SLUTRAPPORT EKOKULINARISK KOMMUN ÄLMHULT Maria Unell, Miljöresurs Linné 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT EKOKULINARISK KOMMUN ÄLMHULT Maria Unell, Miljöresurs Linné 2012"

Transkript

1 SLUTRAPPORT EKOKULINARISK KOMMUN ÄLMHULT Maria Unell, Miljöresurs Linné 2012 Föreningen Miljöresurs Linné Tel: , Bankgiro: Kungsgatan 29 Org.nr: Växjö Innehar F-skattebevis

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Primärproduktion... 5 Livsmedelsproduktion i Kronobergs län... 7 Närproducerat vad är det?... 7 Förädling... 9 Försäljning Livsmedelsbutiker Restauranger Inköp/upphandling Kost- och livsmedelspolicy som vägledning Målsättning om ekologiska livsmedel Uppföljning och kontroll Information kring livsmedelsupphandlingar Öka förutsättningarna för småproducenter Logistik Samordna transporterna Tips för samordnade transporter Tillagning/kost Kulinariskt! Centralkök eller tillagningskök? Svinn Slutsats Referenser

4 Sammanfattning Älmhults kommuns möjligheter till ökad konsumtion av ekologisk och närproducerad mat kan sammanfattas med följande: Tillgång till kött, både ekologiskt och icke-ekologiskt, finns inom länet. Tillgång till grönsaker finns, främst i Skåne och Blekinge. Tillgång till engagerad och kompetent central upphandlingsenhet finns i Växjö. Visst politiskt engagemang finns. De svårigheter som finns för att åstadkomma mer ekologisk, närproducerad mat i Älmhults kommun kan sammanfattas med följande: Länet har företrädesvis småproducenter, vilket innebär svårigheter att garantera stora volymer och leveranssäkerhet. Förslag på lösningar: - Behov av samordnad varudistribution alternativt att grossister och småproducenter kommunicerar för att grossisten ska kunna ta in producenternas varor och agera varucentral. Det senare löser även andra administrativa problem, t.ex. fakturahantering då producenten kan ha svårt att hantera de stora antal fakturor som kan inkomma varje vecka för leverantörer till offentliga kök. Kommunen behöver till en början agera katalysator för att underlätta kontakterna grossist producent. - Behov av klusterbildning (producenter slår sig ihop) och stöd för samordning och administration av kluster, i det fall logistik av livsmedel inte kan ordnas enligt punkten ovan - Uppdelad upphandling som möjliggör för småproducenter att svara på del av upphandling. Utförs redan i Kronobergs län. Ökat stöd för att skriva anbud behövs dock. Behov av kommunikation mellan primärproducenter och förädlare för att upptäcka möjligheter att sälja till t.ex. offentliga eller privata storhushåll genom att förädla varan (ex. skalad/tärnad potatis, tvättade morötter). Mer ekologiskt och närproducerat i affärer och restauranger kräver kommuninvånare som ställer krav. Det kräver större kunskap och engagemang i matens miljöpåverkan. Folkbildning och dagar med föreläsningar/ smakprovning/matfestivaler för allmänheten kan vara ett sätt att uppnå detta. Matlagare i offentliga kök behöver utbildning för att kunna erbjuda miljösmart mat och god vegetarisk mat och samtidigt hålla livsmedelsbudgeten. Kompetensutveckling är också viktigt för att öka engagemanget och arbetsglädjen. Pedagoger i skola och barnomsorg behöver kompetensutveckling och inspiration för att få med sig barn och ungdomar, och i förlängningen föräldrarna, i arbetet med att äta med mindre miljöpåverkan, och i att vara goda föredömen när det gäller t.ex. att smaka på ny mat o.s.v. Det behövs ett större allmänt engagemang för mat både hur den påverkar vår miljö och vår kropp, matens värde och hur maten smakar. 4

5 Bakgrund Detta projekt är finansierat av Länsstyrelsen i Kronobergs län och drivs av Miljöresurs Linné i samarbete med Älmhults kommun. Syftet är att undersöka vilka hinder som finns för en ökad konsumtion av mer miljövänliga (ekologiska och helst närproducerade) livsmedel i Älmhults kommun, samt hur dessa hinder kan överbryggas. Ett helhetsgrepp har tagits över flödet av livsmedel från primärproducent till slutkonsument, och intervjuer och litteratursökningar har lagt grunden till resultaten. Detta projekt är den första delen i ett projekt som i ett senare led skall skalas upp till länsnivå och då också ta i beaktande klimatpåverkan av de olika delarna i livsmedelsflödet, och hur man kan minska denna klimatpåverkan. Denna senare del av projektet ska användas som en del i Handlingsplan Klimatkommission Kronoberg. Projektet har haft en styrgrupp med representanter från Regionförbundet Södra Småland, LRF, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Älmhults kommun. Primärproduktion Det är lantbrukare som gör att vi kan äta oss mätta lantbrukare som kanske arbetar i Brasilien, Nya Zeeland, Spanien, Danmark, Irland eller Sverige. För många av oss blir det dock allt viktigare att det är svenskt lantbruk vi stödjer, och då gärna ekologiskt. Ekologisk produktion innebär bl.a. odling utan bekämpningsmedel och kemiskt framställt handelsgödsel, och inom djurproduktionen ställs hårdare krav på djurvälfärd, utevistelse, icke rutinmässig medicinering o.s.v. Detta har gjort att försäljningen av ekologisk mat har ökat under många år (även om det just nu tyvärr ser ut att avstanna vad gäller privata inköp) och politiker i många kommuner sätter allt högre mål för den ekologiska andelen mat i de offentliga köken. Även de närproducerade livsmedlen är mycket viktiga för politiker att stödja. I synnerhet politiker lägger samhällsekonomiska argument till de etiska och miljömässiga argumenten för närproducerat. Det är samhällsekonomiskt viktigt att stödja produktion och arbetstillfällen i den egna kommunen/regionen/det egna landet. I Älmhults kommun drevs ett pilotprojekt där man bjöd in kommunens köttproducenter att leverera kött till tre av kommunens skolkök för kr/år. Gensvaret vid första mötet var gott, men då premisserna med leverans- och volymsäkerhet och transporter klargjorts fanns enbart kommunens störste nötköttsproducent kvar. Denne producent hade möjlighet att genom sitt ordinarie arbete på slakteri ordna styckning och logistik. Vid en intervju med producenten berättar denne att förtjänsten för honom blev minimal med de små volymer det handlade om, men han ville ändå ställa upp i projektet då Älmhults kommun visade på god vilja och ett steg åt rätt håll (Herbertsson, 2012), (Björkheim, 2012). 5

