Lycksele kyrka, Västerbottens län
|
|
- Torbjörn Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Lycksele kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Lyckseles nuvarande kyrka är den tredje på orten. Den första kyrkan uppfördes 1607 som en följd av Karl IX:s beslut att anlägga en rad kyrkor i lappmarken för att kolonisera landet, komma åt malmfyndigheter, stödja lappmarkshandeln och kristna samerna. Den byggdes på en befintlig samisk mötesplats, som numera kallas Gammplatsen och utgör en halvö i Umeälven med skogsmuseum och friluftsmuseum. Med sin första kyrka bröts Lycksele församling ut ur Umeå landsförsamling och övertog funktionen som kyrk- och marknadsplats från Granö, men det skulle dröja fram till slutet av 1600-talet tills en fast befolkning började växa fram i området, bl.a. med finska kolonisatörer. Vid Linnés lappländska resa 1732 besökte han den första kyrkan på Gammplatsen och dömde ut den som i bedrövligt skick. Fyra år senare ersattes den av Lyckseles andra kyrka, uppförd av Hans Biskop med den för honom typiska avlångt åttakantiga formen och utförande i bondebarock. Bebyggelsen på Gammplatsen växte, bl.a. med en kyrkstad uppdelad i olika områden för samer, nybyggare och handelsmän. Vid 1700-talets slut gjorde trångboddheten i kombination med vårflodens årliga översvämningar att man flyttade samhället från Gammplatsen upp på Heden, där stadens centrum ligger idag. Även kyrkan var för liten för den stadigt ökande befolkningen och dessutom i dåligt skick. Den revs därför år 1800, men en rekonstruktion av den återuppfördes 1973 ett hundratal meter söder om den gamla kyrkplatsen. Den rekonstruerade kyrkan, som visar hur Lyckseles andra kyrka såg ut, kallas Margaretakyrkan och används främst för dop och vigslar sommartid. Den gamla kyrkplatsen på Gammplatsen utgör idag ett fornlämningsområde, med husgrunder och gropar. År 1920 byggde man en bogårdsmur runt den och reste ett minnesmonument. Lyckseles tredje och nuvarande kyrka stod klar Den nya kyrkplatsen utvecklades under andra hälften av 1800-talet till en tätort, inte minst p.g.a. att Lycksele blev ett centrum för skogsbruk och flera skogsbolag etablerade kontor och boställen här. I anslutning till kyrkan uppfördes borgarnas kyrkstugor på Borgarbacken i söder, nybyggarnas kyrkstugor på Finnbacken i väster och den fasta befolkningens gårdar i norr och söder. Man behöll alltså den uppdelning som funnits redan på Gammplatsen. Bebyggelsens tillväxt under 1800-talets slut resulterade 1870 i en reglering med rutnätsplan som fortfarande finns kvar. Flera bränder ödelade de centrala delarna av Lycksele i slutet av 1800-talet. Kring torget och Storgatan byggdes det därefter upp trähus med stenimiterande fasader, vilket gav samhället smeknamnet Lappstockholm. Idag finns få rester av denna bebyggelse kvar. Finnbacksområdet med 80 kyrkstugor och 200 stall totalförstördes i en brand 1893 och därefter uppfördes där nya kyrkstugor i en annan form, som sedermera blev permanent bostadsområde för mindre bemedlade, förslummades och slutligen revs på 1940-talet. Lycksele, som i och med utbrytningen från Umeå landsförsamling blev kyrklig centralort för ett enormt stort område, har genom åren behållit en del av sin centralortskaraktär för Västerbottens inland. Det blev också Lapplands första stad Ur moder- 1
2 församlingen Lycksele bröts flera inlandsförsamlingar ut; Åsele 1648, Sorsele 1673, Dorotea ur Åsele 1700, Tärna 1780, Vilhelmina ur Åsele 1812 och Stensele Malå församling, som 1848 bröts ut från Arvidsjaur, tillfördes också byar från Lycksele för att bli mer bärkraftig. Örträsk kapellförsamling bildades 1848 (egen församling 1887) och Björksele 1962, men de inkorporerades återigen i Lycksele församling Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning och ligger på en stor kyrkogård, som idag omges i söder och väster av centrumbebyggelse, i norr av Johan Skyttes skola och i öster av den småskaliga bostadsbebyggelsen i Hamnen. En bogårdsmur av sten omger hela det vidsträckta kyrkogårdsområdet och övergår till stödmur i öster. Ursprunglig huvudentré med vitputsade grindstolpar finns i väster, men idag angörs kyrkan huvudsakligen från öster, via en bred trappa från parkeringen vid Hamngatan. Förutom Gamla kyrkogården vid kyrkan finns ytterligare två begravningsplatser. Lugnets kyrkogård (1939) ligger ca 1,5 km nordväst om kyrkan och Berglunda kyrkogård (1957) ligger ca 4 km söder om kyrkan. Av dessa tre är numera Berglunda kyrkogård den största, både till ytan och till antalet gravsatta. Kyrkogårdarna Gamla kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan byggdes. I en beskrivning från talet nämns att den var omhägnad av ett trästaket och att en utvidgning planerades. På ett foto från 1892 omges kyrkogården av en bogårdsmur av sten med vitputsade bastanta grindstolpar mot huvudentrén i väster. Vegetationen innanför bogårdsmuren är relativt tät, med gran, tall och björk. På ett foto som troligen är taget i början av talet (före 1922) är området närmast nordväst om kyrkan relativt vildvuxet, med högt gräs, till synes oregelbundet placerade björkar och inslag av barrträd. Någon enstaka gravsten syns men i övrigt mest träkors. Kyrkogårdens äldsta del ligger söder och sydväst om kyrkan. Rakt söder om kyrkan återfinns den s.k. Fjällströmska familjegraven. Det är en gravkammare som är murad av gråsten och har torvtäckt tak. Stenen som täcker trappan ned till gravrummet är troligen från 1950-talet, men i övrigt är gravkammaren samtida med