Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön År 1856 framlades vid en visitation i Dorotea församling önskemål från invånarna i fjällbyn Risbäck och kringliggande byar, om att bygga en kyrka i Risbäck, ca 73 km västnordväst om Dorotea. Den kom att uppföras åren av församlingens blott tolv bönder. Kyrkligt sett utgjorde Risbäck ursprungligen ett kapellag. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 maj 1901 bildades senare en kapellförsamling med Risbäck som centrum. 25 år senare ombildades den till en vanlig annexförsamling. Trots att byns invånarantal idag är litet finns fortfarande både affär och byskola. Risbäcks kyrka med begravningsplats ligger på en höjd som sluttar ner mot Stor-Arksjön i väster och sydväst. Mot sydost angränsar skog och i nordost ligger bebyggelse på andra sidan Arksjövägen (väg 92, även kallad Konstvägen Sju Älvar). I den sockenstuga med prästkammare som uppfördes 1884 bodde prästen vid kyrkobesöken under den första tiden. Byggnaden, som fortfarande finns kvar, har senare tjänat som småskola och museum. År 1902 byggdes en ny prästgård som också står kvar på andra sidan byvägen. Prästgården används numera som församlingsgård. Kyrkogården Begravningsplatsen utsynades redan 1850, men torde inte ha tagits i bruk förrän 1859, när kyrkan stod klar. Sannolikt var det första begravningsområdet friliggande, ett stycke väster om tornet. En större utvidgning av begravningsplatsen skedde 1932, efter förslag av länsträdgårdsmästare J. L. Jonsson från 1924 (kompletterad av komminister Th. Möllerberg 1931). Området kom därefter att omfatta hela ytan kring kyrkan. Bogårdsmuren av sten uppfördes samtidigt. I norr finns en minneslund som anlades under talet. Den inhägnas av ett vitmålat trästaket. Infarten i öster är grusad och leder fram till en oval grusplan runt gravkapellet, strax väster om kyrkan. Terrängen sluttar kraftigt i väster, mot sjön. Mindre entréer finns även i norr och väster med plattlagda gångar av skiffer, med sten som enligt uppgift hämtats från Båtas stenbrott och lagts på 1960-talet. Huvudentrén i öster har låga grindstolpar av kallmurad natursten. Sidoentréerna i norr och väster har huggna grindstolpar av gnejs (grindarna är borttagna). En öppning i staketet finns i öster, in mot minneslunden. Vegetationen består av spritt planterade björkar. På minneslunden i norr finns björkar och tallar. Gravraderna är orienterade i nord-sydlig riktning, samt längs efter bogårdsmuren. I väster finns rader både med och utan rygghäckar (rosor Rosa Rugosa), men söder om kyrkan finns inga häckar mellan raderna. Resta gravstenar dominerar, men enstaka liggande stenar, två omålade träkors och ett smidesjärnstaket finns också. Alla gravar är gräsbevuxna. 1