6 Resultaten av detta pilotprojekt visar följande: 1. Leveranssäkerhet, stora volymer och logistiken är problem för småproducenterna. 2. Kunden måste lägga om sina rutiner och beställa varorna längre i förväg. 3. Kunden får ibland fryst kött istället för färskt för att det ska fungera för producenten, vilket också detta kräver omläggning av rutiner. 4. Det krävs ett smidigt system för beställning att jaga producenten per telefon kan vara svårt. 5. Det måste finnas avsättning för hela djuret för producenten till en kund eller flera. Punkt 1, problemet med leveranssäkerhet och stora volymer, kan lösas med att lantbrukare slår sig samman i kluster för att möjliggöra leveranssäkerhet och större volymer, atlernativt att slakterierna tar denna roll. Idag säljer många producenter till grossist för att just undvika problemet med många transporter och för att de inte kan utlova stora volymer. Försäljning direkt till konsument kräver samordnade transporter, både för att garantera producentens vinst och minska miljöpåverkan. Detta kan ske antingen genom att flera producenter slår sig ihop i kluster, eller att exempelvis kommunen genom tredjepartslogistik möjliggör för producenten att leverera till en enda plats istället för till flera olika. Det finns även försök, i t.ex. Södertälje kommun, med att låta grossisterna vara de som sköter kontakten med småproducenterna och är den central dit småproducenterna levererar (Jervfors, 2012). Punkt 5, att det måste finnas avsättning för hela djuret, kan innebära ett problem för småproducenter. I de offentliga köken används t.ex. ofta mycket köttfärs (framdelskött) och då kan det vara svårt för producenten att få avsättning för det bakdelskött som kvarstår. Det omvända gäller för producenter som levererar mycket till restauranger, vilka använder mycket bakdelskött. I idealfallet finns en balans i kundkretsen så att det finns avsättning för hela djuret. Ett exempel på att lösa detta problem finns hos Kaprifolkött, som säljer en hel del bakdelskött till restauranger, men som även har samarbete med en av de matkasseföretag som finns. Matkassen kan anpassas efter det kött som finns tillgängligt efter att restaurangerna köpt det de önskar. (Olsson, 2012) Utöver Kaprifolkött finns andra lyckade exempel på att detta problem kan bemästras, t.ex. Bonnakött i Småland och Gröna Gårdar i västsverige två organisationer dit KRAV-anslutna köttproducenter kan ansluta sig. För att få avsättning för hela djuren handlar det om att sprida sina produkter till både privathushåll, restauranger och offentliga hushåll, och även arbeta med infrysning, samt att kunder ibland kan få vänta på rätt sorts kött o.s.v. (Jansdotter, 2012). 6

7 Livsmedelsproduktion i Kronobergs län En översiktlig kartläggning av Älmhults kommun resp. Kronobergs läns lantbrukare sammanfattas i tabellen nedan. Uppgifter Antal poster Källa Kommentar KRAV-lantbrukare Kronobergs län 89 KRAV KRAV-lantbrukare Älmhults kommun 10 KRAV betesmark och åkerareal Kronobergs län KRAV betesmark och åkerareal Älmhults kommun Primärproducenter Älmhults kommun Djurproducenter Kronobergs län >30 djur Djurproducenter Älmhults kommun >30 djur Producenter med >25 ha åkerareal i Älmhults kommun och Kronobergs län KRAV 5365 KRAV 300 KRAV 47 Älmhults kommun 532 nöt, 22 gris, 103 får SCB 61 nöt, 0 gris, 7 får SCB Tabell 1. Primärproducenter i Kronobergs län resp. Älmhults kommun. Ej komplett? SCB Kostnad 1682 kr Efter att ha talat med 78 av Kronobergs läns 90 KRAV-anslutna producenter uppskattades tillgången på olika livsmedel i länet (Se bilaga 1). Övervägande delen av de ekologiskt certifierade producenterna är nötköttsproducenter. Det produceras knappt 250 ton KRAVmärkt nötkött per år, knappt 20 ton lammkött och ca 350 ton ägg. Det kan jämföras med Älmhults årliga konsumtion i de offentliga köken: 3,33 ton nötkött och 11,7 kg lammkött (beräknat på statistik 1 jan-30 sept (Herbertsson, 2012)). Räknat på svensk snittkonsumtion av kött (85 kg/år)och ägg (10,6 kg/år) konsumerar Älmhults kommuns invånare totalt 1300 ton kött och 170 ton ägg årligen (Jordbruksverket, 2012). Närproducerat vad är det? Begreppen närodlat, närproducerat och lokalt producerat har ingen vedertagen definition. I en studie från Jordbruksverket, Hållbar konsumtion av jordbruksvaror (Clarin, 2010) gör man en ingående studie av hur dessa begrepp används och hur olika aktörer definierar dem. Projektet Miljösmart Mat som bedrivs av LivsmedelsSverige definierar närproducerat som mat där såväl produktion, förädling och distribution till konsument sker inom ett visst avgränsat område (LivsmedelsSverige, 2009). Man kan också ta hänsyn till var olika insatsvaror kommer ifrån. Sedan kan det avgränsade området vara olika stort beroende på vilket perspektiv och vilken produkt eller ort man utgår ifrån. 7

8 Exempel på definitioner av närproducerat: Borlänge kommun inom 10 mils radie Växjö kommun 15 mil från Växjö stad Bonnakött - inom Kronobergs län, eller vid brist på djur från övriga Småland. Bondens egen marknad 25 mil från marknaden. Sju tips för mer närproducerat: Inventera. Ta reda på vilka producenter som finns i närområdet; vad har de för utbud och i vilka kvantiteter? Separera. Upphandla transporterna separat så att producenterna bara behöver leverera till en enda adress i stället för att köra runt till många stopp i hela kommunen. Bearbeta. Kontakta producenterna och uppmana att lägga anbud, flagga på kommunens hemsida när det är dags, ha informationsmöten och stöd dem i processen. Utforma. Använd kraven som finns i exempelvis den svenska djurskyddslagen och i våra miljömärkningar. Formulera om genom att ställa krav på boxstorlekar och typ av foder. Underlätta. Förenkla anbudsunderlaget, gör t.ex. rutor som man bara kryssar i och kräv inte att allt ska verifieras i första steget. Först när man närmar sig avslut av affären begärs verifikaten då tycker producenten att det är värt jobbet. Splittra. Dela upp anbudet på fler varugrupper och dela gärna upp även geografiskt. Utforma anbudsunderlaget så att det är möjligt att vara med och bjuda på delar av sortimentet det kan till exempel vara svårt för en liten producent att leverera all potatis för hela året. Värdera. Kvalitet och miljö borde alltid väga något tyngre än pris (Hellström, 2010). Inspiration: Rättvik Återtagsprojektet Rättviks kommun startade 2006 projekt Återtag med målet att bli självförsörjande på kött och grönt. Kommunens naturbruksgymnasium levererar ekologiskt producerad potatis, grönsaker och kött som serveras i skolmatsalar och äldreboenden. Målet har inte nåtts än, men all potatis som serveras har vuxit i skolans jord, tomater, gurka, kål och andra grönsaker skördas från skolans odlingar, och 70 % av allt fläsk och nötkött är från den egna uppfödningen. I stället för att till exempel köpa in färdiga köttbullar tillreds färslådor eller köttfärslimpor. Förändringen har inneburit att matlagningen tar längre tid, och att menyerna får anpassas efter grönsakssäsongen och hur snabbt djuren växer till sig. Fler djur och ekologiskt jordbruk ökar också behovet av odlings- och betesmarker. För att inte störa det privata jordbruket satsar kommunen på att köpa upp igenväxta marker. (Miljöstyrningsrådet, 2012) (Rättviks kommun, 2012) 8

9 Förädling I Älmhults kommun finns ingen producent som förädlar livsmedel, varför denna punkt inte har avhandlats närmare i denna första del av projektet. Kort kan sägas att förädling av en produkt kan medföra att producenten får en högre lönsamhet. Detta tack vare ett högre pris på varan per insatt arbetstimma, samt att överskott av produkten ofta kan ges en längre lagringstid då den förädlats (exempelvis kan överskott av färska jordgubbar användas till jordgubbssylt). Inom förädlingsindustrin kan en energieffektivare produktion leda till förbättringar vid sidan om att minska svinnet (Mobjörk & Jonsson, 2009), (Angervall, et al., 2008). Småskaliga system för förädling och distribution av livsmedel kan vara mindre miljöstörande och energikrävande än de storskaliga system som är vanligast idag. För att utnyttja småskalighetens fördelar fullt ut måste förädlingen kombineras med lokal försäljning. Alla transporter måste minimeras och effektiviseras, eftersom t.ex. hemtransporten av varor med bil från affär till bostad ger stor miljöpåverkan. Ett energioptimerat storskaligt system är bättre ur energi- och miljösynpunkt än ett icke optimerat småskaligt system småskalighet är inte alltid bäst. (Thomson, 1999). 9