kyrkogården. Pehr Fjällström ( ) var f.d. skolmästare vid Skytteanska skolan, sedermera kyrkoherde och prost. Han har kallats lappmarkens apostel och spelade en avgörande roll för utarbetandet av ett standardiserat samiskt skriftspråk. Han färdigställde en samisk ordbok och grammatik samt översatte en mängd skrifter till samiska, bl.a. NT, psalmboken och Luthers lilla katekes. Sedan kyrkplatsen flyttats från Gammplatsen till sitt nuvarande ställe, flyttades även kvarlevorna efter Fjällström och hans familj hit. Även andra ståndspersoner i Lycksele fick sitt sista vilorum i Fjällströms gravkammare. Sydväst om kyrkan finns det två gräsbevuxna gravkullar, varav den ena innehåller kvarlevorna efter andra personer som också flyttades hit från kyrkogården på Gammplatsen. Den andra gravkullen ska ha uppförts över en komminister som själv utsett stenen. På området söder och sydväst om kyrkan finns också flera andra äldre gravmonument, bl.a. några gjutjärnsmonument och gjutjärnskors. Gravarna är disponerade i rader med rygghäck, gräsmatta och asfalterade gångar. I sydost finns en vit träbyggnad som används som förråd. Tidigare har det funnits grusgravar som är igensådda med gräs. Raden längst mot öster har stenramarna kvar. Kyrkogården utvidgades efter 1924 mot norr och nordväst. Även denna utvidgning omges av en bogårdsmur av sten. Norr om kyrkan finns allmänfält med mest stående 2
3 låga gravstenar i gräsmatta med rygghäck, men närmast bogårdsmuren i nordväst och norr finns det huvudsakligen häckomgärdade grusgravar. Området längst i väster har nästan enbart sådana häckomgärdade grusgravar och upplevs därför som särskilt välbevarat. Här finns även några gravar med smidesstaket. En mångfald häckmaterial förekommer, ibland så mycket som tre olika sorter runt samma grav. På en del ställen har häckarna mellan gravarna också försvunnit så att det har uppstått större grusfält. Även på de nyare delarna av kyrkogården är gångarna dessvärre asfalterade. Både den nya och den gamla delen av kyrkogården förändrades under och 1970-talen genom att grusgravar förvandlades till gräsgravar och grusgångar asfalterades. Växtligheten består främst av björkar i rader, samt en rad med tallar norr om kyrkan. Begravningskapellet ligger ca 20 meter rakt norr om kyrkan. Det uppfördes 1933, efter ritningar av arkitekt Kjell Wretling. Den rektangulära byggnaden har ett lägre indraget korparti i norr, entré med relativt enkel omfattning och kopparklädda pardörrar i söder, samt rundbågade fönster i öster och väster. Taket är klätt med fasat brädspån och valmat över kapellrummet, sadeltak över koret. År 1964 inreddes kylrum och kisthiss i gravkapellet och en betonggrund med port i nedre plan tillkom. Kisthanteringen under jord mellan kyrkan och gravkapellet tillkom Även invändigt är gravkapellet relativt välbevarat. Kjell Wretling ritade också altarbordet, bänkarna och lampetterna. Altarskulpturen tillkom 1942 och är skapad av brodern och skulptören David Wretling. Idag används gravkapellet sällan, utan merparten begravningar äger rum i kyrkan. Lugnets kyrkogård, ca 1,5 km nordväst om kyrkan i närheten av dagens E12, anlades Begravningsplatsen omges av en bogårdsmur av huggen sten i nordost samt av en häck i söder och sydväst. Kyrkogården ligger i en sluttning mot sydväst och gravkvarteren är terrasserade samt böjer av mot norr i den västra delen. Gravarna utgörs av resta stenar i gräsmatta med höga rygghäckar. I den sydvästra delen finns några gravar omgärdade med stenram som tidigare var grusgravar, men som har såtts igen. Gångarna är grusade, förutom den asfalterade väg som leder ner till personal- och ekonomibyggnaden i väster. Viktiga inslag är också de fullvuxna björkarna och de fina trapporna i sten med enkla järnräcken mellan terrasserna. Berglunda kyrkogård, ca 4 km söder om kyrkan, anlades 1957 och är därför inte skyddad enligt kulturminneslagen. Kyrkan Exteriör Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil , efter ritningar av arkitekten Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet, Stockholm. Byggmästare var Olof Alm från Nordmaling, som också hade gjort en första förslagsritning. Lycksele kyrka är uppförd i timmer på stensockel, med torn i väster och ett rektangulärt långhus med kor inom byggnadskroppen i öster. Kyrkan har idag en sekundärt tillbyggd polygonal sakristia i öster och ett sekundärt tillbyggt vapenhus mitt på norra långsidan. Det senare utgör handikappentré med inrymd kisthiss. Långhusets låga sadeltak är valmat över koret i öster, sakristians valmade tak är något lägre. Samtliga takfall är klädda med fasad tjärad brädspån förutom det tillbyggda vapenhuset, vars valmade tak täcks av falsad kopparplåt. Fasaderna är klädda med vitmålad stående slätspontpanel. Fönstren är indragna och rundbågiga med släta omfattningar. Ingången i väster har profilerad omfattning, litet baldakintak och lunettformat överljus. Västtornet är indelat i tre 3