2 Gravkapellet i trä uppfördes troligen i slutet av 1940-talet efter ritningar av okänd byggmästare/arkitekt. Det är beläget 30 meter väster om kyrkan och är orienterat i öst-västlig riktning. Kapellet står på en naturstensgrund och täcks av vitmålad locklistpanel. Tvåluftsfönster med åtta rutor finns på norra respektive södra sidorna. Ytterdörren är en grönmålad dubbelport med snedställd fasspontpanel. Byggnaden har ett valmat tak med brädspån och är krönt av ett vitt träkors. Dessutom finns en vitmålad förrådsbyggnad av trä med plåttak ett 70-tal meter nordost om kyrkan (utanför begravningsplatsen), vilken uppfördes Bortsett från ommålning är gravkapellet orört sedan byggnadstiden. Särskilt kulturhistoriskt värdefull del på begravningsplatsen är området kring gravkapellet, som utgör dess äldsta del. Kyrkan Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil, åren , efter ritningar av kronolänsman Eleazar Rhen, Dorotea (son till Erik Rehn, kyrkoherde i Åsele). Byggmästare var Jon Ersson, Tandsjön. Kyrkan uppfördes i timmer, på naturstensgrund med torn i väster, ett rektangulärt långhus med inbyggt kor i byggnadskroppen i öster och utskjutande sakristia i norr. Långhuset, sakristian och dess vindfång i väster täcks av sadeltak. Tornavslutningen är gestaltad med ett flackt valmat takfall och kröns av en fyrsidig lanternin med valmat tak, plåtinklädd gulmålad glob och kors. Taktäckningen är av brädspån på alla takfallen. En balusterformad träprydnad med flöjel i järn märkt 1859 sitter på korgaveln. Fasaden är klädd med stående slätspontad vitmålad panel. Den södra fasaden har fem rektangulära tätspröjsade fönster, den norra tre och den östra gavelväggen två. Fönstren har enkla omfattningar. Ett litet rundfönster finns på det östra gavelröstet. Sakristian har ett fönster på norra sidan samt en entré genom ett utskjutande vindfång i väster. En trappa av granit- och skiffersten med räcken av järnsmide leder upp till ingången som ovanligt nog ligger i norr. Den grönmålade dubbeldörren med sniderier inramas av breda foder och ett kraftigt profilerat överstycke. Ovanför finns ett stort rundfönster och en armatur. Långhusets pilastrar sitter mellan fönstren och syns bära kyrkans profilerade taklist. Sakristian har endast pilastrar i hörnen. Ett stort rektangulärt fönster är placerat på tornets västra sida med ljusinsläpp till vapenhuset. De rektangulära grönmålade ljudöppningarna i varje vädersträck har parluckor och enkla omfattningar. Mellan tornets västra fönster och ljudöppningen finns ett litet rundfönster. Lanterninen har också rektangulära luckor, på vilka urtavlor är uppsatta i norr, öster och väster. Tornet pryds med monumentala hörnlisener. Kyrkans yttre har förändrats en del sedan byggnadstiden. Ursprungligen var entrén placerad på tornets södra sida. Hörnpilastrar fanns i hörnen och enkla följare fanns mellan fönstren. Rundfönster saknades, liksom även foder kring fönstren. Det krönande korset på tornet tycks ursprungligen ha varit orienterat i kyrkans längdriktning. Kyrkans fasad var rödmålad med vita pilastrar i hörnen och tornet var omålat. En relativt omfattande restaurering skedde , efter förslag av arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm. Ytterpanelen togs ned och återuppsattes liggande. Ny stående panel spikades sedan på densamma och fasaden förseddes med sin klassicistiska pilasterindelning. Ingången på tornets södra sida lades igen och en ny entré upptogs på dess norra sida. En ingång till sakristian med vindfång tillkom och dörrarna förseddes med sniderier. Fasaderna målades därefter i gråvit kulör. En hög skorsten murades upp mellan kyrkorummet och sakristian. Efter 1920-talet har endast smärre förändringar skett. Skorstenen har rivits och 1986 monterades urtavlor på lanterninens luckor. 2