10 Försäljning Livsmedelsbutiker Både utbudet och efterfrågan vad gäller ekologiska livsmedel ökar. Det är naturligtvis det som efterfrågas av kunderna som köps in av livsmedelsbutikerna andelen ekologiskt och närproducerat inom dessa sektorer styrs därmed främst av efterfrågan. I många butikskedjor bestäms också varuutbudet centralt, vilket även gäller antalet ekologiska varor det är i synnerhet fallet för de miljöcertifierade butiker som genom sin certifiering binder sig att ha ett visst antal ekologiska varor i butiken (Willys, 2012). Vissa butiker väljer att nischa sig mot närproducerat och miljövänligt; för att locka en ny kundkrets, ge mervärde för kunden, öka vinsten och/eller av personligt miljöengagemang. Engagerade butiksägare kan också välja att lyfta fram ekologiskt framför konventionellt producerat, och vinstmarginalen är oftast mindre på de ekologiska varorna än på de konventionella (ICA, 2012). Enligt flera butikschefer anses det dock viktigt att motivet till att köpa ekologiskt inte ska vara ekonomiskt sänks priset på det ekologiska så att kunderna väljer att köpa enbart av det skälet är beteendet inte beständigt. Så fort priset är till fördel för det konventionellt producerade återgår kunden till detta. Flera livsmedelsbutiker i Älmhults kommun berättar att de har närproducerade livsmedel i sitt sortiment. Det kan handla om ekologiskt kött från Nedanbäcks gård i Glimåkra, Hallaryds champinjoner, honung, äpplen och ägg (ICA, 2012). Handlar n i Häradsbäck, som säljer Nedanbäcks ekologiska kött, upplever att detta kött är mycket efterfrågat och att folk reser långt för att köpa detta (Handlar'n, 2012). 10

11 Restauranger Även restaurangerna anser sig mycket styrda av det kunderna efterfrågar, men även av priset. Detta gäller särskilt de restauranger som har luncherbjudanden de vittnar om att kunderna är mycket priskänsliga vad gäller lunchen, och det finns därmed inte ekonomiskt utrymme att använda sig av ekologiska råvaror (Andersson, 2012), (Roman, 2012). Här är kundens möjligheter till påverkan stor. Det märktes exempelvis då flera myndigheter och andra statliga aktörer ställde krav på mer ekologisk mat även i restauranger, för att följa 25%-målet då ökade antalet certifierade restauranger markant (Roman, 2012). För de restauranger som erbjuder à la carte finns större ekonomiska möjligheter att använda sig av både ekologiska och närproducerade råvaror. Många restauranger har märkt av kundernas intresse för lokala råvaror, och försöker köpa in så mycket närproducerat som möjligt. Ett exempel på ett företag som tillvaratar affärsmöjligheterna av detta intresse är Bondens Skafferi, som inriktar sig på restauranger och delikatessbutiker och förmedlar varor från skånska småproducenter. I områden med en kultur och vana bland restaurangägarna att samarbeta finns större möjligheter till närproducerat och ekologiskt. Martin Roman på Goaroije beskriver hur han, när han arbetade på Öland, samarbetade med andra restauranger om att t.ex. köpa in vildsvin som styckades och delades upp mellan restaurangerna. Den kulturen finns inte på samma sätt i Älmhult idag, bortsett från ett par stycken restauranger. (Roman, 2012) Konsumentmakten när det handlar om vad som serveras på våra restauranger är betydande! Restaurangerna själva kan också bygga upp ett intresse hos matgästerna genom att informera om den mat de serverar och dess ursprung. 11

12 Inköp/upphandling I en upphandling bör krav ställas på livsmedlens kvalitet, miljö och djurskydd. Lagen om Offentlig Upphandling måste dock följas. Krav på att livsmedel ska vara när-producerade får därmed inte ställas. Däremot har flera domar visat att krav på t.ex. specifika parametrar vad gäller djurskydd går igenom, vilket indirekt kan medföra att enbart svenska och/eller ekologiska producenter uppfyller kraven. Att ställa krav på ekologiskt producerade livsmedel är det enklaste sättet att få ökad kvalitet och minskad miljöpåverkan; ett sådant krav kan inte överklagas och EU har gemensamma regler och kontrollsystem för ekologisk produktion. Miljöstyrningsrådet har flera tips och råd kring hur man kan ställa högre krav på kvalitet, miljö och djurskydd i livsmedelsupphandlingar, liksom gynna småproducenter. Se avsnitten nedan. (Miljöstyrningsrådet, 2012) Kost- och livsmedelspolicy som vägledning Ökade förutsättningar för att ställa effektiva kvalitets-, miljö- och djurskyddskrav på livsmedel kräver att det finns ett politiskt stöd för detta. Upphandlande myndigheter, företag och organisationer bör därför överväga att anta en upphandlingspolicy för att konkretisera detta stöd, och om en sådan finns kan det vara en god idé att komplettera denna med en kost-/livsmedelspolicy som särskilt fokuserar på upphandling av livsmedel. En kost-/livsmedelspolicy bör innehålla vilka utgångspunkter som ska gälla vid upphandlingar av livsmedel. Inblick: Upphandling Kronobergs län Marita Johannesson, ansvarig för upphandlingen av livsmedel i Kronobergs län, har genomfört en upphandling uppdelad på exempelvis grupperna mejeriprodukter, kött, bröd m.m. Dessa grupper delades i sin tur upp i mindre delar, t.ex. delades köttet upp i Färskt kött och charkuteri. Det gjordes även möjligt att svara på ännu mindre delar, t.ex. Färs och ryggbiff, för att underlätta för småproducenter att svara på upphandlingen. Tack vare ansträngningar med uppdelad upphandling och informationsmöten med småproducenter i förväg kom det in ett antal anbud från de små lokala producenterna, det var dock inte så många. En del leverantörer ansåg att förfrågningsunderlaget var för komplicerat och svårt att fylla i, och producenterna är ofta inte vana vid detta tillvägagångssätt. Producenterna kan också känna sig osäkra på om de kan uppfylla det krav på leveranssäkerhet som upphandlaren ställer en frostnatt vid fel tidpunkt kan stjälpa en hel salladsskörd för en enskild odlare, t.ex. Upphandlarna vill förenkla för att underlätta för producenterna men underlagen måste vara både transparanta, proportionella, icke diskriminerande och likabehandlande. För att förhoppningsvis locka fler småproducenter att svara på nästa upphandling krävs tidigare och fler informationsmöten med lantbrukarna genom många kontaktkanaler. Det behövs även tydligare förmedling av det stöd som finns från t.ex. Hushållningssällskapet vad gäller förfrågningsunderlag. I möjligaste mån behöver också förfrågningsunderlagen förenklas. Nödvändigt för att klara en uppdelad upphandling är stöd och mer tid för att utforma förfrågningsunderlaget, träffa producenter o.s.v. (Johannesson, 2012) 12

