Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen (SoL) av Nävertorps hemvårdsområde i Katrineholms kommun den 27 april 2005

Transkript

1 1(8) Monika Hammertjärn/Helena Forssell / Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämnden Katrineholm Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen (SoL) av Nävertorps hemvårdsområde i Katrineholms kommun den 27 april 2005 Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn enligt 13 kap 2 SoL över den socialtjänst som länets kommuner svarar för. Tillsynsmyndighetens uppgift är att bedöma kvalitet och säkerhet i den verksamhet som är föremål för tillsyn. Som ett led i Länsstyrelsens tillsyn över äldreomsorgen har verksamhetstillsyn genomförts av Nävertorps hemvårdsområde i Katrineholms kommun. Metod och genomförande Länsstyrelsen har i sin tillsyn utgått från delar av Socialstyrelsens föreskrifter om kvalitetssystem inom äldre- och handikappomsorgen (SOSFS 1998:8, 2005:3) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om missförhållanden i omsorgen om äldre och funktionshindrade enligt 14 kap 2 SoL (SOSFS 2000:5, 2005:8). Länsstyrelsen har valt att granska följande områden: Mål, organisation och resurser Introduktion Kompetensutveckling Behovsbedömning, rättssäkerhet och dokumentation Förhållningssätt och metoder Samverkan Avvikelser, synpunkter och klagomål Verksamhetstillsynen har omfattat följande delar: gruppintervju med områdeschef, biståndshandläggare, hemtjänstpersonal och nattpatrull aktgranskning intervju med brukare granskning av dokument kommunicering/återföring av resultat från tillsynen Vid intervjuer och aktgranskning har checklistor och färdiga mallar använts. Länsstyrelsen har i samband med tillsynsbesöket granskat myndighetsutövningen i handläggningen fram till biståndsbeslutet samt dokumentationen i verkställigheten avseende de fyra brukare som intervjuats. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NYKÖPING Stora torget växel Organisationsnr Postgiro Bankgiro Internet

2 2(8) Gruppintervjun med personalen genomfördes under c:a två timmar. Vid intervjun deltog områdeschefen, 3 undersköterskor, två personer från nattpatrullen, arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska, biståndshandläggare samt äldreomsorgschef. Fyra akter granskades och fyra brukare intervjuades vid hembesök. Representanter från kommunala pensionärsrådet fick möjlighet att uttrycka sin uppfattning om kommunens hemtjänst. Tillsynen genomfördes av Monika Hammertjärn och Helena Forssell, Länsstyrelsen. Återrapportering av Länsstyrelsens samlade tillsynsresultat sker den 31 maj 2005 till verksamheten och vård- och omsorgsnämnden. Den skriftliga återrapporteringen består av en tillsynsrapport och ett beslut. Resultat från tillsynen Mål, organisation och resurser Under hösten 2004 påbörjades en översyn av vård- och omsorgsnämndens vision/mål för äldreomsorgen. Vid tillsynsbesöket fanns ingen äldreomsorgsplan fastställd ännu. I avvaktan på denna har målen sammanfattats i en verksamhetsplan för För hemvårdsområdet Nävertorp finns en särskild verksamhetsplan upprättad med hemvårdens lokala vision/mål/uppdrag angivna utifrån de övergripande målen. Om dessa mål informerar områdeschef på personalmöten och en planeringsdag för sådana diskussioner finns avsatt en gång/år. År 2004 har inte någon sådan planeringsdag kunnat genomföras. Personalen arbetar med målen i sina hemvårdsgrupper men det finns inga fastställda tider för detta arbete. Nattpatrullen har genomfört VP med sin chef. De upplever svårigheter att få information om verksamheten och vet inte riktigt vad som gäller. Vid ett tillfälle bjöd hemvårdspersonalen in nattpatrullen för diskussion kring verksamheten. I slutet av året tas en måldiskussion upp i smågrupper om hur personalen upplever att de har kunnat genomföra målen. Denna diskussion dokumenteras inte. Olika personer kan vara ansvariga för olika delmål, t ex friskvårdsmål, miljömål. Områdeschefen skriver sedan en verksamhetsberättelse över det gångna året. Kommunen har en jämställdhetsplan för 2005 med ett mål som gäller högre tjänstgöringsgrader och en jämnare könsfördelning. Detta innebär att vid rekrytering av ny personal har man efterfrågat manliga sökanden. I planen står ingenting om intentioner kring jämställdhetsarbete ur brukarperspektiv. Det har inte heller förts någon diskussion i hemvårdsgruppen om detta. En arbetsmiljöplan finns i kommunen och ett aktivt arbete med systematiskt miljöarbete pågår. 