Sävar kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län
|
|
- Charlotta Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sävar kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Sävar ligger ca 20 km nordost om Umeå, och delas i en östlig och en västlig del av Sävarån som rinner rakt genom samhället i nordsydlig riktning. Redan på talet var Sävar en stor jordbruksby, en av de största i den vidsträckta Umeå socken. Bebyggelsen var då grupperad som radby på den östra sidan av ån. År 1787 anlade bröderna Per och Erik Forssell ett sågverk i Sävarån och 1804 kompletterades verksamheten med ett järnbruk. Ett brukssamhälle växte fram i anslutning till de båda industrierna, med en bruksgata som anlades på åsen väster om Sävarån. Stora delar av brukets byggnader förstördes i samband med slaget i Sävar 1809, men byggdes sedan upp igen. Bebyggelsen förlades med inspektorbostad i söder och kyrka i norr, samt arbetarbostäder däremellan. Brukskyrkan uppfördes , delvis bekostad av familjen Forssell, och brukspatronen drev frågan att Sävar skulle brytas ur dåvarande Umeå landsförsamling och bilda egen socken, vilket blev verklighet Pers son Olof Forssell blev delägare efter faderns död 1809 och ensam ägare efter farbroderns död Handelshuset Olof Forssell & söner hade även skeppsvarv och byggde lastfartyg vid den närbelägna lastageplatsen i Skeppsvik. Det blev ett av de rikaste handelshusen i länet innan det slutligen gick i konkurs och såldes Sävars starka historiska koppling till bruket är fortfarande avläsbar på den s.k. Bruksbacken, dvs. höjdplatån längs Sävaråns västra sida, även om det har tillkommit ny bebyggelse där. Under de senaste decennierna har Sävar även haft en tillväxt av småhusbebyggelse både i öster och väster, tack vare närheten till Umeå. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1934, sedan den tidigare brunnit ned Kyrkan och den omgivande långsträckta kyrkogården följer Sävaråns, Bruksbackens och bruksgatans (nuvarande Forssells väg respektive Kyrkvägens) nord-sydliga orientering. Kyrkogården avgränsas med ett vitt trästaket mot norr, väster och söder samt en karaganhäck mot öster. Söder om kyrkogården ligger f.d. klockargården från 1860-talet som numera används som församlingshem. På västra sidan om Kyrkvägen ligger villor och tvåvåningshus bakom en trädridå närmast vägen. Mellan klockargården och kyrkan har en pastorsexpedition uppförts under 1990-talet. Kyrkogården Kyrkogården torde ha tagits i bruk sedan den första kyrkan var klar I en beskrivning från 1832 omnämns Sävar kyrkas begravningsplats och att den då låg närmast norr om kyrkan. Kyrkogården bestod tidigare huvudsakligen av grusgravar, men de flesta lades igen till gräsmatta på 1960-talet. Idag återstår bara ett tiotal, varav en del i en rad med häckomgärdade grusgravar sydväst om kyrkan. I övrigt är det mest stående gravstenar i gräsmatta och grusgångar. Trots att kyrkogården är stor upplevs 1
2 den inte ödslig, tack vare att växtligheten är lummig, med björkar, rönnar, en kort men mäktig allé av cembratallar som leder fram mot kyrkans huvudingång norrifrån, samt inte minst de rikligt förekommande rygghäckarna av häggmispel och karagan. Rygghäckarna och träden skapar välbehövlig rumslighet och omväxling i den vidsträckta och flacka kyrkogården. Norr om kyrkan, intill cembratallallén, finns ett åttakantigt gravkapell (tidigare likbod) från förra hälften av 1800-talet (renoverat 1892 och på 1900-talet). Kapellet används numera för andra samlingar än begravningar. Det har ljusgul locklistpanel, bruna spegeldörrar och vita höga rundbågiga fönster. Tälttaket har en rundbågig takfris, är belagt med papp och kröns av vitmålat kors på glob i trä. Utvändigt är byggnaden mycket välbevarad och betydelsefull för kyrkomiljön. Kyrkogården utvidgades i en lägre etage närmare älven mot öster 1943, efter ritningar av arkitekten Denis