13 Målsättning om ekologiska livsmedel Regeringen satte som mål för ekologiska livsmedel att dessa skulle uppgå till 25 % av den offentliga maten Nya mål är under framtagande. Målsättningen om inköp av ekologiska livsmedel bör även ingå i kost-/livsmedelspolicyn. I denna kan den upphandlande myndigheten sätta upp politiska mål och egna eventuella mål om hur stor del det ekologiska sortimentet ska uppta (Miljöstyrningsrådet, 2012). De politiska målen måste också förankras från högsta instans och genom alla led ända till den enskilde kocken för att möjliggöra framgång (Johannesson, 2012). Fig.1. Ekomatsligan är kommuner, landsting och regioner i Sverige som redovisat en hög andel inköpta ekologiskt producerade livsmedel. Siffrorna i tabellen anger procent ekologiska livsmedelsinköp av totala livsmedelsinköp i SEK. Tabellen baseras på uppgifter hämtade från Ekologiskt i offentliga storhushåll 2012 (Ekomatcentrum, 2012). Alla siffror är från Uppföljning och kontroll Alla krav som ställs i en upphandling ska kunna verifieras och följas upp. Hur uppföljningen kommer att gå till ska framgå av förfrågningsunderlaget. Det är även bra om kost-/ livsmedelspolicyn behandlar uppföljningen och hur den planeras utföras (omfattning och inriktning o.s.v.). Detta underlättar både för upphandlaren och för leverantören som på så vis får lättare att förutse hur uppföljningen kommer att gå till. Om uppföljningen behandlas redan i en överliggande policy undviks att krav ställs som inte går att följa upp eller som medför stora uppföljningskostnader. 13

14 Information kring livsmedelsupphandlingar En kost-/livsmedelspolicy kan t.ex. innehålla bestämmelser om att den upphandlande myndigheten i god tid ska informera leverantörer om vilka miljö- och kvalitetskrav som ska ställas i kommande livsmedelsupphandlingar. På så sätt ökar transparensen i upphandlingarna. Leverantörerna har därmed lättare att anpassa sina produkter till kraven och därmed kunna lämna anbud i kommande upphandlingar. Detta är viktigt, inte minst för mindre lokala företag. Den upphandlande organisationen/myndigheten sätter själv upp riktlinjer för sin livsmedelspolicy, det finns inga generella mallar för hur de ska se ut. Den stora fördelen med en policy för livsmedel är att vägen mot miljö- och kvalitetsmålen blir tydlig, samt att uppföljning förenklas då man har ett dokument att gå tillbaka till. Öka förutsättningarna för småproducenter Hur ser ett förfrågningsunderlag ut som ger bra förutsättningar även för småföretagen? Här följer några goda råd från Miljöstyrningsrådet (Miljöstyrningsrådet, 2012): Planera i god tid och annonsera upphandlingen. Ett längre tidsperspektiv ger större chans för fler anbud. Informera om kommande upphandlingar och miljömål som finns på den egna hemsidan eller via information till branschorganisationer. Skaffa god kännedom om livsmedelsmarknaden, vilka företag som kan leverera vad och hur företagsstrukturen ser ut. För en dialog med tänkbara leverantörer och inhämta kunskap inför eventuella krav i förfrågningsunderlag. En viktig punkt att undersöka innan upphandlingen påbörjas är på vilket sätt branschen arbetar med miljöaspekter. Se över det egna behovet, t.ex. vilka livsmedel som normalt har upphandlats. Genom att lägga om menyer och vanor efter exempelvis säsongtänkande kan det indirekt innebära att mer lokala produkter kommer ifråga. Se också över vilken möjlighet det finns att ta emot färska råvaror till köken och om samleveranser kan ske. 14

15 Ge leverantörer möjlighet att lämna anbud på delar av sortimentet eller till vissa enheter. Om det förutsätts att en leverantör ska klara hela kontraktet är det stor risk att de med mindre kapacitet avstår från att lämna anbud, men ingenting hindrar att förfrågningsunderlaget utformas så att det är möjligt att ge anbud på delar och/eller på helheten. Att göra en uppdelad upphandling ställer dock högre krav på upphandlaren och den tid som ställs till dess förfogande. Det krävs därmed både ekonomi och engagemang hos upphandlaren såväl som dennes chef, samt politiska mål fastställda ifrån den politiska ledningen. Se över vilka kvalificeringskrav som ställs, såsom krav på soliditet, likviditet, försäkring etc. Verifieringar m.m. behöver inte begäras in förrän i ett senare skede i urvalsförfarandet, när motivationen att göra denna ytterligare ansträngning kanske höjts för anbudsgivaren. De faktureringsrutiner man har kan också påverka. En lång kredittid som 90 dagar kan innebära att mindre och kanske nystartade företag tvekar. Analysera vilka krav som riskerar att försvåra för företag att delta i en viss upphandling. Ha en tillräckligt lång anbudstid och förläng om det inträffar helgdagar eller är lågsäsong i en viss bransch. Ha inte heller för kort tid mellan upphandling och det att avtalet ska träda i kraft. Använd särskilda kontraktsvillkor i större utsträckning istället för krav som måste vara uppfyllda redan då anbudet ges. Leverantörer ges då en möjlighet att skaffa sig viss utrustning eller sortiment om de får kontraktet. Bifoga enklare checklistor och/eller ett anbudsformulär så att inte några anbud måste förkastas i onödan på enbart formella grunder. Ett flertal kommuner och landsting/regioner satsar på att erbjuda olika logistiklösningar eller samdistribution som underlättar för företagen att leverera. Detta underlättar för de med mindre transportkapacitet. Företagen levererar då i regel endast till en plats, och distributionen till de olika verksamheterna sker sedan samordnat. Se till att uppföljning sker av pågående avtal. 15

16 Logistik Transporter är en nyckelfråga för småskaliga livsmedelsföretagare. Med små volymer och lägen lite avsides från de stora vägarna kan transportkostnaden utslaget på varuvärdet bli orimligt hög. Samtidigt utgår många från att närproducerade varor per definition ska vara resurssnålare, men så är inte alltid fallet. Till exempel är utsläppen av växthusgaser under transporten av ett livsmedel ofta bara en bråkdel av de utsläpp som sker på produktionsplatsen. Detta gäller i synnerhet nötköttsproduktion, då det är kreaturen själva som står för den största delen av växthusgasutsläppen. (Angervall, et al., 2008) I skriften Lokal mat på väg (Franzén, 2009), framtagen av Ekolantbrukarna och LRF, beskrivs 10 exempel på aktörer som lyckats skapa både energi- och kostnadseffektiva transportlösningar för lokal mat. En viktig princip för deras arbete har varit samtransportering, antingen genom att utnyttja andra befintliga transporter i området eller genom att gå samman med andra producenter. Många har också lyckats minska behovet av transporter genom att skaffa närmare kunder eller se över den interna logistiken (Franzén, 2009). Inspiration: Var: Gällivare kommun När: 2009 Upphandling i olika delar gav mindre miljöpåverkan när en oväntad lösning på distributionsfrågan dök upp. Hur: Livsmedelsupphandlingen delades upp på sex stycken varugrupper så att leverantörer kunde lägga anbud på hela eller delar av dem. En prisvärd leverantör visade sig ha lagerhållning i Gällivare och vann upphandlingen. Styrka med förfarandet: Att lagerhållning fanns inom kommunen ledde till en totalsamordning av distributionen. Nu körs alla livsmedelsleveranser ut med samma fordon vilket fick oväntad positiva effekter miljömässigt. (Miljöstyrningsrådet, 2012) Tredjepartslogistik (TPL) eller samordnad varudistribution, är ett begrepp som omfattar hela leveranskedjan från leverantör/producent till slutkonsument. Grundidén är att låta en fristående part (tredje part) utföra transporter och eventuell lagring för högsta möjliga effektivitet. För att detta ska lyckas krävs ett effektivare varuflöde än vad som idag är normalt i kommuner och landsting. Egna lager, många leverantörer på samma sortiment, många mellanhänder och avtal med fri leverans ger en besparingspotential i transport- och leveransledet på uppemot 50 %. Även för små kommuner är det en väsentlig kostnadsreducering med betydande miljöeffekter. Flera parter i samverkan ger ännu större positiva effekter (Hultgren, 2008). Införande av elektroniskt fakturasystem med fakturamatchning ger ytterligare förenkling och minskar administrationen (Sahlström, 2010). 16