3 Ingången är genom vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset har hög takhöjd med synliga strävor till tornkonstruktionen. Ett fönster finns till höger om ingången, rakt fram finns en trapp upp till läktaren och mot norr ligger entrén till kyrkorummet, med vindfång och dubbla dörrar. Kyrksalen är enskeppig med rakt korparti i öster. En dörr till sakristian finns till vänster i koret. Väggarna i kyrksalen täcks av stående spontad ljusgrå panel med sågad yta. Mellan fönstren är pilastrar med listverk och avrundade kapitäl grupperade, målade i samma ljusgråa kulör som väggarna. I höjd med bänkinredningen finns en boasering av liggande spontad grå panel. Taklisten har dubbla konvexa profiler, målade som väggarna och taket. Koret är gestaltat som kyrkorummet i övrigt, men boaseringen har stående istället för liggande panel. Taket är plant och täcks med spontad panel. Golvet täcks av lackade bräder. Golvet i koret är ett trappsteg högre än i kyrkorummet och täcks av en heltäckningsmatta. Den slutna bänkinredningen är invändigt målad i engelskt rött. Även sidan mot gången är färgstark, med blågrå överliggare och sockel, ljusgula gavlar samt dörrar med gröngrått ramverk och ljusgula speglar. Altarringen är halvrund, täckt med slät panel samt sex stycken kolonetter som bär upp en utskjutande överliggare, alltsammans målat i ljus gröngrå kulör. Det utskjutande och buntade knäfallet, täcks av gråvitt ylletyg. Den rektangulära altartavlan är målad av Gerda Höglund 1931 och heter Herre, bliv när oss. Den föreställer Jesu möte med Emmaus lärljungar. Predikstolen, till vänster, vid murstocken framför är femsidig med utsvängda sidor, vilande på en åttakantig konkav fot. Läktaren i väster har rak barriär, målad i grönblått med inskjutna rektangulära speglar i samma kulör. Barriären har ett nedre brett listverk målat i blått och vitt samt ett övre målat i rött. Läktarorgeln står på ben och har spelbord och fasad i teakfanér. Den kröns på sidorna av tvärställda kantiga träpipor i mörkröd färg, grupperade i trappstegsform och i mitten med grupperade tennpipor. Interiören har genomgått relativt stora förändringar sedan byggnadstiden. Ursprungligen var innertaket välvt, bänkarna var trånga och läktare saknades. En mindre orgel stod i koret. En större restaurering genomfördes Ett nytt golv lades ovanpå det gamla och i koret höjdes golvet. Ny invändig väggpanel lades på den gamla och mellanrummet isolerades. Pilastrar sattes upp mellan fönstren. Trävalvet revs och en ny takkonstruktion gjordes med platt innertak, för att förbättra uppvärmningen. En läktare uppfördes i väster och en läktartrapp byggdes i vapenhuset. Nya fönster och dörrar sattes in. Dörren till sakristian flyttades till höger mot väggen, då en skorsten och en plattform av tegel till kaminen byggdes. En mindre kamin insattes även i sakristian. Väggarna i kyrkorummet, vapenhuset och sakristian slamfärgades gråvita, medan taken målades vita. Dekoration utfördes på ett enkelt sätt med linjer på pilastrar, taklist och läktarbarriären samt dessutom på predikstol, altare, altarring och orgel. En del ny inredning tillkom, bl.a. ett nytt altare och en altarprydnad i form av ett kors, vilken infattades i ett rundbågat listverk på korväggen. Predikstolen restaurerades och fick en ny trappa. Altarringen lagades och fick ny klädsel och nya ovala nummertavlor, uppsatta på snidade obelisker med kannelyrer. Bänkarna gjordes bekvämare och en del bänkdörrar kompletterades. Bänkar, predikstol, altare, altarring och nummertavlor vitmålades. Tre stycken ljuskronor av trä sattes upp. År 1931 tillkom altartavlan. En mindre restaurering skedde Kyrkan fick då elektrisk uppvärmning och kaminerna togs bort. Ommålning av kyrkorummet skedde efter förslag av konstnären Torsten Nordberg. Väggar och tak målades med slamfärg och boaseringen med oljefärg. 3