Sundberg (1941). Den nedre delen utvidgades sedan norrut 1979 (arkitekt Karl Henrik Nordlund) och en ekonomibyggnad uppfördes där. Även den lägre etagen av kyrkogården har betydelsefulla rygghäckar. Sävarån flyter förbi nedanför, men vegetationen i nipan gör att man inte ser mycket av den. Det gamla rutmönstrade staketet med snedställda strävor var fallfärdigt och revs Det ersattes av ett nytt trästaket (ritat av arkitekt Åke Lundberg) med samma utformning som dagens, som i sin tur är från Minneslunden söder om ekonomibyggnaden tillkom Kyrkogårdens nyaste delar ligger längst i norr. Bland betydelsefulla gravvårdar bör särskilt nämnas den Forssellska familjegraven väster om kyrkan, med bl.a. brukspatronen Olof Forssells vård i gjutjärn från Kyrkan Sävars första kyrka, som stod färdig 1822 och brann ned 1932, var en enkel nyklassicistisk kyrka, med torn, långhus, rundbågade fönster och klädd med ljus träpanel. Arkitekt för den var Axel Almfeldt och byggmästare var bruksinspektor Wincent. När ritningar till en ny kyrka beställdes av stadsarkitekten i Umeå, Kjell Wretling, fanns det uttalade önskemål om att den nya kyrkan skulle likna den gamla. Invigningen skedde Även detta blev en traditionell och klassicerande långhuskyrka, med samma orientering som den gamla (p.g.a. topografin), med torn i norr och långhus i nordsydlig riktning, samt en utbyggd sakristia mot öster. Kyrkan vilar på betongsockel och har resvirkesväggar, klädda med ljusgul locklistpanel och med vita lister och omfattningar. Det branta sadeltaket är kopparbelagt och har omvikt takfot. De höga rundbågiga fönstren har blågrå bågar och flerfärgade glas. Tornets öppna lanternin kröns av en takhuv med svängda takfall, svart glob och förgyllt kors och tupp. Takfoten är dekorerad med tandsnitt. Entrén i tornets bottenvåning omfattas av en pilasterburen portik i grått och kyrkportarna är utförda i ek med fyra speglar. Den breda entrétrappan har plansteg av finhuggen sten och svartmålade järnräcken samt fint inpassad hk-ramp i vinkel. Öster om tornet finns en mindre tillbyggnad från 2004, med lokaler för församlingsverksamheten. Utvändigt har relativt få förändringar genomförts. De största är bytet av långhusets takmaterial från lertegel till koppar 1985 och den tillbyggnad som gjordes mot öster
3 Vapenhuset i tornets bottenvåning är fint gestaltad, med symmetriskt placerade trappor upp till läktaren från vardera sidan och glasade innerdörrar med dekorativa snidade indelningar. Samma stil är det på taket under läktaren som är kassettindelat med lister. Kyrkorummet har ett tunnvälvt gråblålaserat innertak över mittparti och kor. Sidopartierna är avskilda genom blågråmarmorerade pelare och har lägre, plana och brunrödlaserade tak. Väggarna är klädda med masonitskivor och rollade med ljust grå latexfärg. Hela kyrkan har slipat och lackat golv av smala furubräder. På vardera sidan om mittgången finns brunådrad öppen bänkinredningen med rektangulära gavlar och brunmarmorerade speglar. Utmed sidogångarna finns längsgående bänkar. Kyrkans arkitekt Kjell Wretling har ritat stora delar av inredningen, bl.a. bänkinredningen och altaruppsatsen. Enligt församlingens inventarieförteckning har hans bror, skulptören David Wretling, ritat predikstolen och ljuskronorna. David Wretling har också skulpterat altarskåpets figurer och dopfunten. Den yngre brodern Stig Wretling har bestämt kyrkorummets färgsättning och målat allt dekorationsmåleri, bl.a. änglarna på korväggen och takpanelen. De särpräglade ljuskronorna i mässing är tillverkade av konstsmeden Seth Lindgren. Här finns alltså prov på stor hantverksskicklighet, till stora delar med familjen Wretlings prägel. Interiören har genomgått fler förändringar än exteriören. De mest genomgripande skedde Mellan fanns kapprum, brudkammare och handikapptoalett i bakre delen av långhuset, och bänkarna hade en annan färgsättning. I