4 avsatser, med profilerade lister och genombruten lanternin, avslutat med tandsnittsfris, svängt valmat takfall samt förgyllt glob och kors. Utvändigt har kyrkan genomgått en del större förändringar. Ursprungligen fanns det en utskjutande sakristia mitt på norra långväggen och en sidoingång på södra långväggen, i rak tväraxel från sakristian. Kyrkan var då ljust röd eller rosafärgad. Den västra ingången hade en mycket enkel omfattning och kröntes av en fronton. En stor restaurering genomfördes 1850, då sakristian revs och en ny, inskjuten polygonal sakristia byggdes till bakom koret i öster. Det innebar även att korfönstren sattes igen och ersattes av nya dörrar mellan koret och sakristian. Ingången till kyrkorummet mitt på södra fasaden sattes också igen och ersattes av ett fönster. Troligen tillkom panelen vid denna restaurering och den målades ljusgrå med vita knutar. Nästa större utvändiga restaurering genomfördes efter ritningar av Lars Israel Wahlman Vid denna restaurering förändrades sakristian och fick nytt tak och två öppna svalar med svarvade kolonner som bar taket på vardera sidan. Västentrén fick också sin nuvarande omfattning, nya kopparklädda dörrar ersatte tidigare spegeldörrar i trä, yttertrappan byggdes om, en spira sattes upp över koret, tornet kompletterades med små lunettfönster, och stuprör av plåt tillkom. Den senaste större förändringen utvändigt genomfördes efter ritningar av Rolf Bergh Då tillkom ett vapenhus mitt på norra fasaden, där sakristian ursprungligen var placerad. Kyrkans spåntak är renoverat flera gånger, men delar av det norra takfallet kan fortfarande ha originalspån kvar. Södra takfallet byttes i sin helhet 1985, medan sakristians spåntak är från 1920-talet när den gjordes om. Interiör Vapenhuset i tornets bottenvåning har invändigt en åttakantig form och kolonner i hörnen. Från norra och södra sidan går svängda trappor upp till orgelläktaren. Färgsättningen i blågrått och brunt är dämpad och i taket finns en änglamålning och stjärnor. Vapenhuset är mycket välbevarat sedan 1923, då det fick sin nuvarande utformning, med kolonner och målningar av Filip Månsson. Det enda som avviker är det ljusa brädgolv som lades in Kyrkorummet är enskeppigt med rak korvägg och parställda dörrar mot sakristian bakom. Taket utgörs av ett flackt tunnvalv, som är nästintill plant under hjässan. Det har vitmålad träpanel med tre stora rektangulära motivmålade plafonder och en profilerad gulbeige valvlist med målningar i rödbrunt liknande tandsnitt, äggstav och marmoreringar. Väggarna täcks med liggande panel och är vitgråa med stänkmönster. Golvet av furubräder är ljust och lackat. Kyrkan har öppen blågrå bänkinredning med mittgång och rektangulära gavlar marmorerade i blågrått. Korväggen pryds av ett arkitekturmåleri på duk i form av ett skenperspektiv med kolonnuppställning som bär en arkitrav och tempelgavel (tympanon). Altartavlan inom förgylld skulpterad ram föreställer uppståndelsen. Altaret i trä har rundade hörn och förgyllda ornament. Altaringen är halvrund och genombruten med svarvade marmorerade ljusgrå balusterdockor och ljust grålila överliggare och knäfall. Predikstolen på norra väggen har rund korg med karnisformad underdel. Den är marmorerad i grått och blått, indelad i fält genom lisener och försedd med förgyllda ornament och symboler typiska för nyklassicismen. Ljudtaket är runt, med lambrequin, klot och kors. På väggen bakom predikstolen finns en draperimålning. Den långt utskjutande läktaren i väster upptas till stor del av orgeln från 1978 som är okonventionellt disponerad med bastanta sidopartier och ryggpositiv, men inget mittparti. Delar av orgelfasaden, läktarbarriären, och pelarna 4
5 som bär orgelläktaren är målade i orange. Bakom den nuvarande orgeln finns den gamla orgelfasaden från 1880 bevarad, delvis synlig från kyrkorummet. I utrymmet under läktaren har bänkarna tagits bort och där inryms numera bl.a. kapprum och café. Interiören har förändrats mycket sedan byggnadstiden. Stora invändiga förändringar gjordes redan vid restaureringen De inre förändringar som följde av de yttre ombyggnationerna har redan nämnts ovan. Stora delar av inredningen byttes också ut. Ursprungligen fanns en altartavla som föreställde korsfästelsen, sannolikt kom från den tidigare kyrkan och ska ha varit målad av den mångkunnige Pehr Fjellström. Den flyttades 1849 till den nya kyrkan i Örträsk (där den fortfarande finns kvar) och ersattes av den nuvarande uppståndelsemålningen av konstnären Carl Johan Sjöstrand (målad 1842). Predikstolen byttes också. Den ursprungliga predikstolen utgjordes av en halvrund målad korg utan dekorationer, placerad mitt på norra väggen med direkt uppgång från sakristian. Den ersattes av den nuvarande, som fick ny placering närmare koret. Nuvarande altarring och troligtvis även altare tillkom också vid detta tillfälle och läktaren byggdes ut på sidorna. En av de största förändringarna var det invändiga måleriet. Dekorationsmålaren Karl Erik Holmström, som var bördig från Lycksele men bosatt i Stockholm, engagerades för att måla om kyrkan. Han var samtidigt verksam i Örträsk kyrka och båda kyrkorna fick en liknande utformning med målat kassettak och arkitekturuppställning i skenperspektiv på korväggen. I Lycksele kyrka målades kassettaket över redan på eller 80-talet, medan de yttre delarna av arkitekturuppställningen, dvs. de kolonner som flankerade dörrarna, målades över på 1920-talet. Nästa större förändring var Wahlmans restaurering Förutom vapenhusets omgestaltning var de kanske största förändringarna i kyrkorummet att interiören målades om och fick ny färgsättning och nya dekorationer, att läktarbarriären omgestaltades, samt att elektricitet installerades för belysning, radiatorer och bänkvärmare. Några jugendinspirerade mindre ljuskronor finns fortfarande kvar i kyrkorummet. Andra förändringar var bl.a. att predikstolen sänktes, nya korbänkar med svängbara nummerskyltar tillkom och övriga bänkar omgestaltades och fick nya gavlar. Vid restaureringen fann man ett senmedeltida krucifix bakom korpanelen. Det restaurerades, kompletterades