4 Bänkar, predikstol, altarring, läktarbarriär och orgelfasad ommålades. Bänkkvarter och läktarbarriär fick ny färgsättning. Den gamla orgeln i klassicistisk stil från 1890 togs bort och ersattes av en ny modernistisk orgel från Grönlunds. Dopfunten har också ersatts av en ny med figurativt måleri, troligen under 1990-talet. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Risbäcks kyrka är en fin representant för den sena nyklassicistiska träarkitekturen. Den följer ett stilbundet mönster med torn i väster och ett rakt avslutat långhus med inbyggt kor i byggnadskroppen. Sakristian är traditionsenligt placerad i nordost, vilket kan betraktas som ett ålderdomligt drag. Tidstypiska drag är axialiteten och de rektangulära fönstren som blev allt vanligare på kyrkor under 1800-talets mitt, samt tornavslutningen med valmat tak och lanternin. Ursprungligen var fasaden enklare än idag, endast försedd med pilastrar i hörnen och följare mellan fönstren. Fasaden var rödmålad och tornet saknade färg. Den förändring som skedde 1922 under ledning av arkitekt Hökerberg, kan närmast betraktas som en stilrestaurering i bemärkelse att följa nyklassicismens ideal. Fasaden artikulerades med pilastrar, lisener, listverk, rundfönster samt dörr- och fönsteromfattningar. Förändringen av fasadbeklädnaden var utförd så att det är lätt att tro att den är ursprunglig. Vad som delvis avslöjar ett senare datum är trappräckenas meanderbård i smidesjärn samt fasadens rundfönster, vilka var relativt ovanliga på träkyrkor under 1800-talet. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan 1920-talets restaurering. Interiören förändrades samtidigt på ett avgörande sätt. Ursprungligen täcktes kyrkorummet av ett tunnvalv, som man ännu kan se rester av på vinden. Läktare saknades och inredningen tycks ha varit mycket enkel. Interiören stilrestaurerades i samma utsträckning som kyrkans yttre. Väggbeklädnaden, det platta innertaket och läktaren tillkom vid ovan nämnda restaurering och kan lätt uppfattas som ursprunglig. Vindfångsdörrarna och obeliskerna som också tillfördes kyrkorummet fick dock en mera 20-tals klassicistisk stil. Inga äldre målningsrester upptäcktes eller dokumenterades vid restaureringen. Det är värdefullt att viss originalinredning är bevarad såsom den slutna bänkinredningen, altarringen och predikstolen (dock restaurerad 1922) samt en nummertavla med sniderier. De förändringar som skett senare har inte satt samma avtryck som Hökerbergs restaurering. Den fasta inredningen fick en mera differentierad färgsättning av konstnären Torsten Nordberg Ett annat dominerande inslag är altartavlan av Gerda Höglund (1931) som ersatte ett kors stående på altaret framför en rundbågig nisch. Den gamla klassicistiska orgeln tycks tyvärr ha sålts i samband med anskaffandet av den nya. Likaså används en modern dopfunt med föreställande måleri. I övrigt är den stilsäkre arkitekt Otar Hökerbergs klassicistiska gestaltningsidé orubbad. Hans restaurering har gett kyrkan en konsekvent klassiserande karaktär. Kyrkan ritades ovanligt nog av en lokal förmåga, länsman Eleazar Rhen, istället för en arkitekt vid Överintendentsämbetet. På samma sätt tillkom de av bondebyggmästare ritade kyrkorna i Dikanäs och Fatmomakke. I Risbäck märks den lokala anknytningen särskilt genom entréportalens placering på tornets sida istället för den vanligare placeringen i en rak axel mot väster. Det visar på lokalkännedom och att Rhen tog hänsyn till topografin på platsen. Porten flyttades emellertid från tornets södra sida till den norra

5 Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Begravningsplatsens ovanligt natursköna läge med utblick mot Stor-Arksjön tillsammans med kyrkans och gravkapellets oförvanskade exteriörer och begravningsplatsens skiffergångar bidrar till platsens höga miljö- och upplevelsemässiga värde. Risbäcks kyrka är stilren och i princip oförändrad sedan renoveringen Att renoveringen på 20-talet syftade till att behålla och viss mån förstärka kyrkans nyklassicistiska karaktär är i sig tidstypiskt och intressant. Den fasta inredningen från 1850-talet i form av sluten bänkinredning, predikstol, altarring och nummertavla besitter ett särskilt värde för kyrkan. Litteratur- och källförteckning Bebyggelsehistorisk tidskrift. Övre Norrlands kyrkor. Nr 22, Uppsala Vård- och underhållsplanen för Risbäcks kyrka. Västerbottens museum Inventeringsdatum: Ansvar karaktäristik och bedömning: Annika Lindberg, Historiska Hus AB och Andreas Grahn, Länsstyrelsen Västerbotten. Texten fastställd i feb Rapport: Annika Lindberg 5

