0,25 m tjockt. Därunder fanns ett mäktigt, brungrått sandigt lager med inslag av silt, lera, grus samt tegel- och kalkbruksfragment, ca 0,8 m tjockt. Lagret var något sandigare mot botten. Vid 1,9 m djup framkom orört åsmaterial bestående av grå, grusig sand. 2-3 m Fortsatt orört åsmaterial bestående av grå, grusig sand. Borrhål 2 Borrades på parkeringsytans norra del. 0-1 m De översta 0,2 m utgjordes av bärlager till parkeringsytan. Under gruset fanns ett grått sandlager med inslag av tegel, ca 0,2 m tjockt. Därunder sågs ett brungrått siltlager med grus och sand, ca 0,2 m tjockt och under detta fanns ett beigegrått sandlager med inslag av grus samt frag-

3 ment av fajans, ca 0,2 m tjockt. Vid 0,8 m djup fanns en koncentration av tegelkross med träkol, detta fortsatte ned till 1,2 m djup. 1-2 m Ned till 1,2 m djup fortsatte det kompakta tegelkrosslagret med träkol. Tegellagret var sammanlagt 0,4 m tjockt och kan vara rester av en konstruktion. Under tegellagret fanns ett ljusgrått, homogent, sandlager, till synes fyndtomt, ca 0,2 m tjockt. Möjligtvis kan det vara ett sättsandslager. Därunder fanns ett brunt, sandigt siltlager med inslag av tegelkross, ca 0,4 m tjockt. I lagret påträffades en handsmidd spik. Vid 1,8 m djup och ned till 2 m djup fanns ett ljusbeigt, grusigt sandlager. 2-3 m Till 2,3 m djup fanns brunbeige sand, likt åsmaterialet men med en viss infiltration av ovanliggande kulturlager. Från 2,3 m djup fanns orört åsmaterial bestående av gråbrun sand med inslag av grus. Borrhål 3 Borrades på parkeringsytans östra del, vid dess infart. 0-1 m De översta 0,2 m utgjordes av bärlager till parkeringsytan. Under bärlagret fanns ett mörkt, homogent, svartbrunt siltlager med inslag av grus, tegelkross och enstaka kalkbruksfragment, ca 0,5 m tjockt. Vid 0,7 m djup blev det märkbart hårt att borra och i materialet syntes krossad sten. Möjligen hade man borrat genom sten, detta fortsatte ned till ett djup av 1,2 m. 1-2 m Till 1,2 m djup fortsatte stenkrosset. Därunder fanns ned till 1,9 m djup ett homogent, brunt grovkornigt sandlager med inslag av grus, tegelkross och träflis. På 1,9 m djup framkom orört material bestående av naturligt avsatt lera. 2-3 m Fortsatt material bestående av naturligt avsatt lera. Borrhål 4 Borrades på parkeringsytans västra del. 0-1 m De översta 0,2 m utgjordes av bärlager till parkeringsytan. Under detta fanns ett svartgrått siltlager med inslag av sand, tegelkross, träflis, träkol, benfragment och kalkbrukskross, ca 0,6 m tjockt. I detta lager påträffades en liten, handsmidd spik. Från 0,8 m djup och till 1,2 m djup fanns ett grått lerlager tillsynes tomt. 1-2 m Ned till 1,2 m djup fortsatte lerlagret. Därunder framkom orört åsmaterial bestående av beigegrå grusigt sand.