och försågs med nytt kors. Troligen kom det ursprungligen från moderförsamlingen, Umeå landsförsamling. Vid Knut Nordenskjölds restaurering tillkom källaren under sakristian, liksom taklisterna, dörrfoder och altaret i sakristian. De obelisker som numera flankerar altaret i sakristian stod ursprungligen på vardera sidan bänkkvarteren och var ett typiskt Nordenskjöldskt tillägg. Även lampetterna i kyrkorummet, som ersatt äldre lampetter, bär hans signum. Andra förändringar var att en del av 1920-talets dekorationsmåleri försvann och istället tillkom de tre plafondmålningarna i taket, utförda av konstnären Gunnar Torhamn. De föreställer hur Kristus visar sig för lärjungarna efter uppståndelsen, himmelsfärden och pingstundret, och ska därigenom ses som en tematisk och kronologisk fortsättning på altartavlans uppståndelsemotiv. Fler förändringar som genomfördes vid denna restaurering var att korgolvet höjdes, bänkinredningen byttes mot en helt ny (utom i koret), predikstolskorgen sänktes ytterligare, orgelfasaden fick troligen en ny färgsättning och det medeltida krucifixet hängdes upp på södra väggen. Kororgeln tillkom 1976 och åren därpå genomfördes ett flertal mycket okänsliga förändringar, huvudsakligen efter restaureringsförslag av Rolf Bergh. Hela den gamla läktaren revs och en ny uppfördes. Under läktaren togs åtta bänkrader bort på vardera 5
6 sidan för att inrymma kyrktorg och skåp. Bänkkvarteret i nordost, mot koret, kortades också av. Ett andra vapenhus tillkom i norr, och ovanför dörren dit placerades en stor oljemålning av Olle Blomberg, som stilmässigt bryter av från kyrkans övriga karaktär. Nytt furugolv lades in i hela kyrkan. Korgolvet sänktes något, liksom predikstol med tak, altarbord och predella. Altarringen kortades och flyttades något. Ny armatur och ambo tillkom och takkronorna placerades om med två i koret och två i mittgången (tidigare hängde alla i mittgången). År 1978 tillkom dopfunten och den nya stora orgeln som nu helt dominerar läktaren. Den är tillverkad av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg och uppges vara av mycket hög musikalisk klass. Det är en fullvärdig konsertorgel. Den är disponerad på ett ovanligt sätt, med kraftiga sidopartier men öppen i mitten där man skymtar den gamla orgelfasaden från 1880-talet (Åkerman & Lund) som fortfarande är bevarad på läktaren. Bänkinredningen från 1950-talet som 1977 fått en vinröd färgton, målades 1999 om i en mer dämpad blågrå laseringsmålning. Den avsåg att komma nära bänkinredningens ursprungliga färgsättning, men eftersom kyrkorummet innehåller så många årsringar som kulörmässigt drar åt delvis olika håll kan man uppleva att helheten inte är fullt samstämd. År 2010 genomfördes en värmekonvertering med vattenburen fjärrvärme. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Placeringen av en kyrka i Lycksele 1607 innebar startskottet för Lyckseles utveckling mot en centralort för inlandet. Som moderförsamling för många inlandssocknar och med en av Övre Norrlands tidigaste nyklassicistiska kyrkor med stenimiterande träfasader blev Lyckseles tredje och nuvarande kyrka också en förebild för andra kyrkor i inlandet som byggdes under 1800-talet. Även om så gott som alla kyrkobyggen passerade Överintendentsämbetet och de flesta fick sin slutgiltiga form av arkitekterna där, så hade församlingarna ofta en idé om hur de ville att kyrkan skulle se ut. På det sättet kan man se Lycksele kyrka som en förebild. Den nyklassicistiska karaktären förstärktes tydligt vid 1850-talets restaurering, som innebar att sakristian flyttades från sin ursprungliga plats mitt på norra långhusväggen till platsen bakom koret i kyrkans längdriktning, att färgsättningen ändrades från rosaröd till gråvit och förmodligen också att den stenimiterande slätpanelen sattes upp. Typiska nyklassicistiska drag är bl.a. fasadens stilrenhet, tornavslutningen med valmat tak och öppen lanternin samt inte minst dispositionens axialitet och klarhet med tre avgränsade block; torn i väster, långhus och sakristia i kyrkans längdriktning i öster. Lars Israel Wahlmans restaurering på 1920-talet, som utvändigt främst påverkade sakristians utformning och västra entréns omfattning, minskade i någon mån den nyklassicistiska prägeln och förde in drag av nationalromantik. Ändringarna är dock gjorda med stor kvalitet och är fint sammanfogade med helheten. Desto sämre anpassat är Rolf Berghs norra vapenhus från Även om placeringen har kopplingar bakåt i tiden till den första sakristian, så är utförandet av sämre kvalitet och bristande anpassning. Exempelvis avviker panelens utförande från kyrkans. Interiören har genomgått många stora förändringar och är idag en blandning av de restaureringar som genomförts. Man kan svårligen säga att någon tidsperiod totalt dominerar. Kvar från 1850-talets restaurering är bl.a. predikstolen, altaret, altarringen och de delar som är kvar av arkitekturmålningen på korväggen. De har en tydlig nyklassicistisk prägel och samspelar därmed förtjänstfullt med kyrkans exteriör. Wahlmans 1920-talsrestaurering är idag främst märkbart i vapenhuset, som förutom 6