samband med att tillbyggnaden gjordes i öster 2004 togs läktarunderbyggnaden bort och vapenhusdörrarna flyttades åter mot tornväggen. Utrymmet längst bak i kyrkan är därför återigen öppet bortsett från en mindre yta som nyttjas för rwc och kapphängning. Även i koret gjordes en genomgripande förändring Ursprungligen var koret smalare p.g.a. att sakristian finns bakom predikstolen och ett dopkor var symmetriskt placerat på västra sidan. Dopkoret togs bort 2004, två bänkrader längst fram i kyrkan demonterades och koravsatsen utvidgades framåt. En ny kororgel placerades i främre sydvästra hörnet av kyrkan. På den nya stora koravsatsen står en rad med lösa stolar längs västra väggen. Sedan tidigare är läktarens bänkar bytta mot lösa stolar. Kyrkans uppvärmning konverterades från direktverkande el till fjärrvärme (via bänkvärmare) under 2004 och i samband med det målades bänkinredningen om i ursprunglig färgsättning. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Sävar kyrka utgör ett tidstypiskt exempel på det tidiga 1930-talets kyrkobyggande, som dels vilade på en lång kyrkotradition med nyklassicismens kyrkotyp i 1920-talsklassicismens tappning, dels började ta in modernistiska inslag, främst interiört. Utvändigt är kyrkan traditionell och relativt välbevarad. Några karaktärsdrag som är typiska för 1920-talsklassicismen är den omvikta takfoten samt tornets rundfönster och markerade takfot med tandsnitt. Karaktäristiskt för Sävar kyrka är också den ljust gulbeiga locklistpanelen och tornlanterninen med kors och tupp. Förändringen av takmaterial till kopparplåt har ingen större negativ inverkan. Tillbyggnaden från 2004 är däremot mer främmande för denna kyrkotyp och har i viss mån brutit symmetrin från norr. Tillbyggnaden är dock förlagd till det väderstreck som är det minst exponerade och utformningen har hämtat många motiv från sakristian, vilket medfört att ingreppen minimerats. Trots anpassningarna minskar tillbyggnaden kyrkans autenticitet och dess kulturhistoriska värde. 3
4 Invändigt är kyrkan desto mer förändrad. Att 1970-talets läktarunderbyggnad togs bort måste betraktas som positivt eftersom rummet återfått sin ursprungliga storlek, kassettaket under läktaren har frilagts och innerdörrarna är tillbaka på sin plats i anslutning till vapenhuset. Att utrymmet under läktaren fortfarande saknar bänkar och är lite väl luftigt (denna väg går man till församlingssalen i tillbyggnaden) är en estetisk och kulturhistorisk nackdel som Sävar kyrka numera delar med åtskilliga andra kyrkor. På läktaren har bänkarna bytts mot stolar, vilket dock inte påverkar upplevelsen av kyrkorummet. Det gör däremot förändringarna i koret, som sammantaget utgör det mest negativa ingreppet i kyrkorummet. Genom borttagandet av dopkoret förlorades inte bara symmetrin utan också ett av kyrkans mest tidstypiska inslag. Dopkor förekommer främst i och 1930-talets kyrkor. Till nackdel ur antikvarisk och upplevelsemässig synpunkt är det även att bänkar har tagits bort längst fram i kyrkan, att koravsatsen vidgats och att en kororgel tillkommit. Trots dessa förändringar kan man fortfarande uppfatta kyrkorummet som genuint och estetiskt tilltalande, mycket tack vare de ursprungliga wretlingska inventarierna och fasta inredningen i kombination med de bibehållna originalkulörerna och det dekorativa måleriet. Dessa wretlingska inslag håller hög konstnärlig och hantverksmässig klass och är mycket betydelsefulla för kyrkorummet. Detsamma gäller de särpräglade och modernistiska armaturerna, skickligt tillverkade av Seth Lindgren. Tidstypiskt är även masoniten på väggarna, de smala golvbrädorna och läktartakets listindelning. Till styrkorna i det kulturhistoriska värdet hör att Sävar kyrka utgör ett av länets bästa exempel på familjen Wretlings samlade verksamhet och deras vanliga samarbete inom familjen. Detta var ett av de första stora