17 Samordna transporterna I början på 1990-talet var trenden i kommunerna att lägga ned den centraliserade förrådshanteringen och ersätta den med direkta beställningar och leveranser från leverantörerna till beställarna. Kostnaden för transporten kom att ingå som en del av varupriset, s.k. fri leverans. Kommunerna sänkte sina kostnader för lokaler, bemanning och kapital i det tidigare förrådet. Samtidigt ökade transporterna i omfattning och med dem negativ påverkan på (transport-)kostnader, miljö och trafiksäkerhet. När flertalet kommuner lade ned sina förråd och gick över till direktleveranser förbisåg man denna effekt. Istället för leveranser till en punkt för hela kommunens behov fick leverantörerna splittra godset till respektive beställare, förpacka och adressera. Resultatet blev: Färre och mycket större grossister Fler leveranser till kommunernas enheter Kostnadsökningar för leverantörerna i form av mer plock och pack samt fler transporter med sämre fyllnadsgrad i fordonen. För kommunerna blev det en ökad arbetsbelastning i form av ökad godsmottagning hos beställarna. Leverantörernas kostnader, som kommunerna får betala i form av dolt transportpåslag på varupriset, ligger i storleksordningen 5-15% av varuvärdet beroende på varuslag. Det är en kostnad som inte redovisas och som kommunerna inte varit medvetna om. Genom att separera transporter ur en livsmedelsupphandling ges möjlighet till fler, lokala och mindre företag att leverera om de går ihop i logistikfrågan, alternativt att t.ex. kommunen har en egen samordnad varudistribution. Att transporter kan samordnas och köras ut från en gemensam central underlättar både för klimat och för ekonomi. Även trafiksäkerheten ökar när antalet fraktfordon på vägarna minskar. Det finns flera exempel på kommuner med externa eller andra lösningar för att samordna varudistributionen, och fler kommuner är på gång (Sahlström, 2010), (Offerman, 2012). Inspiration: Tredjepartsdistribution i Växjö När det första året av samordnad varudistribution utvärderades i Växjö framkom att antalet transporter minskat med 80 %, och växthusgasutsläppen minskat med %. Fyllnadsgraden i lastbilarna låg på 80-90% jämfört med som tidigare 40-50%. Att fyllnadsgraden inte blev 100 % beror på att man måste spara ett visst utrymme om returer/returemballage behöver tas emot redan på första avlämningsstället. Kostnaderna minskade dock inte under detta första år med samordnad varudistribution, vilket inte heller var förväntat. Det beror t.ex. på att grossisterna som tidigare distribuerat varorna till respektive kund inte tog bort det dolda transportpåslaget i priset när de inte längre behövde köra mer än till distributionscentralen. Det förväntas dock att grossisterna kommer att sänka sina priser när de inser hur mycket pengar de sparar på att enbart leverera till en plats. (Nord, 2012) 17

18 Tips för samordnade transporter Under 2008 tog Miljöstyrningsrådet fram en rapport som behandlade ämnet samordnade transporter (Hultgren, 2008). Utifrån denna kunde man urskilja några tydliga framgångsfaktorer som var gemensamma för de logistikprojekt som inte lades ned efter projekttiden: Politiskt engagemang Om utveckling ska kunna drivas långsiktigt och med kraft krävs ett tidigt engagemang från politiker, helst över partigränserna. Ett beslut i kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige ger en tydlighet som ofta är nödvändig när förändringar ska implementeras. Tillräckliga resurser under projekttiden Det praktiska genomförandet är inte resurskrävande i sig och kan utföras av extern konsult. De resurskrävande momenten uppstår när alla berörda parter i organisationen ska utbildas i ett nytt sätt att tänka och arbeta. Många berörs och alla behöver ny kunskap för att kunna agera rätt. Först och främst behövs en eldsjäl som brinner för projektet och som driver det framåt. Utöver en engagerad projektledare behövs logistiker, kommunikatör, upphandlarkompetens och ekonomikompetens. Efter projekttiden är det fullt tillräckligt att avtalet förvaltas av en person, eventuellt på deltid i en mindre kommun. Nyckelordet är dialog Det krävs god kommunikation mellan chefer, politiker, inköpare, upphandlare, ekonomer, leverantörer, åkerier, näringsliv m.fl. Håll kostnaderna nere Transportbehovet kommer att öka successivt i takt med att leverantörsavtal skrivs om. Det gäller att transportresurserna växer i takt med behovet. Utnyttja så långt möjligt befintlig infrastruktur (egna fordon, åkerier, lokaler etc.). Förvaltningsorganisation klar från början Redan i projektets planeringsfas måste ett mottagarprojekt bildas ur den förvaltande organisationen. Uppgiften är att följa projektet och att successivt ta över driftarbetet när projektet närmar sig slutfasen. Avtalstiden Om extern transportör upphandlas blir avtalstiden avgörande för prisnivån. Särskilt är detta fallet om man i upphandlingen har långt gående miljökrav och krav på särskild utrustning i fordonen. Här visar erfarenheten att miljökrav med mera inte slår igenom på priset om avtalet sträcker sig över fordonets ekonomiska livslängd, företrädesvis 4-5 år. Litteratur för fördjupning: (Frenander, 2009), (Hultgren, 2008), (Sahlström, 2010). 18

19 Tillagning/kost Några olika kostfilosofier har publicerats de senaste åren. De behandlar både miljö, hälsa och ekonomi, och två av dem beskrivs kortfattat i rutorna nedan: SMART Större andel vegetabilier Mindre tomma kalorier Andelen ekologiskt ökas Rätt kött och grönsaker Transportsnålt (Andersson, et al., 2009) En ekologisk omställning i huvud och grytor 1. Mindre kött annat kött 2. Mer grönt grönt efter säsong 3. Mer potatis bättre potatis 4. Frukt efter säsong 5. Mer eller annorlunda bruk av bröd och gryn 6. Se upp för det söta och dyra 7. Annorlunda sammansättning av menyerna. Skilj på vardag och fest. 8. Gamla husmoderliga dygder mindre svinn 9. Kritiskt bruk av hel- och halvfabrikat. Fler råvaror 10. Hitta den svaga punkten (Kobenhavns madhus, 2012) 19