7 golvbytet helt präglas av denna restaurering och av Filip Månssons måleri. Knut Nordenskjölds 1950-talsrestaurering är kanske särskilt tydlig i sakristian, som fått behålla mycket av den karaktär den fick då, med bl.a. listindelning av innertaket, nytt altare samt Nordenskjölds karaktäristiska obelisker som från början var avsedda för främre bänkparen. Inne i kyrkorummet är 1950-talsrestaureringen särskilt tydlig i takplafondmålningarna och kyrkbänkarna. Takmålningarna av Gunnar Torhamn utgör ett aningen främmande inslag i en nyklassicistisk kyrka, men har samtidigt konstnärliga och teologiska värden. De har ett bibliskt bildspråksberättande som bl.a. används vid konfirmationsundervisning och vid guidningar i kyrkan talets förändringar, huvudsakligen enligt Rolf Bergs förslag, är de som gått hårdast fram med kyrkorummet. Vad som i synnerhet innebar stora förändringar av kyrkans karaktär var rivandet av den gamla läktaren, uppförandet av en ny läktare, den nya dominerande läktarorgeln, borttagningen av bänkar under läktaren och tillskapandet av ett kyrktorg, samt det nya ljusa furugolvet. Även den nya ingången från norr och Olle Blombergs väggmålning som finns ovan den gör att kyrkorummet splittrats ännu mer. Bland mindre sentida tillägg som också minskar den nyklassicistiska karaktären kan man nämna kororgeln. Även måleriet invändigt har förändrats kraftigt ett flertal gånger, då tidigare dekorationer målats över med nya. Resultatet har blivit att färgsättningen spretar en del och att helheten därför inte håller ihop riktigt bra. Särskilt är det läktarens och läktarorgelns orangea färg och bänkinredningens stålblågrå färg som står ut en aning från helheten. Kyrkan har många lösa inventarier av stort värde, bl.a en Kristusfigur som är Lapplands enda medeltida skulptur (tillhörde troligen moderförsamlingen Umeå landsförsamling från början). Det kors som det är monterat på tillverkades dock på 1920-talet. Församlingen har även en större porträttsamling i sin ägo samt en betydande boksamling. Ett av kyrkans stora bruksvärden är den högklassiga orgeln. Kyrkan är också Lyckseles främsta konsertlokal. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kyrkan präglas utvändigt främst av klassicistisk enkelhet från byggnadstiden 1799 och restaureringen talets tillägg i en blandning av klassicism och nationalromantik har en stark tidsprägel men är ändå skickligt infogade med hög ambition och god kvalitet. Materialen, i synnerhet den släta panelen från 1850-talet och spåntaket är viktiga att behålla. Grindstolparna med portal av smide har ett miljöskapande värde inom kyrkomiljön. Detsamma har begravningskapellet, som är ritat av västerbottensarkitekten Kjell Wretling och till sin stil anpassat till kyrkan. Gamla kyrkogården vid kyrkan utgör en rik kyrkogårdsmiljö. Det stora antalet äldre gravvårdar, t.ex. järnkors och grusgravar med häckomgärdning, samt den vällagda bogårdsmuren är viktiga som lokalhistoriska dokument och för att de bidrar till kyrkogårdens stämningsmässiga värde. Gravkullarna och Fjellströms familjegrav utgör särskilt ovanliga inslag, med personhistoriskt värde och med kopplingar till Lyckseles ursprungliga lokalisering på Gammplatsen. 7
8 Koret med sin symmetri, sakristiedörrarna, skenperspektivmålningen, altaret, altarringen och den praktfulla predikstolen utgör värdefull inredning från talet och är avgörande för upplevelsen av kyrkorummet och den kvarvarande karaktären av nyklassicism. Det medeltida krucifixet är Lapplands enda och ger kontinuitet bakåt till församlingsbildningen på 1600-talet. Vapenhuset präglas helt av Lars Israel Wahlmans 1920-talsrestaurering. Med sina symmetriska läktartrappor och kolonner samt tidstypisk färgsättning och Filip Månssons dekorationsmåleri är vapenhuset en stor tillgång för kyrkan. Detsamma gäller sakristian som helt präglas av Knut Nordenskjölds talsrestaurering, med listindelat tak, altare, obelisker och passande äldre möblering. Litteratur- och källförteckning Bebyggelsehistorisk tidskrift. Övre Norrlands kyrkor. Nr 22, Uppsala Begravningsplatsinventeringen Inventeringsblanketter i Länsstyrelsens arkiv. Flodin, Barbro. Kyrkobyggnader Del 3. Övre Norrland. Stockholm Kulturminnesvårdsprogram för Lycksele kommun. Umeå Mascher, Bodil. Utvändig ommålning av Lycksele kyrka. Byggnadsantikvarisk rapport. Västerbottens museum, Vård- och underhållsplanen för Lycksele kyrka. Västerbottens museum (Lycksele församling, Lycksele kyrka) Muntliga uppgifter från kyrkoherde Kent Nordin. Inventeringsdatum: Ansvar karaktäristik och bedömning: Annika Lindberg, Historiska Hus AB och Andreas Grahn, Länsstyrelsen Västerbotten. Texten fastställd i mars Rapport: Andreas Grahn 8
9 Lycksele kyrka, Västerbottens län Lycksele fick sin första kyrka 1607 och blev därmed en viktig kyrk- och marknadsplats i södra Lappland. Den första kyrkan, kyrkogården och samhället låg på den halvö i Umeälven som numera kallas Gammplatsen (1). Omkring sekelskiftet 1800 hade den blivit för trång och stan flyttades till sitt nuvarande läge, där den nuvarande kyrkan (2) stod klar Kyrkogården är utvidgad mot norr och nordväst Lugnets kyrkogård (3) invigdes Satellitbilder från Google maps. Kyrkans huvudentré ligger i västtornet, men bilburna kyrkobesökare möter kyrkan från öster via parkeringen vid Hamngatan. Det norra vapenhuset tillkom 1977, på platsen för den ursprungliga sakristian. Kyrkan var en av de första i Övre Norrland med nyklassicistisk disposition och utformning, en karaktär som ytterligare förstärktes vid restaureringen 1850, då sakristian flyttades, den stenimiterande panelen tillkom och färgsättningen ändrades. Sakristian restaurerades och fick inslag av nationalromantiska stildrag 1922, då även västentrén fick ny utformning. Exteriörens kvaliteter förtas en aning av norra vapenhuset. Gravkapellet syns till höger i bild. Det vänstra fotot nedan är taget före 1920-talets restaurering och hämtat från Västerbottens museums bildarkiv (okänd fotograf). Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