jobben de gjorde tillsammans, men redan här har lillebror Stig utvecklat sina karaktäristiska fingermoln och målar i lasyr medan Davids altarskåp och dopfunt bär på hans omisskännliga stil. Den produktiva familjen Wretling har haft en stor betydelse både i umetrakten och i länet. I kyrkomiljön fyller det lilla och välbevarade begravningskapellet från 1800-talet en viktig uppgift som vittnesbörd om kyrkplatsens äldre historia. Växtbeståndet med cembratallar, björkar, rönnar och inte minst rygghäckar av häggmispel och karagan är viktigt för kyrkogårdens lummiga och trivsamma karaktär. Till stilmässiga paralleller i länet hör de samtida kyrkorna i Bjurholm (också den av Kjell Wretling sedan äldre kyrka brunnit på 1930-talet) och Dorotea. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna F.d. likboden (kapellet) är exteriört ett av länets mest autentiska polygonala bisättningsbyggnader från 1800-talets mitt och utgör en för kyrkomiljön viktig länk bakåt i tiden. Kyrkan är med sina utvändiga 20-talsklassicerande former och invändiga inslag av modernism representativ för 1930-talets kyrkobyggnader och familjen Wretlings verksamhet i länet, trots vissa exteriöra och interiöra förändringar. Den fasta inredningen, snickerierna, färgsättningen och den dekorativa målningen i kyrkan är välbevarad och har höga konstnärliga och hantverkshistoriska värden. 4
5 Takarmaturerna visar prov på sin tids estetik och hantverksskicklighet och är mycket betydelsefulla för upplevelsen av kyrkorummet. Litteratur- och källförteckning Begravningsplatsinventeringen Inventeringsblanketter i Länsstyrelsens arkiv. Hållén, Agneta. Nya svenska kyrkor. Del III, Norrland. Stockholm Vård- och underhållsplanen för Sävar kyrka. Västerbottens museum (Sevärtskylt om bröderna Forssell) (Ann Bäckström. Sävars bruk) Inventeringsdatum: Ansvar karaktäristik och bedömning: Annika Lindberg, Historiska Hus AB och Andreas Grahn, Länsstyrelsen Västerbotten. Texten fastställd i feb Rapport: Andreas Grahn 5
6 Sävar kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Ovan, vänster: Kyrkan i Sävar ligger i norra änden av Bruksbacken, som fått sitt namn av att ett sågverk och senare också järnbruk låg här fr.o.m. sent 1700-tal. Familjen Forssell som startade och ägde bruken var också drivande för att Sävar skulle få en egen kyrka och bli eget pastorat. Den första kyrkan stod färdig 1822 och brann Den nuvarande kyrkan invigdes 1934 och ritades av Kjell Wretling, med önskemål från församlingen om att den skulle likna den gamla. Läget mellan den nord-sydliga Sävarån och bruksgatan (numera Kyrkvägen) gör att kyrkan liksom sin föregångare har en nordsydlig orientering, med tornet mot norr. Kyrkogården har utvidgats flera gånger, först mot öster, sedan mot norr. Ovan, mitten: En karaktärsfull allé av cembratallar leder fram mot kyrkan norrifrån. Tillbyggnaden för församlingsverksamhet från 2004 är främmande för kyrkotypen och har minskat kyrkans symmetri och i viss mån kulturhistoriska värde, men är uppskattad av församlingen, samt anpassad och placerad för att så långt det är möjligt infoga sig i miljön. Ovan, höger: Brukspatronen Olof Forssells ( ) gravvård i gjutjärn har ett högt personhistoriskt och lokalhistoriskt värde, och även ett arkitektoniskt värde. Sonens sten inunder kompletterar familjegraven. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges). Utvändigt är kyrkan traditionellt klassicistisk, med långhus och torn. Karaktäristiska drag är det branta sadeltaket med omvikt takfot, tornets rundfönster och markerade takfot med tandsnitt. Kulören är ursprunglig. Långhusets tak har ändrats från tegel till koppar, men i övrigt är kyrkan välbevarad utvändigt. Väster om kyrkan (innanför staketet på bilden) ligger en rad med häckomgärdade grusgravar. I övrigt är de flesta grusgravarna igenlagda under talet. Återplantering av björkar pågick när bilden togs.