20 De olika kostfilosofierna tar upp flera viktiga punkter för att minska miljöpåverkan av livsmedel. Vad gäller Köpenhamns Mathus har de med hjälp av sin omlægning af hoveder og gryder hjälpt Köpenhamns kommun att öka sin andel ekologiska livsmedel i de offentliga köken till 75 % (räknat i volym), och inom barnomsorgen till 90 %. Budgeten för livsmedel är oförändrad, däremot har Köpenhamn gjort en kraftfull investering i att utbilda kökspersonal för att kunna göra denna omläggning. Utbildningskostnaden motsvarar vad samma ökning i ekologiska varor under ett år hade kostat i ökad livsmedelsbudget om menyer, beteenden o.s.v. i köken varit oförändrade. (Hultberg, 2012) Det som krävs för att minska en kommuns miljöpåverkan av livsmedel genom att t.ex. öka andelen ekologisk och närproducerad mat och/eller minska andelen kött är politiska mål, individens engagemang samt utbildning. De politiska målen måste vara förankrade från högsta politiska ort och hela vägen ner till den person som lagar maten, och denna person måste ha tillräcklig kunskap för att arbeta mot målen. Det kräver engagemang hos politikerna som förmedlar målen och hela vägen fram till matlagaren. Det är här utbildningen spelar stor roll, den ska både ge kunskap om hur man kan arbeta och ge engagemang och insikt i vikten av att minska matens miljöpåverkan. Inspiration: Bullerbyns Förskola Kocken Veronica Wennerhag arbetar på den kommunala förskolan Bullerbyn i Växjö. Bullerbyns andel av ekologiska livsmedel är ca 70 %. Veronica har inte fått någon höjning av sin budget för att klara detta, och det är tack vare hennes eget intresse och engagemang som hon arbetar med ekologisk mat. Veronicas tips är att börja med basvaror som ekologisk pasta, potatis och mejeriprodukter eftersom de är lätta att få tag på och stora i volym. Ekologisk mat är dyrare, och Veronica sparar pengar på annat håll genom att t.ex. baka bröd själv och spara in på köttet. När det gäller bröd har hon märkt att solrosfrön i brödet inte går hem hos barnen, men de gillar bröd bakat på frukostgröten det håller ihop bättre. Veronica köper ekologiskt svenskt kött från Bonnakött (närproducerat), men sparar på köttet genom att vissa dagar servera vegetarisk mat, eller t.ex. blanda ut köttfärs med mycket mjuka, smörfrästa rotsaker. Man kan behöva lägga om sina rutiner, t.ex. beställa köttet från småproducenter ett par veckor i förväg, men det är en vanesak säger Veronica. (Wennerhag, 2012) 20

21 Kulinariskt! Mat ska vara gott, för både öga, mun, hälsa och miljö. För att möjliggöra en framgångsrik övergång mot mat med mindre miljöpåverkan är detta avgörande särskilt med tanke på att många av dagens barn, ungdomar och äldre är ovana vid vegetarisk mat. Ett barn kan behöva smaka på en ny rätt ca 15 gånger innan maten kan erkännas som god mat (Johannesson, 2012), (Wennerhag, 2012). Desto viktigare då att personalen i förskolor, skolor och även äldreboenden har kunskap och engagemang i att laga riktigt god, miljövänlig mat. Inom detta område brister det dock på många håll, då svenska offentliga kök ofta bemannas av mer eller mindre outbildad personal. Det personliga engagemanget och intresset kan ofta vara avgörande för att lyckas i köket, men de flesta rör sig trots allt inom kända domäner. Är man ovan vid t.ex. vegetarisk matlagning eller att dryga ut kötträtterna med grönsaker kan det krävas inspiration och kompetensutveckling för att våga vinna nya marker. I pilotprojektet med närproducerat kött i Älmhults kommun, som drevs under 2011, erbjöds kommunen av lantbrukaren Anders Björkheim att låta elever och lärare komma på studiebesök på gården, utan kostnad. Anders ville visa hur djuren har det, vad de äter o.s.v., för att ge en bild av varför valet av kött är viktigt. Inga studiebesök gjordes dock. (Björkheim, 2012) Landstinget Kronoberg kan ses som ett gott exempel på hur återkommande fortbildning av personal kan ge framgång; Landstinget Kronoberg är det första landstinget i Sverige som har KRAV-certifierat sina restauranger, och idag är 39 % av den mat som serveras ekologisk. I både offentliga och privata restauranger kan vi också ha stor nytta och inspiration av svenskar med utländsk härkomst i köken från t.ex. österländerna finns många goda kryddsättningar och ofta med stor andel vegetabilier i rätterna. Det är också viktigt att matlagaren har god kännedom om matråvaran i sig; att en fin köttbit kan skiljas från kött med insprutat saltvatten och att denna köttbit kan få kosta lite mer, hur grönsakerna ska behandlas och förvaras för att hålla sig fina så länge som möjligt o.s.v. Det finns farhågor att denna kunskap inte är så vanlig i skolköken idag (Björkheim, 2012). Inblick: Vegetarisk veckodag i Älmhult Många kommuner har idag en vegetarisk veckodag, så även Älmhult. Protesterna var dock många under det första halvåret, särskilt från föräldrar men även från elever. Man provade sig fram för att hitta vegetariska rätter som eleverna tycker om, och då balj- och linsrätter inte uppskattades använder man sig idag av främst quorn- och sojaprodukter. Dessa produkter är minst lika dyra som kött, och vad gäller miljöpåverkan är de ur de flesta aspekter inte bättre. (Herbertsson, 2012) Utbildning av kökspersonal, och utbildning och engagemang av pedagogerna, skulle ge större möjligheter att både ge en kulinarisk upplevelse av vegetarisk mat och få eleverna engagerade i att minska matens miljöpåverkan. 21

22 Centralkök eller tillagningskök? Älmhult har idag en jämn fördelning av tillagningskök, 13 st, och mottagningskök, 12 st. Det största tillagningsköket tillagar 900 portioner/dag, det minsta portioner (Herbertsson, 2012). Det pågår ingen storskalig ombyggnation åt ena eller andra hållet. Undersökningar visar dock att måltidens kvalitet upplevs som högre och att barn och elever äter bättre när måltiden lagas på den egna förskolan/skolan (Hamnholm, 2001). En centralisering av måltidsverksamheten ger inte heller per automatik ökad effektivitet och lägre kostnader, vilket många kommuner hävdat då de övergått mer och mer mot centralkök. Varje förändring av måltidsverksamheten innehåller fallgropar. Ofta visar tillagningskök med en hög beredningsfaktor på livsmedel lägre kostnader än centralkök med mottagningskök. Dessutom finns flera fördelar med att servera maten i direkt anslutning till matgästerna. (Skolmatens vänner, 2012) Argument för tillagningskök: Investeringskostnaderna minskar då yta för uppställning, förvaring och rengöring av transportutrustning inte krävs. Inga stora investeringar i transportutrustning, särskilt i system där kylkedjan inte ska brytas, är nödvändiga. Höga investeringskostnader i välutrustade mottagningskök behövs inte. En övertro på storskaliga lösningar kan innebära fördyringar istället för besparingar. Mindre energikrävande än mat som ska tillagas, kylas ner snabbt, hållas kyld och återuppvärmas. Positivt för miljön då en mängd mattransporter kan undvikas. Driftsekonomi (varmhållning av mat är energikrävande, mat som har varmhållits får inte sparas mer spill!) ökad flexibilitet med tillagning på plats Större arbetstillfredsställelse för måltidspersonalen. (Skolmatens vänner, 2012) Argument för centralkök Minskade personalkostnader Minskade investeringskostnader om tillagningskök annars behöver byggas/renoveras Storskaliga lösningar kan innebära besparingar 22

23 Svinn Att minska svinnet är något som otvetydigt gynnar både miljö och ekonomi. De pengar man sparar på att minska matsvinnet kan man också välja att lägga på att öka matkvaliteten, vilket kan bidra till att minska svinnet ytterligare om mindre mat blir kvar på tallriken. Det mesta av Sveriges matavfall kommer från de privata hushållen (se Fig. 2) ton mat slängs per år vilket är 72 kg/person eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag. 65 % av detta är oundvikligt matavfall, t.ex. kaffesump, potatisskal, fruktskal m.m. Onödigt svinn utgör 35 % av det som slängs, till exempel bröd, hela frukter och grönsaker samt matrester. Det betyder att det varje år slängs ca 25 kilo fullt ätbar mat per person, eller knappt 300 g per dag för en familj på fyra personer. (Jensen, et al., 2011). I genomsnitt per person och år slänger vi därmed fullt ätlig mat som motsvarar kostnaden för en hel månads mat. Det innebär också att det med bättre planering och hushållning skulle vara möjligt att ge råvaruproducenterna bättre betalt för högre kvalitet, minska transporterna och få mark över för att odla annat. Definition av matavfall inom SaMMa Samverkansforum för Minskat matavfall: Matavfall: Allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i livsmedelshanteringen och som skulle kunna användas som livsmedel. I termen matavfall ingår också avfall som hälls ut i vasken (flytande livsmedel såsom mjölk) eller sköljs ur förpackningar etc, och matavfall som normalt inte äts (t.ex. fruktskal, kärnor m.m.). Matsvinn och livsmedelssvinn: Livsmedel som kastas men som hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Utgörs av vad som kan kallas den onödiga delen av matavfallet, i kontrast till den oundvikliga delen såsom äggskal, plommonkärnor och bananskal. Fig. 2. Fördelning av uppkommen mängd matavfall mellan olika sektorer. (Jensen, et al., 2011) 23