4 Borrhål 5 Borrades i gräsytans nordöstra del, i en förhöjning. 0-1 m De översta 0,3 m utgjordes av matjord. Under matjorden fanns ett svart, humöst och sandigt siltlager med enstaka inslag av tegelkross, ca 0,4 m tjockt. Därunder fanns ett beigt lerlager med inslag av träkol och tegelkross, ca 0,2 m tjockt. Från 0,9 m djup ned till 1 m djup fanns ett homogent beigebrunt sandlager. 1-2 m Från 1 m ned till 1,5 m djup fanns ett brunbeigt sandlager med inslag av tegelkross och siltklumpar. På 1,5 m djup framkom orört åsmaterial bestående av brungul sand. Borrhål 6 Borrades på parkeringsytans södra del. 0-1 m De översta 0,2 m utgjordes av bärlager till parkeringsytan. Under bärlagret fanns ett mörkt gråsvart siltlager med inslag av grus, tegelkross och träkol, ca 0,6 m tjockt. På 0,8 m djup fanns ett smetigt, brunt siltlager med inslag av sand, träkol och träflis vilket fortsatte ned till - 1 m. 1-2 m Mellan 1-1,5 m djup fanns ett grått siltlager med inslag av grus, enstaka tegelkross och kolfragment. Därunder fanns ett mörkbrunt siltlager med rikligt av tegelkross, ca 0,4 m tjockt. Vid 1,9 m djup ned till 2 m djup fanns ett ljusgrått, torrt, lerlager med större kolbitar. 2-3 m Från 2,0-2,4 m djup fanns ett brungrått siltlager med inslag av sand och enstaka tegel- och kolfragment. Därunder fanns ett gråbrunt siltlager med rikligt av tegelkross och träkol, ca 0,2 m tjockt. På 2,6 m djup framkom orört åsmaterial bestående av beige sand med inslag av grus. 3-4 m Fortsatt orört åsmaterial bestående av sand och grus. Borrhål 7 Borrades på gräsytans östra del. 0-1 m De översta 0,3 m utgjordes av matjord. Under matjorden fanns ett omrört grått lager bestående av sand och lera, ca 0,2 m tjockt. Därunder fanns ett brungrått siltlager med inslag av tegel, träflis och kolfragment, ca 0,3 m tjockt. Vid 0,8 m djup ned till 1,2 m djup fanns ett grått gruslager med inslag av sand och tegel. 1-2 m Ned till 1,2 m djup fortsatte gruslagret. Vid 1,2 m djup framkom orört åsmaterial bestående av beige sand med inslag av grus. 2-3 m Vid 2 m djup övergick materialet från sand till grå lera.

5 Borrhål 8 Borrades på gräsytans västra del i en förhöjning. 0-1 m De översta 0,1 m utgjordes av matjord. Under matjorden fanns ett mörkt brunsvart, humöst siltlager med inslag av sand, grus och tegelkross. I detta lager fanns även en liten bukskärva från ett grönt glaskärl. Vid 0,7 m djup framkom orört åsmaterial bestående av beige sand med inslag av grus. 1-2 m Fortsatt orört åsmaterial bestående av sand och grus. Borrhål 9 Borrades i gräsytans södra del. 0-1 m De översta 0,3 m utgjordes av matjord. Under matjorden fanns gråbrunt, humöst, siltlager med inslag av sand, kalkbruksfragment och enstaka tegelkross, ca 0,5 m tjockt. Vid 0,8 m djup ned till 1 m djup fanns ett brunt, lerigt siltlager med inslag av träkol och tegelkross. 1-2 m Vid 1 m djup framkom orört material av grå, homogen lera. 2-3 m Fortsatt orört material bestående av grå lera. Utifrån borrproverna går det ej att göra någon närmare tolkning kring kulturlagrens tillkomst eller lagertyp. Djupet till vilket kulturlager återfanns varierade över ytan mellan 0,7 m och 2,6 m. En viss skillnad går att se mellan de prover som borrades längst i norr, 1-3, där djupet var större och de längst i söder, 7-9, där åsmaterial påträffades redan 0,7-1,2 m under mark. Det borrhål där kultlagerdjupet var som störst är nummer 6, som borrades på områdets västra del, här fanns kulturlager ned till 2,6 m djup. Sammanfattningsvis kan konstateras att det inom det tilltänkta exploateringsområdet finns flertalet bevarade kulturlager av skiftande tjocklek och innehåll. Inga fynd tillvaratogs. Ingen ytterligare rapport utöver denna skrivelse kommer att framställas.