10 Lycksele kyrka, Västerbottens län Vänster: Foto från 1890 som i huvudsak visar det utseende och den fasta inredning kyrkan fick efter restaureringen 1850, förutom att det målade kassettaket målades över på eller 80-talet. Foto: Lars Dahlstedt/Västerbottens museum. Nedan: Idag präglas kyrkorummet av flera restaureringar. Särskilt viktigt är 1850-talets i nyklassicistisk stil målades de yttre kolonnparen på korväggen över, kaminer ersattes av elvärme och de små jugendinspirerade ljuskronorna på sidorna av långhuset tillkom målades takmålningarna över och plafondmålningarna av Gunnar Torhamn tillkom, liksom ny bänkinredning. Kororgeln är från 1976 och bänkarnas färgsättning från I kyrkan finns Lapplands enda medeltida träskulptur, från tidigt 1300-tal. Den skänktes till Lyckseles första kyrka från moderförsamlingen Umeå landsförsamling på 1600-talet, försvann sedermera, dök upp och restaurerades på 1920-talet och monterades på väggen på 1950-talet. Korset tillverkades En av de största och mest okänsliga förändringarna i kyrkorummet är den nya djupa läktaren från 1977, och att åtta bänkrader togs bort längst bak för att skapa ett kyrktorg och förvaring. De ljusa lackade furugolven i kyrkan är från Tillsammans med alla nya målningsskikt gör de att kyrkans patina inte är särskilt hög. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
11 Lycksele kyrka, Västerbottens län Även sett framifrån utgör läktarombyggnaden den enskilt största förändringen. Översta bilden är tagen före restaureringen , när barriären ändrades och bl.a. fick liggande speglar. Läktaren revs 1977 och en ny uppfördes, som till skillnad från den tidigare är lika djup i mitten som på sidorna. Det ger en helt annan upplevelse av kyrkorummet. Äldre foto från Västerbottens museum (okänd fotograf). Den gigantiska läktarorgeln dominerar kyrkorummet både genom sin storlek, ut- formning och färgsättning. Musikaliskt håller den dock hög klass och är en fullskalig konsertorgel. är att Ett särskilt värde den gamla orgelfasaden från 1880 (Åkerman & Lund) finns bevarad bakom. Längst till vänster: Lampetterna är från Nordenskjölds restaurering på talet och ersatte en äldre variant. Den nya entrén från norra vapenhuset och Olle Blombergs målning ovanför tillkom Vänster: Hk-rampen, troligen tillkommen 1977, har en förhållandevis diskret placering och utformning. Räcket kunde dock vara nättare. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
12 Lycksele kyrka, Västerbottens län Vapenhuset (ovan) är helt präglat av 1920-talets restaurering och Filip Månssons måleri. Sakristian (vänster) är tydligast präglat av 1950-talets restaurering med listindelat tak, altare och obelisker som ursprungligen stod i kyrkorummet. Gravkapellet från 1933 är ritat av Kjell Wretling, som också ritat inredningen. Altartavlan är gjord av brodern, David Wretling. Kapellet är relativt välbevarat och har ett miljöskapande värde. Det används sällan numera. Äldsta, sydvästra, delen av kyrkogården, med gjutjärnskors samt gravkullar med kvarlevorna efter personer som flyttades hit från gamla kyrkogården på Gammplatsen sedan den nya kyrkogården tagits i bruk. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
13 Lycksele kyrka, Västerbottens län Ovan: En av de äldsta gravarna på kyrkogården är gravkammaren för Pehr Fjällström ( ), söder om kyrkan. Han har kallats lappmarkens apostel, eftersom han översatte flera kyrkliga skrifter till samiska. Kvarlevorna flyttades från Gammplatsen. Graven har högt personhistoriskt värde. I den västra delen av kyrkogården, som utvidgades 1924, är karaktären ovanligt välbevarad, med häckomgärdade grusgravar, några smidesstaket och björkar. Gångarna är dock som på resten av kyrkogården asfalterade. En del av häckarna har tyvärr försvunnit så att stora grusfält uppstått. I bakgrunden skymtar de putsade grindstolparna vid kyrkans västra entré. Lugnets kyrkogård, ca 1,5 km nordväst om kyrkan vid E12:ans utfart från Lycksele, invigdes Begravningsplatsen ligger i en sydvästsluttning med terrasseringar. Stående gravstenar i gräsmatta med höga, täta och välklippta rygghäckar, grusgångar, fullvuxna björkar och stentrappor med enkla järnräcken hör till de bärande karaktärsdragen. I slutet av en asfalterad björkallé mot väster ligger en ekonomibyggnad med garage och personalutrymmen. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen
Läs merUrsvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13
Läs merFinnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merStrömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs merVEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön I utkanten av Vedevågs brukssamhälle ligger Vedevågs kyrka på en höjd. Kyrkoanläggningen Kyrkan
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merSPANNARBODA KYRKA. Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Spannarboda kyrka är belägen i det glest bebyggda stationssamhället Spannarboda i Fellingsbro
Läs merSankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om
Läs merSättna kyrka Installation av nytt värmesystem
Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 16, Bodil Mascher Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS
Läs merLatikbergs kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Latikbergs kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Latikberg ligger i skogslandet ca 2 mil öster om Vilhelmina.