2 miljöombud är utsedda från hemvårdsområdet och man arbetar aktivt utifrån miljömålen i planen. En utvärdering av det systematiska miljöarbetet har genomförts. Det finns en kvalitetsplan för vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetssystem och mål, som är antagen av vård- och omsorgsnämnden i december I kvalitetssystemet använder man sig av kvalitetsombud utsedda i arbetslagen och en kvalitetssamordnare som bl a ska stödja ledningen i utvecklingen av kvalitetsarbetet. Arbetet rapporteras till ett kvalitetsråd. I hemvårdsområdet Nävertorp får ca 80 personer omvårdnad och serviceinsatser och

3 3(8) åldersfördelningen är 25 personer i ålder år och 29 personer i ålder 85 år och däröver. 186 personer är inskrivna i hemsjukvården, som ligger under kommunens ansvar. I området finns många personer med invandrarbakgrund. I dag finns sju anställda som ger omvårdnad till anhörig. En del brukare är förståndshandikappade och dessa får service/omvårdnad en dag/vecka. Områdeschefen har totalt ca 40 anställda i sitt chefsområde bestående av hemvårdsområdena Nävertorp och Söder. Det finns ytterligare 4 hemvårdsområden i kommunen samt 4 biståndshandläggare. Nattpatrullen finns i en egen organisation under en chef. Antalet anställda i Nävertorp är 20 personer, varav 15 usk (14 kvinnor och en man), 4 vårdbiträden (4 kvinnor) och en distriktssköterska (kvinna) tillhör hemvårdsområdet. Antal årsarbetare är 16,73. Till området hör även sjukgymnast och arbetsterapeut på viss tid. Länsstyrelsens ser positivt på de insatser runt målarbetet som skett inom hemvården. Vård- och omsorgsnämndens mål är diskuterade och nedbrutna för att passa hemvårdens område. Personalen har tagit fram egna kvalitetsmål, utifrån kvalitetsplanen och kvalitetssystemet, som ska vara uppföljningsbara. Länsstyrelsen vill uppmärksamma nämnden på att arbetet med uppföljning av målen behöver ske under mer strukturerade former där resultatet dokumenteras. Länsstyrelsen ser positivt på de riktlinjer och styrdokument som arbetats fram av ledning och personal gällande jämställdhet, systematiskt miljöarbete och kvalitetsarbete. Introduktion och kompetensutveckling En gemensam vikarieorganisation för äldre- och handikappomsorgen infördes i början av Introduktionsprogram med checklista används för hemvårdsområdet. Däremot saknar nattpatrullen ett sådant och i bästa fall kan vikarien få en introduktionsnatt. Det har hänt att vikarier på natten inte har haft körkort. Vikarier dagtid får gå bredvid 2-3 dagar utifrån behov. Dssk, sjukgymnast och arbetsterapeut har en bra introduktion. Dssk fick 3 veckors introduktion när hon började i kommunen. Paramedicinarna använder sig av mentorskap. Vårdpersonal har ej tillgång till mentor. Någon generell uppföljning av introduktion till sommarvikarier sker inte. Tidigare användes en enkät till sommarvikarierna. Dssk har fått uppföljning av sin introduktionsperiod. Det finns en kompetensförsörjningsplan för vård- och omsorgsförvaltningen för år 2005, som är antagen av nämnden. Fram till och med 30 april 2005 har det varit stopp för kompetensutveckling och nyanställning i kommunen. Verksamhetsområdet äldre- och handikapp har ansökt om medel från Kompetensstegen. Till hösten 2005 kommer ett utbildningspaket om demens och nutrition. Kommunen använder sig också av FoU i länet som erbjuder föreläsningar och även möjlighet att delta i projekt. Det finns ett praktiksystem uppbyggt mellan gymnasieskolan, vårdhögskolan, FoU och kommunen för att tillgodose framtida personalbehov. Behovet av kompetensutveckling på individnivå undersöks genom medarbetarsamtal. Behoven på gruppnivå tas upp på personalmöten. Personalen uppfattar att kommunen har en bra planering för personalens utbildningsbehov. Frågan tas även upp på samverkansnivå.