7 Sävar kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Den rikliga mängden rygghäckar, av främst häggmispel och karagan, ger kyrkogården viss rumslighet. Tillsammans med de fullvuxna träden gör de kyrkogården varierad och lummig trots att den är så pass stor och flack. Växtligheten är en fin kvalitet och av stor betydelse för kyrkogårdens parkkaraktär. I bakgrunden syns det åttakantiga gravkapellet och kyrkan från norr. Den f.d. likboden är utvändigt en av länets mest autentiska polygonala bisättningsbyggnader från senare hälften av 1800-talet. Den har ett högt miljöskapande värde och utgör en för kyrkomiljön viktig länk bakåt i tiden. Kyrkogården utvidgades mot öster i en lägre etage 1943 (bilden). Denna förlängdes sedan norrut Även på kyrkogårdens nedre del, närmast Sävarån, är rygghäckar ett viktigt inslag. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
8 Sävar kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Ovan, vänster: Det symmetriska vapenhuset har fina arkitektoniska kvaliteter. De dekorativa innerdörrarna, takarmaturen och de orörda mörkt fernissade trapporna är viktiga för känslan av autenticitet. Ovan, höger: Likt många andra kyrkor har flera bänkpar tagits bort längst bak i kyrkan, vilket gett ett nog så luftigt intryck. För församlingen är dock luftigheten praktisk för logistiken i samband med de ovanligt välbesökta arrangemangen. Innertaket med listindelning i kassetter är en tidstypisk kvalitet att värna om. Bakom skärmväggarna till höger och vänster döljer sig kapprum alltsedan läktarunderbyggnaden togs bort Ovan, vänster: Det mesta av inredningen är ritad av Kjell Wretling. Att bänkarna 2004 återfick sin ursprungliga bruna kulör blev ett lyft för kyrkorummet. Den ursprungliga färgskalan som bestämdes av Stig Wretling håller fint ihop kyrkorummet. Nuvarande Grönlundsorgeln (med fasad) är från Ovan, höger: De särpräglade modernistiska takarmaturerna visar prov på 1930-talets estetik och hantverksskicklighet. De har stor betydelse för upplevelsen av kyrkorummet, i likhet med Stig Wretlings dekorativa måleri. Sidoskeppens fingermoln är typiska för honom. Ett mindre positivt inslag är de överdimensionerade strålkastarna. De skulle med fördel kunna bytas mot diskretare och mer anpassade alternativ. Nedan, höger: David Wretlings dopfunt och Stig Wretlings takplafonder med änglar vid armaturernas infästning har nog fångat många unga kyrkobesökares uppmärksamhet genom åren. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
9 Sävar kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Sävar kyrka utgör ett av de bästa exemplen på den för länet betydelsefulla familjen Wretlings samlade verksamhet, samt deras goda samarbete inom familjen, med bl.a. arkitekten Kjell, skulptören David och konstnären/målaren Stig. Den wretlingska stilen och det tidstypiska utförandet gör att man uppfattar Sävar kyrka som representativ för 1930-talet trots att en del förändringar gjorts i interiören. Den största förändringen i främre delen av kyrkan är att dopkoret till höger togs bort 2004, vilket innebar att man både förlorade symmetri och ett mycket tidstypiskt inslag. Samtidigt togs några bänkar bort, koravsatsen förstorades och kororgeln tillkom. Ur estetisk synpunkt förlorade kyrkorummet på dessa åtgärder, men ur användarsynpunkt uppskattas det stora golvutrymmet i koret av församlingen. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest
Läs merVoijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen
Läs merUrsvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs merSättna kyrka Installation av nytt värmesystem
Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 16, Bodil Mascher Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS
Läs merAvasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Avasjö kapell är beläget i fjällbyn Borgafjäll, ca 103
Läs merSankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om
Läs merStrömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merLänsmuseet Västernorrland. Piporgel, Sollefteå gravkapell. Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107