24 Svinn i hemmet Uppkomsten av svinn i hushållen handlar i hög grad om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Det höga tempot i samhället med allt högre förväntningar på materiell standard gör att hushållen idag ofta lider av brist på tid för att mer än nödvändigt engagera sig i matlagning. Detta betyder ökad risk för svinn genom att: Planering av inköp blir eftersatt Överinköp leder till att bäst-före-datum passeras Alla delar av råvarorna inte tas tillvara Rester inte tas tillvara Förpackningar inte töms ordentligt (Rytterstedt, et al., 2008) Barnfamiljer kastar mycket tillagad mat som blivit kvar på tallrikarna. Efter storhelger kastas mycket mat som upplevs som ofräsch efter att ha åkt in och ut ur kylskåpet under flera dagar. Handelns kombinationserbjudanden om fler av samma färskvara till lägre pris lockar till onödiga köp som inte går åt. Passerat bäst-före-datum är ett annat skäl att kasta. Många förpackningar är konstruerade så att de inte går att tömma helt, och det som blir kvar är också svinn. (LivsmedelsSverige, 2009) Möjligheter att minska svinnet av livsmedel hos hushåll kan vara att t.ex: Planera inköp. Genom planering av inköp undviks att för stora mängder av ett visst livsmedel köps in och att fel livsmedel köps in. Kontrollera bäst-före-datum vid inköp, vilket är särskilt viktigt beträffande storpack. Vid val mellan produkter med olika bäst-före-datum bör produkten väljas med hänsyn till hur länge det aktuella livsmedlet väntas behöva lagras i hemmet innan det förbrukas. Undvika svinn av förpackat livsmedel genom att tömma förpackningarna ordentligt. Använda råvaror av hög kvalitet. Detta ger incitament till att verkligen använda alla delar av råvarorna, t.ex. stocken på broccolin, eftersom priset ofta är högre på högkvalitativa livsmedel än på andra råvaror. Hög kvalitet kan också innebära längre hållbarhet, vilket ytterligare minskar risken för svinn. Förvara livsmedel så att de håller sig fräscha. Frukt, grönsaker och bröd kan ibland vara svårt att förvara på rätt sätt samtidigt som hållbarheten i hög grad beror av hur livsmedlen förvarats. För många livsmedel är förvaring i kallskafferi bättre än kylskåp. Göra storkok och frysa in det som blir över för senare servering. Tillagning av större mängder mat samtidigt kan bidra både till minskat svinn och i övrigt minskad miljöbelastning från tillagningen. Tillvarata överbliven mat, s.k. rester. Rester kan bli en matlåda för någon i familjen dagen efter eller ett tillbehör vid någon kommande måltid. Detta kräver ökad acceptans för att äta mat som inte är nylagad. Äta upp maten. Inspiration från t.ex. kokböcker kan bidra till att maten smakar bra och att maten därmed äts upp. Utöva konsumentmakt. Förutom att konsumenterna kan minska det direkta svinnet i det egna hushållet har konsumenterna möjligheter att påverka butiker och producenter i riktning mot minskat svinn, genom att t.ex. köpa livsmedel av hög kvalitet och inte i första hand alltid välja storpack. (Rytterstedt, et al., 2008) 24

25 Svinn i butik Vanligaste orsaken till svinn i butikerna är transport- och lagringsskador eller att fel vara eller för mycket av en viss vara köpts in exempelvis vid storhelger eller i samband med olika kampanjer. Kunderna förväntar sig välfyllda hyllor och ett brett sortiment med flera fabrikat och varianter av samma vara. Detta leder ofta till överblivna varor med utgånget datum, som kastas. Hyllor som bara fylls på och inte cirkuleras gör att de äldsta varorna riskerar att bli kvar och till slut måste kastas. Störst svinn är det naturligtvis av färskvaror som kött, frukt, grönt, chark och matbröd. Grossister och leverantörer som erbjuder full returrätt får också mycket svinn, exempelvis stora volymer av färskt bröd. (LivsmedelsSverige, 2009) Foto: Möjligheter att minska svinnet av livsmedel hos butiker kan vara att t.ex: Hantera livsmedlen rätt, t.ex. frukt och grönsaker. En kylanläggning som kan hålla rätt temperatur för tillräckligt stora mängder av t.ex. frukt- och grönt kan påtagligt minska svinnet. Planera inköp och ha god kontroll på lagersaldo och försäljningsstatistik. Det är viktigt att de avdelningsansvariga skaffar sig känsla för hur mycket livsmedel som behöver köpas in och lär känna sin butik. Cirkulera varorna genom att exponera varor med sämst datum. Utnyttja tekniska hjälpmedel för inköpsplanering och påfyllning i hyllorna. Tekniska lösningar såsom smarta hyllor som signalerar när en vara börjar ta slut och smarta förpackningar som exempelvis byter färg när det är ett visst antal dagar kvar till bäst-före-datum kan underlätta inköpsplanering. Sälja varor med sämre datum rabatterat, istället för att kasta dem. Ett annat exempel på hur sådana varor kan hanteras kan vara att sälja till en restaurang som förbrukar stora mängder råvaror på kort tid. Informera personal om svinnets betydelse från ekonomiska och miljömässiga utgångspunkter, så att verksamheten kan ta hänsyn till detta vid introduktion av nyanställda och ta fram åtgärder i t.ex. miljöledningsarbetet. (Rytterstedt, et al., 2008) 25

26 Svinn i offentliga storkök Det direkta svinn av livsmedel som uppstår hos storkök/skolkök utgörs av: Dåliga och kasserade råvaror Tillagnings- och beredningsavfall från köket Tallriksavskrap Matavfall från servering av mat (kantinavfall) (Rytterstedt, et al., 2008) En del av svinnet från storkök och skolkök uppstår till följd av att för många portioner lagats. Det kan finnas en risk att extraportioner lagas för säkerhets skull vid svårigheter att förutse hur mycket mat som kommer att gå åt. I ett s.k. mottagningskök där mat serveras efter att ha levererats från ett centralkök är risken för svinn särskilt stor, eftersom möjligheter att tillaga mat efter hand saknas. En alltför hårt pressad ekonomi ger inte utrymme för att köpa in råvaror av hög kvalitet, vilket kan bidra till att svinn uppstår. Ekonomiska rutiner kan dessutom inverka på svinnet av livsmedel från ett storkök. Det kan finnas en risk att man budgeterar för mycket och därmed även gör av med för mycket resurser för att inte få mindre anslag nästa år. Det kan även finnas en risk att den låga statusen på skolkökspersonalsyrket i en del fall bidrar till bristande planering, otillräcklig uppföljning av svinnet och därmed onödigt dålig ekonomi. (Rytterstedt, et al., 2008) Möjligheter att minska svinnet av livsmedel hos storkök kan vara t.ex: Tillagningskök istället för mottagningskök. Mottagningskök har svårare att anpassa antal portioner till antalet elever som äter skollunch i och med att ändring av beställning från centralkök senast kan göras på förmiddagen. I ett tillagningskök kan tillagning ske allteftersom eleverna kommer för att äta lunch. Pedagogik gentemot eleverna i matlagningen kan bidra till att eleverna verkligen äter på skolan. Ge eleverna möjlighet att påverka skollunchen genom t.ex. ett matråd. Matrådet kan bestå av representanter för elever, lärare och köket och träffas regelbundet. Samråd med eleverna ang. matsedeln, kan resultera i t.ex. en återkommande elevernas vecka där matsedeln utformas efter elevernas önskemål. Planering av inköp. Det är viktigt ha kunskap om behovet och följa upp åtgången av portioner. För att tillaga rätt mängd skolmat kan det finnas behov av att föra statistik för respektive maträtt avseende mängd råvaror som går åt samt antalet ätande. Statistiken kan användas vid nästa tillfälle samma maträtt tillagas. Rapportering av elevers frånvaro dagligen till skolköket innan skollunchen börjar tillagas, kanske via internet. Avtal mellan storköket och skolan om leverans av ett förutbestämt antal portioner oavsett om färre äter ger fel signaler. Gör maten spännande och varierad, genom t.ex. temaveckor med ny mat (indiskt, kinesiskt etc). Skolmat som är mindre omtyckt av eleverna och där det finns andra bra alternativ kan tas bort från matsedeln. Användning av färska råvaror och mindre halvfabrikat ger en godare mat och därmed mindre svinn till följd av att serverad mat ej äts upp eller att för mycket mat tillagas. Rätt livsmedelshantering med goda lagringsmöjligheter. 26