4 4(8) Ambitionen i vision/mål är att medarbetarsamtal ska genomföras en gång/år men områdeschefen tycker det är svårt att hinna med alla 40 i personalgruppen under ett år. En personalenkät har genomförts och en analys av denna har gjorts av arbetsplatsombuden. De frågor som kommit upp i analysen har sedan diskuterats i medarbetarsamtalen. Möjlighet till handledning kan erbjudas utifrån speciella behov/tillfällen men inte i övrigt. Hemvårdsgruppen har vid två tillfällen haft handledning av beteendevetare från kommunens personalkontor. Detta har uppskattats och varit till hjälp anser personalen. Dssk har en konsultationstid var 14:e dag med läkare på vårdcentralen vilket är en stor fördel för att snabbt få råd i medicinska frågor. Hemvårdsgruppen kan också rådgöra med dssk. Biståndshandläggarna kommer att få tillgång till processhandledning. Av intervjuerna framgår att brukarna tycker att personalen är kunniga och har bra kompetens. Men vikarierna kan vara olika vana vid arbetet. Länsstyrelsen ser det som viktigt att uppföljning och utvärdering av introduktion till både nyanställda och vikarier sker. Det blir en kvalitetssäkring av introduktionen om vikariernas erfarenheterna från utvärderingen återkopplas till personalgruppen. Länsstyrelsen ser positivt på att en kompetensplan finns utarbetad. Kompetensutveckling är ett av verktygen för att personalen ska klara kraven i verksamheten och leva upp till beslutade mål och planer. Det är därför viktigt att det sker en inventering av behov som sedan sammanställs och prioriteras med hänsyn till krav och befintlig budget. Vård- och omsorgsförvaltningen visar på en positiv inställning till kompetensutveckling genom sin ambition att söka medel från Kompetensstegen. Kommunen har även satsat på en utbildning i kvalitetsarbete till 5 arbetslag inom äldre- och handikappområdet, varefter utvärdering av denna ska ske. Länsstyrelsen anser att en mer kontinuerlig handledning kan vara en viktig insats för vårdpersonalen ur arbetsmiljösynpunkt då de många gånger hamnar i komplexa situationer som de kan behöva stöd i för att kunna ge en god vård och omsorg till brukarna. Behovsbedömning, rättssäkerhet och dokumentation Det finns kriterier för behovsbedömning men dessa är under revidering. Beslut i nämnden kommer att tas i september Äldreomsorgschefen redogjorde för kommunens kvarboendeprincip och de svårigheter som kan uppstå för de äldre om inte bostadsbeståndet planeras och anpassas utifrån de äldres behov. Det pågår en dialog med plan- och byggnadsnämnden om detta vilken behöver förstärkas ytterligare. Vid samtal med KPR:s representanter framkommer att de uppfattar kvarboendeprincipen som att det inte finns utrymme för valfrihet i boendet. Biståndsbedömaren utreder behov av hemtjänst och fattar beslut. Utredning och beslut från myndighetsdelen skickas till områdeschef. Till hemvårdspersonalen skickas ett brukarkort med beviljade insatser. Uppföljning av beslut sker oftast genom telefonkontakter med brukaren. Biståndshandläggaren drar ut listor varje månad till sin uppföljning av ärendena. Hittills har det