Läs merÖrträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Örträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Örträsk by ligger i kuperat skogs- och jordbrukslandskap omkring
Läs merLidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem
Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik
Läs merHolmsunds kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Holmsunds kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kustsamhället Holmsund ligger vid havet, ca 15 km sydost om Umeå.
Läs merLJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN
LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:7 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs mer2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM
2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM Johan Dellbeck, November 2008 Omslagsfotografi: Öregrunds kyrka, vy
Läs merVilhelmina kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den långsträckta tätorten Vilhelmina ligger naturskönt till på en sydostsluttning
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,
Läs merAvasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Avasjö kapell är beläget i fjällbyn Borgafjäll, ca 103
Läs merRestaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun
Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merFatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Fatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Fatmomakke, ca 116 km nordväst om Vilhelmina, har en lång
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merBjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merLänsmuseet Västernorrland. Piporgel, Sollefteå gravkapell. Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107
Länsmuseet Västernorrland Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107 Piporgel, Sollefteå gravkapell r ---, REFE~EllSE
Läs merSorsele kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sorsele kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkans tidiga historia i Sorsele sammanfaller med kolonisationen av området, som
Läs merMariakorets dopfunt och matta
Miljön kring Överluleå kyrka Kyrkan står på en höjdrygg ovanför Bodträsket, i utkanten av staden och granne med ett mindre friluftsområde. Kyrkogatan som skär genom hela staden sträcker snett fram mot
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs
Läs merÖverklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Överklinten ligger i Rickleåns älvdal, 12 km nordväst
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
Ljusdals kyrka, Gävleborgs län 4 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen Ljusdals kyrka och klockstapel från nordväst. Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2003-05-02. 2.1 Kyrkomiljön Ljusdals kyrka
Läs merBerg, Svedvi och Säby kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:18 Berg, Svedvi och Säby kyrka Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1, Berga 4:21, Säby prästgård 3:1 Berg, Svedvi och Säby socknar
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merGRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN
GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN FÖRÄNDRING AV KOR, INBYGGNAD AV RWC, BYTE AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher 2 Innehåll
Läs merHEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK
HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK Hemsö församling, Härnösands kommun, Ångermanland Murberget Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2010:26 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. Inledning 3
Läs merDorotea kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Dorotea kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Dorotea tätort ligger på en södervänd bergssluttning med utsikt mot Bergvattensjön
Läs merRestaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad
Restaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 BESKRIVNING
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merÖVERLÄNNÄSKYRKA SOLLEFTEA KOMMUN. Dokumentation av upprustning av spåntak. av Hjördis Ek REFERENSEXEMPLAR
ÖVERLÄNNÄSKYRKA SOLLEFTEA KOMMUN Dokumentation av upprustning av spåntak av Hjördis Ek Länsmuseet Västernorrland Avdelningen för kulturmilj övård och dokumentation Rapport nr 1998:3 REFERENSEXEMPLAR Historik
Läs merbyggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund
byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad
Läs merNordmalings kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Nordmalings kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den medeltida kyrkan med omgivande kyrkogård ligger mitt i samhället Nordmaling.
Läs merMörkö kyrka. Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län.
Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Rapport 2011:47 Albin Uller Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid
Läs merÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län
ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Initiativet till kapellbygget togs på 1720-talet av kyrkoherden i Älvdalen. Avståndet till moderkyrkan
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs merhaft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.
BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,
Läs merNÄSBY KYRKA. Näsby Prästgård 2:1, Näsby församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
NÄSBY KYRKA Näsby Prästgård 2:1, Näsby församling, Lindesbergs kommun, län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Näsby kyrka är belägen i utkanten av Frövi tätort vars utveckling tog fart när järnvägen
Läs merSelångers kyrka Installation av nytt värmesystem
Selångers kyrka Installation av nytt värmesystem Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 20, Bodil Mascher 2 Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS TILLSTÅNDSÄRENDE BESTÄLLARE BESTÄLLARENS
Läs mer2015:229 ANTIKVARISK MEDVERKAN VETA KYRKA OMLÄGGNING AV GOLV VETA KYRKA VETA SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:229 ANTIKVARISK MEDVERKAN VETA KYRKA OMLÄGGNING AV GOLV VETA KYRKA VETA SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Veta kyrka
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Häringe kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Häringe kapell Västerhaninge-Muskö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms
Läs merMjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak
Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...
Läs merHÄLLEFORS KYRKA. Hällefors Kyrkby 4:4, Hällefors församling, Hällefors kommun, Örebro län
Hällefors Kyrkby 4:4, Hällefors församling, Hällefors kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Hällefors kyrka är belägen i västra utkanten av Hällefors centralort omgiven av skogsbygd.