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. maria@miljoresurslinne.se Tel: 072-511 61 00 www.miljoresurslinne.se

Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. maria@miljoresurslinne.se Tel: 072-511 61 00 www.miljoresurslinne.se Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. maria@miljoresurslinne.se Tel: 072-511 61 00 www.miljoresurslinne.se Miljöresurs Linné Ideell förening, bildades 1991 Fokus på miljövänlig mat! Har idag ca 90 medlemmar:

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Vägen till den lokala maten - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Dags att skapa nya (affärs) förbindelser! När jag för fem år sedan började arbeta

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

10 Goda exempel. Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg

10 Goda exempel. Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg Ekologiskt i storhushåll 10 Goda exempel Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg Ludvika Kommun Vaggeryd Kommun Torshälla SDF, Eskilstuna Borgholms

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 SAMMANTRADESDATUM KALIXKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidan 12 av 78 174 Dnr 830/10-30 Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 Beslut beslutar revidera kostpolitiska programmet inför 2013 med nedan

Läs mer

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminariets syfte var att ge kunskaper som kan underlätta för aktörer i kommuner och landsting

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Kartläggning av kostorganisationen 2013-12-13 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Definitioner...4

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun?

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun? Kommunfullmäktige 2006-01-30 28 73 2006-11-27 225 512 Kommunstyrelsen 2006-11-13 206 500 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 211 456 Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, ekonomikontoret 06.27

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök. Presentation från Landsbygdsnätverket 2014

Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök. Presentation från Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök Presentation från Landsbygdsnätverket 2014 Landsbygdsnätverkets arbete med kvalitet på livsmedel i offentliga

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Kasta mindre mat FOTO: GETTYIMAGES. Guide till miljövänlig och lönsam köksdrift

Kasta mindre mat FOTO: GETTYIMAGES. Guide till miljövänlig och lönsam köksdrift Kasta mindre mat FOTO: GETTYIMAGES Guide till miljövänlig och lönsam köksdrift Förebygga matsvinn Den här guiden innehåller praktiska tips om hur storhushåll kan förebygga och reducera matsvinn. Guiden

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Halländsk mat i offentlig upphandling

Halländsk mat i offentlig upphandling Halländsk mat i offentlig upphandling Rapport från LRF Halland maj 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avstamp i identifierade framgångsfaktorer... 4 Nuläget i förhållande till fem framgångsfaktorer...

Läs mer

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg 2014-08-11 SFN 2014/0665 0480-450476 Servicenämnden Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer: ANMÄLAN 1 (5) Om registrering av livsmedelsverksamhet enligt artikel 6 punkt 2 i förordning (EG) nr 852/2004. Anmälan avser Ny livsmedelsverksamhet Förändring av befintlig livsmedelsverksamhet Ny ägare:

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Hur kan vi som transportköpare

Hur kan vi som transportköpare Hur kan vi som transportköpare pare ställa krav och påverka p marknaden för r hållbar h gods- och logistikhantering? Per Haugland transportchef Vi på Servera ser oss inte som en grossist utan som en affärspartner

Läs mer

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL Start 3 november Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL 1 Säg hej till den gröna påsen! Äntligen har det blivit dags för alla boende i KSRR:s medlemskommuner att sortera ut sitt matavfall. Ett viktigt steg

Läs mer

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

EnergiTing Sydost 2012 2012-11-15

EnergiTing Sydost 2012 2012-11-15 David Braic upphandlingschef david.braic@vaxjo.se Annelie Morin ansvarig e-handel och samordnad varudistribution annelie.morin@vaxjo.se 1 : ca 84 000 invånare ca 7000 kommunanställda s totala årliga inköpsvolym:

Läs mer

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten ANMÄLAN OM REGISTRERING Anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas eller bearbetas Anmälan om registrering Ny livsmedelsanläggning Skickas till: Vårgårda kommun Bygg- och miljöavdelningen 447

Läs mer

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss! Kurskatalog 2010 Hushållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Livsmedelshygien Bra mat för förskolebarn Bra mat i skolan Bra mat för äldre Specialkoster Klimatsmart om mat Den

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

Eko-mat i offentlig sektor. Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera

Eko-mat i offentlig sektor. Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera Eko-mat i offentlig sektor Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera Försäljning av EKO sortiment en viktig del i Serveras strategi Stark utveckling andel eko* av total

Läs mer

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter.

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Alwex-koncernen Fakta Alwex Transport AB med huvudkontor i Växjö är moderbolag

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Stockholm 2011-10-18 Informationsbrev Sodexo En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Hej, jag som skriver till er heter Thomas Andersson och arbetar som Distriktschef i Sodexo.

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Datum: 2012-11-23. Omslagsbild: cc.flickr.com/adactio

Datum: 2012-11-23. Omslagsbild: cc.flickr.com/adactio Vinn på mindre matsvinn! Vinster med att minska matsvinnet i skolköket Länsstyrelsen i Uppsala län 2012 Datum: 2012-11-23 Omslagsbild: cc.flickr.com/adactio Postadress: 751 86 Uppsala Besöksadress: Hamnesplanaden

Läs mer

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg Tema mat FAMILJER 2012 08 21 Anna Wahlberg Dagordning 18.00 19.00 Föreläsning 19.00 19.20 Uppföljning Hemester & Livsstilsprofilen 19.20 19.50 Förbättra recepten 25% med Anna R 19.50 20.00 Paus 20.00 20.20

Läs mer

Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning

Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om registrering av företag/anläggning Anmälan om förändring i livsmedelsanläggning Livsmedelsföretagare Företagarens föreningens, nämndens (VD, firmatecknare)

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25 Vimmerby Kommuns Kostenhet Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3 Kostenheten 2013 02 25 1 VARFÖR FÖRÄNDRA? Anledningen är att avlasta Vimarköket den överbelastning som är idag.

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 9 mars, 2011 WTC Stockholm 2011-03-10 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare ca 7000 kommunanställda

Läs mer

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma)

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma) ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV LIVSMEDELSANLÄGGNING Ifylld ansökan skickas till: Miljöenheten Ljusdals kommun 827 80 Ljusdal Verksamheten får inte påbörjas förrän ett beslut om godkännande av verksamheten har

Läs mer