5 5(8) varit svårt att hinna med regelrätta uppföljningar men gruppen kommer att få förstärkning. Biståndshandläggaren har telefonkontakt med hemvårdspersonalen och hon är med på vårdplaneringsmöten tillsammans med områdeschef, dssk, paramedicinare och arbetsgruppen. När det gäller hemvårdsinsatser så får den enskilde nästan alltid det som personen ansöker om. Det förekommer sällan delavslag i ett beslut. Kommunen använder sig inte av ansökningsblankett till hemtjänstinsatser, enbart när det gäller ansökan om plats i säbo. Biståndshandläggaren har ett antal broschyrer om kommunens olika insatser som hon informerar om och lämnar till brukaren i samband med sitt hembesök. Dokumentationen ute i utförarledet består av löpande anteckningar som hemvårdpersonalen skriver. Nattpatrullen kan gå in i datasystemet och läsa det som skrivits av personal på dagen. Personal på natten kan även skriva in uppgifter som gäller för "sina" brukare som delutförare. Problem uppstår ofta nattetid och återrapporteringen fungerar inte tycker nattpersonalen. Det är tänkt att nattpersonal ska ha tillgång till information och även kunna lämna information i Sofia Omfale. Till biståndshandläggaren finns möjlighet att skicka mejl. Förhoppning finns att det ska fungera bättre när alla kan datasystemet. Kontaktpersonalen uppmärksammar särskilda önskemål från "sina" brukare när insatserna ska påbörjas. Personalen försöker att tillmötesgå brukarnas önskemål så långt det går för att de ska bli delaktiga i utformningen av insatserna. I hemvårdsgruppen använder man begreppet arbetsplan. Dessa upprättas tillsammans med den enskilde och kontaktpersonalen. Den enskilde får ta del av planen och skriver under den tillsammans med sin KP. Brukaren informeras om att det förs löpande anteckningar om honom/henne. Detta berättar handläggaren utifrån sin checklista på vad brukaren ska informeras om. Uppföljning av arbetsplanen ska göras efter 6 mån eller vid förändringar av behoven och då meddelas handläggaren. Personalen tycker att hon lyssnar på deras åsikter och synpunkter om brukaren. Personalen diskuterar även med anhöriga om andra insatser krävs. Dssk och handläggaren har kontakt kring enskilda brukare. De träffas en gång/vecka och går igenom vårdplaner. Dssk träffar läkare på Vc var 14:e dag och kan ta upp medicinska frågor. Handläggaren deltar i vårdplaneringar på Kullbergska sjukhuset. Inför att en brukare ska komma hem efter en sjukhusvistelse så är ofta arbetsterapeut och sjukgymnast med vid vårdplaneringar. Den dokumentation som förs finns enbart i datasystemet men papperskopior kan dras ut och förvaras i låst skåp. Övrig dokumentation finns i pärmar för varje brukare och förvaras i ett låst skåp. Vid granskning av myndighets- och utförardokumentation framkommer att ansökningarna sker muntligt vid handläggarens hembesök eller via telefonkontakt. Utredningarna tar i huvudsak upp fysiska och medicinska behov men uppgifter om socialt nätverk och intressen/vanor och livsstil beskrivs kortfattat eller saknas. Biståndshandläggaren skriver ett brukarkort till hemvårdsgruppen där insatserna finns angivna. När det gäller utförardokumentation används begreppet arbetsplaner i stället för individuella planer. Personalen skriver löpande anteckningar i datasystemet Sofia omfale. Av brukarintervjuerna framgår att de inte känner till att någon dokumentation förs om dem. Ett par har inte träffat eller pratat med biståndshandläggaren efter att insatserna beviljats.