6 Referenser Carlsson, R Kvarteret Ubbo. I: R. Carlsson m.fl. Uppsala domkyrka. II Domkyrkan i Gamla Uppsala. Nuvarande domkyrkans omgivningar. Sveriges kyrkor volym 228. Uppsala. Administrativa uppgifter Plats: Fjärdingen 20:3, Uppsala socken, Uppsala kommun, Uppsala län Fornlämningstyp: Stadslager. Raänr: 88:1. Undersökningstyp: Arkeologisk schaktningeövervakning. Orsak till undersökning: Borrning för geoteknisk och miljöteknisk undersökning. Uppdragsgivare: Bjerking AB Fältarbetsperiod: 6-7 februari Upplandsmuseets personal: Emelie Sunding. Upplandsmuseets diarienummer: Ar Upplandsmuseets projektnummer: Länsstyrelsens diarienummer och beslutsdatum: , Koordinatsystem: - Dokumentationsmaterial: Förvaras i Upplandsmuseets arkiv. Fynd: Inga fynd tillvaratogs. UPPLANDSMUSEET Anna Ölund Avdelningschef Arkeologi Kopia: Bjerking AB Riksantikvarieämbetet Uppsala kommun

7 Figur 1. Fornlämningsområdet för Uppsala stad, 88:1, med kvartersnamn. Röd cirkel anger den aktuella platsen för undersökningen. Figur 2. Utsnitt från Olof Rudbecks karta över Uppsala från Bebyggelsen i kvarteret Ubbo utgörs här av en kringbyggd gård med inhägnade områden i norr och söder. Figur 3. Utsnitt från J B Bussers huskarta, tryckt i Peringskiöld 1773, som visar Uppsala stads utseende före branden Bebyggelsen i kvarteret ser i stort sett oförändrad ut i jämförelse med Rudbeck. Däremot är det inhägnade området i söder markerat som trädgård.

8 Figur 4. Plan över kvarteret Ubbo med de nio borrhålen markerade med rött. Skala 1:800. Figur 5. Översikt över arbetsområdet som i norr utgjordes av en parkeringsyta och i söder ett grönområde. Foto mot S. Emelie Sunding, Upplandsmuseet.

9 Figur 6. Sektioner av de nio borrhålen 1-9. Överst i borrsektionerna finns antingen parkeringsytans bärlager eller matjordslagret som fanns i gräsytan. De lager som tydligt påvisade kulturpåverkan har markerats med mörkbrun färg. De lager som påvisade ingen eller mycket liten kulturpåverkan har markerats med beige färg. Orange markering i borrhål 2 visar det kompakta tegellager som eventuellt kan vara en konstruktionsrest. Samtliga borrhål borrades ned till orört material som varierade mellan grusig sand och kompakt lera. Skala 1:30.

10 Figur 7 (t.v.). Borrning av borrhål 3 på parkeringsytans östra del. Foto mot Ö. Figur 8 (t.h.). Borrprov i borrhål 2 mellan 0-1 m djup. Vid 0,8 m djup fanns ett kompakt tegellager med träkol i överkant. Foto Emelie Sunding, Upplandsmuseet. Figur 9 (t.v.). Borrprov från borrhål 6 mellan 0-1 m djup. Vid 0,8 m djup fanns ett smetigt, brunt siltlager med inslag av sand, träkol och träflis vilket fortsatte ned till 1 m djup. Figur 10 (t.h.). Borrprov från borrhål 9 mellan 0-1 m djup. Under matjorden fanns gråbrunt, humöst, siltlager med kalkbruksfragment och enstaka tegelkross. Vid 0,8 m djup ned till 1 m djup fanns ett brunt, lerigt siltlager med inslag av träkol och tegelkross. Foto Emelie Sunding, Upplandsmuseet.

11