6 Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län Risbäck är en by i västra delen av Dorotea kommun. Närheten till fjäll och skog samt Stora Arksjön är påtaglig. Kyrkplatsen ligger mellan Arksjövägen och sjön i södra delen av samhället. Det natursköna läget är en stor tillgång för kyrkomiljön. Satellitbild från Risbäcks kyrka byggdes efter ritningar av kronolänsman Eleazar Rehn och skall enligt en beskrivning från 1920 ha varit rödfärgad med vita pilastrar och tornets panel ska ha varit omålat. Ingången låg mot södra sidan av tornet. Kyrkans nyklassicistiska stil, med tidstypisk fönsterutformning och planform från byggnadstiden, förstärktes vid Otar Hökerbergs restaurering , när kyrkan fick nuvarande brädfodring och färgsättning. Taket har hela tiden varit täckt av brädspån. Foto: Anders Nordström/Västerbottens museum, 2003 Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).

7 Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län Tornet har en stram klassicistisk utformning med hörnpilastrar och kröns av en liten lanternin med ett kors på en glob. Lillklockan i tornet är från En större klocka anskaffades Vid års renovering flyttades entrén från södra till norra sidan av tornet och förutom den nya slätspontade vitmålade brädfodringen försågs tornet med två rundfönster, vilka är tydliga uttryck för den då rådande 1920-talsklassicistiska stilen. Foto: Anders Nordström, Annika Lindberg Gavelfasaden mot öster har kvar sina korfönster trots att de är förbyggda inifrån. En lägre sakristia är vidbyggd mot korets norra sida. Foto: Annika Lindberg, 2011 Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).

8 Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län Sakristians utskjutande vindfång hör till ovanligheterna med kyrkan, liksom att entrén vetter mot norr. Foto: Annika Lindberg, De kallmurade naturstensbroarna med järnräcken är karaktäristiska för Risbäcks kyrka. En löstagbar stålramp har placerats mot sakristians stenbro. Foto: Annika Lindberg, Interiören har en lugn och stilren interiör, om än gestaltningen är från flera tider talets koloristiska målning av den fasta inredningen efter förslag av konstnären Torsten Nordberg är dock ett tillägg som i viss mån bryter mot den klassicistiskt lugna karaktären. Radiatorerna vore bättre att färganpassa och när heltäckningsmattan i koret är uttjänt rekommenderas att trägolvet återställs. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).

9 Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län 1922 sänktes taket från att ha varit välvt och en läktare med rakt bjälklag byggdes. Nuvarande målning är från Läktarorgeln i teakfanér är från 1952 och ersatte en orgel från 1890 och som var i klassicistisk stil och förmodligen smälte in bättre i miljön. Flera av träarmaturerna är tillkomna under 1920-talet. Predikstolskorgen och trappan är delvis nygjord (delvis i plywood) En ursprunglig sektion finns bevarad i tornet. Målningen är utförd Altarringen med slät panel och halvkolonetter är ursprunglig förutom att ytskikten ändrats i samband med renoveringar. Altartavlan av Gerda Höglund är från Nummertavlan med sniderier är också en av kyrkans originalinventarier från talets mitt. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).

10 Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län Den slutna 14-radiga bänkinredningen är ursprunglig, men gjordes bekvämare 1922 och målade i nuvarande kulörer Foto: Annika Lindberg Vapenhuset med läktartrappa Nytt bjälklag och panel tillkom även här Huvudingången syns till höger. Orgeln i modernistisk stil är tillverkad av Grönlunds orgelbyggeri. Vyn från kyrkans torn mot Stora Arksjön är storlagen. Gravkvarteren i gräs omges av räta vällagda gångar av skiffer. Gravraderna ligger i nordsydlig riktning och längs med bogårdsmuren. Vegetationen består främst av spridda björkar och rosenhäckar. Centralt inom ett ovalt grusfält på kyrkogården står det liksidiga gravkapellet med tälttak. Kapellet är från 1940-talet. Foto: Annika Lindberg Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).