6 6(8) Ett par av de intervjuade känner sig otrygga i sitt nuvarande boende och skulle hellre vilja flytta till ett särskilt boende. Det är positivt att dokumentationen enligt socialtjänstlagen håller på att utvecklas i verksamheten. Länsstyrelsen vill framhålla att individuella bedömningar skall göras även om det finns riktlinjer för behovsbedömning. Kommunens kvarboendeprincip kan komma att stå i motsatsförhållande till de äldres behov av trygghet i boendet. Länsstyrelsen är kritisk till att individuella planer i utförardokumentationen är ofullständiga och ibland saknas helt. De individuella planerna utgör ett viktigt instrument för att säkerställa den enskildes behov av insatser. Dokumentationens syfte är att garantera den enskildes rättssäkerhet och kvalitet i insatserna (SoL 11 kap 5, SOSFS 1998:8). Lika viktigt för rättssäkerheten och kvaliteten är att biståndsbesluten följs upp kontinuerligt av biståndshandläggarna. En särskild ansökningsblankett för hemtjänstinsatser kan också stärka rättssäkerheten för den enskilde. Brukarna behöver informeras om och vara delaktiga i den dokumentation som rör dem. Kommunikationen mellan nattpatrullen och hemvårdgrupperna är inte tillfredsställande. Nattpatrullen borde kunna få tillgång till någon form av signalsystem där de kan meddela biståndshandläggaren om någon insats, t ex nattillsyn, inte länge behövs. Förhållningssätt och metoder Vård- och omsorgsförvaltningen har i sitt kvalitetsarbete arbetat fram en gemensam värdegrund, som antogs av nämnden i februari Denna har tagits fram genom verksamheternas diskussioner kring innehållet i värdegrunden under hösten För brukare är värdegrunden en garanti om god vård och omsorg och för personalen är värdegrunden ett rättesnöre och ett stöd vad gäller bemötande och förhållningssätt. Möjlighet till inflytande och insyn för brukarna i kommunens verksamheter finns genom brukarsamverkan i form av pensionärsråd, rådslag och brukarenkäter. Ute i hemvårdsgruppen förs inte några särskilda diskussioner kring förhållningssätt. Som ex på förhållningssätt uppger personalen att om brukaren inte vill ha manliga usk så undviker man det. Hemvårdgruppen använder begreppet fadder för kontaktpersonal och alla tilldelas en fadder. Hon är alltid med vid första kontakten och ibland kan även handläggaren vara med. I hemvårdsgrupperna används inte metoden att skriva levnadsbeskrivningar. Personalen upplever att brukaren kan påverka sin vardag och att de har relativt gott om tid hos brukaren. När tider ändras eller vid byte av personal ringer man inte och berättar detta utom i speciella fall. De är så många i personalgruppen så brukaren vet ändå inte säkert vem som kommer. Om personalen blir alltför mycket försenad ringer de och meddelar. Av brukarintervjuerna framgår att flera upplever att personalen är stressad och kommer inte alltid i tid. Brukarna tycker att det är svårt att påverka personalens arbetstider. Personalen ringer inte alltid och säger till om de blir försenade. "Jag har åtminstone haft 40 personer på två år. Jag räknade upp till 30 pers sedan tappade jag räkningen på dem". Bemötandet är brukarna mycket nöjda med och flera tycker att personalen är duktiga.

7 7(8) Länsstyrelsen ser mycket positivt på att en gemensam värdegrund har tagits fram av vård- och omsorgsnämnden. Den kan ses som en viktig grund för kvalitetsarbetet ute i verksamheterna. Brukarnas inflytande och delaktighet i insatsernas utformning är en av hörnstenarna i socialtjänstlagen. Länsstyrelsen är kritisk till att personalkontinuitet hos brukarna inte tillämpas, vilket också bekräftas vid intervjuerna med brukarna. Detta förhållningssätt strider mot de vägledande principerna i SoL. Enligt intentionerna i lagen ska kontinuitet, helhetssyn, och självbestämmande genomsyra personalens förhållningssätt gentemot brukarna.. I arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten är det viktigt att identifiera förhållningssätt och metoder samt dokumentera dessa. Länsstyrelsen påpekar att det finns behov av att områdeschefen tillsammans med personalen mer strukturerat diskuterar förhållningssätt, värderingar och metoder samt att det som diskuteras dokumenteras. Riskanalys, avvikelse- och klagomålshantering Kommunen har en synpunkts- och klagomålshantering och rutiner finns utarbetade i avvikelsehanteringen. Brukarundersökningar används också både i de särskilda boendena och i hemtjänsten - kvalitetsbarometer. Blanketten för synpunkter och klagomål lämnas till brukarna av handläggaren vid hembesök och hon informerar om denna. Kommunen använder en och samma blankett för alla avvikelser. Denna blankett är dock under revidering och