Länsmuseet Västernorrland Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107 Piporgel, Sollefteå gravkapell r ---, REFE~EllSE
Läs merVEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön I utkanten av Vedevågs brukssamhälle ligger Vedevågs kyrka på en höjd. Kyrkoanläggningen Kyrkan
Läs merBREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merSPANNARBODA KYRKA. Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Spannarboda kyrka är belägen i det glest bebyggda stationssamhället Spannarboda i Fellingsbro
Läs merLidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem
Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik
Läs merHolmsunds kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Holmsunds kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kustsamhället Holmsund ligger vid havet, ca 15 km sydost om Umeå.
Läs merbyggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning
byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merLJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN
2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning
Läs merLundby kyrka. Nytt styrsystem. Antikvarisk rapport. Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:84 Lundby kyrka Nytt styrsystem Antikvarisk rapport Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Helén Sjökvist Lundby kyrka Nytt
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merKvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär
18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför
Läs merRytterne kyrka. Installation av ny brand- och inbrottsanläggning. Antikvarisk rapport. Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:23 Rytterne kyrka Installation av ny brand- och inbrottsanläggning Antikvarisk rapport Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland Boel Melin Rytterne kyrka Installation
Läs merLatikbergs kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Latikbergs kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Latikberg ligger i skogslandet ca 2 mil öster om Vilhelmina.
Läs merR E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
Ljusdals kyrka, Gävleborgs län 4 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen Ljusdals kyrka och klockstapel från nordväst. Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2003-05-02. 2.1 Kyrkomiljön Ljusdals kyrka
Läs merBerg, Svedvi och Säby kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:18 Berg, Svedvi och Säby kyrka Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1, Berga 4:21, Säby prästgård 3:1 Berg, Svedvi och Säby socknar
Läs merSura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Läs merMörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan
Mörlunda kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift Ellen
Läs merStiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:xx 2013:39 Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Lisa Skanser Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk
Läs merhaft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.
BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,
Läs merBergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder
Läs merViktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs merRestaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun
Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merFäringsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
Läs merNERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK
Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer
Läs merMjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak
Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...
Läs merBureå kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bureå kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kustsamhället Bureå ligger ca 20 km söder om Skellefteå. Från att
Läs merNordmalings kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Nordmalings kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den medeltida kyrkan med omgivande kyrkogård ligger mitt i samhället Nordmaling.