Läs merFläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Allhelgonakyrkan Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Allhelgonakyrkan Katarina församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift,
Läs merSa Unnaryds kyrka. Övergripande kulturhistorisk bedömning. Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007
Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007 Övergripande kulturhistorisk bedömning Sa Unnaryds kyrka Södra Unnaryds kyrka är byggd 1833 på platsen för den medeltida kyrkan, av byggmästare Petter Petersson,
Läs merArkindus Rapport: 2007:04 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM
HÖLÖ KYRKA Kyrkokarakteriseringsprojektet i Strängnäs stift (2002-2008) Uppdragsgivare: Strängnäs stift. Utförare: arkindus (2007) Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Hölö kyrka Hölö socken,
Läs merVälkommen till Emmaboda kyrka
Välkommen till Emmaboda kyrka Kort historik Från början fanns här endast ett församlingshem som invigdes av Biskop Ludvig Lindberg en dag i februari 1926. Klockan 3.30 tändes den elektriska belysningen
Läs merVÄSTRA ENEBY KYRKA PENTRY OCH BERGVÄRME 2015:228 ANTIKVARISK MEDVERKAN VÄSTRA ENEBY KYRKA VÄSTRA ENEBY SOCKEN KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN
2015:228 ANTIKVARISK MEDVERKAN VÄSTRA ENEBY KYRKA PENTRY OCH BERGVÄRME VÄSTRA ENEBY KYRKA VÄSTRA ENEBY SOCKEN KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning
Läs merRasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun. Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck
Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Rasbokils kyrka efter renovering i augusti 2009
Läs merKULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA GRAVVÅRDAR BOMHUS KYRKOGÅRD BILAGA 1 Samtliga gravvårdar som finns upptagna i följande lista ska bevaras helt intakta. Vid eventuell förändring eller återgång till äldre utseende
Läs merVIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK
VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna
Läs merNERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK
Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer
Läs merBREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid
Läs merVälkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA
Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA Ölme nuvarande kyrka byggdes 1785 1787. Invigningen ägde rum den 19 oktober 1788. Den nuvarande kyrkan är den tredje på samma plats. På 1100-talet byggdes en träkyrka,
Läs merOxie kyrka. Antikvarisk kontroll. Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län. Nytt läktarräcke. Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll Oxie kyrka Nytt läktarräcke Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box
Läs merRytterne kyrka. Installation av ny brand- och inbrottsanläggning. Antikvarisk rapport. Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:23 Rytterne kyrka Installation av ny brand- och inbrottsanläggning Antikvarisk rapport Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland Boel Melin Rytterne kyrka Installation
Läs merKaraktärisering och kulturhistorisk värdering Hjortsberga kyrka
Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Hjortsberga kyrka Hjortsberga socken i Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet
Läs merRisbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön År 1856 framlades vid en visitation i Dorotea församling önskemål
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
Söderala kyrka, Gävleborgs län 2: 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Kyrkan ligger mitt i Söderala socken invid byarna Bers, Heden, Hov och Orsta. Landsvägen finns norr om kyrkan,
Läs merSävar kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sävar kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Sävar ligger ca 20 km nordost om Umeå, och delas i en östlig
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merVedevågs kyrka. Installation av central klimatstyrning 2013. Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland. Anneli Borg Rapport 2013:10
Vedevågs kyrka Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland Installation av central klimatstyrning 2013 Anneli Borg Rapport 2013:10 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 3 Inledning
Läs mer2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Kyrkan och den
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merDISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Läs merR E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena
Läs merLängbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12
Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet
Läs merSÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län
SÄTERS KYRKA Kyrkan 1; Säters församling; Säters kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Säters samhälle tillkom som en följd av bergshanteringen och bruksverksamheten som pågick kring Ljusteråns
Läs merMörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan
Mörlunda kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift Ellen
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ljusterö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ljusterö kyrka Ljusterö-Kulla församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Österåker
Läs merStockholms stift Stockholm
Vaxholms kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Vaxholms kyrka Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Kv Kyrkan
Läs merPetiknäs kapell, Norsjö kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Petiknäs kapell, Norsjö kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Petiknäs är en by som ligger vid Petikåns utflöde i Skellefteälven,
Läs merBeskrivning och historik
MÖRKÖ KYRKA Kyrkokarakteriseringsprojektet i Strängnäs stift (2002-2008) Uppdragsgivare: Strängnäs stift. Utförare: arkindus (2007) Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Mörkö kyrka Mörkö socken,
Läs merVännäsby kyrka, Vännäs kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Vännäsby kyrka, Vännäs kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Vännäsby är en medeltida jordbruksby, som ligger vid sammanflödet
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Rogsta socken är en relativt stor socken som breder ut sig nordost om Hudiksvalls stad och även innefattar den stora halvön Hornslandet. Trakten
Läs merLundby kyrka. Nytt styrsystem. Antikvarisk rapport. Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:84 Lundby kyrka Nytt styrsystem Antikvarisk rapport Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Helén Sjökvist Lundby kyrka Nytt
Läs merListerby kyrka. Listerby socken, Ronneby kommun. Antikvarisk kontroll av interiör renovering
Listerby kyrka Listerby socken, Ronneby kommun Antikvarisk kontroll av interiör renovering Blekinge museum rapport 2009:24 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning...2 Befintliga förhållanden...2
Läs merÅmsele kyrka, Vindelns kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Åmsele kyrka, Vindelns kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Åmsele by grundades år 1737 av nybyggaren Anders Danielsson och
Läs merBurträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Burträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Burträsk kyrka ligger i centrala delen av samhället och är vackert
Läs merRAPPESTAD KYRKA OMMÅLNING AV TAK
RAPPORT 2015:211 ANTIKVARISK MEDVERKAN RAPPESTAD KYRKA OMMÅLNING AV TAK RAPPESTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 1 2 Rappestad kyrka Ommålning av tak Innehåll Bakgrund.............................................................4
Läs mer2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN
2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet
Läs merSura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Läs merNORA KYRKA. Kyrkan 1, Nora bergsförsamling, Nora kommun, Örebro län
NORA KYRKA Kyrkan 1, Nora bergsförsamling, Nora kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Nora är centralort i Noraskogs bergslag, där det funnits otaliga gruvor och hyttor från medeltiden
Läs merFAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV
fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå
Läs merBOTEAKYRKA SOLLEFTEÅ KOMMUN. Dokumentation av upprustning av spåntak. av Hjördis Ek REFERENS EXEMPLAR
BOTEAKYRKA SOLLEFTEÅ KOMMUN Dokumentation av upprustning av spåntak av Hjördis Ek Länsmuseet Yästemorrland Avdelningen för ku1turrni1jövård och dokumentation Rapport nr 1998:4 REFERENS EXEMPLAR Historik
Läs merKaraktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka
Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka Härlövs socken i Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av
Läs merYTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN
YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN RESTAURERING AV PUTSADE FASADER Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:01 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs mermed balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Läs mer