man planerar att använda en separat blankett för Lex Sarah anmälningar. Dssk informerar om Lex Sarah till hemvårdsgruppen. I hemvårdsområdet Nävertorp har en allvarlig incident inträffat som gällde en larmsituation. Områdeschef och äldreomsorgschef har utrett denna. I samband med händelsen har stödsamtal lämnats av personalkontoret till inblandad personalgrupp. Riskbedömningar görs genom riskanalyser av olika slag och arbetsrutiner. Olika typer av risker tas upp och diskuteras på personalmöten. När det gäller enskilda individer diskuterar man på vårdplaneringar. Dssk finns med i dessa diskussioner kring avvikelser och andra felaktigheter. Arbetsrutinerna går områdeschefen igenom på medarbetarsamtalen och på personalmöten. Vad beträffar erfarenheter från Lex Sarah anmälningar och avvikelsehantering så har områdescheferna fått ett uppdrag att se över rutinerna så att de ser likadana ut. Bl a så har nya rutiner tillskapats när det gäller larm efter den inträffade incidenten. Till personalgruppen sker idag inte någon återföring i strukturerad form av inträffade missförhållanden enl Lex Sarah, avvikelser eller klagomål. Av brukarintervjuerna framgår att ingen har fått någon broschyr om synpunkter och klagomål. Flera är osäkra på till vem de kan vända sig för att framföra synpunkter eller klagomål. "Kanske jag kan prata med faddern" säger någon. Det framkommer att det finns ett missnöje med matlådorna. Det saknas grönsaker och potatisen är ofta halvkokt. Länsstyrelsen är positiv till att en synpunkts- och klagomålshantering finns i kommunen. Den behöver dock marknadsföras bättre så brukare och anhöriga känner till hur de ska går till väga när de vill framföra en synpunkt eller ett klagomål. Länsstyrelsen ser positivt på att några riskområden har identifierats och resulterat i nya rutiner, bl a för trygghetslarm. Det finns dock behov av att fortsätta arbetet med att identifiera,

8 8(8) analysera och bedöma vilka risker för fel, avvikelser och skador som kan uppstå inom hemvårdens verksamhet. En viktig del av kvalitetsarbete är att med hjälp av riskanalyser förebygga fel och brister och att man kan lära sig av de fel och misstag som begåtts (SOSFS 1998:8, 2005:3). All personal är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden enligt Lex Sarah (SoL 14 kap 2 SOSFS 2000:5, 2005:8). Personalen behöver fortlöpande diskutera vilka situationer som ska betraktas som allvarliga missförhållanden eller dåligt bemötande för att veta när en anmälan ska göras. Samverkan Den interna samverkan ser ut att fungera bra överlag. Biståndshandläggaren har telefonkontakt med personalen vid behov. Möten äger rum var 3:e vecka mellan handläggare och vårdpersonal. Dssk träffar handläggaren varje vecka. Samverkan med landstingets primärvård fungerar väl genom dssk:s regelbundna kontakt med läkare på Vc. Även kontakten med Kullbergska sjukhuset fungerar bra vad beträffar information. Det är sämre med informationsöverföringen vad gäller Mälarsjukhuset. Personalen skriver sällan avvikelser kring detta. Det finns dock brister i samverkan och i kontakterna mellan dagpersonal och nattpatrull. Det är inte alltid dagpersonal vet att brukare får besök av nattpatrullen. Brukarna kan komma hem från en sjukhusvistelse utan att nattpatrullen fått besked om det. Nattpatrullen servar hela kommunen och Igelkottens äldreboende är sambandscentral för nattpatrullen. Hemvårdspersonalen samverkar endast med dagvården i enskilda ärenden. Riktlinjer finns för vårdplanering men det är osäkert om det finns några riktlinjer för övergripande samverkan på chefsnivå mellan kommun och landsting. Samverkansgruppen för pensionärsföreningarna och kontaktpolitikerna beslutade att anhörigträffar inom hemvården skulle anordnas för information av politikerna. En anhörigträff ordnades och många anhöriga kom men inga politiker ställde upp, vilket blev en besvikelse både för anhöriga och personal. Kommunen ser ut att ha en väl fungerande samverkan mellan olika ansvarsområden som berör brukaren oavsett om det rör socialtjänstinsatser eller hälso- och sjukvård. Länsstyrelsen ser positivt på den samverkan som har arbetats fram mellan kommunen och primärvården. Ett förbättringsområde finns när det gäller samverkan mellan nattpatrullen och hemvårdsgrupperna. Det behöver finnas arenor där olika personalkategorier möts och pratar rutiner men även förhållningssätt och metoder. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att se de anhöriga som samverkanspartners i hemvården. De anhörigas erfarenheter och synpunkter utgör en unik möjlighet för personal/politiker att få ökad förståelse för brukarnas behov samt de anhörigas situation.