Läs merVIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK
VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs
Läs merÖverklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Överklinten ligger i Rickleåns älvdal, 12 km nordväst
Läs merFatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Fatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Fatmomakke, ca 116 km nordväst om Vilhelmina, har en lång
Läs merMunktorps kyrka. Nytt förrådsutrymme. Antikvarisk rapport. Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:8 Munktorps kyrka Nytt förrådsutrymme Antikvarisk rapport Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland Helén Sjökvist Munktorps kyrka Nytt
Läs merKungs Barkarö, Torpa och Björskogs kyrkor
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:8 Kungs Barkarö, Torpa och Björskogs kyrkor Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Björskogs prästgård 4:8 Kungs - Barkarö prästgård 1:2 Himmelsberga 8:1
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merBjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet
Läs merLindesbergs kyrka. Installation av central klimatstyrning Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland. Anneli Borg Rapport 2013:08
Lindesbergs kyrka Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland Installation av central klimatstyrning 2013 Anneli Borg Rapport 2013:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merLerbäcks kyrka. Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län
Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka 2015 Anneli Borg Rapport 2015:06 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO
Läs merLJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN
LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:7 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merbyggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund
byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad
Läs merLängbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12
Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet
Läs merTomaskyrkan 2006-11-08 digitalfotografier Rolf Hammarskiöld
TOMASKYRKAN Cedern 1, Badelunda församling, Västerås stad, Västmanlands län Kyrkomiljön Västeråsstadsdelen Skiljebo i nordost byggdes till större delen ut på 1960-och 70-talen. Bebyggelsen är genomgående
Läs merLillkyrka kyrka. Anneli Borg Rapport 2014:11. Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel
Lillkyrka kyrka Installation av ny styr- och övervakningsanläggning för klimatförbättrande åtgärder i Lillkyrka kyrka, Lillkyrka socken, Örebro kommun, Närke, 2013. Anneli Borg Rapport 2014:11 Engelbrektsgatan
Läs merInstallation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke
Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701
Läs merTuna kyrka. Tuna socken Uppsala kommun. Restaurering av plåttak. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2009 Johan Dellbeck
Tuna kyrka Tuna socken Uppsala kommun Restaurering av plåttak. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Tuna kyrka med nylagt plåttak, september 2009, DIG008299.
Läs merRestaurering av Törnevalla kyrka och gravkapell
Rapport 2012:218 Antikvarisk medverkan Restaurering av Törnevalla kyrka och gravkapell Törnevalla socken Linköpings kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merHEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK
HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK Hemsö församling, Härnösands kommun, Ångermanland Murberget Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2010:26 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. Inledning 3
Läs merVilhelmina kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den långsträckta tätorten Vilhelmina ligger naturskönt till på en sydostsluttning
Läs merKVISTBRO KYRKA Kvistbro socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift
KVISTBRO KYRKA Kvistbro socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift TJÄRSTRYKNING 2014 Antikvarisk rapport Kvistbro kyrka under tjärstrykning 2014. Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult 2 3 2014-11-18
Läs merBåraryds kyrka Installation av ny ljudanläggning
Antikvarisk kontroll Båraryds kyrka Installation av ny ljudanläggning Båraryds socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:15 Britt-Marie Börjesgård Antikvarisk
Läs merEds kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2006:2
Eds kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2006:2 2 Eds kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka,
Läs merGustav Adolfs kyrka. Antikvarisk kontroll i samband med installation av brandlarm. Gustav Adolfs socken i Habo kommun, Jönköpings län, Skara stift
Gustav Adolfs kyrka Antikvarisk kontroll i samband med installation av brandlarm Gustav Adolfs socken i Habo kommun, Jönköpings län, Skara stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2016:20 Britt-Marie
Läs merGUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN
2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning
Läs merAlnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun
Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merFläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo
Läs merVedevågs kyrka. Installation av central klimatstyrning 2013. Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland. Anneli Borg Rapport 2013:10
Vedevågs kyrka Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland Installation av central klimatstyrning 2013 Anneli Borg Rapport 2013:10 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 3 Inledning
Läs merMO KYRKA. Borttagande av heltäckningsmatta i kor, ytbehandling av korgolv
1 MO KYRKA Borttagande av heltäckningsmatta i kor, ytbehandling av korgolv Mo församling, Örnsköldsviks kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2013:6 Bodil Mascher 2 3 Innehåll: Sid. Inledning 5
Läs merLjusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.
Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Installation av ljudanläggning i Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87
Läs merNormlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården
UV RAPPORT 2013:43 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården Östergötland Mjölby kommun Normlösa kyrka och socken Dnr 422-03177-2010 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2013:43
Läs merMALEXANDERS KYRKOGÅRD
2015:205 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALEXANDERS KYRKOGÅRD ÖVERBYGGNAD TILL GRAVSTENAR MALEXANDERS KYRKOGÅRD MALEXANDERS SOCKEN BOXHOLMS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK ) 2 Bakgrund Basfakta om objektet
Läs merUtvändig renovering av Valdemarsviks kyrka
Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merDorotea kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Dorotea kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Dorotea tätort ligger på en södervänd bergssluttning med utsikt mot Bergvattensjön
Läs merbyggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats
byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård
Läs merVIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN
VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN RESTAURERING AV PUTSADE FASADER Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:02 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Resarö kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Resarö kapell Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Ytterby 4:175,
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merHusby-Ärlinghundra kyrka
Husby-Ärlinghundra kyrka Antikvarisk medverkan vid rengöring och avfärgning av fasaderna samt byte av rötskadade takspån, Husby-Ärlinghundra kyrka, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport
Läs mer2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Kyrkan och den
Läs merNÄSBY KYRKA. Näsby Prästgård 2:1, Näsby församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
NÄSBY KYRKA Näsby Prästgård 2:1, Näsby församling, Lindesbergs kommun, län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Näsby kyrka är belägen i utkanten av Frövi tätort vars utveckling tog fart när järnvägen
Läs merHackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Hackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Takrenovering 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:15 INLEDNING Under sensommaren och hösten 2008 har tegeltaket på Hackvads
Läs merRenovering av fönster på Vedevågs kyrka
Renovering av fönster på Vedevågs kyrka Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2016 Charlott Torgén Rapport 2016:11 Engelbrektsgatan 3 702 12 Örebro Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna
Läs merNORA KYRKA. Kyrkan 1, Nora bergsförsamling, Nora kommun, Örebro län
NORA KYRKA Kyrkan 1, Nora bergsförsamling, Nora kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Nora är centralort i Noraskogs bergslag, där det funnits otaliga gruvor och hyttor från medeltiden
Läs merRestaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad
Restaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 BESKRIVNING
Läs merRESTAURERING AV FÖNSTER
, RESTAURERING AV FÖNSTER VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Vä5ternorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:22 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRNNlNG
Läs merÖrträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Örträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Örträsk by ligger i kuperat skogs- och jordbrukslandskap omkring
Läs merBunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län
Antikvarisk rapport Bunkeflo kyrka RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING N Bunkeflo kyrka/malmö kyrkliga samfällighet/bunkeflo socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:11 Helena
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merBredaryds kyrka. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:19 Britt-Marie Börjesgård
Bredaryds kyrka Antikvarisk kontroll i samband med installation av kompletterande belysning Bredaryds socken i Värnamo kommun Jönköpings län, Vä xjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:19
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens
Läs mer2010:26. Antikvarisk kontrollrapport. Litslena kyrka. Invändig förändring av Litslena kyrka, Litslena sn, Enköpings kn
2010:26 Antikvarisk kontrollrapport Litslena kyrka Invändig förändring av Litslena kyrka, Litslena sn, Enköpings kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Utrymmet under läktaren efter ombyggnad Foto: Per
Läs merSävar kyrkas historik
Sävar kyrkas historik Materialet till denna broschyr blev framtaget i samband med Kulturhusens dag Rum för religion den 8 september 2002. Reviderad 2006. Sävar Kyrka Redan i slutet av 1700-talet var Umeå
Läs merLyby kyrka. Antikvarisk rapport UTVÄNDIG RENOVERING. Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun Skåne län. Jörgen Kling
Antikvarisk rapport Lyby kyrka UTVÄNDIG RENOVERING Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:007 Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs mer